Hejdå – sista inlägget

IMG_0184Efter fyra år och 109 inlägg så är det dags att avsluta bloggen i den här kanalen och sidan kommer att stängas ned den 26:e oktober. Det är nämligen dags för mig att göra något annat i livet än att vara textilexpert på Sveriges Konsumenter. Så från och med september kommer jag att börja arbeta som hemslöjdskonsulent i Skånelän.

Men misströsta inte, vissa inlägg kommer att återfinnas på Sveriges Konsumenters hemsida och jag kommer att finnas kvar och flytta mitt bloggande till annalisapersson.se så följ mig gärna där istället.

De populäraset inläggen under mina fyra bloggår har varit:

  1. Varm utan fleece
  2. Fårfällan – alla fårskinn är inte mysiga
  3. Vad är lyocell och Tencel?
  4. Skippa sköljmedlet
  5. Nu ska vi prata mens

Men jag tycker att det finns fler bra inlägg som lyfter viktiga frågor och som inte fått samma genomslag som till exempel: Vad är ekologiska kläder?, Svensk skog förgiftar floder i Indien och Tänker du unna dig en ny tröja. Så passa på att läsa inläggen innan de försvinner.

 

Klädbranschen importerar ull – samtidigt som svensk ull bränns

FårUll har seglat upp som ett favoritmaterial framförallt inom outdoorbranschen. Men det är främst merinoull som används och det finns en idé om att merinoull är den enda ull som fungerar till kläder. Den ullen importeras eftersom det knappt finns några merinofår i Sverige. Men det finns jättefin annan ull i Sverige och olika ull passar till olika grejer. Och det är inte bara merinoull vi importerar, utan vi importerar även annan grövre ull, faktiskt lika mycket som vi slänger. För mycket av den svenska ullen slängs, så mycket som 75-80 procent. Och det känns ju lite onödigt. 

Egentligen är det konstigt att säga svensk ull som att det vore en sorts ull, för så är det inte. Det finns jättemånga olika fårraser i Sverige och all ull har olika egenskaper. Merinoull saluförs som mjukare och mindre stickig än annan ull. Hur stickig eller kliig ull är beskrivs i micron, alltså desto tunnare fibern är desto mjukare upplevs den och desto lägre microntal har den. Merinoull har lågt microntal – mellan 12 och 24 micron. Men det finns ull från svenska får som också har så låga microntal; finull och jämtlandsull till exempel. Och det ska tillläggas att både finull och jämtlandsull har högre glans än merinoull.

Men all svensk ull har inte så låga microntal och en del lämpar sig inte för underställ, men det är ju inte direkt bara underkläder som tillverkas av ull. Till tröjor, ytterplagg, mattor, filtar, täcken med mera är ull ett utmärkt material.

Men varför slänger vi då ungefär lika mycket ull som vi importerar? Det låter ju helt galet och kanske tänker några att det är för att vår ull är mycket sämre. Så är det inte. Däremot behövs det mer kunskap om hur fåren ska klippas för att ullen ska bli så bra som möjligt. Men det är ju så att en fårägare inte vill lägga ner en massa pengar på klippning om hen inte har chans att få tillbaka den summan. Och idag är det svårt. Några fårägare som har får med eftertraktad ull säljer lätt allt, men majoriteten behöver veta att de kan sälja sin ull och få betalt för den.

Därför behövs samarbeten där de som har förmåga att producera saker av svensk ull arbetar upp kontakter med fårägare, så att de redan innan klippning vet att deras ull kommer att bli såld. Och även de fårägare som har köttrasfår och andra sorter som inte är lika efterfrågade på marknaden behöver etablera kontakter för att även den ullen ska komma till användning.

Därför anordnade Sveriges Konsumenter och Svenska Fåravelsförbundet ett branschmöte under Fårfesten i Kil i början av månaden. Till Fårfesten i Kil kommer många fårägare och ullförädlare (tvätterier och spinnerier), men det saknas folk från svenska mode- och outdoorbranschen. Jag tror att det är hos dem vi måste börja, de behöver få upp ögonen för den svenska ullen, säga vad de vill ha och vad de skulle vara beredda att betala för det. För då kan fårägare se vad som efterfrågas och om det går att få avkastning för att ta hand om sin ull.

