Byta resår på barnbyxor

tire-416189_1920.jpgTror de flesta kan relatera till när tros- eller kalsongkanten ger vika. Eller när det uppstår ett sprak då du drar i den gamla gummiresåren till byxorna som legat nedstoppade i en låda. Ibland har gummibandet till och med vittrat sönder så mycket att det bara är smulor kvar. Och det är inte konstigt. Gummiband kommer tillslut att torka ut och spricka.

Och när det händer är det klokt att byta ut den, för tyget i plagget i övrigt kan vara hur bra som helst.

Nu kanske det inte är värt att byta resåren på ett par gamla kalsonger. Men på ett par gamla pyjamasbyxor till barn tycker jag det är värt det. Så jag tänker visa hur du lätt byter ut resåren.

Du behöver:

  • Ett plagg där resåren sett bättre dar.
  • Nytt gummiband/resår.
  • Sprättare.
  • Knappnålar och tråd.
  • Symaskin (det går också bra att sy för hand).
  • Grundläggande symaskinskunskaper.

 

 

Gör så här:

  • Börja med att sprätta bort den odugliga resåren.
  • Mät det nya gummibandet så det passar (i det här fallet runt barnets mage).
  • Nåla fast resåren längskanten på byxorna.
  • Sy fast med zicksack eller trestegs-zicksack (jag gillar trestegs).
  • Vik ned kanten och sy med en söm som klarar att du drar i den, exempelvis zicksack, trestegs-zicksack eller annan stretchsöm.
  • Klart! Nu ”bara” att lägga barnet.

 

Ett annat, kanske ännu enklare sätt, att byta resår är att helt enkelt klippa bort den gamla resåren och ersätta med muddväv. Se färdigt resultat nedan.
byta resår
När jag kollade tvättråden för olika resårer uteslöt alla (utom en) torktumling. Säkert för att resåren torkar ut fortare om plagget torktumlas. Det är värt att tänka på om du vill att dina plagg ska leva längre och du ska slippa laga dem.

 

Kläder av bambu – kanske inte så fantastiskt ändå

bambukläderKläder i bambu har du säkert sett. Och inte sällan (nästan alltid) säljs de som ett miljövänligt alternativ. Jag har skrivit om det tidigare men känner att ämnet är aktuellt att ta upp igen.

Bambu är en råvara som växer fort och det krävs lite eller ingen gödsling eller användning av bekämpningsmedel. Det gör bambu till ett hållbart alternativ sett till själva råvaran.

Men för att göra hård bambu till mjukt tyg behöver bambun gå igenom en bearbetning, och det vanligaste sättet är genom viskosprocessen. En process som kan vara skadlig för miljön och för dem som arbetar i produktionen. Att det används en stor mängd kemikalier i denna process behöver inte vara dåligt (alla kemikalier är inte farliga) och det behöver inte ens vara så illa med farliga kemikalier, det handlar mer om hur dessa tas omhand och vilka regelverk för vattenrening och arbetsmiljö som gäller. Men 83 % av världens viskosbruk ligger i Kina, Indien och Indonesien vilket tyvärr är områden där arbetsförhållanden ofta är dåliga och där det tas lite hänsyn till lokalbefolkning och den närliggande miljön. Bara 10 % av världens viskos tillverkas i Europa, där reglerna generellt är bättre.

Och det är faktiskt jättekonstigt att kläder i viskos från bambu säljs och marknadsförs som kläder av bambu. Viskos från gran, tall eller björk omnämns ju inte på det sättet. Men om någon hittat en label där det står gran/tall får de gärna skicka bild och rätta mig. I USA är det sedan 2009 förbjudet att sälja plagg märkta enbart med bambu, de måste omnämnas som viskos eller viskos från bambu. Och när jag läser Konsumentverkets föreskrifter om benämningar på textilier så slår det mig att det nog är samma regler här, men det verkar efterföljas väldigt dåligt.

Benämning av textila fibrer
4 § Textilfibrer får endast benämnas och beskrivas på det sätt som anges i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

En benämning får inte i något avseende användas på någon annan fiber än den som beskrivs i anslutning till den betecknade fibern enligt bilaga 1, vare sig fristående eller som ordförbindelse eller som egenskapsnamn, oavsett vilket språk som används.

