Haven är fulla av mikroplast – detta kan du göra

fish-1663772_1920De flesta av oss har sett bilder på valar intrasslade i gamla fiskenät, fåglar med magsäcken full av plastskräp eller sköldpaddor med deformerade skal efter att de krupit in i en gammal ölring av plast. Och plastskräp är ett jättestort problem, särskilt i vår havsmiljö och det är mycket plast i våra världshav – ungefär 268 940 ton flyter runt på ytan. Och plasten kommer vara där länge eftersom det tar flera hundra år innan det bryts ned.

Vad färre vet är att även små bitar plast, så kallade mikroplaster, också är problematiskt för våra hav och sjöar. Och att det vid tvätt av kläder i syntetmaterial frigörs en stor mängd små plastbitar som sedan följer med tvättvattnet ut i avloppet och vidare ut i våra sjöar och hav. Små plastbitar som äts upp av plankton och fiskar.

Men vad är egentligen mikroplast och vad kan vi göra för att inte våra plankton och fiskar ska få i sig dessa små plastbitar?

När det pratas om mikroplast är det plastbitar mindre än 5 mm som avses. Mikroplaster från tvätt är dock mycket mindre än så. Ungefär 40% av de kläder vi köper i Sverige uppskattas vara i syntetmaterial alltså plast. Det vanligaste är polyester men det finns många fler syntetmaterial exempelvis – polyamid (nylon), akryl, polypropropen med fler. Alla textilier slits när de tvättas och släpper ifrån sig små fibrer, delar från naturmaterial bryts till skillnad från delar av syntet ned relativt lätt i vår natur. Det är svårt att gör exakta beräkningar på hur mycket mikropartiklar från tvätt som läcker ut i våra vatten men så mycket som 945 ton/år befaras gå till våra avloppsverk. Av detta fångar våra reningsverk upp det mesta men 0,2-19 ton/år beräknas åka ut i våra vatten. Nu kanske det inte låter så farligt men varje gram motsvarar flera tusen fibrer. Och studier i Stilla havet har visat att det finns ungefär sex gånger mer mikroplaster än plankton i vattnet. Och det som fångas upp av våra reningsverk hamnar i slammet som sedan sprids bland annat på våra jordbruksmarker.

Som jag påpekat släpper alla plagg av syntet ifrån sig plast men strukturen på tyget och hur tråden är spunnen har visat sig spela stor roll för hur mycket partiklar som släpper. Och här utmärker sig barnfamiljsfavoriten polyesterfleece. Fleece är fluffigt och mjukt och fibrerna som sitter löst på ytan släpper lätt. Studier har också visat att syntetplagg släpper ifrån sig som mest mikroplaster vid de första tvättarna.
washing-machine-380835_1920Personligen tycker jag att det borde ligga på producenter av kläder och tvättmaskiner samt reningsverken att minska hur mycket mikroplaster som läcker ut till våra hav. Och filter som installeras i nyare reningsverk kommer göra stor skillnad, men tyvärr går inte allt vårt avloppsvatten genom reningsverken då kapaciteten ibland är för låg och orenat material släpps ut i våra vatten.

Så vad kan vi  själva göra idag för att minska mikroplasten i våra hav?

Jo, här kommer 5 konkreta tips:

  • Köp inte nya plagg av syntet.
  • Tvätta bara om det verkligen behövs.
  • Tvätta fulla maskiner.
  • När du rensar tvättmaskinens filter släng i soporna eller dammsug. Släng ludd från torktumlaren i soporna.
  • Skaffa speciella tvättpåsar som du kan lägga dina syntetplagg i som ska hindra mikropartiklarna från att åka ut i avloppet eller en ”boll” som ska samla in 30% av mikroplasterna. Dessa två produkter är idag inte testade av några oberoende så jag kan inte garantera att det fungerar.

 

OBS: Den största källan till utsläpp av mikroplaster i vår miljö och även våra vatten kommer från slitage av bildäck.

Polyester – ett plastmaterial

oil-platform-484859_1920De flesta av oss vet att bomull kommer från en buske och ull från får. Att syntetmaterial är olika former av plast och kommer från olja har många sämre koll på. Ändå är mer än 50% av alla plagg som tillverkas i världen av syntetmaterial (Sverige ca 30%). Det vanligaste syntetmaterialet är polyester.

Polyester och andra syntetmaterial är riktiga miljöbovar. Och det största problemet ligger i att råvaran är olja vilket medför stora koldioxidutsläpp och utsläpp av tungmetaller i samband med utvinning. Energiåtgången för en t-shirt i polyester är ungefär tre gånger så hög som för en dito i bomull.  I genomsnitt kräver en t-shirt i polyester 5.5 kg co2 vid tillverkning.  Men inte bara råvaran påverkar miljön spinning, vävning och färgning påverkar också miljön negativt.

