Tänker du unna dig en ny tröja nu när veckan är slut?

sveriges_konsumenter_04_klar-inramning-1.1
När veckan känns lång eller vädret känns trist kanske vi unnar oss en ny billig tröja.

En tröja som innan den hamnat i butik gått genom en massa processer och olika händer. Någon har odlat bomullen (om det är ett bomullsplagg) spunnit tråden, vävt tyget, skurit ut mönstret och sedan är plagget sytt och det ofta av flera olika sömmerskor, ibland i olika länder. Är det billigare att sy fast fickor i ett annat land än det där sidosömmarna sys då skickas plaggen dit.

Och att plagget du har på dig är mer berest än du är högst troligt.

Många gånger arbetar människor i textilindustrin under usla förhållanden med långa dagar, påtvingad övertid, korta kontrakt och dåliga löner. Och just arbetsförhållanden är något vi borde prata mer om. Och dåliga arbetsförhållanden kommer ofta av att beställarna (de stora modeföretagen) lägger korta ordrar. Det gör att situationen blir oviss för fabriken då de inte vet vilka ordrar och inkomster de har några månader senare. Och det kommer naturligtvis att drabba dem som arbetar. Dels kommer de också att få korta kontrakt, men fabriken kommer heller inte att investera i till exempelvis toaletter eller fläktsystem. För så är det, om de inte vet vilka pengar de kan få in om fyra, sex eller tolv månader, då blir det svårt att göra några investeringar. En viktig åtgärd som de stora modeföretagen skulle kunna göra är alltså att skriva längre kontrakt med olika fabriker och sedan jobba tillsammans med dem för att stärka arbetsmiljön.

En annan åtgärd för att uppnå mål 8 av de globala målen, Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, är att arbeta för att alla i produktionskedja ska få levnadslön. Levnadslön är till skillnad från minimilön en lön som det går att leva på. En lön som ska täcka mat, husrum, sjukvård, skolgång för eventuella barn och ett litet sparande. Summan för vad som anses vara en levnadslön varierar från land till land och skiljer sig ibland i olika regioner inom landet, då det kan kosta olika att leva beroende på vilken region fabriken ligger. Idag har de flesta stora företag minimilön inskrivet i sina uppförandekoder. Men minimilön är ofta långt ifrån den summan någon skulle behöva för att leva drägligt.

Som exempel har jag Bangladesh, där H&M har en stor del av sin tillverkning. Där ligger minimilönen på mellan 35 – 45 % av vad levnadslönen är. En lön så långt ifrån vad som är skäligt gör att människor jobbar övertid och inte har möjlighet att varken bo eller leva anständigt. Samtidigt så unnar vi oss tröjan de sytt för att det regnar ute, ofta utan att ägna minsta tanke åt alla människor bakom den billiga prislappen.

Det finns kläder att köpa där människorna i produktion har fått en anständig lön och har drägliga arbetsförhållanden. Enklaste sättet att hitta sådana kläder är att köpa något som är GOTS eller Fairtrade-märkt (läs mer om textila märkningar). Fairtrade har ganska nyligen utökat sin märkning från att bara innefatta bomullsproduktion till att täcka in hela kedjan då är produkten märkt med Fairtrade textile standard. Annars är det alltid bra att fråga sitt favoritmärke om de tillämpar levnadslön.
gots-logo1

Kläder av bambu – kanske inte så fantastiskt ändå

panda-2422740_1920Kläder i bambu har du säkert sett. Och inte sällan (nästan alltid) säljs de som ett miljövänligt alternativ. Jag har skrivit om det tidigare men känner att ämnet är aktuellt att ta upp igen.

Bambu är en råvara som växer fort och det krävs lite eller ingen gödsling eller användning av bekämpningsmedel. Det gör bambu till ett hållbart alternativ sett till själva råvaran.

Men för att göra hård bambu till mjukt tyg behöver bambun gå igenom en bearbetning, och det vanligaste sättet är genom viskosprocessen. En process som kan vara skadlig för miljön och för dem som arbetar i produktionen. Att det används en stor mängd kemikalier i denna process behöver inte vara dåligt (alla kemikalier är inte farliga) och det behöver inte ens vara så illa med farliga kemikalier, det handlar mer om hur dessa tas omhand och vilka regelverk för vattenrening och arbetsmiljö som gäller. Men 83 % av världens viskosbruk ligger i Kina, Indien och Indonesien vilket tyvärr är områden där arbetsförhållanden ofta är dåliga och där det tas lite hänsyn till lokalbefolkning och den närliggande miljön. Bara 10 % av världens viskos tillverkas i Europa, där reglerna generellt är bättre.

