Sy barnklänning av skjorta

klänning av skjorta

Båda barnen i klänningar från gamla herrskjortor.

Att sy nya kläder av herrskjortor är en favorit. Materialet är ofta av bra kvalitet, och tyget lämpar sig bra när det är varmt och soligt ute. Och när man syr är det alltid trixigt att få till snygga knäppkanter och knapphål och då är det smart att använda sådana som redan är sydda.

För tre år sedan sydde jag en klänning av en gammal skjorta till mellanbarnet. Den har sedan länge gått över till lillebarnet, så det kändes dags att sy en ny till mellanungen. Numer har hon en mycket bestämd uppfattning om hur saker ska se ut så det gällde att anpassa sig till en envis, regnbågsälskande, snart-femåring. Tydligen sticks och kliar ärmar – så det gick helt bort.

För att sy en klänning av en skjorta behöver du:

Skjorta
Sax
Tråd
Symaskin (du kan förstås sy för hand också)
Kantband (gärna i regnbågsfärger)

Sedan är det bara att sätta igång:
Lägg upp skjortan på ett bord.
Klipp bort ärmarna.
Rita ut formen på klänningen.
Klipp (på bilden har jag klippt till ärmar, men de fick jag ta bort).

Sy sedan ihop sidosömmarna och kanta halsringning och ärmål med kantband. Om du har en unge med tydlig stil kan du också bli tvungen att fixa ett skärp i lämplig färg. Jag flätade ihop remsor av rosa, blått och gult tyg för att blidka barnet.

Och vad passar bättre än att ta sommarlov med en ny sommarklänning så det gör jag. Vi ses i augusti.

Ha en härlig sommar!

Test: att sälja sina kläder genom Sellpy, Varié eller second hand-butik

sälja på kommissionJag säger det direkt. Du kommer inte att bli rik. Det kommer i bästa fall ge ett litet tillskott i kassan. Och det tar lång tid. Men är inte särskilt krångligt.

Att sälja sina gamla, kanske nästan oanvända kläder har blivit allt vanligare och framför allt har det blivit lättare. Det finns flera företag som nischat sig på att sälja gamla kläder och grejer åt oss.

Och jag tycker det är grymt! För jag skulle aldrig orka skaffa konto, fotografera, göra en produktbeskrivning och sedan också ha ansvar för att skicka grejerna och vara rädd för att den som handlat inte är nöjd. Och det är fler än jag som tycker sådant är jobbigt, annars skulle inte företag poppa upp och tillhandahålla just den tjänsten.

Störst tror jag vi kan enas om är Sellpy och de gör också en hel massa reklam. Och jag har sett ganska många i sociala medier som är arga på dem. Så jag kände att jag behövde prova att sälja hos dem, men även på lite andra ställen för att få något att jämföra med.

Så jag skickade en påse avlagda, men fina grejer till Varié, två påsar till Sellpy och lämnade in två påsar med barngrejer på en lokal butik i Stockholm som heter Bye buy.
sälj med Sellpy

Här är mina omdömen på de olika tjänsterna:

VARIÉ
KOSTNAD
80 kronor, som dras från provisionen på sålda plagg.

TID
Påsen kom relativt snabbt, efter packning lämnade jag sedan in den på närmaste postkontor – portot är betalt  (de hämtar inga påsar vid dörren).
Sorteringen tog ungefär sex veckor. Vilket är ganska lång tid, särskilt om du skickar saker i säsong – vintern blev ju sommar ganska fort i år.
Sedan har sakerna legat ute till försäljning.

SORTERING
Varié är noggranna med att skicka mail och berätta hur processen går och vilka och hur många plagg som blir godkända. Av 14 inlämnade plagg sorterade de bort sex. Varav två helt oanvända klänningar från Tiger, vilket jag tyckte var lite märkligt. I övrigt hade jag inga problem med det de sorterade ut.
Trots att jag hade kryssat i rutan för att utsorterade plagg skulle gå till välgörenhet hörde de av sig och frågade om jag ville ha plaggen åter. Eftersom jag ville testa att sälja de utsorterade plaggen betalade jag returen av dem.

FÖRSÄLJNING
Varié säljer sakerna på sin egen webbplats. Sakerna ligger ute i tre månader och om de säljs får du vetskap om det och tillgång till pengarna sista vardagen i månaden efter. Det är alltså ett tidspann där.

PRISSÄTTNING
Varie har som idé att bara ta emot plagg av högre kvalitet och lite ”finare” märken. Det gör att de generellt sätter ett lite högre pris.