Den uppmärksamme har säkert sett att det finns återvunnen polyester på marknaden. Ur ett miljöperspektiv är det mycket bättre än ny polyester och vid tillverkning går det åt ca 70% mindre koldioxid. Tyvärr är det bara ca 8% av polyestern som tillverkas av återvunnet material. Men om du vill handla syntetmaterial försök hitta återvunnen. Vanligast är att återvunnen polyester är tillverkad av gamla PET-flaskor.
plastic-bottles-115071_1920Alla plagg oavsett om de är gjorda i naturmaterial eller av syntet nöts när de tvättas och släpper ut små partiklar med sköljvattnet. Och här är syntetmaterialen riktigt dåliga eftersom deras småpartiklar består av mikroplaster. Mikroplaster som inte reningsverken klarar av att ta hand om och som istället spolas ut i våra hav, sjöar och vattendrag. Dessa partiklar äts sedan upp av djurplankton som i sin tur äts upp av fiskar och vips har vi en massa plast i kretsloppet.

Att polyester är dåligt för miljön innebär däremot inte att det är finns någon forskning eller belägg för att polyester skulle vara farligt att ha på sig. Däremot är det inte ovanligt att polyester och andra syntetmaterial färgats med dispersionsfärger och det är något som kan orsaka allergiska besvär.

Men varför är då polyester och annan syntet så vanligt? Syntetmaterial är billigt att framställa, vilket dessvärre beror på att olja är för billigt. Men det finns fler anledningar och det är de positiva egenskaper materialen har. Polyester är lätt att tvätta, och torkar snabbt. Eftersom det är en av människa skapad fiber så är den oändligt lång vilket gör att den är stark. Ett par sockor i 100% ull kommer att slitas på tå och häl relativt fort men blandas det i några procent syntetmaterial så kommer sockan hålla längre. Och jag tror vi alla har minst ett par strumpor där några tappra nakna trådar är det enda som håller ihop hälen och dessa trådar är i något syntetmaterial för bomull och ull nöts mycket fortare.
holes-111797_1920Fler syntetmaterial:
Akryl, elastan (handelsnamn Lycra och Spandex), polyamid (handelsnamn Nylon), polyeten, modakryl.

PS: Använd inte blekmedel när du tvättar syntetmaterial. Syntetmaterial är oftast färgade vita så blekmedel riskerar att plaggen bli grådaskiga.

Att klä barn när det är kallt och blött

img_0719Jag önskar att vintrarna var som när jag var liten – kalla och snörika. Men klimatet blir varmare och jag bor inte längre i Norrland. Och vintrarna här i Stockholm är mest trampande i snömodd med våta skor på fötterna och gråtiga och snoriga barn i handen.

Vi är många föräldrar som slåss med frågan: Hur vi ska klä våra barn? För när temperaturen växlar flera grader på ett par timmar och skridskobanan plötsligt förvandlas till en damm är det inte lätt. Och barn kan inte heller låta bli att hoppa i vattenpölar och rulla sig i gegga även om termometern visar på +1. Så de kommer att bli blöta och kalla och ledsna.

Jag ska försöka ge några råd till hur du kan klä dina barn så de håller värmen lite längre. Och hur du så långt som möjligt kan göra för att välja mer miljösmarta plagg, när det i butikerna mest skyltas med polyesterfleece.

När det gäller att klä barn är det samma sak som för vuxna, alltså lager på lager.

Närmast kroppen, lager ett, är den bra att ha ett lager i ull. Själv har vi yllebyxor och bomullströja till treåringen. Hon accepterar nämligen bara ett fåtal plagg och de ska vara pastellfärgade och helst med katter. Och tunna plagg i ull med de kriterierna är svårt att hitta. Så jag prioriterar att få på henne yllebyxor för även om det blir till att skynda sig hem om det sker en toalettolycka i pulkabacken så värmer ull även när det är blött till skillnad från bomull och syntet. På minsta barnet (som inte har åsikter om färg ännu) är det lättare. Eftersom hon dregglar en del prioriterar jag ylleöverdel till henne.

Lager två är det bra att ha något lite tjockare. Vi föredrar ylle-fleece eller frotté. Ofta är ylleplagg i dova brunaktiga färger så jag är glad att jag hittat en rosa yllefrotte med dragkedja till treåringen. Polyesterfleece som är det absolut vanligaste använder vi inte, varför kan ni läsa här.

Sedan kommer lager tre och där är det bra med overall eller överdragsbyxor och en jacka som står emot en del väta.

För förskolebarn, i alla fall i Stockholm, gäller även ett fjärde lager: galonisar. För det spelar ingen roll hur vattentäta kläder du lyckas köpa, ungen kommer ändå att rulla sig i lera och galonisar är enkla att skölja av. Hur du kan tänka när du köper galonisar har jag skrivit om här.