Och det är faktiskt jättekonstigt att kläder i viskos från bambu säljs och marknadsförs som kläder av bambu. Viskos från gran, tall eller björk omnämns ju inte på det sättet. Men om någon hittat en label där det står gran/tall får de gärna skicka bild och rätta mig. I USA är det sedan 2009 förbjudet att sälja plagg märkta enbart med bambu, de måste omnämnas som viskos eller viskos från bambu. Och när jag läser Konsumentverkets föreskrifter om benämningar på textilier så slår det mig att det nog är samma regler här, men det verkar efterföljas väldigt dåligt.

Benämning av textila fibrer
4 § Textilfibrer får endast benämnas och beskrivas på det sätt som anges i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

En benämning får inte i något avseende användas på någon annan fiber än den som beskrivs i anslutning till den betecknade fibern enligt bilaga 1, vare sig fristående eller som ordförbindelse eller som egenskapsnamn, oavsett vilket språk som används.

Bambu finns inte omnämnd i bilaga 1.

Du kanske också har hört talas om alla fantastiska egenskaper textil från bambu har. Som att det har antibakteriella egenskaper eller att det ska skydda extra bra mot UV-ljus. Vi pratar alltså om cellulosa som kemiskt brutits ned i flera steg och sedan pressas ut som trådar ur något som liknar ett duschmunstycke. Visst, bambu som råvara innehåller vissa antibakteriella ämnen (vilket även tall och gran gör) som skyddar gräset mot insektsangrepp och svamp, vilket är en av anledningarna till att bambu går att odla utan en massa bekämpningsmedel. Men de egenskaperna är inget som finns kvar efter att bambun förvandlats till tyg genom viskosprocessen.

Förhöjda värden av zink kan också hittas i bambuviskos och kan vara det som gett upphov till myten om bambuns antibakteriella egenskaper. Zink är en biprodukt från viskosprocessen, inte från bambun och kan alltså hittas i all viskos. Sen att kläder i bambuviskos luktar mindre illa (när du tränat i det och låter tröjan ligga i en våt hög på golvet) än syntet- och bomullsplagg är en annan femma, och kan bero på att viskos är bättre på att absorbera fukt.
bamboo-2685419_1920
Bambu kan också göras till tyg i en så kallas lyocellprocess. Den processen är i sig mindre vattenkrävande än viskosprocessen och kemikalierna ska ingå i ett kretslopp (ett slutet system). Men kemikalierna som används där är också giftiga och det blir åter igen beroende på hur fabrikerna sköter sig.

Tyg av bambu går också att framställa i en mekanisk process. Det tyget blir ganska hårt och lämpar sig dåligt för till exempel underkläder.

Sedan ska vi komma ihåg att den påverkan fibern har på miljön är relativt låg jämfört med den påverkan som kommer från färgning, spinning, vävning, stickning och så vidare. Men det är lättare att sälja något med snygga bilder på bambu, än att försöka förbättra färgningsprocessen och sälja på det.

Men ska du då köpa kläder tillverkade i bambuviskos hellre än bomull? Ja om du gillar materialet och planerar att använda plagget länge. Men du ska inte tro att kläder tillverkade av bambuviskos per se är bra för miljön.

P.S. Ingenting tyder på att farliga kemikalier från själva tillverkningen av viskos finns kvar i plagg du köper. Däremot kan det finnas skadliga ämnen från färgning, efterbearbetning eller frakt. Och tyg av bambu görs av jättebambun som är en annan sort än den pandor äter, så vi tar inte pandornas mat. 

Kommer tomten med giftiga julklappar?

christmas-1786558_1920Om bara några dagar är det julafton och då ligger det många mjuka klappar under granen. När Kemikalieinspektionen undersökte olika kemikalier i våra textila produkter kom de fram till att de innehåller cirka 3500 olika ämnen. Alla ämnen är inte giftiga men över 350 av de ämnen som hittades bedömdes som ämnen med särskilt farliga egenskaper.

Så vi kan anta att många mjuka klappar innehåller ämnen vi inte vill ha mot våra barns eller våra egna kroppar. En del av dessa försvinner i tvätten och det är en rekommendation att tvätta nya plagg eller gosedjur. Samtidigt som vissa ämnen inte kommer att försvinna vid första tvättarna om ens någonsin, exempelvis ftalater som kan hittas i plasttryck.

