Klädbranschen importerar ull – samtidigt som svensk ull bränns

FårUll har seglat upp som ett favoritmaterial framförallt inom outdoorbranschen. Men det är främst merinoull som används och det finns en idé om att merinoull är den enda ull som fungerar till kläder. Den ullen importeras eftersom det knappt finns några merinofår i Sverige. Men det finns jättefin annan ull i Sverige och olika ull passar till olika grejer. Och det är inte bara merinoull vi importerar, utan vi importerar även annan grövre ull, faktiskt lika mycket som vi slänger. För mycket av den svenska ullen slängs, så mycket som 75-80 procent. Och det känns ju lite onödigt. 

Egentligen är det konstigt att säga svensk ull som att det vore en sorts ull, för så är det inte. Det finns jättemånga olika fårraser i Sverige och all ull har olika egenskaper. Merinoull saluförs som mjukare och mindre stickig än annan ull. Hur stickig eller kliig ull är beskrivs i micron, alltså desto tunnare fibern är desto mjukare upplevs den och desto lägre microntal har den. Merinoull har lågt microntal – mellan 12 och 24 micron. Men det finns ull från svenska får som också har så låga microntal; finull och jämtlandsull till exempel. Och det ska tillläggas att både finull och jämtlandsull har högre glans än merinoull.

Men all svensk ull har inte så låga microntal och en del lämpar sig inte för underställ, men det är ju inte direkt bara underkläder som tillverkas av ull. Till tröjor, ytterplagg, mattor, filtar, täcken med mera är ull ett utmärkt material.

Men varför slänger vi då ungefär lika mycket ull som vi importerar? Det låter ju helt galet och kanske tänker några att det är för att vår ull är mycket sämre. Så är det inte. Däremot behövs det mer kunskap om hur fåren ska klippas för att ullen ska bli så bra som möjligt. Men det är ju så att en fårägare inte vill lägga ner en massa pengar på klippning om hen inte har chans att få tillbaka den summan. Och idag är det svårt. Några fårägare som har får med eftertraktad ull säljer lätt allt, men majoriteten behöver veta att de kan sälja sin ull och få betalt för den.

Därför behövs samarbeten där de som har förmåga att producera saker av svensk ull arbetar upp kontakter med fårägare, så att de redan innan klippning vet att deras ull kommer att bli såld. Och även de fårägare som har köttrasfår och andra sorter som inte är lika efterfrågade på marknaden behöver etablera kontakter för att även den ullen ska komma till användning.

Därför anordnade Sveriges Konsumenter och Svenska Fåravelsförbundet ett branschmöte under Fårfesten i Kil i början av månaden. Till Fårfesten i Kil kommer många fårägare och ullförädlare (tvätterier och spinnerier), men det saknas folk från svenska mode- och outdoorbranschen. Jag tror att det är hos dem vi måste börja, de behöver få upp ögonen för den svenska ullen, säga vad de vill ha och vad de skulle vara beredda att betala för det. För då kan fårägare se vad som efterfrågas och om det går att få avkastning för att ta hand om sin ull.

Under mötet så lanserades också ett ullbibliotek så att de som är intresserade av att arbeta med svensk ull kan få titta och klämma på olika sorter.
ullbibliotek
Jag hoppas att Filippa K och Röjk som var på branschmötet ser någon möjlighet att gå vidare med användning av svensk ull.

Vill du köpa ull och ylleprodukter från svenska får redan idag så kan du göra det från bland annat:

  • Filtmakeriet  – säljer ull, garn, vadd och stoppning av svensk ull
  • Åddeboull – säljer ull från svenska får
  • Ullcentrum – säljer ull, garn och en del kläder tillverkade av svensk ull (också kläder av merino som ej är svensk)
  • Ullkontoret – säljer ull, garn och nålfilt av svensk ull
  • Solkustens spinnverkstad  – säljer garn av svensk ull
  • Ullförmedlingen – en Facebooksida där fårägare lägger upp ull, garner och annat till försäljning.

Eftersom Fårfesten främst är en mässa med fårrelaterade produkter gick undertecknad bananas och handlade en massa ullgrejer och en vegetabiliskt garvad fårfäll. Fåret var uppvuxet och klappat i Enköping och garvat på ett litet garveri i Delsbo. Säljaren hade så stark relation till sina får att jag fick lova att vi skulle klappa fällen varje dag. Och det gör vi!
fårfäll

Fixa din skinnjacka – rengör och smörj in!

tvätta skinn
Eftersom läder är ett material som har stor miljöpåverkan, borde vi verkligen ta hand om våra skinnjackor och skinnskor extra bra. Då håller de mycket längre!