EXPONERING
Varié gör en del säljbilder till hemsida och Instagram som är jättesnygga. Hur snygg är inte bilden jag lånat av dem på vantarna jag lämnade för försäljning!?
8D34C35E-12D1-4434-828C-3F970AD196BD
Alla deras bilder är dock inte av toppkvalitet, utan ibland hänger saker snett och är lite skrynkliga. Men generellt så är Variés bilder av ganska hög kvalitet.

SMIDIGHET
Påsarna kom fort, du behöver posta dem själv men det är inte svårt. De mailar och berättar att sorteringen är igång och hur den går, vilka plagg som blir godkända och vilka som ratas. Själva försäljningen är svårare att få inblick i, jag fick mail när försäljningarna skett men exakt hur mycket de olika plaggen genererat gick inte att se.

Du får också betalt i en kredit som du kan handla på sajten med, men om man vill ha ut pengar är det krångligare. Det finns inget enkelt system på hemsidan, utan efter mycket sökande står det:

”Väljer du istället att få ersättningen i pengar, betalar vi ut den via Payson eller till ditt bankkonto efter 30 dagar.”

Hur jag registrerar mitt bankkonto hittar jag ingen information om. Men som tur var är Varié duktiga och snabba på att svara på frågor på mail, så jag mailade dem och fick svar att jag ska sända mina kontouppgifter till dem.

TJÄNAT
Jag har tjänat 225 kronor på Varié minus vad påsen kostade alltså 155 kronor. Det tog cirka sex månader + 30 dagar för utbetalning.

SAMMANTAGET
Mitt intryck är att de som handlar på Varié är medvetna och kommer att använda plaggen – och det ger en miljövinst vilket är det jag är ute efter. Sett till pengar tycker jag däremot inte att det är värt jobbet, och hade jag varit ute efter snabba pengar är det ett dåligt alternativ.

Varié har efter att jag skickade in mina saker ändrat sitt försäljningssätt. Nu ska du skicka in en förfrågan om att bli säljare och beskriver vilka plagg du vill sälja. Därför kan min beskrivning av vissa detaljer vara felaktigt.

SELLPY

KOSTNAD
Gratis att lämna in saker

TID
Det var bara att beställa påsar som skickades hem väldigt fort. Jag packade påsarna fulla, beställde hämtning och ställde dem utanför dörren, och när jag tittade ut någon timme senare var de borta. Väldigt smidigt!

SORTERING
Det tog cirka två veckor efter att påsarna hämtas innan de sorterades. De sorterade endast bort en sak som de bedömde som smutsig, den kanske var det – jag hade inte kollat så noga. Annars tog de emot allt – kläder, textilier och annat som jag hittat hemma och ville bli av med.

FÖRSÄLJNING
Sellpy säljer via Tradera. Sellpy skickar ett mail om varje vara de lägger upp för försäljning, och sedan löpande hur försäljningen går. Det är många steg i en försäljning; om de inte säljer din vara på auktion går det vidare till fast pris och så vidare. Kolla in deras egna beskrivning av det hela.

PRISSÄTTNING
Jag blev förvånad över det relativt höga pris som flera av mina varor sattes ut för. Om jag hade varit missnöjd med prissättningen hade jag också kunnat ändra (vilket jag inte gjorde eftersom det var ett test). Det höga priset på några varor tror jag bidrog till att de inte blev sålda i första steget.

EXPONERING
Sellpy har fått kritik för hur varorna hängs och fotograferas och med rätta. Plagg hänger på sniskan, saker är felknäppta, saker är ur fokus – helt enkelt ganska kasst exponerat.

SMIDIGHET
Det var jätteenkelt att få påsen och att få sakerna hämtade. De meddelar hela tiden via mail hur sortering och försäljning går. Det är enkelt att gå in på sitt konto och där se hur varje försäljning gått till och hur mycket pengar jag får per såld sak.

TJÄNAT
Sellpy vill verkligen sälja alla ens prylar så nu ligger mina sista grejer ute för tio kronor styck. Det som blir lite lurigt med de sista grejerna är att jag går back sex kronor per grej där. De tar alltså ut en annonseringskostnad som överstiger min kommission vilket gör att det blir minus på mina tidigare försäljningar.

När jag ville få min vinst utbetald var det väldigt enkelt att registrera konto och pengarna kom inom en vecka. Jag tjänade 256 kronor på sålda kläder och textilier.

SAMMANTAGET
Det är oerhört enkelt att sälja med hjälp av Sellpy. Det är också en fördel att det går att lämna in lite allt möjligt, saker i bra skick som jag inte riktigt har vetat vad jag skulle göra av. Och jag tycker att det gick smidigt att ha koll på försäljningarna. Men de ansträngde sig inte för att exponera grejerna snyggt.

