Impregnera jackan själv – utan högfluorerande ämnen

IMG_1461Nu är det högsäsong för friluftsjackor. Och jag vill gärna att min och barnens jackor ska stå emot både vind och regn. Och det gjorde de när de var nyinköpta. Efter rullning i lera, hoppande i vattenpölar och en massa tvättar senare har impregneringens förmåga att stå emot regn tyvärr minskat rejält. Men för den sakens skull vill jag inte köpa nya jackor, inte när de i övrigt fungerar bra. Och att förlänga livet på plagg är i princip alltid det bästa ur ett miljöperspektiv. Så jag tänker fixa ny impregnering till tre jackor.
impregnera jacka
En fem år gammal GoreTex-jacka som jag använder jämnt och ibland tvättar men aldrig har impregnerat. Fyraåringens vindjacka, som hon använder nästan varje dag och som ganska ofta åker i tvättmaskinen och därför har tappat mycket av sin vattenavvisande förmåga. Och en gammal goding som jag köpte second hand på 90-talet och använde jättemycket under ett par år och som ursprungligen hade någon slags impregnering men nu står emot lika mycket regn som en tunn bomullssjal.

Friluftsbranschen försöker fasa ut farliga impregneringar innehållande högfluorerande ämnen, samtidigt finns det flera impregneringssprayer för eget bruk som innehåller just dessa ämnen och att använda dem hemma blir ju inte bra varken för miljön eller hälsan. Läs mer om högfluorerande ämnen här.

Och jag vill ju inte impregnera med grejer som innehåller högfluorerande ämnen så jag testade att impregnera våra jackor med tre olika produkter som saluförs som ekoalternativ, två klossar och en spray. Klossarna är vaxbaserade och sprayen beskrivs som fri från fluorkarboner.
IMG_1676
Test av klossarna på second hand-jackan
Grönlands vax innehåller bivax och paraffin och Impvax innehåller bivax, stearin och linolja, alltså inget miljövidrigt. Vill du blanda ihop eget vax har Impvax recept och beskrivning på sin hemsida. Vax lämpar sig främst för att impregnera bomullsplagg. Alltså min gamla gröna second hand-jacka.

Men innan impregnering ska plaggen först tvättas och torkas.

Beskrivningen på hur klossarna skulle användas var samma för båda. Och jag försökte följa den.

Först gned jag ut vaxet mot jackan. Det var jättesvårt att få det jämnt, särskilt runt knappar, fickor och dragkedjor, och friluftsplagg brukar ha en del sådant. Här var Impvaxen lite lättare att jobba med. Sedan var det dags att värma vaxet med strykjärn eller hårtork. Hårtork tyckte jag inte fungerade på någon av vaxen, utan det slutade med att jag bara använde strykjärn.  På de ställen där vaxet var tjockare blev tyget mörkare. Och det tog lång tid med dåligt resultat, jackan blev flammig och ful och jag vet inte ens om jag vill ha den på nästa svamputflykt.

Däremot fungerade ytan väldigt bra mot vatten.
IMG_1739
Test av sprayen på barnjacka och GoreTex-jacka
GoreTex-jackan och barnjackan valde jag att använda sprayen på.

Spraya, gnussa, stryka, lätt som en plätt, fort gick det och med bra resultat.

Sammanfattning:

Fördelar vaxkloss: Bäst för miljön. Luktade gott. Bra vattenavvisande förmåga.
Nackdelar vaxkloss: Svårt att applicera. Tog lång tid. Blev flammigt. Tvättas ur på någon enstaka tvätt.

Fördelar spray: Gick fort. Enkelt att få jämnt. Bra vattenavvisande förmåga.
Nackdelar spray: Ska appliceras utomhus. Lite stickande lukt. Att många sprayer kan innehålla miljö- och hälsovådliga ämnen.

Danske förbrukerådet gjorde i mars ett test på olika impregneringssprayer där fick tre sprayer grönt ljus ur ett miljöperspektiv. Tyvärr testade de inte sprayen jag använde.

 

 

Regnbyxor som inte skadar miljön

water-815271_1280Jag cyklar i vått och torrt. Så här på hösten blir det ganska mycket i vått. Konstigt är då att jag inte har några regnbyxor. För trots tio års cyklande har jag inte lyckats införskaffa det. Jag har istället kommit genomsur till jobbet, vridit ur mina grejer och fått förlita mig på att jag haft ett par torra byxor i väskan eller gått runt med en handduk runt midjan halva dagen. Men nu inför hösten tänkte jag att det var dags att mina kollegor skulle slippa mina blöta kläder och bestämde mig för att köpa ett par regnbyxor.

Jag vill ju inte att mina inköp skall vara direkt miljöfarliga så jag började leta efter ett par som var fria från högfluorerade ämnen som PFOA och PFOS. Högfluorerade ämnen är hormonstörande och kan orsaka fosterskador och misstänks vara cancerframkallande. Läs mer om det här. Varför används då högfluorerade ämnen i friluftskläder? Jo för att det är ämnen som stöter bort vatten och smuts, och blöt och smutsig vill ju ingen vara.

