Laga dragkedja – så gör du

zipper-1060990_1920Det är ganska vanligt att dragkedjan går sönder i jackan eller i ett par byxor. Att byta dragkedjan i en jacka kan verka svårt, men i de flesta fall är det relativt enkelt. Nedan kommer jag att kort gå genom hur jag bytte dragkedja i min sportjacka, som jag använt i ur och skur i mer än sex år.

Men innan du ger dig på att byta dragkedja är det värt att fundera över hur gammal din jacka är. Är den nyare än tre år kan du ha rätt att reklamera. Och ur en hållbarhetssynvinkel är det bra att säga ifrån till företag när du tycker att kvalitén på deras kläder inte håller måttet.

Ibland är det inte heller fel på hela dragkedjan utan bara på löparen (alltså den lilla grejen du drar i). Då kan det räcka med att trycka till den med en tång.
IMG_1096Fler tricks finns en googling bort.

Men visar det sig att dragkedjan är helt slut som i fallet med min jacka så är det bara att byta.

Du behöver:

Sprättare
Sax
Ny dragkedja, delbar i rätt längd
Knappnålar
Symaskin
Grundläggande sömnadskunskaper

IMG_1044

Först sprättade jag bort den gamla dragkedjan. Ett tips är att ta bilder på hur den sitter fast, det underlättar när du ska sy i den nya dragkedjan.

Sedan nålade jag fast den nya dragkedjan. Som ni ser på bilden nedan så sitter nålarna längs med dragkedjan, jag tycker att det är lättare att sy fast dragkedjan snyggt om jag nålat så, men det gäller att komma ihåg att plocka bort nålarna innan du syr över dem.

Sy fast med raksöm. Det finns speciella pressarfötter för att sy fast dragkedjor, jag brukar aldrig bemöda mig med att byta till en sådan, tycker det fungerar alldeles utmärkt med den vanliga.

Klart!

Dragkedjan jag sprättade bort var limmad och stod emot regn, det kommer inte den nya att göra. Så det återstår att se hur blöt jag blir vid nästa cykeltur i hällregn.

Om du känner att uppdraget byta dragkedja är dig övermäktigt kan du lämna in till skräddare. Men ring innan och fråga vad det kostar, jag har hittat priser från 150 kr och uppåt. Sedan årsskiftet betalar du endast 12 % moms på reparationer av kläder mot tidigare 25%. Så förhoppningsvis har det blivit billigare att laga sina grejer!

 

Var är tröjan tillverkad?

IMG_0474.JPGEn av  de vanligaste frågorna jag får i mitt arbete är om ursprungsmärkning på kläder. Oftast är det mer ett konstaterande än en fråga.

-Visst måste det stå tillverkningsland på kläder?

Svaret är nej. Tidigare fanns det krav på det i Sverige, men i början av 90-talet togs faktiskt lagen om ursprungsmärkning på kläder bort. Detta gäller inom hela EU. Alltså inga krav på tillverkningsland.

Ändå finns Made in, Hecho en, tillverkat i, och så vidare att hitta i en massa plagg. Det är för att producenterna verkar på en global marknad och i länder som USA, Kanada, Kina och Japan är det krav på tillverkningsland.

Att märka en vara med tillverkningsland är inte helt enkelt. Textilindustrin är stor och ofta går ett plagg genom många länder och händer innan de hamnar i butik. Bomullen kan odlas i ett land, spinnas i ett annat, vävas i ett tredje, färgas i ett fjärde, klippas till i ett femte och sys i ett sjätte. Sedan kommer detaljer som dragkedjor, knappar och nitar ofta från olika ställen. Och jag vet att ett lagförslag på ursprungsmärkning av textilier har varit uppe i EU-parlamentet. Men exakt hur en sådan märkning skulle utformas tvistas det om. Är det landet där sista sömmen görs som är ursprungsland? Är det landet råvaran kommer från? Är det landet där flest delar i processen görs? Eller ska alla delar och länder redovisas?
world-1264062_1920
Idag är produktionskedjan för textilier höljd i dunkel och även om det för producenter skulle vara svårt att redovisa för alla delar är en större transparens önskvärd. Jag vill till exempel veta om bomullen i ett plagg kommer från Turkmenistan. Då skulle jag absolut inte köpa produkten och höra av mig till företaget i fråga. Turkmenistan är nämligen en diktatur och rankas som ett av världens minst fria länder. Det är ett land där befolkningen, även barn, tvingas plocka bomull åt regimen annars riskerar familjerna att förlora sina jobb. Det är bomull jag inte vill ha mot min kropp.

Butikernas egna ”miljömärkningar”

Många stora mode-och klädföretag har förstått att kunderna efterfrågar material som är bättre ur ett miljöperpektiv. Därför har många egna märkningar för att underlätta för kund att göra hållbara val. Exempel på butikers egna märkningar är: Åhlens Bra val!, HMs Consious, Stadiums Supportimg earth m.fl. Och det är på pappret bra. En stor grön lapp som syns även för den minst kunnige.