Känslan är att de som handlar på Sellpy gör det för att hitta fynd, vilket innebär att folk väntar tills saker kommer ut i steg två eller tre. Jag blev inte rik av att sälja på Sellpy och även om det inte tog jättelång tid så är det inte snabba pengar.

BYE BUY
Är en liten second hand-butik för barnkläder och saker som finns fysiskt i centrala Stockholm och som inte säljer över nätet.

KOSTNAD
Gratis att lämna in saker

TID
Det tar lite tid att lämna saker eftersom jag måste åka till deras inlämning som bara har öppet på tisdagar och torsdagar. Men jag kan lämna i vilken sorts påsar jag vill.

SORTERING
Vill jag få information om hur sorteringen går får jag ringa eller maila, de informerar alltså inte automatiskt till sina leverantörer hur det går. Det de bedömer inte går att sälja kommer att skänkas till välgörenhet, och det finns ingen chans att få tillbaka sakerna. Däremot är det tydlig informationen på hemsidan om vad de tar emot.

FÖRSÄLJNING
Jag kan få veta hur försäljningen går genom att ringa maila eller genom att besöka butiken och fråga vad som finns på mitt konto. Sakerna säljs med 20 – 40 procents kommission beroende på typ av vara och skick.

PRISSÄTTNING
Bye buy är inte en jättedyr second-hand men de är heller inte ”loppisbilliga”. Det befinner sig i ett mellanskikt. Och där hamnar även de saker som säljs från mig. Jag kan inte påverka försäljningspriset.

EXPONERING
Bye buy säljer bara i fysisk butik men har ett fint Instagramkonto där en del av deras saker exponeras på ett föredömligt sätt. Butiken är också fint skyltad och det är ett stort utbud utan att det känns som att grejerna är staplade på varandra. Och jag har hittat det jag varit ute efter nästan varje gång jag varit där.

SMIDIGHET
De tar emot saker oavsett säsong, vilket innebär att de har ett lager där sakerna kan ligga för att sedan plockas fram när det blir säsong, exempelvis vinterstövlar eller solhattar. Det är bra för mig då jag inte behöver ha urvuxna overaller liggandes tills nästa vinter.

När jag handlar i butiken lämnar jag bara fram min legitimation så får jag veta vad jag har på kontot och betalar med det. Eftersom jag handlat upp min kredit har jag inte begärt ut några pengar, vilket jag annars skulle kunna göra direkt i butiken.

TJÄNAT
Jag har sammanlagt haft 413 kronor som jag valt att handla för i butiken, då jag hittat plagg till mina barn som de behöver (läs kepsar och sandaler).

SAMMANTAGET
Jag gillar att lämna in saker till den här butiken, även om det är en tröskel att åka till deras inlämning. I butik exponerar de saker snyggt och har stor omsättning.

Min känsla är att deras kunder är medvetna konsumenter som vill att deras inköp av barnsaker ska påverka jorden mindre. Deras marknadsföring lyfter också miljöaspekterna av att handla second-hand.

Jag har inte blivit rik av att sälja saker på Bye Buy heller, men i sammanhanget tjänat mest pengar där.

SLUTLIGEN

Att sälja saker via ombud kan av vissa upplevas som att de inte får några pengar. Och det ligger en del sanning i det, du kommer inte att bli rik. Det vi måste komma ihåg är att detta är företag som inte idkar välgörenhet, utan de vill tjäna pengar (inget konstigt med det). De har anställda som ska få lön, de betalar lagerlokaler och de betalar moms på sakerna som säljs till skillnad från om du som privatperson säljer. Det är helt enkelt en massa omkostnader som inte finns om du säljer till grannen på hörnet. Så det är inte konstigt att den större delen av försäljningen inte hamnar hos oss som har plaggen.

Om du stör dig på att dessa företag tar ut pengar för att kränga dina grejer så tycker jag att du ska sälja dem själv. Det kommer du att tjäna mer pengar på, men det kommer också att kosta dig tid. Och fast jag inte tjänat just några pengar så tycker jag det är bra att lämna saker till försäljning. För mig är det mycket mindre krångel än att försöka göra det själv.

Som kund är det också mycket tryggare med Sellpy och Varié än att handla direkt av privatperson. Du har ångerrätt och det är inget krångel om du inte tycker att en sak uppfyllde det som sades i annonsen. Är tröjan noppig behöver du inte ha en diskussion direkt med säljaren utan du har den med ett företag. Och det kan jag tycka är skönt.

