Hejdå – sista inlägget

IMG_0184Efter fyra år och 109 inlägg så är det dags att avsluta bloggen i den här kanalen och sidan kommer att stängas ned den 26:e oktober. Det är nämligen dags för mig att göra något annat i livet än att vara textilexpert på Sveriges Konsumenter. Så från och med september kommer jag att börja arbeta som hemslöjdskonsulent i Skånelän.

Men misströsta inte, vissa inlägg kommer att återfinnas på Sveriges Konsumenters hemsida och jag kommer att finnas kvar och flytta mitt bloggande till annalisapersson.se så följ mig gärna där istället.

De populäraset inläggen under mina fyra bloggår har varit:

  1. Varm utan fleece
  2. Fårfällan – alla fårskinn är inte mysiga
  3. Vad är lyocell och Tencel?
  4. Skippa sköljmedlet
  5. Nu ska vi prata mens

Men jag tycker att det finns fler bra inlägg som lyfter viktiga frågor och som inte fått samma genomslag som till exempel: Vad är ekologiska kläder?, Svensk skog förgiftar floder i Indien och Tänker du unna dig en ny tröja. Så passa på att läsa inläggen innan de försvinner.

 

Kontorsgarderoben

låna kläder
Vissa dagar går det sämre än andra. Som när jag sprungit till jobbet och matlådan läckt ut på alla mina kläder och en dag i vitlöksluktande blöta byxor eller byxlös är att välja på. Eller när det är möte på ett departement (som jag glömt bort) och jag står där i noppig luvtröja.

På mitt jobb erbjuds räddningen när dessa situationer uppstår. Vi har nämligen en kontorsgarderob. Alltså kläder vi får låna antingen i desperation (oftast i mitt fall) eller bara för att uppdatera den egna garderoben för en tid.

Vi har själva lämnat in grejer och har ett register där vi skriver in vad vi lämnar in och lånar.

I ett skåp har vi också sybehör, extraknappar och skovård. För att vi ska kunna putsa upp skorna och sy i knappen innan det viktiga mötet. Skåpet innehåller också nödtamponger, något alla arbetsplatser borde ha.
lånekläder
Vill du skapa en skapa en garderob på din arbetsplats så är det ganska enkelt. Någonstans att hänga upp grejer, ett register för prylar och en lista för utlån. Också folk som lämnar in saker och lånar.

Nu ska vi prata mens

tampong
Det känns inte lika tabubelagt att prata om mens längre. När min mensdebuten var aktuell för ca 25-30 år sedan var mens något bara retsamma killarna skrek om, om någon tjej inte ville vara med på gymnastiken eller var ledsen på rasten. Förmodligen beror det till största del på att jag blivit äldre och inte bryr mig om retsamma småkillar längre, ej heller om gubbar som försöker göra sig lustiga genom att påstå att någon har mens om denna är lite argare än den rådande kvinnonormen bjuder. Men jag tror också att det blivit lite öppnare.

Vanligaste mensskydden är tamponger och bindor. Och en kvinna använder i genomsnitt 11 000 tamponger under sitt liv. Jag har alltid trott att tamponger består av bomull, det ser ju ut som hoppressad bomull. Jag har på senare tid lärt mig att många tamponger är tillverkade av rayon (alltså cellulosa) och bomull tillsammans. Massan bleks och en oönskad bieffekt vid blekningen är rester av dioxiner och furaner (mycket farliga miljögifter). Bomull i sig är heller ej oproblematisk då konventionellt odlad bomull kräver enorma mängder kemikalier vars rester kan finnas i slutprodukt. Och små halter av dioxiner har också hittats i tamponger.

I en studie som publicerades i dagarna, gjord i Argentina, visade det sig att 85% av alla testade tamponger innehöll glyphosater (det verksamma medlet i Roundup). Fast här i Sverige har vi ju jättebra koll eller?

Jag trodde att mensskydd rådde under samma kontroller som plåster, kondomer och bandage men tji fick jag. Ingen myndighet har tillsynsansvar över vilka kemikalier som finns i tamponger och bindor. Det pågår alltså fri kemikalieprövning i våra underliv.

Vad kan vi menstruerande då göra själva?

  • Menskopp. Vi kan byta ut bindor och tamponger mot menskopp. Något jag inte provat men som gillas av många. Jag har dock läst att det gäller att se upp med i vilket material och var menskoppen är tillverkad. Vi vill ju inte byta en kemikalietampong mot en kemikaliekopp. Inte heller här finns det ju någon tillsyn.
  • Tygbindor. Vi kan använda tygbindor som vi tvättar och använder många gånger.
  • Naturtampong-svamptampong. Är en natursvamp som används som en tampong.
  • Lita till märkningar. Det finns miljömärkta mensskydd tillverkade av ekologiskt odlad bomull på marknaden. Här kan du läsa mer om märkningar.

svamptampongOch kom ihåg att tamponger aldrig ska spolas ner i toaletten, det gillas inte av våra reningsverk.