Vad betyder de textila märkningarna?

textila märkningar
Nu har vi äntligen lanserat vår textila märkningsguide. Vi är projektet Stilmedveten i vilket jag arbetar. Det har varit ett mycket större arbete än vad vi från början trodde. Det finns många märkningar och vi har gjort ett urval där vi visar vilka kriterier sex olika märkningar tillgodoser. Märkningarna vi valt är tredjepartsmärkningar, alltså inte butikers egna. Vi har också valt märkningar som konsumenter kommer i kontakt med på den svenska marknaden.

Under vårt arbete med guiden har vi insett att det som gällde förra året inte nödvändigtvis gäller i år. Märkningarna är under ständig utveckling. En märkning som är under utveckling som finns med i vår guide är Fair trade, den berör i dagsläget bara själva bomullsproduktionen men det arbetas för att certifieringen ska innefatta hela kedjan så även de som arbetar med bearbetning och sömnad blir garanterade en okej lön och bra arbetsförhållanden. När det är på plats får vi uppdatera.

I guiden kan du också enkelt se vilka kriterier de olika märkningarna uppfyller. Går du in på sidan kan du också klicka på de olika märkningarna och få en utförligare presentation av dem.

Välkomnar ett nytt textilår med nya affärsidéer och möjligheter

fireworks-661654_1920Det har rullat ut ett gammalt år och in ett nytt. Min summering av 2015 ska jag försöka hålla till textila framsteg och nyheter. Likaså min spaning in i 2016.

Under 2015 hände det en hel del positivt på textilområdet.

Under 2016 ser jag framemot att:

  • Ta del av Naturvårdsverkets rapport om hur textilier i avfallsledet ska behandlas. Jag hoppas på ett förslag som innebär producentansvar och sedan är det upp till politiken att förverkliga förslaget.
    scrap-166495_1920
  • Att fler ”alternativa” sätt att konsumera kläder och textilier poppar upp.
  • Att fler textila material kommer ut på marknaden.
  • Att vi konsumenter får bättre och tydligare märkningar som går att förlita sig på. Där ser jag framemot Fairtrades arbete med att utöka sin märkning att gälla fler led än bara bomullsodlingen. Och även att vi från Stilmedveten släpper vår textila märkningsguide under början av året.
  • Jag hoppas också på att de sociala frågorna, alltså hur arbetsvillkor och lönesituationen ser ut för de som arbetar inom textilindustrin, kommer upp på agendan. Men till det sätter jag inget större hopp. Jag tycker inte att branschen, med några få undantag,  jobbar aktivt med dessa frågor.

Blir det giftiga julklappar i år?

christmas-685923_1280Julen står för dörren och det ska hetsas till en massa julklappsinköp. Kanske vill jag säga att ingen skulle köpa något. Men så kommer det inte bli och hur jag än vrider och vänder på saken så vill jag ge mina barn julklappar. Om inte annat för att få se tvååringens reaktion på tomten.

Så kanske är det bättre att ge konkreta tips på vad man kan köpa för att det ska vara och kännas så okej som möjligt.

Barnrummet är en plats där det oftast hittas en massa otrevliga kemikalier. Mjukgörare (ftalater), flamskyddsmedel och bly är några exempel. En stor del av dessa otrevligheter kommer från leksaker och textilier. Så när det kommer till att handla leksaker som julklapp kan det vara på sin plats att ha lite koll. Naturskyddsföreningen har här en bra guide.

När det kommer till mjuka klappar har jag några enkla tips.

Jag tycker också att det är en poäng med att anstränga sig lite extra med julklappar, kanske lägga ner några kronor mer på något som inte skadat miljö och människor i produktionen. Och istället kanske handla en grej mindre.

När det kommer till julklappar och gåvor har vi oftast redan i överflöd, och är det någon mjuk klapp jag vill tipsa om så är det overaller till barn som får bo i tält hela vintern eller filtar till dem som fyllda av rädsla och ovisshet vandrar över gränsen till ett nytt land.
war-929109_1280

Biocider – jag luktar hellre svett

svettSportföretagen spelar på vår rädsla för att lukta lite svett. Och behandlar våra kläder med ineffektiva och miljövidriga kemikalier.

