Morötter av gamla kalsonger – det är hållbar design på riktigt

student-2607160_1920Så mycket som 80 procent av ett plaggs miljöpåverkan bestäms redan i designfasen. Alltså när någon ritar och bestämmer hur plagget ska se ut, i vilket material det ska vara, vilken färg, vilken typ av dragkedjor, knappar och så vidare. Och det är något vi borde prata mer om, inte minst på utbildningarna i modevärlden. 

Att designa hållbart handlar om att göra aktiva val för att plagget ska ha mindre miljöpåverkan i tillverkningsfas, exempelvis välja ett lite bättre material och färger som inte kräver lika mycket giftiga kemikalier. Men det handlar också om att välja material som håller länge, en design som går att laga och göra om till något annat. Och slutligen redan vid ritbordet väga in vad som ska hända med plagget när det är utnött och hur det då är sammansatt för att återvinning av materialet ska vara möjlig.

Jag tycker att hållbar design skulle vara en obligatorisk kurs för de som utbildar sig till att jobba inom modevärlden. Och det är bättre idag än när jag själv utbildade mig och försökte värka fram de mest kommersiellt gångbara produkterna (för att göra min lärare nöjd). Jag tror också att de som utbildar sig nu är mer intresserade och har större koll än vad vi som utbildade oss inom området för femton år sedan hade. Men det betyder ju att det sitter gamla designdrakar på klädföretag runt om i världen, drakar som utbildades i samma anda som mig. Och de skulle behöva fortbildning, som jag hoppas att företagen ger. Men det verkar inte så, för det är inte hållbar design de stora företagen pratar om när de pratar hållbarhet (även om de gärna benämner det så). Nä, de står fortfarande och hoppar i valet av material och skriver spaltmeter om hur fantastisk deras textilinsamling är (läs gärna vad som händer med de insamlade kläderna här).
sprouts-1407661_1920Men det finns ljuspunkter. Det finns designers som tar det här med hållbar design på allvar. Ett exempel är Matilda Wendelboe. Hon jobbar på ett sätt som brukar beskrivas som from cradle to cradle, vilket innebär att hon designar i material som kan komposteras när de är utnötta. Tråd, knappar, detaljer – allt ska kunna grävas ner och förvandlas till jord.

Även större företag jobbar med liknande lösningar. Houdini har under många år arbetat för att få till produkter som när de är utslitna kan komposteras. Och som marknadsföring har de bjudit på grönsaker odlade i jord från sina gamla kläder. Det är jag sugen på, morötter från gamla paltor.

Att laga kläder (framför en halvdöd tv-serie) är aktivism

Laga jeans
Det är en form av tyst och försiktig aktivism i att laga, att ta hand om sina grejer och ge dem ett så långt liv det bara går. 

Jag behöver inte laga mina jeans som håller på att falla sönder. På de stora klädkedjorna kostar ett par nya jeans bara någon hundralapp, så det skulle jag ha råd med. Men jag gillar inte att handla nya kläder. Shoppingmiljöer gör mig stressad, provrum ger mig kalla kårar och det gigantiska utbudet av nya kläder tillsammans med mina kunskaper om hur de tillverkats gör mig illamående.

Att stoppa sina strumpor, laga armbågarna på skjortan eller sätta en lapp på byxan var för hundra år sedan självklart. När min mormor lagade sin jacka eller klippte mattrasor av trasiga strumpbyxor gjorde hon inte det som ett ställningstagande mot konsumismen utan av ekonomiska skäl och för att det var så hon blivit uppfostrad, att ta hand om minsta lilla grej och se till att det gick att använda längre och omvandla till något nytt när lagningstiden var förbi. När jag gör samma sak är det mer ett ställningstagande, ett sätt att inte gå med på modeindustrins snabba vändningar och nya kollektioner stup i ett.

Fast jag lagar faktiskt också för att jag är lat. Nu kanske någon tycker det låter konstigt, men har jag gått in ett par byxor så tar det ju en evighet att göra det med ett nytt par så då går det fortare och kräver mindre om jag lagar. Och jag lagar alltid framför tv:n. Jag har slutat krångla in tjocka jeansskrev i symaskinen, med följd av symaskinsnålar som brister och lappar som hamnar på sniskan, jag syr helt enkelt för hand framför någon halvdöd serie.

Och jag tycker att lagningar är vackert. Ett lagat plagg har getts tid och kärlek och är mycket mer värt än en ny tröja för 79:90.

Och här en liten film om hur du stoppar strumpor!

Det finns också ett konto på Instagram som heter Lagningsaktivisterna som är värt att följa.