Under mötet så lanserades också ett ullbibliotek så att de som är intresserade av att arbeta med svensk ull kan få titta och klämma på olika sorter.
ullbibliotek
Jag hoppas att Filippa K och Röjk som var på branschmötet ser någon möjlighet att gå vidare med användning av svensk ull.

Vill du köpa ull och ylleprodukter från svenska får redan idag så kan du göra det från bland annat:

  • Filtmakeriet  – säljer ull, garn, vadd och stoppning av svensk ull
  • Åddeboull – säljer ull från svenska får
  • Ullcentrum – säljer ull, garn och en del kläder tillverkade av svensk ull (också kläder av merino som ej är svensk)
  • Ullkontoret – säljer ull, garn och nålfilt av svensk ull
  • Solkustens spinnverkstad  – säljer garn av svensk ull
  • Ullförmedlingen – en Facebooksida där fårägare lägger upp ull, garner och annat till försäljning.

Eftersom Fårfesten främst är en mässa med fårrelaterade produkter gick undertecknad bananas och handlade en massa ullgrejer och en vegetabiliskt garvad fårfäll. Fåret var uppvuxet och klappat i Enköping och garvat på ett litet garveri i Delsbo. Säljaren hade så stark relation till sina får att jag fick lova att vi skulle klappa fällen varje dag. Och det gör vi!
fårfäll

Stopp! Bästa stoppningen?

goose-985178_1280Kuddar, gosdjur, täcken, och jackor är stoppat med något. Vanligtvis vadd av polyester, och polyester är gjort av olja. Det finns ingen direkt hälsorisk med polyestervadd men däremot problem ur ett miljöperspektiv. Men det finns alternativ. Det som i alla fall jag främst tänker på är dun. Och dun är fantastiskt på många sätt, men kan ur ett djurrättsperspektiv vara problematiskt.

För några år sedan uppmärksammades den i många fall plågsamma dunproduktionen av media. Och efter det har några producenter säkerställt att deras dun inte plockas från levande djur, exempelvis Fjällräven, där dunet är en biprodukt från livsmedelsproduktion. Men än idag är det långt ifrån alla producenter av dunprodukter som har koll på varifrån dunet kommer. Så om du köper dunprodukter fråga gärna i butiken varifrån dunet kommer.

Men det finns fler stoppningsalternativ än dun. Det finns: ekologisk bomullsvadd, bovete, dinkelskal och ullkulor. Och säkert en del annat som fungerar som stoppning. Själv tänker jag prova på ullstoppning och ullvadd gjord av svensk texelull.
sheep-966031_1920Texelull kommer från köttfår, och likt alla andra får i Sverige ska de klippas minst en gång per år. Stordelen av all Svensk ull bränns i dagsläget upp och då särskilt ull från texelfår, texelullen tovar sig nämligen inte och är inte lämplig att spinna garn av. Men just egenskapen att den inte tovar sig gör den bra till stoppning. Och att använda något som annars skulle eldas upp tycker jag känns bra. Texelull finns att köpa här eller på Ullförmedlingen som främst är en förmedlingssajt för att köpare och säljare av ull ska hitta varandra. Där kan du även hitta annan råull eller bearbetade varor från mindre svenska producenter.

 

Rengör dina mattor i snön

tvätta,rya

Passa på att rengöra dina ullmattor. Billigt och miljövänligt.

Termometern visar på minus även här i södern (Stockholm är ur ett norrlandsperspektiv södern) så det gäller att passa på. Inte bara att dra ut ungarna och åka pulka utan även att tvätta sina ullmattor. Kasta ut dem i snön bara. Ös på snö eller dra runt dem i närmsta snöhög (gäller både mattor och ungar). Sedan är det bara att ruska bort snön och mattan är som ny.

Det är nästan som magi. Mattan luktar så gott efteråt,  färgerna kommer fram och luggen reser sig. På bilden har jag kastat ut en sydd rya från 50-talet som jag sedan drog runt med luggen nedåt. Även fårfällen fick sig en tur i snön.
tvätta,fårfällRejäl kyla är också bra mot skadedjur och odjur som pälsängrar dör av kyla. Så om du har problem med dessa så försök hänga ut så mycket som möjligt.

PS: Passa också på att frosta av frysen, om du inte äger en självavfrostande.