Vem har gjort din tröja?

whomademyclothesIdag är det fem år sedan fabrikskomplexet Rana Plaza i Dhaka kollapsade. Rana Plaza var en jättefabrik som bland annat innehöll flera sömnadsfabriker. I raset dog minst 1100 människor och cirka 2500 människor skadades. Siffran över exakt hur många som dog varierar något och säger en del om hur lågt människorna som arbetade där värderas och hur dålig koll det var på fabriken. Och trots att komplexet innefattade även kontorslokaler så var det nästan uteslutande textilarbetare som dog.

Redan dagen innan kollapsen syntes stora sprickor i fasaden på det åtta våningar höga huset och många som arbetade i lokalerna uppfattade byggnaden som osäker. Flera arbetare ville då inte gå in i lokalerna för att arbeta men de som arbetade inom textilindustrin hotades med uppsägning och repressalier om de inte tog upp arbetet. Och en pressad fattig människa som riskerar att förlora sitt jobb och sin inkomst är beredd att riskera sitt liv för att få behålla sitt jobb, och det var det som hände, de riskerade och i många fall förlorade sina liv för att få behålla jobbet.

I fabriken tillverkades kläder till stora kända klädmärken som Benetton, Mango, Primark med flera. Och det är så det ligger till idag, de stora kedjorna äger (i princip) inte sina egna fabriker utan arbetet är utlagt på den fabrik som kan leverera till billigast peng. Och är det stora sprickor i fasaden ska ordern ändå vara klar i tid.

Raset i Dhaka har fått konsekvenser. Inte så stora som jag skulle önska, men det har faktiskt satt textilarbetarna i Bangladesh utsatthet på kartan. Efter raset drevs en uppgörelse igenom där stora modeföretag under fem år förband sig att göra arbetsmiljöförbättringar och låta fackliga representanter vara med vid inspektioner. Det avtalet går ut nu och det är dags att förnya dessa (ganska små) åtagandena, men det vill inte alla som skrev på i första läget. Tryck här för att få en lista över de företag som skrivit på förlängningen. Andra som inte skrivit på är Gekås Ullared * och Intersport (MQ skrev inte på för fem år sedan heller). Att människor ska kunna arbeta i byggnader som inte riskerar att rasa, för att stommarna inte klarar av tunga textilmaskiner, är i alla fall vad jag tycker det minsta vi kan begära av våra företag.

Rana Plaza katastrofen uppmärksammas också varje år av Fashion revolution som uppmuntrar alla att fråga det klädmärke de bär vem som tillverkat plagget under hashtaggen #whomademyclothes

Det är en jättebra aktion, men egentligen helt absurt att vi ska behöva fråga efter det. Och som jag skrivit om tidigare, ett plagg har inte bara en tillverkare och ett ursprungsland. Det är många händer och många länder och dålig transparens

*Efter påtryckningar har Gekås skrivit på. Och det är en jättebra nyhet! Heja alla som hörde av sig och puttade Gekås i rätt riktning. Och heja Gekås som nu är på väg åt rätt håll. 

Biståndspengar för att vi ska få billiga H&M kläder – är det rimligt?

factory-831011_1920H&M är i ropet igen och den här gången för att de som syr deras kläder i Etiopien tjänar så dåligt att de trots jobb hamnar under FN:s fattigdomsgräns. Statliga Swedfund ger nu bistånd för att bygga upp en textilfabrik i Etiopien där bland andra H&M ska tillverka kläder. Och det skulle ju kunna var helt okej om det inte vore så att de inte ställer några som helst krav på att de som kommer att jobba i fabrikerna ska få en lön som går att leva på. 

H&M tillverkar större delen av sina kläder i Bangladesh och Kina men har sedan 2013 tillverkat en del i Etiopien och de planerar alltså att öka tillverkningen i Etiopien. Anledningen är att det är billigare. Lönerna i Etiopien är ungefär en sjundedel av dem i Kina och eftersom EU har frihandelsavtal med Etiopien så finns det pengar att tjäna även där. En undersökning som SVT gjorde nyligen visar också att de som arbetar på textilfabrikerna (och bland annat syr till H&M) i Etiopien tjänar väldigt dåligt. Ungefär tio kronor om dagen är en vanlig lön, vilket är under FN:s fattigdomsgräns. Det innebär att de inte har råd till ett drägligt boende, ordentlig mat, något sparande eller skolgång till sina barn – trots att de jobbar heltid!