Minska på plasten – gör din egen fruktpåse

IMG_9416Jag roade mig en morgon (när jag sprang till jobbet) med att räkna hur många plastpåsar som låg och skräpade, efter fyra kilometer och tio plastpåsar orkade jag inte räkna mer. Några tygpåsar som låg och skräpade såg jag däremot inte.

Det är snart ett år sedan lagen om att handeln måste informera om plastpåsars påverkan på miljön trädde i kraft. Många butiker valde då att börja ta betalt för plastpåsar. Det har givit effekt och antalet plastpåsar har minskat. Men uppenbarligen hamnar plastpåsar fortfarande i vår natur. Där smulas de sönder och sprider sig i form av mikro- och nanoplast i vår miljö och även in i djur och kanske även in i våra kroppar.

Livsmedelsbutiker har länge tagit betalt för plastpåsar. Och om jag köper påse i affären så använder jag den sedan till sopor. Men det är lätt att plocka på sig några gratis plastpåsar vid frukt och grönt ändå. Om jag handlar en klase bananer eller två paprikor väljer jag att inte ta en sådan påse. Men ska jag ha två kilo potatis eller en hög med äpplen så fungerar det inte riktigt utan påse. De små tunna påsarna som är till frukt slänger jag också direkt i återvinningen. De duger (enligt mig) inte till något annat.

Det skulle ju vara trevligt att minska på antalet plastpåsar och det är just vid fruktpåsarna jag har den möjligheten.

Så jag tillverkade några egna fruktpåsar:
En virkad i lingarn, en stickad i bomullsgarn och en sydd av spetsgardin (syntet). Allt material hade jag hemma.
En fruktpåse av plast väger ungefär tre gram, de jag gjort väger något mer så de extra grammen blir ju en extra kostnad (men inte så hög). 

Virkad påse
vikt: 12 gram
tidsåtgång: tågresa Linköping – Stockholm (enkel)

Mönstret jag följde hittar ni här. Eller jag följde det inte, jag gjorde som vanligt, slog ett öga och virkade sedan efter eget huvud.

Stickad påse
vikt: 10 gram
tidsåtgång: en tur till lekparken och en simskole-lektion.
Jag följde inget mönster utan stickade med stora stickor (storlek 8) en slags rundstickning med två stickor. En teknik där endast varannan maska stickas, per varv. Hur du gör det hittar du: här.

Sydd påse
vikt: 16 gram
tidsåtgång: cirka 10 minuter
Verkligen superlätt att göra. Bara att klippa och sedan sy med maskin. Min påse är gjord som en typisk slöjdpåse, och om du behöver beskrivning på det så finns det en väldigt utförlig: här. Tyvärr så är tyget så pass tätt att det kanske blir svårt för personalen i kassan att se exakt vad som är i påsen.

Alldeles oavsett hur du väljer att göra din fruktpåse/shoppingkasse så är det bra att inte köpa nytt material, utan använda sådant du har hemma eller hittat second-hand. För vi tror gärna att tygpåsen är så mycket bättre för miljön än den i plast. Men det är inte riktigt sant. För det beror på vilken miljöaspekt du väljer att titta på och hur många gånger du använder påsen. En tygpåse i bomull behöver ur ett energiperspektiv användas ett hundratal gånger för att bli ett energieffektivt alternativ till plastpåsen (även mycket högre siffror florerar). Men om tygpåsen är av återanvänt material blir det en omedelbar miljövinst.

Nu gäller det bara att komma ihåg att ta med sig påsarna när jag ska handla.

Vad händer med kläderna vi lämnar till återvinning?

återvinnakläderDet är inte helt självklart vad som händer med gamla paltor vi lämnar in till välgörenhetsorganisationer eller till butikskedjor. Det är ju lätt att få intrycket att det kommer att bli en ny tröja av din gamla. Men det är nästan aldrig sant. Det är nämligen så lite som 1-2 procent av allt insamlat som blir nya textilfibrer och alltså kan bli nya kläder. För någon vecka sedan försökte Plånboken i P1 bena ut var våra gamla tröjor tar vägen. Inslaget där även jag medverkar, finns att lyssna på 29 minuter in i programmet.

För ungefär ett och ett halvt år sedan gick jag genom vad de vanligaste inlämningsplatserna för gamla kläder gjorde av sina grejer. Jag kollade både välgörenhetsorganisationer och klädkedjor. Och vad jag kom fram till då stämmer någorlunda fortfarande. Men det är väldigt svårt att få reda på vad som händer med grejerna efter de gått till sortering utomlands och vid min senaste koll så visade det sig att det företag (SOEX) som tar emot grejer för sortering från såväl, H&M, Hemtex, KappAhl och Röda Korset har utökat sin sortering till att även ske i Förenade Arabemiraten. Tidigare sorterades allt i Tyskland men nu finns det alltså en stor sortering även utanför EU. Det är ju nödvändigtvis inte illa men Förenade Arabemiraten är allt annat än en demokrati.