Vill du inte tvinga av treåringen julklappströjan och slänga den i tvättmaskinen det första du gör så finns det produkter som är kontrollerade och märkta. Följande märkningar garanterar att slutprodukten är fri från farliga kemikalier: Bra miljöval, EU-Ecolabel, Öko-tex, GOTS och Bluesign. Vill du veta mer vad de textila märkningar betyder och garanterar kan du kolla här.

 

Var är tröjan tillverkad?

IMG_0474.JPGEn av  de vanligaste frågorna jag får i mitt arbete är om ursprungsmärkning på kläder. Oftast är det mer ett konstaterande än en fråga.

-Visst måste det stå tillverkningsland på kläder?

Svaret är nej. Tidigare fanns det krav på det i Sverige, men i början av 90-talet togs faktiskt lagen om ursprungsmärkning på kläder bort. Detta gäller inom hela EU. Alltså inga krav på tillverkningsland.

Ändå finns Made in, Hecho en, tillverkat i, och så vidare att hitta i en massa plagg. Det är för att producenterna verkar på en global marknad och i länder som USA, Kanada, Kina och Japan är det krav på tillverkningsland.

Att märka en vara med tillverkningsland är inte helt enkelt. Textilindustrin är stor och ofta går ett plagg genom många länder och händer innan de hamnar i butik. Bomullen kan odlas i ett land, spinnas i ett annat, vävas i ett tredje, färgas i ett fjärde, klippas till i ett femte och sys i ett sjätte. Sedan kommer detaljer som dragkedjor, knappar och nitar ofta från olika ställen. Och jag vet att ett lagförslag på ursprungsmärkning av textilier har varit uppe i EU-parlamentet. Men exakt hur en sådan märkning skulle utformas tvistas det om. Är det landet där sista sömmen görs som är ursprungsland? Är det landet råvaran kommer från? Är det landet där flest delar i processen görs? Eller ska alla delar och länder redovisas?
world-1264062_1920
Idag är produktionskedjan för textilier höljd i dunkel och även om det för producenter skulle vara svårt att redovisa för alla delar är en större transparens önskvärd. Jag vill till exempel veta om bomullen i ett plagg kommer från Turkmenistan. Då skulle jag absolut inte köpa produkten och höra av mig till företaget i fråga. Turkmenistan är nämligen en diktatur och rankas som ett av världens minst fria länder. Det är ett land där befolkningen, även barn, tvingas plocka bomull åt regimen annars riskerar familjerna att förlora sina jobb. Det är bomull jag inte vill ha mot min kropp.

Butikernas egna ”miljömärkningar”

Många stora mode-och klädföretag har förstått att kunderna efterfrågar material som är bättre ur ett miljöperpektiv. Därför har många egna märkningar för att underlätta för kund att göra hållbara val. Exempel på butikers egna märkningar är: Åhlens Bra val!, H&Ms Consious, Stadiums Supportimg earth m.fl. Och det är på pappret bra. En stor grön lapp som syns även för den minst kunnige.

Häromdagen handlade min sambo kläder på Åhlens. Han kan en del om textil, men är inte lika noggrann som jag och han tyckte det var perfekt med de gröna lapparna, eftersom han inte vill få skäll när han kommer hem. Och han hittade en fin tröja till 3-åringen med grön lapp som han köpte. Tröjan bestod till 60 % av ekologisk bomull och 40 % polyester. Och visst bomullen bör betraktas som ett bättre val, men jungfrulig polyester är det INTE. Så jag gav mig på att läsa hur Åhlens själva definierar Bra val. Det visade sig då att det räcker med att en vara till 50 % består av ett hållbart material, exempelvis återvunnet eller ekologiskt. Så i princip kan en produkt till hälften består av isbjörnspäls och till hälften av återvunnen polyester och då få en grön lapp. Något som inte gör Åhlens unikt de andra har ungefär lika tandlösa definitioner.
Det här blir enligt mig förvirrande för konsument, någon luras faktiskt att tro att en vara innehållande 50 % ohållbartmaterial är just hållbar.img_0365Och så här är det med företagens egna märkningar. Det är just deras egna och det är deras definitioner som bestämmer. Butikens egen märkning lurade min sambo och det lurar säkerligen många fler. Det är därför vi bör efterfråga tredjepartscertifieringar. Som exempelvis GOTS eller Fair trade. För vi är många som vill göra bättre val och som vill styra utvecklingen åt rätt håll med våra plånböcker.