Etiopien är ett av världens fattigaste länder och ungefär en tredjedel lever i extrem fattigdom. Så deras levnadsstandard behöver verkligen höjas och det är också därför vi i Sverige ger bistånd till Etiopien. Vi har gett bistånd sedan 1954 och ger i genomsnitt 200 miljoner per år. Och en del av det biståndet ska nu gå till att utöka Etiopiens  textilindustri.

Arbete är ett bra sätt att lyfta människor ur fattigdom men det kräver att de som arbetar också får skäligt betalt. För om lönen inte ens räcker till att betala sina barns skolgång då låser vi inte bara in de som arbetar vid textilfabrikerna i fattigdom utan även deras barn. För jag tror att vi kan vara överens om att utbildning är oerhört viktigt för att lyfta individer och samhällen ur fattigdom. Men på bekostnad av barns skolgång får vi i dag tillgång till billiga kalsonger. Och jag tycker att om biståndspengar ska satsas på att expandera textilproduktionen i  Etiopien så är det  rimligt att det ställs krav på att de som arbetar i produktionen inte utnyttjas.
school-desk-1711122_1920
När det talas om H&M:s fabriker så är det egentligen fel. H&M äger inga fabriker, de ”bara” beställer från andra på exakt samma sätt som (nästan) alla andra stora modemärken. Hade de ägt sina egna fabriker hade det varit enklare att ställa krav på att de ska ha bättre koll. Men sedan 80-talet äger de flesta modeföretag inte några fabriker utan letar efter den billigaste leverantören och fabriker konkurrerar med varandra i att göra saker billigt. Det resulterar i korta kontrakt som leder till att fabrikerna inte investerar i förbättrad arbetsmiljö eller kan erbjuda längre kontrakt för sömmerskor. Och det skaver att de stora klädföretagen inte betala ut vettiga löner, vilket för övrig var något H&M lovade att de skulle införa senast 2018. En ambition de nyligen backade ifrån. (Till H&M:s försvar ska sägas att de är relativt transparenta vilket göra att det i alla fall går att hitta oegentligheter i deras produktion.)

Mer om vad H&M (även andra företag) och du som konsument kan göra för att höja lönerna för sömmerskor och andra som arbetar inom textilindustrin kan du läsa om hos Fair Action.

 

Globala målen – for dummies

sunrise-1756274_1920Vad är de Globala målen? I mitt arbete – när jag medverkar på konferenser, seminarier eller annat – förutsätts det att ALLA inte bara hört talas om de Globala målen utan också vet vad de innebär. Jag tänker vara fräck och påstå att det inte ser ut så och att det är dumt att förutsätta att folk har koll på de Globala målen. Och när jag frågat runt lite i min relativt ”medvetna” krets så visar det sig att de flesta inte alls har koll (och jag förstår dem).

Min organisation Sveriges Konsumenter har fått i uppdrag att sprida de Globala målen. Och det gör vi genom ett samarbete med Ellen Ekman/Lilla Berlin som ritat seriestrippar på temat, som gör att vi på ett lättsammare sätt kan sprida kunskapen.
Globala målen
Men vad är då de Globala målen? Jo, 2015 tog FN fram 17 Globala mål för att världen ska ha en hållbar utveckling. De kallas de Globala målen 2030 och genomförandet kallas ofta Agenda 2030. Alltså är Globala målen och Agenda 2030 typ samma sak. Och meningen är att målen ska vara uppfyllda 2030.

Med hjälp av de Globala målen ska extrem fattigdom avskaffas, ojämlikheten minska, fred och rättvisa främjas och klimatkrisen lösas. Mycket ambitiösa, och väldigt bra saker alltså. För att dessa bra grejer ska hända har 17 olika mål satts upp och varje mål är inte bara ambitiöst och stort, det beskrivs också extremt komplicerat.

Jag som äter myndighetstexter till frukost förvånas över hur något som ska spridas till ALLA och som är viktigt att ALLA kan ta del av är så krångligt skrivet. Smaka bara på den här meningen:

Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning.

Och sedan tänker du att det är en mening av ytterligare 25 i samma anda, till bara ett av målen och att de är lika krångliga allihop (även om just denna mening inte innehåller varken derivat eller ekvivalent). Jag vill ju hellre rosta en macka och kolla på ett avsnitt av the Bachelor istället för att läsa vidare.