Men vad händer då med de kläder vi lämnar in? Väljer du att lämna till Myrorna (som samlar in mest i Sverige) så kommer det kanske att sorteras i Sverige (ungefär hälften sorteras här) och resten sorteras utomlands. Myrorna är de som har bäst koll på sina siffror och de uppger att de säljer 11 procent av insamlade kläder här i Sverige, resten skickar de utomlands för försäljning. Vill du kolla mer exakt vad Myrorna gör kan du kolla deras hållbarhetsrapport. Den ger inte svar på alla frågor men i alla fall en del.

Om du lämnar in till Röda Korset och Stadsmissionen så kommer det att sorteras här i Sverige. Det som Röda Korset bedömer inte kan säljas i Sverige exporteras till SOEX i Tyskland som sorterar det igen (kanske i Förenade Arabemiraten) och de kommer i sin tur att sälja ungefär 60 procent som second hand till tredje land, oftast Central Europa men även till afrikanska och asiatiska länder. Det som Stadsmissionen bedömer inte kan säljas här, kommer de att skicka med Myrorna för sortering i andra länder.

Av de grejer som inte säljs som second hand återvinns ungefär 35 procent. Men inte till nya textilfibrer utan främst till isolering och stoppning. Och det är ju mycket bättre än att det bränns, men det är ju inte nya paltor. Och alltså 1-2 procent återvinns till nya textila fibrer. En liten del av det insamlade materialet bränns också, det är främst mögliga grejer och kläder som bedöms innehålla farliga och hälsovådliga ämnen som vi inte vill ha in i återvinningsloopen.

Om du lämnar in grejer till H&M, KappAhl eller Hemtex så säljer de grejerna till SOEX som alltså sorterar i Tyskland och Förenade Arabemiraten. Ingen sortering sker här i Sverige och så lite som en procent kommer att bli nya kläder. Kläder du lämnar till Lindex kommer att sorteras och tas om hand av Myrorna som Lindex samarbetar med.

Vad som händer med de kläder som säljs utomlands och hur de påverkar världen råder det delade meningar om. Om ni som jag skulle orka läsa rapporten från Nordiska ministerrådet som försöker bena ut vad våra gamla kläder tar vägen och hur de påverkar skulle upptäcka att det är en komplex bild som framträder. Och att iden om hur våra second-hand kläder slår ut inhemsk produktion av kläder i Afrika inte riktigt stämmer. Eller jo, det kan mycket väl vara sant i vissa länder men det är ytterst förenklat och även typiskt att vi drar hela Afrika över en kam. Som om Afrika inte var en egen kontinent med 55 länder med olika förutsättningar.
africa-60570_1920Det rapporten visar är nämligen att second-handförsäljning av kläder från Europa har gynnat ekonomin i vissa länder och missgynnat andra. Flera länder har förbjudit import av second-handkläder och den inhemska produktionen har ändå avstannat. Och mycket talar för att det snarare är import av billiga nya kläder från Asien som konkurrerat ut inhemsk industri. Men rapporten visar också på att det är väldigt svårt att få reda på exakt var ens gamla tröja hamnar, att vägarna är låga och krångliga med många mellanhänder. Och att det behövs bättre kontroll och större transparens.

Men hur ska vi då tänka när vi står där framför våra överfulla garderober som behöver en utrensning? För det är ju bra att rensa ur garderoben för att få en överblick.

  1. Kolla i din bekantskapskrets om det är någon som vill ha/behöver dina utrensade kläder.
  2. Om det är kläder av hög kvalitet, sälj dem själv. Du kommer inte att bli rik men någon som verkligen vill ha dem kan köpa dem.
  3. Lämna kläderna till en välgörenhetsorganisation du litar på. Kanske vill du att de ska sortera i Sverige eller så gillar du det sociala arbetet de utför.
  4. Är det gammalt och trasigt (men rent) lämna det till en organisation eller klädkedja som tar emot sådant. För miljön är det bättre att det blir isolering än att det bränns.
  5. Sist det viktigaste. Fyll INTE det nya tomma utrymmet i garderoben med att köpa nytt.

Sedan behöver vi bli bättre på att handla second-hand här i Sverige. De flesta välgörenhetsorganisationer skulle gärna sälja allt de fick in här i Sverige, men det går i dagsläget inte.