Jag tycker att det är kul att springa, och oavsett om man springer eller ägnar sig åt någon annan sport  blir man svettig. Ja i alla fall om man tar i, och jag gillar att ta i. Fast svett, eller lukten av svett, verkar vara ytterst tabu. Och visst luktar en gammal fuktig träningströja längst ned i tvättkorgen illa. Nysvett tycker jag däremot inte är så farligt, även om sportklädesbranschen gärna vill göra det gällande. Och de spelar gärna på människors rädsla för att lukta lite svett

Det tas fram olika behandlingar med biocider av textilier för att minska eller dölja lukten av svett. Dessa behandlingar inte bara ineffektiva utan även miljövidriga. Studier visar att dessa biocidbehandlingar tvättas ur relativt fort vilket innebär att effekten (om den ens funnits) försvinner efter ett par tvättar. Skönt för att man då inte behöver ha farligheterna mot kroppen, men illa då ämnena kommer ut i vårt vatten. Men är det då så farligt med lite silver eller triclosan i vårt avloppsvatten? Ja det är det. De antibakteriella behandlingar dödar inte bara bakterier som orsakar dålig lukt utan en massa andra också. Det innebär en katastrof för reningsverken som behöver sina bakterier för nedbrytning. Ordet ”biocid” är latin och betyder livsdödare, vilket säger en hel del. Undersökningar tyder också på att biocider kan bidra till antibiotikaresistens. Och antibiotikaresistens anses vara ett av de största hoten mot folkhälsan, och ett stort problem för sjukvården i hela världen.
medic-563423_1920Som konsument går det att undvika biocider eller antibakteriella ämnen i kläder eftersom det sedan 2013 är krav på att produkter som behandlats med biocider skall märkas. Märkningarna ska vara synliga och begripliga på svenska om varan säljs i Sverige. Problemet är bara att varorna är märkta med exempelvis: antiodör, antibakteriella eller bakteriedödande ämnen. Det står ingenting om att dessa är farliga för människor och miljö. Jag tror snarare att många kan uppfatta det som positivt. Men OM ett plagg är märkt med detta eller något liknande, köp det INTE. För att:

  • Det fungerar inte.
  • Det är dåligt för reningsverken.
  • Det är dåligt för miljön.
  • Det kan bidra till antibiotikaresistens.
  • Det kan vara dåligt för dig.

Alltså fullständigt onödigt.

Vi på Sveriges Konsumenter vill se ett förbud på EU-nivå mot att använda biocider i textilier.

Eko-bomull vs konventionell bomull

airplane-465619_1920Bomull är den vanligaste råvaran i våra kläder. Runt 50% av världens alla textilier är tillverkade av bomull. Och bomull är en bra fiber, lättvättad, lättfärgad, relativt slitstarkt och skön mot kroppen. Så kanske är det inte så konstigt att det blivit populärt.

Men det finns stora baksidor med bomullsodlingen och industrin bakom den. Konventionellt odlad bomull, alltså stordelen av all bomullsodling, kräver enorma mängder jordbrukskemikalier. Ca 2,5 % av jordens åkerareal utgörs av bomullsodling men så mycket som 25% av alla bekämpningsmedel mot insektangrepp används inom bomullsodlingen. De farliga kemikalierna som används i bomullsproduktionen drabbar både miljön och de människor som arbetar med odlingen.

Ett annat problem med bomullsproduktion är de enorma mängder vatten som går åt. Det går åt mellan 7 000 och 29 000 liter vatten, beroende på vilken region bomullen odlas i, för att få 1 kg bomull. Bomullsodlingar konstbevattnas och ofta med en sänkning av grundvattnet som följd. Det säger sig självt att det inte är bra för varken miljö eller människor.

Hur är det då med ekologisk bomull? Vilka är skillnaderna? Är det skillnad?