Hur handlar du nya kläder?

secondhand, globala målen

Globala målen. Mål 12. Hållbar konsumtion och produktion

Vi handlar i snitt 13,5 kilo nya kläder och textilier per person och år i Sverige. Varje år rullar det på och det blir väldigt mycket kläder. Av dessa kläder slänger vi i snitt 7,6 kilo rakt ner i soporna och det är inte bara trasiga kalsonger utan plockanalyser visar att så mycket som 60 procent är dugligt för att användas igen. Våra garderober ökar också i snitt med 2-3 kilo kläder varje år, så inte undra på att våra garderober håller på att svämma över. Samtidigt som det kan kännas som att vi inte har något att ta på oss.

Textilindustrin är enorm och påverkar miljö och människor världen över. Dels är det en energikrävande industri men det används också stora mängder kemikalier och vatten för att tillverka våra plagg. Så nog är det dags att vi ser över hur vi tillskansar oss nya kläder.

Hur ska du då tänka när det känns grått och du inte har något att ta på dig?

  • Kolla i din garderob. Det bästa miljövalet (även plånboksvalet) hänger redan där. Med  en generell ökning på 2-3 kilo/år så finns det dolda guldkorn. Så kolla i din garderob och det kommer visa sig att vissa av dina plagg blivit moderna igen.
  • Handla loss på second-hand. Kläder som redan tillverkats har redan gjort sin miljöskada och det bästa du kan göra är att ge dem längre liv.
  • Byt kläder. Kanske direkt med en kompis som har samma storlek eller leta upp ett klädbyte.
  • Hyr. Inhandla inte en tjusig blåsa till nyår, det är både billigare och bättre för miljön att hyra sig något riktigt glittrigt.

Just nu arbetar vi på Sveriges Konsumenter med att sprida information om de Globala målen. Seriestrippen kommer från det arbetet, läs gärna mer om hur vi arbetar med det. Och hur tror du att vi kommer att handla kläder i framtiden?

Laga knapphål

kappaDet är inte ovanligt att knapphål går sönder. Och det är ju inte konstigt då det är ett hårt slitage på dem. Därför tänkte jag visa hur du enkelt kan laga ditt slitna knapphål.

När det gäller trasiga kläder är det alltid bäst att laga så fort som möjligt. Ett litet hål eller en lätt nötning är enkelt att laga medan en stor reva är svår att få till en bra lagning på. Men jag ska vara ärlig jag lever i detta fall sällan som jag lär. Jag låter hålen bli så stora att hela hälen tittar ut eller revan i jackfodret plötsligt går hela vägen ner till rumpan.

Min vinterkappa har drabbats av  just slitage vid knapphålen. Nästan all tråd har helt enkelt slitits ut och snart kommer tyget att nötas sönder om jag inte gör något. Och den här gången tänkte jag vara förutseende och laga i tid.

Och det är relativt enkelt att laga knapphål (i alla fall om de inte blivit alltför slitna).

Du behöver:
Ett trasigt knapphål
Synål
Sysilke eller knappnålssilke

Sysilke eller knappnålssilke är sytråd gjord av silke eller syntetiskt silke och är lite tjockare än vanlig sytråd. Silke tål mer nötning än bomullstråd och det är det klokt att sy i något som håller när du ändå lägger ner mödan (polyestertråd tål också mer än bomull). Sysilke eller knappnålssilke finns också ofta att hitta på loppis på små fina spolar.

Runt det trasiga knapphålet lägger du en stödtråd. Den tråden syr du sedan runt. Då blir det extra starkt.
knapphålsstygn
Runt själva knapphålet syr du med knapphålsstygn (se bilden nedan). Det är stygn som är väldigt lika langettstygn men med en liten knut på varje. Knuten gör att det blir starkare och tål mer slitage.
knapphålsstygn

Det tar lite tid att laga knapphål eftersom det gäller att sy täta stygn. Men det är inte särskilt svårt och det är en bra syssla framför tv:n.
sytt knapphål

Voila! Klart

Torktumla INTE linne

Tvätta,linneEn kollega kom till mig och frågade om jag hade någon aning om varför hennes endast ett år gamla linnelakan, inköpta på H&M hade gått sönder.

Dålig kvalitet, tänkte jag. Hon förklarade att hon hade gjort precis som butiksbiträdet sagt och torktumlat sina lakan. Varpå jag hävdade att hon absolut inte kunde köpt lakan i lin, för att uppmana till att torktumla linprodukter är samma sak som att förklara hur du förstör textilen på bästa sätt. Vi gick in på H&M:s hemsida och det visade sig att hon hade rätt:  det var linnelakan. Det anmärkningsvärda är inte att ett butiksbiträde fått saker om bakfoten, det kan hända alla, utan att det på H&M:s hemsida klart och tydlig står att lakanen ska torktumlas. Butiksbiträdet hade alltså bara förmedlat hur H&M tycker att vi ska ta hand om våra textilier, på sämsta tänkbara sätt.