 

 

Morötter av gamla kalsonger – det är hållbar design på riktigt

student-2607160_1920Så mycket som 80 procent av ett plaggs miljöpåverkan bestäms redan i designfasen. Alltså när någon ritar och bestämmer hur plagget ska se ut, i vilket material det ska vara, vilken färg, vilken typ av dragkedjor, knappar och så vidare. Och det är något vi borde prata mer om, inte minst på utbildningarna i modevärlden. 

Att designa hållbart handlar om att göra aktiva val för att plagget ska ha mindre miljöpåverkan i tillverkningsfas, exempelvis välja ett lite bättre material och färger som inte kräver lika mycket giftiga kemikalier. Men det handlar också om att välja material som håller länge, en design som går att laga och göra om till något annat. Och slutligen redan vid ritbordet väga in vad som ska hända med plagget när det är utnött och hur det då är sammansatt för att återvinning av materialet ska vara möjlig.

Jag tycker att hållbar design skulle vara en obligatorisk kurs för de som utbildar sig till att jobba inom modevärlden. Och det är bättre idag än när jag själv utbildade mig och försökte värka fram de mest kommersiellt gångbara produkterna (för att göra min lärare nöjd). Jag tror också att de som utbildar sig nu är mer intresserade och har större koll än vad vi som utbildade oss inom området för femton år sedan hade. Men det betyder ju att det sitter gamla designdrakar på klädföretag runt om i världen, drakar som utbildades i samma anda som mig. Och de skulle behöva fortbildning, som jag hoppas att företagen ger. Men det verkar inte så, för det är inte hållbar design de stora företagen pratar om när de pratar hållbarhet (även om de gärna benämner det så). Nä, de står fortfarande och hoppar i valet av material och skriver spaltmeter om hur fantastisk deras textilinsamling är (läs gärna vad som händer med de insamlade kläderna här).
sprouts-1407661_1920Men det finns ljuspunkter. Det finns designers som tar det här med hållbar design på allvar. Ett exempel är Matilda Wendelboe. Hon jobbar på ett sätt som brukar beskrivas som from cradle to cradle, vilket innebär att hon designar i material som kan komposteras när de är utnötta. Tråd, knappar, detaljer – allt ska kunna grävas ner och förvandlas till jord.

Även större företag jobbar med liknande lösningar. Houdini har under många år arbetat för att få till produkter som när de är utslitna kan komposteras. Och som marknadsföring har de bjudit på grönsaker odlade i jord från sina gamla kläder. Det är jag sugen på, morötter från gamla paltor.

Nyårsspaning

celebrate-1835387_1920Det är svårt att sia om framtiden men så här i början av året tänker jag ändå göra ett försök. Så under 2018 tror jag följande kommer att hända inom textilområdet?

  • Återvinningen av textilier kommer att gå ännu ett steg framåt. Men jag tror inte att vi kommer att nå längre än till några testkollektioner i 100 procent återvunnet material.
  • Det kommer ett politiskt beslut på hur vi ska handskas med textilt avfall. (Det trodde jag skulle ske redan 2017).
  • De mikroplaster som lossnar från våra textilier vid tvätt kommer att få mer uppmärksamhet och tvättmaskinstillverkare kommer att ta fram maskiner med mikroplastuppsamling.
  • Fler företag kommer att få upp ögonen för vilken resurs den svenska ullen är och ta in svensk ull i sin produktion.
  • Redan 2013 lovade H&M att de som arbetade hos deras viktigaste leverantörer skulle ha levnadslön. Så vi väntar med spänning på om H&M kommer att infria det fem år gamla löftet. De behöver lägga på ett kol om det ska gå (milt uttryckt).

Och det här med löften är ju svårt för en vill ju inte riskera att likt H&M stå där med ett löfte som kommer att bli trixigt att införliva. Så jag brukar strunta i nyårslöften. Men i år har jag gjort ett undantag. Jag har som ambition att äta ute mer. Och med äta ute menar jag utomhus. Alltså fler picknickar och utflykter om så bara i vår egen trädgård. Sedan tänker jag också lära mig fler svampar (2017 lärde jag mig flera riskor) och några lavar och mossor på det.
Äta ute

Hur handlar du nya kläder?

secondhand, globala målen

Globala målen. Mål 12. Hållbar konsumtion och produktion

Vi handlar i snitt 13,5 kilo nya kläder och textilier per person och år i Sverige. Varje år rullar det på och det blir väldigt mycket kläder. Av dessa kläder slänger vi i snitt 7,6 kilo rakt ner i soporna och det är inte bara trasiga kalsonger utan plockanalyser visar att så mycket som 60 procent är dugligt för att användas igen. Våra garderober ökar också i snitt med 2-3 kilo kläder varje år, så inte undra på att våra garderober håller på att svämma över. Samtidigt som det kan kännas som att vi inte har något att ta på oss.