Runt 1% av all bomullsproduktion i världen är ekologisk. Och det är faktiskt stor skillnad på konventionellt odlad och ekologiskt odlad bomull. Medan konventionellt odlad bomull kräver enorma mängder bekämpningsmedel så får inga kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsling användas vid ekologisk odling. Och det är mycket bättre för miljön och för de som arbetar på bomullsfälten. Däremot finns det inga regleringar för vattenåtgången när det gäller ekologisk odling.

bomullsblomma

Ekologiskt odlad bomull är alltså mycket bättre. Samtidigt så behöver vi som konsumenter förstå vad som menas med ekologisk bomull. Ekologisk bomull avser bara själva odlingen, som då är mycket bättre än konventionell. Men det säger ingenting om färgning, sömnad eller transporter.

Tycker också att jag när jag pratar bomull behöver nämna peak cotton. Peak cotton avser den åsikten (eller faktumet, välj själv) att jordens åkerareal inte räcker till att producera bomull. Att grundvattnet i berörda områden inte klarar bomullsodling och att vi borde odla annat än bomull (ex mat). Vi kan helt enkelt inte använda mer åkerareal till bomull. Alltså så behövs det andra material, mer återvinning eller kanske helt enkelt minskad textilkonsumtion.

Regnbyxor som inte skadar miljön

water-815271_1280Jag cyklar i vått och torrt. Så här på hösten blir det ganska mycket i vått. Konstigt är då att jag inte har några regnbyxor. För trots tio års cyklande har jag inte lyckats införskaffa det. Jag har istället kommit genomsur till jobbet, vridit ur mina grejer och fått förlita mig på att jag haft ett par torra byxor i väskan eller gått runt med en handduk runt midjan halva dagen. Men nu inför hösten tänkte jag att det var dags att mina kollegor skulle slippa mina blöta kläder och bestämde mig för att köpa ett par regnbyxor.

Jag vill ju inte att mina inköp skall vara direkt miljöfarliga så jag började leta efter ett par som var fria från högfluorerade ämnen som PFOA och PFOS. Högfluorerade ämnen är hormonstörande och kan orsaka fosterskador och misstänks vara cancerframkallande. Läs mer om det här. Varför används då högfluorerade ämnen i friluftskläder? Jo för att det är ämnen som stöter bort vatten och smuts, och blöt och smutsig vill ju ingen vara.

Nyligen släppte Greenpeace sin rapport Footprints in the snow vilken visar att högfluorerade kemikalier finns i snö och vatten på tre olika kontinenter och att de farliga ämnena alltså spridit sig över hela jorden. För att inte tala om att de finns i många av Sveriges vattendrag och grundvattentäkter.

Så åter till mina försök att köpa regnbyxor. Det finns flera märken som gått före och fasat ut de (vi idag vet) skadliga kemikalierna: H&M, Fjällräven, Rotauf och Adidas är några av största. Medan stora friluftsmärken som North Face, Columbia, Patagonia och Mammut tyvärr inte har gjort det. Och jag blev förvånad och lite sur framförallt över att inte Patagonia som har en tydlig miljöprofil och hög svansföring gjort det.
bike-252826_1280Jag hittade tyvärr inga regnbyxor hos de märkena som jag vet fasat ut (jag behöver damvariant). Eller jo några skalbyxor som kostade upp mot 4 000 kronor. Det tycker jag är väldigt saftigt för ett par regnbyxor även om samvetet blir rent. Så jag satte igång och googlade på alla möjliga andra märkens beläggningar och policys. Det var lättare sagt än gjort. De flesta friluftsmärken skriver om PFOA och PFOS och är medvetna om problemen dessa ämnen medför. Men att de är medvetna om problemet och jobbar på det räcker inte. Jag vill att de ska ha slutat använda dem.

Efter en massa googlande och färre och färre krav från min sida så hittade jag ett par regnbyxor från Vaude, för damer, avsedda för cykling. Märket har från och med 2014 års kollektion slutat använda PFOA och PFOS och som en bonus var de även anslutna till Fair wear foundation. Fair wear foundation är en märkning för branschen som arbetar med lönefrågor och arbetsmiljö. På deras hemsida kan man se vilka märken som är medlemmar. 