Men det har jag inte gjort, istället gjorde jag en sammanfattning. Som naturligtvis inte innefattar allt men där jag lyft ut det jag tycker är viktigast. För om ALLA ska få koll på målen och förstå varför de är bra och hur de kan hjälpa till att uppnå målen kan vi inte använda jättemycket krånglig text. (Sedan får ni gärna läsa mer exakt vad alla mål innebär här).

Här är målen sammanfattade, förkortade och vissa grejer har jag faktiskt struntat i att ta med. Under sex av målen får ni också en bonus i form av vad ni kan göra själv.

  • MÅL 1
    Ingen fattigdom
    Extrem fattigdom ska avskaffas och de som idag lever i fattigdom enligt nationella kriterier ska halveras. De fattigas utsatthet vid miljöförändringar och naturkatastofer ska minskas.
  • MÅL 2
    Ingen hunger
    Avskaffa undernäring. Garantera att alla människor har tillgång till säker och näringsrik mat. Främja ett hållbart system för jordbruk och matproduktion.
  • MÅL 3
    Hälsa och välbefinnande
    Stärka alla länders hantering av globala och nationella hälsorisker. Minska mödra- och spädbarnsdödligheten globalt. Utrota epidemier av AIDS, tuberkulos och malaria. Stödja forskning och utveckling av vaccin och läkemedel mot sjukdomar som främst drabbar fattiga länder.
  • MÅL 4
    God utbildning för alla
    Se till att alla barn får en avgiftsfri och god grund- och gymnasieutbildning. Alla barn ska ha tillgång till en bra förskola som ger omsorg och förbereder dem för grundskolan. Alla ungdomar ska lära sig läsa, skriva och räkna. Skillnader mellan kön inom utbildningsområden ska försvinna.
  • MÅL 5
    Jämställdhet
    Avskaffa all form av diskriminering av kvinnor och flickor i hela världen. Avskaffa alla former av våld och sexuellt utnyttjande av flickor och kvinnor. Avskaffa sedvänjor som barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning. Ge kvinnor möjlighet att delta i det politiska, ekonomiska och offentliga livet.
  • MÅL 6
    Rent vatten och sanitet
    Tillgång till säkert och inte för dyrt dricksvatten för alla människor. Ingen ska behöva gå på toaletten utomhus. Vattenkvaliteten ska förbättras och farliga utsläpp förhindras. Orenat avloppsvatten ska halveras och återvinning av vatten ska öka.
  • MÅL 7
    Hållbar energi för alla
    Se till att alla har tillgång till moderna och ekonomiskt överkomliga energikällor. Öka andelen förnybar energi globalt. Fördubbla takten av energieffektiviseringen.
  • MÅL 8
    Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
    Skydda och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetare. Avskaffa tvångsarbete, slaveri och människohandel. Avskaffa alla former av barnarbete senast 2025. Bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring.

Det här kan du göra:
Handla från företag som har koll i sina leverantörsled. Fråga företagen hur de tar hand om sina anställda. Välj GOTS- eller Fairtrade-märkt när du handlar kläder och textil.

  • MÅL 9
    Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
    Bygga hållbar och motståndskraftig infrastruktur som alla har möjlighet att ta del av. Rusa upp och anpassa industrin för att göra den hållbar med effektivare resursanvändning och miljövänlig teknik. Öka tillgången till informations- och kommunikationsteknik och internet till de minst utvecklade länderna senast 2020.
  • Mål 10
    Minskad ojämlikhet
    Alla ska vara inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. Oavsett ålder, kön, ursprung, etnicitet, religion, funktionsnedsättning eller ekonomisk ställning. Avskaffa diskriminerande lagstiftning.
  • MÅL 11
    Hållbara städer och samhällen
    Alla ska ha tillgång till säkra och fullgoda bostäder till en rimlig summa. Slumområden ska rustas upp. Tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättrad trafiksäkerhet och utökad kollektivtrafik. Minska städernas negativa miljöpåverkan och förbättra luftkvaliteten.

Det här kan du göra:
Cykla, promenera eller åk kollektivt. Om du behöver ta bilen gör det tillsammans, samåk till jobb och skola.