Bambu finns inte omnämnd i bilaga 1.

Du kanske också har hört talas om alla fantastiska egenskaper textil från bambu har. Som att det har antibakteriella egenskaper eller att det ska skydda extra bra mot UV-ljus. Vi pratar alltså om cellulosa som kemiskt brutits ned i flera steg och sedan pressas ut som trådar ur något som liknar ett duschmunstycke. Visst, bambu som råvara innehåller vissa antibakteriella ämnen (vilket även tall och gran gör) som skyddar gräset mot insektsangrepp och svamp, vilket är en av anledningarna till att bambu går att odla utan en massa bekämpningsmedel. Men de egenskaperna är inget som finns kvar efter att bambun förvandlats till tyg genom viskosprocessen.

Förhöjda värden av zink kan också hittas i bambuviskos och kan vara det som gett upphov till myten om bambuns antibakteriella egenskaper. Zink är en biprodukt från viskosprocessen, inte från bambun och kan alltså hittas i all viskos. Sen att kläder i bambuviskos luktar mindre illa (när du tränat i det och låter tröjan ligga i en våt hög på golvet) än syntet- och bomullsplagg är en annan femma, och kan bero på att viskos är bättre på att absorbera fukt.
bamboo-2685419_1920
Bambu kan också göras till tyg i en så kallas lyocellprocess. Den processen är i sig mindre vattenkrävande än viskosprocessen och kemikalierna ska ingå i ett kretslopp (ett slutet system). Men kemikalierna som används där är också giftiga och det blir åter igen beroende på hur fabrikerna sköter sig.

Tyg av bambu går också att framställa i en mekanisk process. Det tyget blir ganska hårt och lämpar sig dåligt för till exempel underkläder.

Sedan ska vi komma ihåg att den påverkan fibern har på miljön är relativt låg jämfört med den påverkan som kommer från färgning, spinning, vävning, stickning och så vidare. Men det är lättare att sälja något med snygga bilder på bambu, än att försöka förbättra färgningsprocessen och sälja på det.

Men ska du då köpa kläder tillverkade i bambuviskos hellre än bomull? Ja om du gillar materialet och planerar att använda plagget länge. Men du ska inte tro att kläder tillverkade av bambuviskos per se är bra för miljön.

P.S. Ingenting tyder på att farliga kemikalier från själva tillverkningen av viskos finns kvar i plagg du köper. Däremot kan det finnas skadliga ämnen från färgning, efterbearbetning eller frakt. Och tyg av bambu görs av jättebambun som är en annan sort än den pandor äter, så vi tar inte pandornas mat. 

Din tröja värmer både dig och planeten

polar-bear-828995_1920I klimatdebatten brukar det talas om de tre B:na – Bilen, Bostaden och Biffen eftersom det är de tre största orsakerna för utsläpp av klimatgaser i Sverige men kanske borde vi lägga till Byxan. Efter transporter, hur vi bor och vad vi äter kommer nämligen kläder vi handlar, som den fjärde största posten för det klimatavtryck vi gör. Vår konsumtion av kläder och skor står för 5-6 % av de koldioxidutsläpp vi i Sverige orsakar. Men eftersom nästan alla kläder vi handlar i Sverige tillverkas utomlands är det främst där utsläppen sker.

En avhandling skriven av Sandra Roos, publicerad i december 2016 visar också att en stor andel av koldioxidpåverkan ligger i hur vi väljer att transportera oss till affären för att shoppa våra grejer. Det gör mig ganska arg, inte av det faktum att folk tar bilen till ett köpcentrum för att handla utan för att de görs så ofta att det spelar större roll än hur vi sedan väljer att tvätta våra plagg. Avhandlingen visar nämligen också att den totala påverkan av tvätt, torkning och strykning var relativt låg. En önskan skulle ju vara att den största miljöpåverkan låg i användarfasen eftersom det skulle betyda att vi använde våra kläder längre. Istället använder vi i snitt byxor och t-shirtar i två år.

