Rädda den svenska ullen

sheep-345691_1920Ull är mitt favoritmaterial. Jag gillar hur olika ullsorter passar för helt olika grejer, hur merinoullen är grym till underställ, hur texelull inte tovar sig och passar som stoppning och hur den kliande ryaullen passar till mattor.

Men ull är inte oproblematiskt ur ett miljöperspektiv. Merparten av den ull vi idag använder är merinoull och den kommer oftast från stora besättningar på andra sidan jorden. Och precis som köttproduktionen orsakar ullproduktionen utsläpp av metangas, som är en kraftig växthusgas. Svenska får pruttar också men här har vi inte jättebesättningar som i Australien och många använder även fåren för att hålla landskapet öppet, vilket är bra för den biologiska mångfalden.
sheep-1421519_1920
Får måste enligt svensk djurskyddslag klippas minst en gång om året och av det blir det en hel del ull. Tyvärr används alldeles för lite av den svenska ullen, det är faktiskt så illa att merparten bränns eller grävs ned. Och det är ju ett stort slöseri på en resurs vi faktiskt har.

I vårt grannland Norge ser det helt annorlunda ut. Där tas mycket av ullen omhand, även den från små producenter. Det finns statligt subventionerade insamlingsstationer som gör att det är enkelt för fårägare att lämna in sin ull. De har också ett klassificeringssystem för ullen, alltså ett system där ullen sorteras efter egenskap och vad den passar till.

Något sådant finns inte i Sverige. Det är upp till intresserade fårägare att hitta och lämna sin ull till de få småspinnerier som finns.

Idag finns det i Sverige en fårras som heter jämtlandsfår, ullen från dem jämförs med merinoull och den är mycket eftertraktad. Och Fjällräven har inlett ett projekt där de kommer tillverka tröjor av ull från jämtlandsfår. Tyvärr kommer det bara att resultera i 120 tröjor (gissa om jag vill ha en). Men det är ett bra initiativ som bör uppmärksammas. Samtidigt behöver fler företag få upp ögonen för fler ullsorter än merino (eller jämtlandsfår). All ull om den är klippt korrekt går att använda, det är bara olika användningsområden.

För att få ruljans på förädlingen av svensk ull behövs flera insatser:

1. Först behöver ullen klassas som en jordbruksprodukt, idag betecknas den inte alls. En beteckning skulle signalera att ullen är en värdefull biprodukt och underlätta för olika projekt runt ull att komma till stånd.

2. Sedan skulle vi behöva ha en nationell strategi för insamling av ullen, exempelvis i likhet med Norges subventionerade insamlingssystem. Men för att det ska vara någon idé att samla in ull behöver det finnas möjlighet till förädling och någon som vill köpa svenska ylleprodukter.

3. Det behövs alltså fler företag som vågar satsa på svensk ull (som annars skulle brännas). Det skulle visa på ett genuint intresse för miljö- och djurskyddsfrågor.

Idag är vi i Sverige allt annat än självförsörjande på kläder och textilier men att inte ens ta tillvara det vi har är ett oerhört slöseri och minst sagt dumt.

Bambumyten – är bambukläder miljövänligt?

Bambu

Är bambu ett bra material till kläder?

Jag har gått på att bambu är jättebra för miljön. Jag svalde argumenten för bambu, likt en hungrig panda på ett bambufält, utan att låta tanken gå ett varv till.

För visst är det så att bambu växer fort och att det inte krävs några bekämpningsmedel för själva bambun att växa. Och så långt är det bra, riktigt bra till och med, i alla fall om vi ska jämföra med konventionellt odlad bomull.

Men det är också där någonstans bambu som material slutar vara så fantastiskt. Merparten av all textil från bambu är så kallad bambuviskos. Viskos är ett material som kräver mycket kemikalier vid tillverkningen, i genomsnitt 5,5kg kemikalier för 1 kg viskostyg. Vid framställning av viskos används främst natriumhydroxid, svavelsyra och koldisulfid. De två förstnämnda är vanliga kemikalier i massaindustrin. Koldisulfid är mycket giftigt och kan ge nedsatt fortplantningsförmåga och fosterskador. Alla tre är dock giftiga och kräver bra rutiner och skyddsåtgärder för att inte vara ett arbets- och miljöproblem.

Då återstår ju frågan om du ska sluta köpa kläder av bambu? Inte nödvändigtvis. De flesta bambuplagg är tillverkade av bambuviskos vilket alltså inte är bra ur miljösynpunkt. Däremot kan bambutyg även framställas genom en mekanisk process. Där blir tyget inte lika mjukt utan mer som lin i strukturen. Sedan kan bambu omvandlas till textil genom en lyocellprocess. Detta är visserligen också en kemisk process men där används det organiska lösningsmedlet NMMO som är betydligt bättre än natriumhydroxid och koldisulfid och hela processen sker i ett slutet system där restkemikalier tas omhand.

Så handla gärna kläder av bambu som är mekaniskt tillverkad eller lyocellbambu. Flera butiker som saluför bambukläder har också lyocellframställd bambu, det gäller att kolla lappar, texter på nätet och fråga i butiken.

panda som äter bambu

Pandor har bambuskott som främsta föda. Men de äter inte moso-bambu.

Och om du fruktar att pandan kommer att svälta på grund av textilietillverkning av bambu kan jag lugna dig. Bambutextil görs av moso-bambu vilket är en annan bambusort än den pandor äter.