Nu har jag inte gått in på fötterna ännu. För skor som är jättebra när det är minusgrader fungerar inte när plusgraderna slår till och barnen leker båt på en gammal skridskobana. Det bästa vi åstadkommer är yllestrumpor och gummistövlar men vårt barn går helst utan strumpor och om jag med tjat, hot och mutor lyckas får på henne ett par så är det garanterat inte ett par tjocka yllestrumpor, mer ett par bomullsstrumpor med rosa blommor och hål på tån.
kladittbarnOch jag avundas inte förskolepersonalen som ska trixa på barnen alla lager, blåsa liv i kalla händer som vägrar vantar och säga nej till ballerinaskor när det är minusgrader.

Liten språkskola: När det kommer till om det heter ull eller ylle så är ull materialet och ylle tyget eller plagget. Fast det sliras mycket på det och ulltröja är vanligare att säga än ylletröja och i sig inte fel.

Fleecesäsongen är här

IMG_0056Vi går mot vinter och överallt tumlar det runt små barn iklädda fleece. Tyvärr är den absoluta merparten av all fleece gjord av polyester och det är problematiskt ur ett miljöperspektiv.

Förra året skrev jag ett mycket populärt inlägg om fleece men jag känner att informationen tål att upprepas. Det förra inlägget kan du läsa här.

För tyvärr är det så att all polyester släpper ifrån sig små partiklar av plast vid tvätt. Och fleece är polyesterfamiljens största bov, där så mycket som 1900 små partiklar kan släppa vid tvätt av ett enda plagg. Dessa partiklar kan inte våra reningsverk ta hand om (då de är för små). De släpps ut i hav och vattendrag och äts av plankton. Planktonen äts i sin tur av fiskar och vips har vi fiskar som påverkas av ämnen i plasten och som i sin tur kan hamna i våra kroppar om vi äter fisk.
IMG_0058Det är inte ovanligt att polyesterfleece är tillverkad av återvunnen plast (polyester är plast). Och det låter ju bra och det är bättre än nyproducerad polyester. Det saluförs även av vissa kedjor som ”Bra val” eller ett ”Grönare alternativ”. Och visst är det  bättre än nytt, men fortfarande inte bra.

Även om vi inte har några tröjor av fleece till barnen så är det svårt att undvika fleece helt. Det finns till exempel som en del av fodret i 2-åringens överdrag och på insidan av hennes ärvda vinterjacka. Så även som upplyst konsument faller jag i fleecefällan. Annars har vår dotter mest plagg i ull eller bomull. Hennes favoritkofta stickade jag i våras av en ull och silkesblandning. Den är så mjuk så hon brukar ha den utan något under och hon sover också gärna i den.

Jag har också förstått att det uppstått någon slags trend att köpa nya billiga fleecefiltar, klippa sönder dem och sticka (ofta armsticka) nya filtar. Och det är ju inget fel i att sticka egna saker, snarare tvärtom. Men jag skulle hellre se att det stickades av exempelvis gamla trikåtrasor i bomull.
IMG_0057

Varm utan fleece

Ullkofta

Här är minstingen med en kofta i ull.

Jag använder inte fleece. Jo, en tröja äger jag. Och minstingen har ärvt en tröja som hon aldrig använt.

När jag lämnar på förskolan möts jag i hallen av ett fleecehav. Något jag gissa gäller på förskolor runt om i hela landet. Fleece har blivit så vedertaget av de små att de benämner alla varma tröjor ”flis”.

Och jag förstår verkligen att barn gillar fleece. Det är mjukt, gosigt och varmt. Desto tråkigare då att fleecehavet på dagis är så dåligt för de riktiga haven.

Varje gång en fleecetröja tvättas släpper den ut tusentals mycket små plastpartiklar. Dessa partiklar är så små att de går rätt igenom våra reningsverk och ut i haven. Där misstar djurplankton det som mat och vips är plastpartiklarna inne i kretsloppet. Förutom att de inte går att bryta ned kan mikroplasten dessutom vara bärare av miljögifter. Det gör mig helt klart lite mindre sugen på att ge barnen fisk till middag.

Alla plagg tillverkade av polyester släpper ifrån sig små plastfibrer vid tvätt men fleece är den värsta boven.

Det går alldeles utmärkt att ha en garderob utan fleece. Minstingen har en uppsjö av stickade ylleplagg. Mormor och farmor har stickat, sedan har vi en del kvar sedan jag var liten.

Har man inte förmågan att sticka själv eller en händig mormor eller morfar finns det jättefina ullfrottéplagg att köpa. Och ull behöver inte alls vara stickigt, det beror helt på vilken fåras det är och vilken del av ullen som används. Merinoull är väldigt mjukt och skönt men där kan det finnas problem med djurhållningen, vilket jag snart kommer att ta upp i ett inlägg. Och ska du sticka själv och är rädd att det är stickigt, testa garn från alpacka, hur mjukt som helst. Annars titta efter garn märkt med baby, eller fråga i din garnaffär, de flesta har bra koll.

ull från alpacka

Ull från alpacka är mjukt och värmande

Från början är fleece en benämning för lurvigt tyg och inte specifikt för polyester och de plagg som vi idag kallar för fleece. Så om du råkar på cotton/bomulls-fleece eller wool/ylle/ull-fleece så är det ingen fara för världshaven.