Men ska jag vara ärlig så är det helt uppåt väggarna att konsumenter ska läsa spaltmeter med olika dokument för att hitta en produkt som inte är direkt skadlig för miljön. Det borde vara självklart att ämnen som vi vet är farliga inte används av textilindustrin. Regnkläder till barn har jag skrivit om tidigare här. Det har även andra gjort här till exempel.

Kvalitet – vad är det?

kvalitet
”Köp ett plagg med bra kvalitet.” Denna uppmaning hörs ofta när det kommer till att köpa nya kläder. Men vad betyder kvalitet?  Det kan vara olika för olika personer. För någon är det att plagget inte går sönder. För en annan att plagget inte går ur mode. Och för en tredje att det håller vad reklamen lovar. För mig är hög kvalitet ett plagg som håller i 100 år, både i tyg och sömmar, och något som jag känner med fingerspetsarna mer än ser med ögat. Riktigt så höga krav har nog inte gemene man när de går i gallerian och vill ha en kavaj till mötet. Men de flesta kan nog skriva under på är att de förväntar sig högre kvalitet av ett dyrare plagg. Jag förstår att man förväntar sig mer av ett dyrt plagg men tycker att vi ska våga ställa krav även på billiga produkter.

Jag medverkade i Plånboken på P1 förra veckan och tipsade där om vad man kan tänka på när man handlar för att inte komma hem med ett plagg som går sönder vid första tvätten. Som att våga dra i knappar och sömmar. För om en söm går sönder redan i butik då skulle den absolut gå sönder om man använde plagget. Jag pratade också om att våga reklamera även billigare plagg. För det är faktiskt så att samma regler gäller för alla plagg oavsett pris. En billig tröja ska lika lite som en dyr vrida sig i första tvätten och ett par byxor ska inte spricka i grenen om du går ner på huk.
vridna sömmarReklamationsrätten gäller i tre år och de sex första månaderna är det upp till butiken att visa på att det är du som konsument som varit oförsiktig om de inte vill laga eller ersätta varan. De flesta butiker brukar vara tillmötesgående när kunder kommer tillbaka med plagg som inte håller måttet. Det är många gånger bara så att vi inte vågar eller tror att det är lönt, eller inte anser att det är lönt eftersom vi betalade så lite för ursprungsvaran. Men om vi inte säger ifrån kan företagen fortsätta att producera kläder med dålig kvalitet som bara kan användas en kort tid. Det är inte långsiktigt hållbart.

I programmet nämner jag också problemet med noppor. Läs mitt tidigare inlägg om hur du minskar risken för att köpa plagg som får noppor.

Oeko-tex är inte en miljömärkning

klädmärkning
Ibland frågar jag i butiken när jag tänkt handla något om de har något alternativ som är ekologiskt eller bättre för miljön. Inte alltför sällan kommer personalen då dragandes med en produkt märkt med Oeko-tex (öko-tex). Det är INTE en miljömärkning.

Är det då en dålig märkning? Det tycker jag inte. Det är en bra märkning sett till kemikalier. Oeko-tex garanterar att produkten är fri från en rad farliga kemikalier. Och det är en märkning som går längre än Reach-lagstiftningen.

Men märkningen garanterar bara att slutprodukten, alltså den du har i handen, inte innehåller farliga kemikalier. Märkningen säger ingenting om vad som skett i tillverkningsfasen. Sedan kan man spekulera om att en produkt med mindre kemikalier i slutprodukten utsatts för mindre smuts på vägen. Men det är bara antaganden. Och det finns till exempel en uppsjö med bomullstextilier tillverkade av konventionellt odlad bomull som är märkta med Oeko-tex. Och konventionellt odlad bomull utsätts för väldigt mycket bekämpningsmedel vid odling.

Om jag sedan står i affären och väljer så är ändå Oeko-tex att föredra framför inget. Då är i alla fall risken att jag utsätter mitt barn för farliga kemikalier betydligt mindre. Men det hjälper inte arbetaren på bomullsfältet eller renar vattnet i Bangladesh.