Sedan är det ju bra att företagen har förstått att kunder efterfrågar schysstare produkter och 50 % ekologisk bomull är bättre än inget. Och dessa företag är lite bättre och försöker mer är exempelvis Dressman och JC, där det inte finns en rad om hållbarhet. Men metoden skaver.

Läs gärna mer om olika tredjepartsmärkningar  för textil i vår märkningsguide här.

Bra och miljömärkta barnkläder

image
I mars utökades familjen med en liten krabat. Därför har det varit tyst här på bloggen, men nu är jag tillbaka. Och jag tänker börja med ett inlägg om nya barnkläder. Även om hon på bilden uteslutande haft ärvda grejer.

Och att minimera sina inköp, ärva och att handla second hand är tveklöst bättre och ger mindre miljöpåverkan än att köpa nytt. Ändå vill jag ibland handla nya saker och då är det klokt att tänka att jag med mina val påverkar. Och att då försöka handla saker som är tillverkade i bättre material och där hänsyn tagits till miljö och människor.

Jag tycker att det är relativt lätt att, enligt dessa principer, handla till små barn. Det finns många märken på marknaden som erbjuder bra och fina produkter tillverkade på ett etiskt sätt.

Här nedan listar jag några jag själv stött på. Jag föredrar när kläderna är GOTS-märkta då det garanterar både ett miljöansvar och sociala villkor. Men även om produkter inte är GOTS-märkta finns det ibland möjligheter att ta reda på hur de tillverkats. Jag letar dock alltid efter tredjepartsmärkningar, då vet jag att en oberoende part granskar istället för att företaget sätter upp egna kriterier.
gots-logo1Stora kedjor:
Lindex har GOTS-märkta produkter i sitt sortiment. De har många kläder märkta med sustainable choice, som är deras egna märkning vilket varierar mycket i miljövänlighet. Så titta efter deras GOTS-märkta produkter, det finns en hel del och mycket fint.
Polarn O Pyret har GOTS-märkning på alla sina klassiska plagg i randigt eller enfärgat i vitt, rött och blått. Och även vissa andra produkter.

Mindre märken:
Duns alla kläder från Duns är GOTS-märkta
Geggamoja många av Geggamojas kläder är GOTS-märkta.
Mini Rodini deras bomull är ekologisk, de arbetar med mycket återvunna material och de är anslutna till Fair Wear Foundation.
Nösterbarn Obehandlade och certifierade ullprodukter. Här finns både ullfrottéplagg och ullfleece. Och en bra och informativ hemsida. image-2Det finns många fler märken och en uppsjö med butiker som samlar märken och plagg med bra miljö- och etisk profil. Tipsa gärna i kommentarsfältet!

Att hitta bra grejer till barn nära tonåren är mycket svårare. Visst finns det grejer från barnmärkena som ibland går upp i storlekarna, men 10-13 åringar tycker kanske att det är sådär roligt att gå runt med lastbilstryck eller små rosa ugglor. Så om någon där ute sitter inne med information om var jag kan handla okeja kläder i stl 130-150 (utan att bli ruinerad) så tar jag tacksamt emot tips.

Vilket material ska jag välja?

tissues-996560_1920Det finns många textila material på marknaden och det är svårt att veta vilken miljöpåverkan de olika materialen har. Oftast finns det inte några enkla svar på vad som är bäst. All storskalig produktion av textilier påverkar naturen negativt.

Lin lyfts ofta som ett miljövänligt alternativ. Och dagens linneproduktion är jämfört med bomull eller polyester mycket bättre. Men det kan också bero på att världsproduktionen av lin är relativt liten, om vi använde lika mycket lin som bomull skulle det kanske dyka upp en massa problem kopplade till den produktionen. Redan på 1700-talet förbjöds vattenrötning av lin i Nederländerna eftersom det påverkade vattenmiljön negativt. Nu får ni inte tycka att jag misskrediterar lin, jag gillar lin och det är mycket bättre än till exempel konventionellt odlad bomull. Jag vill bara visa att det är komplicerat och att det sällan finns några enkla svar.

Något jag märker är att kunskaperna generellt är låga om våra textila material. Många vet inte att polyester är plast och att viskos kommer från cellulosa. Och om vi ska kunna göra kloka val och veta hur vi ska ta hand om våra plagg tror jag att det behövs en ökad medvetenhet om vad olika material egentligen kommer från.
spruce-1018606_1920
I Stilmedveten, projektet jag arbetar i, har  tagit fram en materialguide där vi beskriver de vanligaste textila materialen. Där kan du få lite mer kunskap! Läs den här.