De största utsläppen av koldioxid sker dock när kläderna produceras och här har debatten snöat in på att jämföra olika material samtidigt som nästan 80 % av koldioxidutsläppen (i produktionsfas)  sker under tillverkningen i form av spinning, tvinning, vävning, efterbearbetning och sömnad. Alltså procedurer som är ganska lika oavsett val av råmaterial.

För att minska dina utsläpp av koldioxid är det bäst att minska konsumtionen, alltså handla mindre. Men om du ändå behöver handla – köp second hand.

PS. Textilindustrin orsakar inte bara miljöproblem i form av koldioxidutsläpp, det är också en mycket kemikalietung och vattenkrävande bransch. 

 

Torktumla INTE linne

Tvätta,linneEn kollega kom till mig och frågade om jag hade någon aning om varför hennes endast ett år gamla linnelakan, inköpta på H&M hade gått sönder.

Dålig kvalitet, tänkte jag. Hon förklarade att hon hade gjort precis som butiksbiträdet sagt och torktumlat sina lakan. Varpå jag hävdade att hon absolut inte kunde köpt lakan i lin, för att uppmana till att torktumla linprodukter är samma sak som att förklara hur du förstör textilen på bästa sätt. Vi gick in på H&M:s hemsida och det visade sig att hon hade rätt:  det var linnelakan. Det anmärkningsvärda är inte att ett butiksbiträde fått saker om bakfoten, det kan hända alla, utan att det på H&M:s hemsida klart och tydlig står att lakanen ska torktumlas. Butiksbiträdet hade alltså bara förmedlat hur H&M tycker att vi ska ta hand om våra textilier, på sämsta tänkbara sätt.

Men varför ska du då inte torktumla dina lakan i lin? Jo, för att linfibern bryts sönder och textilen förstörs. Visserligen kommer det att bli mjukt, saker i uppluckringstillstånd blir oftast det.

Hur ska du då tvätta dina linneprodukter?

  • Lin som är en naturfiber går bra att vädra, men ibland (särskilt med sängkläder) vill vi ju tvätta.
  • Lin kan tvättas i upp till 80 grader. Varmare än det gillar inte linfibern då linets naturliga ”lim” skadas. Så vanlig 40 eller 60 tvätt går utmärkt.
  • Centrifugering kan skada linfibern så är det en linprodukt du är extra rädd om, exempelvis en damastduk, skippa helt centrifugeringen. Annars är lin en fiber som blir starkare när den är blöt, så det går att centrifugera men gör det på lägre varvtal än vanligt.
  • Och som tål att upprepas. Torktumla INTE.
  • Lin krymper ofta vid första tvätten, ganska mycket, cirka 4-7 % (bra att veta om du syr gardiner).

Sköter du dina linneprodukter rätt kan de hålla en livstid eller längre. Och lin blir skönare och vackrare när det används.

Men tillbaka till H&M. Den konspiratoriskt lagda skulle kunna säga att H&M uppmuntrar till att missköta sina textilier för att det leder till fler inköp och mer pengar i kassan. Själv tror jag att de helt enkelt inte vet bättre. Att den som gjort produktbeskrivningen och de som korrat skulle behövt mer slöjd och materialkunskap i skolan. Kunskaperna om hur vi ska ta hand om våra kläder och textilier tror jag generellt minskat och när det sker blir det än viktigare att de som säljer grejer till oss faktiskt har koll. För vi litar på det som står i beskrivningar och vi gör som vi blir tillsagda i butiken.
linJag har också skrivit om lin här, och beskrivit hur du lättast får ditt lin slätt här.

Nominera en konsumenthjälte

head_finalisterKänner du någon som jobbar för att världen ska bli lite bättre? Eller är det du?

Varje år delar vår organisation Sveriges Konsumenter ut ett pris som heter Blåslampan till någon eller några som gör livet bättre eller enklare för oss alla som är konsumenter. Det kan vara en bloggare som håller koll på vilka secondhand affärer som är bäst, en restaurang som serverar närodlat eller en idrottsförening som ordnar bytesdagar för sportutrustning. Någon som gör något extra eller något som känns nytt.