Häromdagen handlade min sambo kläder på Åhlens. Han kan en del om textil, men är inte lika noggrann som jag och han tyckte det var perfekt med de gröna lapparna, eftersom han inte vill få skäll när han kommer hem. Och han hittade en fin tröja till 3-åringen med grön lapp som han köpte. Tröjan bestod till 60 % av ekologisk bomull och 40 % polyester. Och visst bomullen bör betraktas som ett bättre val, men jungfrulig polyester är det INTE. Så jag gav mig på att läsa hur Åhlens själva definierar Bra val. Det visade sig då att det räcker med att en vara till 50 % består av ett hållbart material, exempelvis återvunnet eller ekologiskt. Så i princip kan en produkt till hälften består av isbjörnspäls och till hälften av återvunnen polyester och då få en grön lapp. Något som inte gör Åhlens unikt de andra har ungefär lika tandlösa definitioner.
Det här blir enligt mig förvirrande för konsument, någon luras faktiskt att tro att en vara innehållande 50 % ohållbartmaterial är just hållbar.img_0365Och så här är det med företagens egna märkningar. Det är just deras egna och det är deras definitioner som bestämmer. Butikens egen märkning lurade min sambo och det lurar säkerligen många fler. Det är därför vi bör efterfråga tredjepartscertifieringar. Som exempelvis GOTS eller Fair trade. För vi är många som vill göra bättre val och som vill styra utvecklingen åt rätt håll med våra plånböcker.

Sedan är det ju bra att företagen har förstått att kunder efterfrågar schysstare produkter och 50 % ekologisk bomull är bättre än inget. Och dessa företag är lite bättre och försöker mer är exempelvis Dressman och JC, där det inte finns en rad om hållbarhet. Men metoden skaver.

Läs gärna mer om olika tredjepartsmärkningar  för textil i vår märkningsguide här.

Förläng livet på dina kläder

skradderi

Jag är på tok för slarvig, stänger inte dragkedjor vid tvätt, stoppar inte tidningspapper i mina skor om de blivit blöta och hänger inte upp min kappa på en fin galge. Så mina grejer går sönder och jag tror det gäller alla. Och då är det bra att det kommit ett nytt politiska förslag som ska göra det billigare att laga.

Jag har både kunskap och resurser för att laga när dragkedjan kärvar, byxan är för lång eller knappen hänger löst. Alla har inte det och då blir det lätt att gå till butiken fast det bästa är att förlänga livet på sina plagg. Men det finns en hel yrkesgrupp som är experter på att fixa våra kläder när de går sönder. Jag talar om skräddare och skomakare. Ofta kan det upplevas som dyrt att gå med ett plagg till dem mot att köpa nytt. Och tyvärr är det ganska sant, men det betyder inte att det är så dyrt att gå till skräddaren utan snarare att det är på tok för billigt med nya grejer.

Det säger också sig självt att om du köpt en jacka för 300 kronor så känns det konstigt att byta dragkedja för samma pris två säsonger senare.
scissors-1008908_1920

Därför känns det välkommet med momssänkningen som träder i kraft vid årsskiftet. Momsen sänks från 24% till 12% på lagning av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Förhoppningen från politiskt håll är att det ska öka incitamenten att reparera sina saker istället för att köpa nytt och att konsumenterna i förlängningen ska köpa saker av högre kvalitet. Och jag hoppas att det faller väl ut och att fler väljer att laga sina saker.

Fast saker kommer fortsätta gå sönder fram till jul och här är några tips på hur du lagar själv fram tills dess.

Kvalitet – vad är det?

draiknappen”Köp ett plagg med bra kvalitet.” Denna uppmaning hörs ofta när det kommer till att köpa nya kläder. Men vad betyder kvalitet?  Det kan vara olika för olika personer. För någon är det att plagget inte går sönder. För en annan att plagget inte går ur mode. Och för en tredje att det håller vad reklamen lovar. För mig är hög kvalitet ett plagg som håller i 100 år, både i tyg och sömmar, och något som jag känner med fingerspetsarna mer än ser med ögat. Riktigt så höga krav har nog inte gemene man när de går i gallerian och vill ha en kavaj till mötet. Men de flesta kan nog skriva under på är att de förväntar sig högre kvalitet av ett dyrare plagg. Jag förstår att man förväntar sig mer av ett dyrt plagg men tycker att vi ska våga ställa krav även på billiga produkter.

Jag medverkade i Plånboken på P1 förra veckan och tipsade där om vad man kan tänka på när man handlar för att inte komma hem med ett plagg som går sönder vid första tvätten. Som att våga dra i knappar och sömmar. För om en söm går sönder redan i butik då skulle den absolut gå sönder om man använde plagget. Jag pratade också om att våga reklamera även billigare plagg. För det är faktiskt så att samma regler gäller för alla plagg oavsett pris. En billig tröja ska lika lite som en dyr vrida sig i första tvätten och ett par byxor ska inte spricka i grenen om du går ner på huk.
vridnatröjanReklamationsrätten gäller i tre år och de sex första månaderna är det upp till butiken att visa på att det är du som konsument som varit oförsiktig om de inte vill laga eller ersätta varan. De flesta butiker brukar vara tillmötesgående när kunder kommer tillbaka med plagg som inte håller måttet. Det är många gånger bara så att vi inte vågar eller tror att det är lönt, eller inte anser att det är lönt eftersom vi betalade så lite för ursprungsvaran. Men om vi inte säger ifrån kan företagen fortsätta att producera kläder med dålig kvalitet som bara kan användas en kort tid. Det är inte långsiktigt hållbart.

I programmet nämner jag också problemet med noppor. Läs mitt tidigare inlägg om hur du minskar risken för att köpa plagg som får noppor.