Ett smakprov därifrån:

Silke: 

Siden är tyg av silkestråd. Det kommer från den kokong som silkesmasken spinner runt sig när den förpuppas och blir en silkesfjäril. Kokongerna läggs i varmt vatten så att limmet som håller ihop kokongen smälter och tråden kan lindas upp. Siden är tunt och vackert, men skrynklar lätt. Pupporna dör i processen, men det finns ekologisk tillverkning och där dör inte pupporna.

Vad betyder de textila märkningarna?

Skärmavbild 2016-02-15 kl. 15.34.09Nu har vi äntligen lanserat vår textila märkningsguide. Vi är projektet Stilmedveten i vilket jag arbetar. Det har varit ett mycket större arbete än vad vi från början trodde. Det finns många märkningar och vi har gjort ett urval där vi visar vilka kriterier sex olika märkningar tillgodoser. Märkningarna vi valt är tredjepartsmärkningar, alltså inte butikers egna. Vi har också valt märkningar som konsumenter kommer i kontakt med på den svenska marknaden.

Under vårt arbete med guiden har vi insett att det som gällde förra året inte nödvändigtvis gäller i år. Märkningarna är under ständig utveckling. En märkning som är under utveckling som finns med i vår guide är Fair trade, den berör i dagsläget bara själva bomullsproduktionen men det arbetas för att certifieringen ska innefatta hela kedjan så även de som arbetar med bearbetning och sömnad blir garanterade en okej lön och bra arbetsförhållanden. När det är på plats får vi uppdatera.

I guiden kan du också enkelt se vilka kriterier de olika märkningarna uppfyller. Går du in på sidan kan du också klicka på de olika märkningarna och få en utförligare presentation av dem.

Välkomnar ett nytt textilår med nya affärsidéer och möjligheter

fireworks-661654_1920Det har rullat ut ett gammalt år och in ett nytt. Min summering av 2015 ska jag försöka hålla till textila framsteg och nyheter. Likaså min spaning in i 2016.

Under 2015 hände det en hel del positivt på textilområdet.

Under 2016 ser jag framemot att:

  • Ta del av Naturvårdsverkets rapport om hur textilier i avfallsledet ska behandlas. Jag hoppas på ett förslag som innebär producentansvar och sedan är det upp till politiken att förverkliga förslaget.
    scrap-166495_1920
  • Att fler ”alternativa” sätt att konsumera kläder och textilier poppar upp.
  • Att fler textila material kommer ut på marknaden.
  • Att vi konsumenter får bättre och tydligare märkningar som går att förlita sig på. Där ser jag framemot Fairtrades arbete med att utöka sin märkning att gälla fler led än bara bomullsodlingen. Och även att vi från Stilmedveten släpper vår textila märkningsguide under början av året.
  • Jag hoppas också på att de sociala frågorna, alltså hur arbetsvillkor och lönesituationen ser ut för de som arbetar inom textilindustrin, kommer upp på agendan. Men till det sätter jag inget större hopp. Jag tycker inte att branschen, med några få undantag,  jobbar aktivt med dessa frågor.

Blir det giftiga julklappar i år?

christmas-685923_1280Julen står för dörren och det ska hetsas till en massa julklappsinköp. Kanske vill jag säga att ingen skulle köpa något. Men så kommer det inte bli och hur jag än vrider och vänder på saken så vill jag ge mina barn julklappar. Om inte annat för att få se tvååringens reaktion på tomten.

Så kanske är det bättre att ge konkreta tips på vad man kan köpa för att det ska vara och kännas så okej som möjligt.

Barnrummet är en plats där det oftast hittas en massa otrevliga kemikalier. Mjukgörare (ftalater), flamskyddsmedel och bly är några exempel. En stor del av dessa otrevligheter kommer från leksaker och textilier. Så när det kommer till att handla leksaker som julklapp kan det vara på sin plats att ha lite koll. Naturskyddsföreningen har här en bra guide.

När det kommer till mjuka klappar har jag några enkla tips.

Jag tycker också att det är en poäng med att anstränga sig lite extra med julklappar, kanske lägga ner några kronor mer på något som inte skadat miljö och människor i produktionen. Och istället kanske handla en grej mindre.

När det kommer till julklappar och gåvor har vi oftast redan i överflöd, och är det någon mjuk klapp jag vill tipsa om så är det overaller till barn som får bo i tält hela vintern eller filtar till dem som fyllda av rädsla och ovisshet vandrar över gränsen till ett nytt land.
war-929109_1280