Min kollega har inte rengjort eller fettat in sin skinnjacka på 7 år, vilket har gjort att den är torr i skinnet och släpper färg vid sömmarna. Nu ska jag försöka fixa till den!

Jag använde mig av en trasa, galltvål, bivax och rapsolja.

img_0236

 

Först rengjorde jag jackan med galltvål och en lätt fuktad trasa. Galltvål går ibland att få tag på i en vanlig matvaruaffär, annars hittar du en massa återförsäljare vid en enkel googling. Och i ärlighetens namn så var inte hennes jacka så hemskt lortig.

 

 

 

 

Sedan var det dags att återfetta jackan. Jag gjorde en blandning med två tredjedelar bivax och en del rapsolja. Bivaxet smälte jag tillsammans med rapsoljan i mikron, men det går lika bra i ett vattenbad på spisen.

Bivax och rapsoljeblandningen hällde jag upp i en gammal barnmatsburk och lät svalna. Om jag inte blivit nöjd med konsistensen på smörjet går det att värma upp och häll i mer olja för att få det mjukare eller mer vax för att få det hårdare.

Jag har hört att det bästa fettet ska vara hjärna. Men det känns lite svårt att få tag i och kanske lite äckligt. Bivax var inte heller jättelätt att få tag i och jag fick beställa över nätet.

Bivax och rapsoljeblandningen gnuggade jag in med en handduk och vips är jackan klar att användas!

Fettet som blev över kan användas till att smörja in skor eller varför inte sina nariga hösthänder.

Generella tips för skinnkläder är att om de blir våta så ska de torka på galge i rumstemperatur. Kasta alltså inte in dem i torkskåpet, då riskerar skinnet att torka för fort och spricka.

Ta hand om dina skor

Skor av garvat läderJag kan tyvärr inte så mycket om skor som jag kan om plagg av textil. Textil är min grej.

Däremot har jag rätt bra koll på skinn, som skor ju ofta är gjorda av (läder alltså). Och skinn är tråkigt nog riktigt problematiskt. Visserligen är det ett naturmaterial. Men för att skinnet ska hålla måste det garvas, och som jag skrev i mitt inlägg om fårfällar är det oftast en otrevlig process med många farliga kemikalier som drabbar både människorna som arbetar med det och miljön. Vad skinnet används till spelar mindre roll: fårskinnstofflor, byxor, barnmössor, skärp eller skor. Det är väldigt ofta inte bra.

Jag jobbar på Sveriges Konsumenter och vår tidning Råd&Rön har skrivit en mycket läsvärd artikel om lädret i våra skor, som jag verkligen kan tipsa om! Där står det bland annat om slaveri, djurplågeri, cancerframkallande ämnen och skövlad regnskog i Amazonas.

Nu kanske man kan undra om konstläder är ett alternativ till läder. Men konstläder har ofta en yta av pvc, en sorts plast som kan innehålla miljö- och hälsofarliga mjukgörare.

Så vad finns det för bra alternativ?

  • Titta efter vegetabiliskt garvat läder. Det finns märken som nischat sig på det, de är dessvärre ofta ganska dyra.
  • Det finns pvc-fria veganskor.
  • Köp tygskor. Tänk på att sulan helst ska vara av gummi.
  • Handla begagnade skor.

Mitt allra bästa tips är ändå att ta hand om de skor vi redan har så att de räcker länge. Ju färre skor vi behöver köpa desto bättre. Så köp skor av kvalitet, lämna in dem till skomakare när de går sönder och se till att vårda dem så att de håller länge. I ungdomsprojektet Stilmedveten, som jag jobbar med, har vi intervjuat en skomakare för att få de bästa skovårdstipsen.

Men ska jag vara ärlig är jag inte särskilt bra på att ta hand om mina skor. Fast jag brukar åtminstone bära dem tills de faller sönder. Och efter det kan de tydligen användas av någon annan.trasiga skor

Fårfällan – alla fårskinn är inte mysiga

Fålfäll
När kylan slår till är det skönt med ett fårskinn i vagnen. Men hur många vet att dessa naturprodukter kan innehålla tungmetallen krom? Eller i alla fall oftast är garvade med krom. Och att risken finns att det släppts ut en mängd otrevliga kemikalier vid tillverkningen.