Kläder att dö för

ursprungsmärkning
Egentligen så vet vi. Vi förstår att de som producerar våra billiga kläder gör det under dåliga förhållanden. Vi förstår att någon betalar för det låga priset. Med dålig lön, slavliknande arbetsvillkor och vidriga arbetsförhållanden.

På fredag för två år sedan rasade textilfabriken Rana Plaza utanför Dacca i Bangladesh. I raset dödades 1133 människor och över 2500 personer skadades. Fabriken rasade  eftersom byggnaden var i för dåligt skick för alla de människor som varje dag syr våra kläder.

För att hedra offren och uppmärksamma de som syr våra kläder är fredag den 24:e Fashion revolution day. Tanken är att vi i den rika delen av världen ska vända våra plagg ut och in så att lapparna syns den dagen. Fashion revolution day syftar självklart också till att klädindustrin ska bli bättre med schysstare villkor. Ett första steg kan vara att uppmärksamma de människor som syr våra kläder, oftast under helt oacceptabla förhållanden. Så på fredag är jag ut och in.
klädmärkningSedan har flera av de globala klädföretagen som hade sin tillverkning i fabriken inte betalat tillräckligt eller inget i kompensation till de familjer som drabbats av död eller skador. Pengar skulle inte ge liv åt de döda men det skulle ge möjlighet för de drabbade familjerna att överleva. Man skulle ju kunna tycka att det är det minsta dessa klädjättar skulle kunna göra.

Barn syr våra kläder

Barnarbete i klädesfabrikJag vill inte att barn ska sy mina barns kläder. Jag vill inte att föräldrar ska känna sig tvungna att skicka sina barn till klädfabriker. Föräldrar som syr 12 timmar om dygnet men som ändå inte får ihop till en lön som går att leva på. Allt för att jag ska kunna köpa två tröjor för 99 kronor.

I rapporten Work faster or get out som Human Rights Watch släppte förra veckan visar rapportförfattarna på en massa otrevligheter och i det även barnarbete. Ett av de företag som barn tillverkar kläder till är H&M. Något som inte är förenligt med H&M:s uppförandekod men som tydligen förekommer ändå. För att det ska räknas som barnarbete är barnen yngre än 15 år.

Det värsta är nog att ingen verkar förvånad eller tycka att det är värt mycket mer än en notis. Rapporten handlar om textilarbetarnas situation i Kambodja. Och det är ingen trevlig läsning. Det är påtvingad övertid, sexuella trakasserier, diskriminering, begränsningar i toalettbesök, svårigheter för facklig verksamhet, korruption och barnarbete.

Detta är ingen unik händelse. I oktober släppte SOMO rapporten Flawed Fabrics – The abuse of girls and women workers in the South Indian textile industry. Som visar på missförhållanden vid spinnerier i Indien. Och på kopplingar mellan bland annat H&M och Cubus och spinnerierna.

Jag inbillar mig att vi väljer att blunda för arbetsmiljöförhållanden, barnarbete och löner på andra sidan jorden med något slags förevändning om att det nog inte är så illa. Att de som arbetar i alla fall har ett arbete. Att textilindustrin är viktig för landet i fråga. Att barnen egentligen inte är så unga, utan tonåringar. Och att kläderna skulle bli alldeles för dyra om hänsyn togs till de som arbetar.

Barn syr kläderOch det är en komplex fråga, där textilindustrin är oerhört viktig för länder som Kambodja, Bangladesh och Indien. Det behöver däremot inte betyda att människor ska arbeta under slavliknande förhållanden och att barn ska sy våra grejer. Det finns tillverkning av kläder som sker på etiskt försvarbara sätt. Som konsument är det svårt att veta vad som är okej och inte. Därför håller vi i det projekt jag arbetar med, Stilmedveten, på att ta fram en märkesguide. Det finns många märkningar med olika innerbörd och vi hoppas få guiden på plats inom kort.

Tills dess är mitt tips att titta efter den ganska vanligt förekommande märkningen, GOTS. Den tar både hänsyn till miljö och sociala villkor. Läs gärna mer, här.
GOTS klädmärkning