Men varför ska du då inte torktumla dina lakan i lin? Jo, för att linfibern bryts sönder och textilen förstörs. Visserligen kommer det att bli mjukt, saker i uppluckringstillstånd blir oftast det.

Hur ska du då tvätta dina linneprodukter?

  • Lin som är en naturfiber går bra att vädra, men ibland (särskilt med sängkläder) vill vi ju tvätta.
  • Lin kan tvättas i upp till 80 grader. Varmare än det gillar inte linfibern då linets naturliga ”lim” skadas. Så vanlig 40 eller 60 tvätt går utmärkt.
  • Centrifugering kan skada linfibern så är det en linprodukt du är extra rädd om, exempelvis en damastduk, skippa helt centrifugeringen. Annars är lin en fiber som blir starkare när den är blöt, så det går att centrifugera men gör det på lägre varvtal än vanligt.
  • Och som tål att upprepas. Torktumla INTE.
  • Lin krymper ofta vid första tvätten, ganska mycket, cirka 4-7 % (bra att veta om du syr gardiner).

Sköter du dina linneprodukter rätt kan de hålla en livstid eller längre. Och lin blir skönare och vackrare när det används.

Men tillbaka till H&M. Den konspiratoriskt lagda skulle kunna säga att H&M uppmuntrar till att missköta sina textilier för att det leder till fler inköp och mer pengar i kassan. Själv tror jag att de helt enkelt inte vet bättre. Att den som gjort produktbeskrivningen och de som korrat skulle behövt mer slöjd och materialkunskap i skolan. Kunskaperna om hur vi ska ta hand om våra kläder och textilier tror jag generellt minskat och när det sker blir det än viktigare att de som säljer grejer till oss faktiskt har koll. För vi litar på det som står i beskrivningar och vi gör som vi blir tillsagda i butiken.
linJag har också skrivit om lin här, och beskrivit hur du lättast får ditt lin slätt här.

Är bomullen sämre idag?

bomullstygJag är inte ensam om att förbanna att de relativt nyinköpta lakanen noppar sig och att de fort blir tunnslitna. Samtidigt som de gamla lakanen hittade på loppis för en tjuga tycks tåla hur mycket som helst. Och för er som undrar om bomullskvaliteten blivit sämre så är det enkla svaret – JA.

Främst har denna försämring med spinningen av bomull att göra. För länge sedan spanns bomullen till tråd för hand, en tråd i taget.
spinning-wheel-63007_1920Sedan uppfanns Spinning Jenny 1764 och då gick det att spinna flera trådar samtidigt. Efter det utvecklades spinningmaskinerna och så kallad ringspinning var fram till 1970-talet det vanliga sättet att spinna bomull på. Men 1963 uppfanns rotorspinning, även kallad open-end-spinning. Och den typen av maskin har möjlighet att spinna kortare bomullsfibrer i en snabbare och mindre arbetsintensiv process. Mer av bomullen kan också tas om hand (än i ringspinning) och dessa faktorer gjorde att maskinen blev en stor succé. Och snabbt blev den vanligaste inom industrin.

Vi i textilsfären pratar gärna om fiberlängder. Alltså hur lång en fiber är när den spinns till en tråd. Och desto längre en fiber är desto högre kvalitet får slutprodukten. En lång fiber håller helt enkelt mycket bättre.

Av ekonomiska skäl är rotorspinning (open-end) idag det vanligaste sättet att spinna tråd av bomull. Men de kortare fibrerna gör att kvaliteten är sämre än på textil spunna innan rotorspinning tog över. Så därför håller dina second-handlakan längre än nyinköpta.

Men är då alla nya bomullstextilier av dålig kvalitet? Nej, det finns fortfarande de som ringspinner och det är inte bara spinningen som avgör hur hög kvalitet det blir. Även vilken sort bomull det är i grunden spelar roll.
bomullsfältOfta talas det om att egyptisk bomull skulle vara av högre kvalitet. Och egyptisk bomull har längre fibrer än de andra bomullssorterna och kan alltså ge ett tyg av högre kvalitet. Men egyptisk bomull är egentligen inte sprungen från Egypten utan från Nordamerika, som fram till 1861 var största exportör av den sortens bomull. Under amerikanska inbördeskriget (1861-65) tog Egypten över som största producent och därför benämns den än idag som egyptisk även om det mesta av bomullen som odlas i Egypten idag är av en annan inte lika långfibrig sort. Den långfibriga egyptiska bomullen utgör bara några få procent av världens bomullproduktion.

Idag är nästan all bomull på marknaden olika sorter av västindisk bomull, då den lämpar sig bra för maskinhantering.

Men inte bara spinnings-metod och sort av bomull spelar roll för vilken kvalitet dina bomullslakan har. En stor del av kvalitén sitter också i hur tätvävt tyget är och håller du upp ett billighetslakan så kan du ofta se luft emellan trådarna och det säger sig  självt, det kommer inte hålla länge.