  •  MÅL 12
    Hållbar konsumtion och produktion
    Alla länder tar ansvar för en hållbar konsumtion och produktion med ett särskilt ansvar på de länder som kommit långt i sin utveckling. Se till att människor har tillräcklig information och kunskap för att kunna fatta hållbara val.
    Halvera matsvinnet längs hela livsmedelskedjan. Uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och avfall. Minska mängden avfall.

Det här kan du göra:
Köp mindre. Återanvänd. Återvinn. Släng inte mat – gör en smarrig matlåda.

  • MÅL 13
    Bekämpa klimatförändringen
    Åtgärder för att minska koldioxidutsläppen ska ingå i all planering och politik. Öka medvetenheten och förbered samhället för klimatförändringar.

Det här kan du göra:
Cykla, gå eller åk kollektivt. Flyg inte. Handla inte en massa onödiga prylar. Ät mer vegetarisk. Och SKRIK, våra makthavare och näringslivet har det största ansvaret för att minska koldioxidutsläppen.

  • MÅL 14
    Hav och marina resurser
    Minska alla föroreningar i haven. Skydda kustnära ekosystem. Stoppa överfisket och återställa fiskbestånd. Förbjuda fiskesubventioner som bidrar till överfiske och olaglig fiske.

Det här kan du göra:
Ät inte rödlistad fisk. Släng inte skräp i naturen, det hamnar ofta i våra sjöar och hav. Plocka upp skräp som du ser.
Här en instruktionsfilm på ämnet:

 

  • MÅL 15
    Ekosystem och biologisk mångfald
    Stoppa avskogningen och öka återbeskogningen i hela världen. Bekämpa ökenspridningen. Skydda och förebygga utrotningen av utrotningshotade arter. Stoppa tjuvjakt och handel med skyddade djur och växter.

Det här kan du göra:
Köp och ät inte djur som är utrotningshotade, till exempel ål. Undvik palmolja. Köp inte produkter av tropiskt trä.

  • MÅL 16
    Fredliga och inkluderande samhällen
    Minska alla former av våld och dödligt våld. Stoppa övergrepp, utnyttjande och alla former av våld eller tortyr mot barn. Stärka rättssäkerheten för alla. Alla ska senast 2030 ha en juridisk identitet. Minska alla former av korruption och mutor. Bekämpa organiserad brottslighet.
  • MÅL 17
    Genomförande och globalt partnerskap
    För att målen ska kunna uppfyllas behövs ett starkt globalt engagemang.
    Stärka staters möjlighet att ta upp skatter och andra intäkter. Öka stödet till utvecklingsländer så att de kan uppnå målen för hållbar utveckling. De mer utvecklade länderna ska främja och hjälpa till att utveckla miljövänlig teknik till de länder som inte är lika långt utvecklade. Föra en samstämmig politik för hållbar utveckling.

Så där det var alla mål, pust!

Sedan förstår jag varför målen innefattar så mycket och att det handlar om att en massa kockar ska vara nöjda med soppan och att skålen därför blir väldigt stor. Men en vanlig person har oftast varken tid eller lust att läsa saker som får Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt att framstå som lättsmält.

Handgjort vs maskin

cotton-1129537_1920Det finns inga virkmaskiner. Det betyder att allt virkat du köper är gjort av ett par människohänder. Och visst låter det fint när något är handgjort. Så fint att företag använder det som säljargument: handbroderad spets, handvirkade korgar, handsydda knapphål. Och virkade produkter och andra handgjorda saker hittar vi hos princip alla stora kedjor både inom inredning och kläder.

Alla som någon gång testat att virka, vet att det tar tid. Hur duktig man än är tar det tid att få ihop den simplaste grytlapp. Därför vill jag att vi ska fundera en gång till när något är virkat eller saluförs som handgjort.

Många av de filtar som virkats eller de detaljer som handbroderas på plagg har tillverkas i hemmen. Alltså inte på fabriker. Och det låter ju fint och pittoreskt, framför mig ser jag en liten tant som sitter i solen utanför sitt hus med lekande barn på gården. Så ser det oftast inte ut. Att utföra kontroller av förhållandena vid hemarbete är svårt och är därför i det närmaste obefintliga. Många hemarbetare är mycket fattiga, lever under svåra förhållanden och väldigt få är anslutna till något fackförbund. När produkter tillverkas i hemmen finns heller ingen kontroll av barnarbete varför det tros vara mycket mer vanligt än i fabriker.
people-443712_1280Fabriker är ofta bullriga, med dåliga arbetsförhållanden och låga löner. Men de som arbetar i fabrikerna får oftast minimilön, en lön som det kanske inte går att leva på men ändå ett minimum enligt landets lagar. När det kommer till arbete som lejs ut i hemmen är lönerna vanligtvis sämre än minimilön. Och hemarbetarna, som i ännu lägre utsträckning än fabriksarbetare är anslutna till fackförbund, går med på extremt dåliga ersättningar då konkurrensen om jobb är hård – inte sällan är det svårt att få betalt alls.