Ett mycket populärt fårskinn är IKEAs billiga skinn ”Ludde”. Då jag frågar IKEA rekommenderar de mig att inte lägga skinnet i vagnen eftersom det inte är en barnprodukt. Det är därför skinnen säljs på mattavdelningen och bör betraktas som mattor. Men hur många föräldrar kommer på att fråga det?

Jag ser ofta bebisar och småbarn som ligger på fårskinn i vagnen och hemma på golvet. Och fårskinn och ull är bra på många sätt, behåller värmen även när det är fuktigt och är naturligt brandsäkert. Och så är de mjuka, sköna och trevliga att klappa. tovad fårfäll
Men för att en fårfäll ska bli mjuk och hållbar behöver skinnet garvas och detta är oftast en ganska otrevlig process med många steg och olika gifter. Enligt Naturvårdverket riskklassificering hamnar garverier i kategori 2, där du också, bland annat hittar oljeraffinaderier och tillverkning av bekämpningsmedel.

Nästan all garvning sker med krom, oftast med 3-värt krom vilket i garvningsprocessen kan ge bronkit och eksem för de som arbetar. Det 6-värda kromet som bland annat hittats i arbetshandskar, är helt galet farligt och cancerogent. Dessutom är båda kromarterna farliga för miljön. Där det tidigare legat garverier i Sverige hittar vi flera decennier senare gifter i marken. 3-värt krom kan också övergå till 6-värt krom om fårskinnen senare förbränns eller läggs på soptipp.

Fårfällar

Miljövänliga fårskinn

Nu är det förmodligen inte farligt för barn att ligga på kromgarvade fårskinn. Men eftersom jag har stora problem med eksem (ibland blir mina händer så torra och sprickorna så djupa att jag blöder) så jag tar det säkra före det osäkra och undviker kromgarvade skinn. Som tur är finns det alternativ.

Fällen jag har i vagnen kommer från ett får som fortfarande lever. Fällen är gjord så att fåret klipps lite senare än brukligt, och ullen lyfts av och sitter då ihop som en fäll. Sedan tovas baksidan med såpa. Sådana fällar är dock svåra att få tag på och säljs mig veterligen inte i någon vanlig butik, utan kräver kontakt med fårbonde eller hantverkare. Men det finns flera alternativ.

1. Tovad fäll

Fördelar: Tvättbar, djuret dör inte, det kan ge en ny fäll nästa år. Du kan stödja en lokal hantverkare och en fårbonde i din närhet.
Nackdelar: Svårt att få ta i, finns inte i vanliga butiker. Kan bli dyrt.

2. Vegetabiliskt, ekologisk, garvad fäll

Fördelar: Kromfri, mindre gifter överhuvudtaget. Du kan stödja en lokal fårbonde. Finns ibland på marknader, i finare slöjdbutiker och barnbutiker med ekologisk prägel.
Nackdelar: Ej tvättbar. Kan kosta relativt mycket pengar.

3. Konventionelltgarvat från ett garveri i ett land med bra arbetsmiljölagstiftning, exempelvis Sverige

Fördelar: Tvättbar. Inte lika dyrt som vegetabiliskt garvat. Om du inte har problem med eksem eller ska ha fällen som matta ett ok alternativ. Du kan stödja en lokal fårbonde. Du har möjlighet att kolla upp djur-, miljö- och arbetsförhållanden. Finns ofta att köpa på marknader.
Nackdelar: Det används mycket gifter vid garvningen. Risk för att det finns kromrester kvar som omvandlas till 6-värdigt vid förbränning. Dyrare än skinnen från kedjorna.

4. Fårfäll från stor kedja

Fördelar: Billig. Tvättbar. Lätt att få tag i.
Nackdelar: Det används mycket gifter vid garvningen, ofta i länder med brister i arbetsmiljölagstiftningen och med dåliga regler och system för rening. Risk för att det finns kromrester kvar som omvandlas till 6-värdigt vid förbränning. Svårt att ta reda på djur- och arbetsmiljöförhållanden. Lång frakt, många mellanhänder.

Tips! Tänk på att garvningsmetoderna även gäller andra skinnprodukter såsom tofflor. Köp tovade tofflor från en lokal hantverkare istället. En yllefilt i ekologisk ull värmer också bra i vagnen. Våga vara dryg konsument, fråga om garvningsmetoder, ursprungsland osv. Och kom ihåg att ett kromgarvat skinn bör sorteras som miljöfarligt avfall.