Nu är det dags att nominera någon eller några som du tycker ska lyftas fram och uppmuntras. Och det gör du superenkelt här.

För två år sedan vann Swopshop ett nytt butikskoncept där det byts istället för att köpas kläder. Och det är ju bra både för konsument och miljö!

Ta det lugnt med tvättmedlet – nästan alla har mjukt vatten

water-821446_1920Nästan alla i Sverige har mjukt vatten. Ja så många som 80 %. Och det spelar roll om du bor i ett område med hårt eller mjukt vatten. För mjukt vatten kräver mindre tvätt- och diskmedel då det löddrar enklare i mjukt vatten. Och följer du anvisningarna för tvätt- och diskmedel behöver du alltså använda mindre mängd. Och mjukt vatten sliter också mindre på maskiner och annat då det blir mindre kalkavlagringar.

Om vatten anses hårt eller mjuk beror på hur mycket kalcium- och magnesiumsjoner det innehåller. Ju mer kalcium och magnesium desto hårdare.

Men hur kan du då veta om du har hårt eller mjukt vatten? Även om en kvalificerade gissning är att vattnet är mjukt så är det ju bra att veta. Och här skulle jag önska att jag kunde lägga in en länk eller en bild på en bra tabell. Men det finns inte riktigt. Den bästa jag hittade var den här som i alla fall redovisar vattenhårdheten i 82 av 290 av Sveriges kommuner. Hittar du inte din kommun eller vill veta exakt vad som gäller på din ort får du kontakta din kommun, eller söka på någon av deras hemsidor där brukar det stå.
tvättrådEftersom det finns många fördelar med mjukt vatten så arbetar många regioner med att göra sitt vatten mjukare. Till exempel har Uppsala som är känt för sitt kalkrika vatten satsat mycket på att få sitt vatten mjukare.

Nu kanske du tänker att det är bäst att gardera sig. Hälla på mycket tvättmedel, som om du hade hårt vatten, vem vill gå runt i smutsiga grejer? Men det är dumt att överdosera, dels för att det går åt mer tvättmedel vilket innebär fler turer till affären och högre belastning på plånbok, reningsverk och natur. Men också för att de flesta tvättmaskiner inte klarar av att skölja ur allt medel, vilket innebär att du riskerar att gå runt med tvättmedelsrester och har du riktig otur och har tagit alldeles för mycket tvättmedel kan det börja löddra utmed benen om regnet kommer (just det har hänt mig, kliade gjorde det och kändes inte ett dugg bra).

Impregnera jackan själv – utan högfluorerande ämnen

Impregnera jackaNu är det högsäsong för friluftsjackor. Och jag vill gärna att min och barnens jackor ska stå emot både vind och regn. Och det gjorde de när de var nyinköpta. Efter rullning i lera, hoppande i vattenpölar och en massa tvättar senare har impregneringens förmåga att stå emot regn tyvärr minskat rejält. Men för den sakens skull vill jag inte köpa nya jackor, inte när de i övrigt fungerar bra. Och att förlänga livet på plagg är i princip alltid det bästa ur ett miljöperspektiv. Så jag tänker fixa ny impregnering till tre jackor.
impregnera jacka
En fem år gammal GoreTex-jacka som jag använder jämnt och ibland tvättar men aldrig har impregnerat. Fyraåringens vindjacka, som hon använder nästan varje dag och som ganska ofta åker i tvättmaskinen och därför har tappat mycket av sin vattenavvisande förmåga. Och en gammal goding som jag köpte second hand på 90-talet och använde jättemycket under ett par år och som ursprungligen hade någon slags impregnering men nu står emot lika mycket regn som en tunn bomullssjal.

Friluftsbranschen försöker fasa ut farliga impregneringar innehållande högfluorerande ämnen, samtidigt finns det flera impregneringssprayer för eget bruk som innehåller just dessa ämnen och att använda dem hemma blir ju inte bra varken för miljön eller hälsan. Läs mer om högfluorerande ämnen här.