Jag vurmar för det handgjorda och älskar välgjort hantverk och tycker att de som utför dessa arbeten ska få betalt. Så när du står där i varuhuset med en virkad korg för 29 kr vill jag att du ställer dig frågan: Kan den som gjort detta ha fått rimligt betalt? Och jag tycker att du kan fråga i butiken, var och hur produkten har tillverkats.

Det finns många mindre importörer som har bra kontakt med duktiga hantverkare i låglöneländer där produktionskedjan är kort, transparent och hantverkaren får vettigt betalt. De butiker som saluför produkter med koll på hantverkare och villkor brukar veta detta, och inte sällan finns det dokumentation med bilder och adresser till hantverkare vilket man då som kund kan ta del av. Vilket jag tycker är ett mycket starkare försäljningsargument än enbart handgjort.  

virkmaskin

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

(Den skeptiske googlade kanske lite snabbt på virkmaskin och vill göra en invändning att det visst finns. Och, ja det finns maskiner som kallas virkmaskiner, de tillverkar något som kallas för varptrikå och alltså inte den teknik som kallas virkning. Stickmaskinen däremot är riktigt gammal och uppfanns redan 1589.)

Barn syr våra kläder

Barnarbete i klädesfabrikJag vill inte att barn ska sy mina barns kläder. Jag vill inte att föräldrar ska känna sig tvungna att skicka sina barn till klädfabriker. Föräldrar som syr 12 timmar om dygnet men som ändå inte får ihop till en lön som går att leva på. Allt för att jag ska kunna köpa två tröjor för 99 kronor.

I rapporten Work faster or get out som Human Rights Watch släppte förra veckan visar rapportförfattarna på en massa otrevligheter och i det även barnarbete. Ett av de företag som barn tillverkar kläder till är H&M. Något som inte är förenligt med H&M:s uppförandekod men som tydligen förekommer ändå. För att det ska räknas som barnarbete är barnen yngre än 15 år.

Det värsta är nog att ingen verkar förvånad eller tycka att det är värt mycket mer än en notis. Rapporten handlar om textilarbetarnas situation i Kambodja. Och det är ingen trevlig läsning. Det är påtvingad övertid, sexuella trakasserier, diskriminering, begränsningar i toalettbesök, svårigheter för facklig verksamhet, korruption och barnarbete.

Detta är ingen unik händelse. I oktober släppte SOMO rapporten Flawed Fabrics – The abuse of girls and women workers in the South Indian textile industry. Som visar på missförhållanden vid spinnerier i Indien. Och på kopplingar mellan bland annat H&M och Cubus och spinnerierna.

Jag inbillar mig att vi väljer att blunda för arbetsmiljöförhållanden, barnarbete och löner på andra sidan jorden med något slags förevändning om att det nog inte är så illa. Att de som arbetar i alla fall har ett arbete. Att textilindustrin är viktig för landet i fråga. Att barnen egentligen inte är så unga, utan tonåringar. Och att kläderna skulle bli alldeles för dyra om hänsyn togs till de som arbetar.

Barn syr kläderOch det är en komplex fråga, där textilindustrin är oerhört viktig för länder som Kambodja, Bangladesh och Indien. Det behöver däremot inte betyda att människor ska arbeta under slavliknande förhållanden och att barn ska sy våra grejer. Det finns tillverkning av kläder som sker på etiskt försvarbara sätt. Som konsument är det svårt att veta vad som är okej och inte. Därför håller vi i det projekt jag arbetar med, Stilmedveten, på att ta fram en märkesguide. Det finns många märkningar med olika innerbörd och vi hoppas få guiden på plats inom kort.

Tills dess är mitt tips att titta efter den ganska vanligt förekommande märkningen, GOTS. Den tar både hänsyn till miljö och sociala villkor. Läs gärna mer, här.
GOTS klädmärkning