Textilindustrin är enorm och påverkar miljö och människor världen över. Dels är det en energikrävande industri men det används också stora mängder kemikalier och vatten för att tillverka våra plagg. Så nog är det dags att vi ser över hur vi tillskansar oss nya kläder.

Hur ska du då tänka när det känns grått och du inte har något att ta på dig?

  • Kolla i din garderob. Det bästa miljövalet (även plånboksvalet) hänger redan där. Med  en generell ökning på 2-3 kilo/år så finns det dolda guldkorn. Så kolla i din garderob och det kommer visa sig att vissa av dina plagg blivit moderna igen.
  • Handla loss på second-hand. Kläder som redan tillverkats har redan gjort sin miljöskada och det bästa du kan göra är att ge dem längre liv.
  • Byt kläder. Kanske direkt med en kompis som har samma storlek eller leta upp ett klädbyte.
  • Hyr. Inhandla inte en tjusig blåsa till nyår, det är både billigare och bättre för miljön att hyra sig något riktigt glittrigt.

Just nu arbetar vi på Sveriges Konsumenter med att sprida information om de Globala målen. Seriestrippen kommer från det arbetet, läs gärna mer om hur vi arbetar med det. Och hur tror du att vi kommer att handla kläder i framtiden?

Sy en gunga- och andra sommaraktiviteter

sy gungaNu känns det som att sommaren är här och semestern närmar sig. Och vad lämpar sig då bättre än några tips på vad du kan göra med, eller åt barnen (eller dig själv).

Jag har precis sytt klart en gunga till barnen, som de fullkomligt älskar.

För att göra den behöver du:

En rund metallring (min är 75cm/diameter)
Tyg
Rep
Symaskin
Sax
Nålar

1. Lägg ut ringen på tyget och klipp cirka 10 centimeter utanför. För att Gungan ska bli stabilare klipp (minst) två rundlar i samma storlek. Klipp sedan en cirka 7 centimeter bred kant (som ska vändsys mot rundeln). Nåla, sy runt. Vänd.

2. Sy två förstärkningssömmar runt hela. Sy fast  kanten så att det blir en kanal, glöm inte att  lämna ett hål för att dra genom repet. Sy sedan fyra stora knapphål, jämnt fördelade, där ska upphängningsrepen repen knytas.

3. Dra ett rep genom kanalen, jag drog repet två varv. Knyt ihop. Fäst upphängningsrepen genom att knyta runt ringen.

4. Fäst gungan i ett träd och lägg dig (eller ungarna) för att slappa.
gunga
Tyckte du att det verkade för enkelt. Lägg till en bråkig ettåring i listan över det du behöver.
sy
Andra grejer du kan passa på att göra på semestern är att bygga insektshotell. Bra för pollinering och roligt för barn.
insektshotell
Lite enklare kan vara att byta ut sina nylonrep till hampa-, jute- eller sisalrep. Nylonrep släpper nämligen ifrån sig små plastbitar när de nöts, som då hamnar i naturen. Också är det ju mycket snyggare med naturmaterial.

Apropå semester så tar jag och bloggen ledigt till mitten av augusti. Efter det ska vi reda ut om viskos är bu eller bä. Om det går att impregnera om sin jacka miljövänligt och se hur det gick med tyget jag dränkte i linolja för två veckor sedan.

Rensa garderoben – en smart guide

cabinet-1853504_1920I Sverige handlar vi i genomsnitt cirka 10 kg nya kläder varje år (och runt 3 kilo hemtextilier). Våra garderober håller på att svämma över. Ändå står många på morgonen och känner att de inte har något att ha på sig.

För att slippa köpa nytt och på det sättet spara både pengar och miljö är det bra att ha koll på sin garderob. För att få det har vi i Sveriges Konsumenters projekt Stilmedveten tagit fram fem ”lektioner” som guidar dig till hur du skapar ordning i garderoben.

Nu har jag ganska bra koll på mina kläder och brukar oftast välja kläder utifrån att snor-och vällingfläckar inte ska synas så väl. Men jag ska ändå göra en inventering och då är kartläggningen nedan till hjälp. Bra att passa på nu när vintern lider mot sitt slut och en ny klädsäsong tar vid.

Om det visar sig att något plagg inte används som det ska tänker jag byta in det på klädbyte den 1:a april. Då anordnas det nämligen en massa klädbyten runt om i Sverige.
Garderobsrensning

Efter att ha gått genom mina plagg så inser jag att anledningen till att jag har så många plagg i garderoben är nostalgi. Mammas gamla blus, kjolen jag fick av en vän, den hemmasydda klänningen min bekant hade på sin examen och så vidare. Så min inventering blev mer som att läsa gamla dagboksanteckningar. Många minnen och många plagg som det känns omöjligt att slita sig från.