Nyligen släppte Greenpeace sin rapport Footprints in the snow vilken visar att högfluorerade kemikalier finns i snö och vatten på tre olika kontinenter och att de farliga ämnena alltså spridit sig över hela jorden. För att inte tala om att de finns i många av Sveriges vattendrag och grundvattentäkter.

Så åter till mina försök att köpa regnbyxor. Det finns flera märken som gått före och fasat ut de (vi idag vet) skadliga kemikalierna: H&M, Fjällräven, Rotauf och Adidas är några av största. Medan stora friluftsmärken som North Face, Columbia, Patagonia och Mammut tyvärr inte har gjort det. Och jag blev förvånad och lite sur framförallt över att inte Patagonia som har en tydlig miljöprofil och hög svansföring gjort det.
bike-252826_1280Jag hittade tyvärr inga regnbyxor hos de märkena som jag vet fasat ut (jag behöver damvariant). Eller jo några skalbyxor som kostade upp mot 4 000 kronor. Det tycker jag är väldigt saftigt för ett par regnbyxor även om samvetet blir rent. Så jag satte igång och googlade på alla möjliga andra märkens beläggningar och policys. Det var lättare sagt än gjort. De flesta friluftsmärken skriver om PFOA och PFOS och är medvetna om problemen dessa ämnen medför. Men att de är medvetna om problemet och jobbar på det räcker inte. Jag vill att de ska ha slutat använda dem.

Efter en massa googlande och färre och färre krav från min sida så hittade jag ett par regnbyxor från Vaude, för damer, avsedda för cykling. Märket har från och med 2014 års kollektion slutat använda PFOA och PFOS och som en bonus var de även anslutna till Fair wear foundation. Fair wear foundation är en märkning för branschen som arbetar med lönefrågor och arbetsmiljö. På deras hemsida kan man se vilka märken som är medlemmar. 

Men ska jag vara ärlig så är det helt uppåt väggarna att konsumenter ska läsa spaltmeter med olika dokument för att hitta en produkt som inte är direkt skadlig för miljön. Det borde vara självklart att ämnen som vi vet är farliga inte används av textilindustrin. Regnkläder till barn har jag skrivit om tidigare här. Det har även andra gjort här till exempel.

Varning för regnkläder

Giftfria regnkläderVintern är över och lika bra är väl det, den bjussade inte på de snömängder jag efterfrågar i alla fall. Nu har skrutt blivit så stor att hon går raka vägen till vattenpölen och lera verkar hur kul som helst. Och vem är jag att hindra lite härlig vatten och lerlek? Och det börjar efterfrågas regnkläder och stövlar från förskolan. Och det är nu det blir dags för versaler, FRUSTRATION.

Varför undrar du kanske. Jo, för att regnkläder och stövlar kan innehålla riktigt otrevliga ämnen. Galonisar och stövlar kan vara gjorda av PVC, alltså en sorts plast som kan innehålla hormonstörande mjukgörare. Som tur var finns det alternativ till PVC. Många regnkläder är nuförtiden gjorda av polyuretan eller polyester. (Även det är plast från fossil olja, så det är inte miljövänligt, men åtminstone inte hormonstörande). Och många stövlar är tillverkade av syntetisk gummi (från fossil olja) eller naturgummi (från gummiträdet).

Om materialet inte framgår av märkningen  – vilket förstås vore det näst rimligaste, där det rimligaste borde vara att farliga mjukgörare var FÖRBJUDNA i kläder – får man helt enkelt fråga i affären.

Men även PVC-fria regnkläder och andra vattentäta eller vattenavstötande kläder (som skaljackor, vinterjackor, överdragsbyxor, vantar och skor) kan vara behandlade med perflourerade ämnen. Det är en grupp miljögifter som lagras i kroppen och som är ännu svårare att bryta ner än det ökända miljögiftet PCB. Står det på plagget då, kan man fråga sig? Nej, det behöver det inte alls göra. Alltså får man höra efter i affären, med risk för att de inte har en aning och då får man be dem ta reda på det och återkomma. Ett tips är att kontakta företagen på deras Facebooksidor – då utövar du samtidigt ett kundtryck, när du offentligt visar att du inte vill ha gifter i dina och barnens kläder. Gummistövlar kan vara gjorda av pvc Nu finns det inte skadliga ämnen i alla vattentäta eller vattenavvisande kläder och flera märken och klädkedjor har tagit ett beslut om att ta bort perfluorerade ämnen i sina kläder, nu senast Lindex. Och det är ju bra att företag tar lite ansvar, men varför måste jag som konsument ta reda på vilka företag som sköter sig? Om en grej är farlig för miljö och konsument varför inte bara förbjuda den? Det är faktiskt inte klokt att vi vanliga konsumenter ska ha koll på kedjornas egna regler för att kunna känna oss säkra.

Jag arbetar alltså på organisationen Sveriges Konsumenter och är glad över att vi driver det politiska kravet:

”Inför kemikalielagstiftning som effektivt stoppar farliga eller riskabla ämnen i vår vardag. Det gäller även kemikalier i kläder, både för slutkonsumentens hälsa vid hudkontakt och för textilarbetarnas hälsa och miljön. Utgå från försiktighetsprincipen och skapa en effektiv tillsyn.”
För det är inte en frihet att välja mellan skadliga produkter, frihet som konsument är att välja mellan produkter som INTE är farliga.