Men jag lyckades hitta ett par jeans som jag inte känner något för. Som jag inte använder fast de är i rätt storlek och som är i så pass bra skick att någon annan kan ha glädje av dem.

Och att tillskansa sig nya kläder genom byte är bra både för miljön och för plånboken. Enligt en ny avhandling från Chalmers så står produktionen av ett plagg för 70% av ett plaggs hela miljöpåverkan. Det bästa vi kan göra utifrån ett miljöperspektiv är alltså att ta hand om våra kläder och använda dem länge eller ge den möjligheten till någon annan.

Jag kommer att gå på klädbyte på Regionmuseet i Kristianstad. Där är jag nämligen för att inviga vår utställning Stilmedveten. Om ni har vägarna förbi kom gärna och titta.

OBS: om du följer vår kartläggning och hamnar på återvinn så finns det bättre alternativ än soptunnan. Vissa välgörenhetsorganisationer tar även emot trasiga textilier och så finns det möjlighet att lämna in till butik. För dig som vill läsa mer vad som händer med plaggen vid återvinning så har jag grävt i det här och här.

 

Polyester – ett plastmaterial

oil-platform-484859_1920De flesta av oss vet att bomull kommer från en buske och ull från får. Att syntetmaterial är olika former av plast och kommer från olja har många sämre koll på. Ändå är mer än 50% av alla plagg som tillverkas i världen av syntetmaterial (Sverige ca 30%). Det vanligaste syntetmaterialet är polyester.

Polyester och andra syntetmaterial är riktiga miljöbovar. Och det största problemet ligger i att råvaran är olja vilket medför stora koldioxidutsläpp och utsläpp av tungmetaller i samband med utvinning. Energiåtgången för en t-shirt i polyester är ungefär tre gånger så hög som för en dito i bomull.  I genomsnitt kräver en t-shirt i polyester 5.5 kg co2 vid tillverkning.  Men inte bara råvaran påverkar miljön spinning, vävning och färgning påverkar också miljön negativt.

Den uppmärksamme har säkert sett att det finns återvunnen polyester på marknaden. Ur ett miljöperspektiv är det mycket bättre än ny polyester och vid tillverkning går det åt ca 70% mindre koldioxid. Tyvärr är det bara ca 8% av polyestern som tillverkas av återvunnet material. Men om du vill handla syntetmaterial försök hitta återvunnen. Vanligast är att återvunnen polyester är tillverkad av gamla PET-flaskor.
plastic-bottles-115071_1920Alla plagg oavsett om de är gjorda i naturmaterial eller av syntet nöts när de tvättas och släpper ut små partiklar med sköljvattnet. Och här är syntetmaterialen riktigt dåliga eftersom deras småpartiklar består av mikroplaster. Mikroplaster som inte reningsverken klarar av att ta hand om och som istället spolas ut i våra hav, sjöar och vattendrag. Dessa partiklar äts sedan upp av djurplankton som i sin tur äts upp av fiskar och vips har vi en massa plast i kretsloppet.

Att polyester är dåligt för miljön innebär däremot inte att det är finns någon forskning eller belägg för att polyester skulle vara farligt att ha på sig. Däremot är det inte ovanligt att polyester och andra syntetmaterial färgats med dispersionsfärger och det är något som kan orsaka allergiska besvär.

Men varför är då polyester och annan syntet så vanligt? Syntetmaterial är billigt att framställa, vilket dessvärre beror på att olja är för billigt. Men det finns fler anledningar och det är de positiva egenskaper materialen har. Polyester är lätt att tvätta, och torkar snabbt. Eftersom det är en av människa skapad fiber så är den oändligt lång vilket gör att den är stark. Ett par sockor i 100% ull kommer att slitas på tå och häl relativt fort men blandas det i några procent syntetmaterial så kommer sockan hålla längre. Och jag tror vi alla har minst ett par strumpor där några tappra nakna trådar är det enda som håller ihop hälen och dessa trådar är i något syntetmaterial för bomull och ull nöts mycket fortare.
polyester strumpaFler syntetmaterial:
Akryl, elastan (handelsnamn Lycra och Spandex), polyamid (handelsnamn Nylon), polyeten, modakryl.

PS: Använd inte blekmedel när du tvättar syntetmaterial. Syntetmaterial är oftast färgade vita så blekmedel riskerar att plaggen bli grådaskiga.