Och jag vill ju inte impregnera med grejer som innehåller högfluorerande ämnen så jag testade att impregnera våra jackor med tre olika produkter som saluförs som ekoalternativ, två klossar och en spray. Klossarna är vaxbaserade och sprayen beskrivs som fri från fluorkarboner.
impregnering
Test av klossarna på second hand-jackan
Grönlands vax innehåller bivax och paraffin och Impvax innehåller bivax, stearin och linolja, alltså inget miljövidrigt. Vill du blanda ihop eget vax har Impvax recept och beskrivning på sin hemsida. Vax lämpar sig främst för att impregnera bomullsplagg. Alltså min gamla gröna second hand-jacka.

Men innan impregnering ska plaggen först tvättas och torkas.

Beskrivningen på hur klossarna skulle användas var samma för båda. Och jag försökte följa den.

Först gned jag ut vaxet mot jackan. Det var jättesvårt att få det jämnt, särskilt runt knappar, fickor och dragkedjor, och friluftsplagg brukar ha en del sådant. Här var Impvaxen lite lättare att jobba med. Sedan var det dags att värma vaxet med strykjärn eller hårtork. Hårtork tyckte jag inte fungerade på någon av vaxen, utan det slutade med att jag bara använde strykjärn.  På de ställen där vaxet var tjockare blev tyget mörkare. Och det tog lång tid med dåligt resultat, jackan blev flammig och ful och jag vet inte ens om jag vill ha den på nästa svamputflykt.

Däremot fungerade ytan väldigt bra mot vatten.
impregnerad jacka
Test av sprayen på barnjacka och GoreTex-jacka
GoreTex-jackan och barnjackan valde jag att använda sprayen på.

Spraya, gnussa, stryka, lätt som en plätt, fort gick det och med bra resultat.

Sammanfattning:

Fördelar vaxkloss: Bäst för miljön. Luktade gott. Bra vattenavvisande förmåga.
Nackdelar vaxkloss: Svårt att applicera. Tog lång tid. Blev flammigt. Tvättas ur på någon enstaka tvätt.

Fördelar spray: Gick fort. Enkelt att få jämnt. Bra vattenavvisande förmåga.
Nackdelar spray: Ska appliceras utomhus. Lite stickande lukt. Att många sprayer kan innehålla miljö- och hälsovådliga ämnen.

Danske förbrukerådet gjorde i mars ett test på olika impregneringssprayer där fick tre sprayer grönt ljus ur ett miljöperspektiv. Tyvärr testade de inte sprayen jag använde.

 

 

Är bomullen sämre idag?

bomullstygJag är inte ensam om att förbanna att de relativt nyinköpta lakanen noppar sig och att de fort blir tunnslitna. Samtidigt som de gamla lakanen hittade på loppis för en tjuga tycks tåla hur mycket som helst. Och för er som undrar om bomullskvaliteten blivit sämre så är det enkla svaret – JA.

Främst har denna försämring med spinningen av bomull att göra. För länge sedan spanns bomullen till tråd för hand, en tråd i taget.
spinning-wheel-63007_1920Sedan uppfanns Spinning Jenny 1764 och då gick det att spinna flera trådar samtidigt. Efter det utvecklades spinningmaskinerna och så kallad ringspinning var fram till 1970-talet det vanliga sättet att spinna bomull på. Men 1963 uppfanns rotorspinning, även kallad open-end-spinning. Och den typen av maskin har möjlighet att spinna kortare bomullsfibrer i en snabbare och mindre arbetsintensiv process. Mer av bomullen kan också tas om hand (än i ringspinning) och dessa faktorer gjorde att maskinen blev en stor succé. Och snabbt blev den vanligaste inom industrin.

Vi i textilsfären pratar gärna om fiberlängder. Alltså hur lång en fiber är när den spinns till en tråd. Och desto längre en fiber är desto högre kvalitet får slutprodukten. En lång fiber håller helt enkelt mycket bättre.

Av ekonomiska skäl är rotorspinning (open-end) idag det vanligaste sättet att spinna tråd av bomull. Men de kortare fibrerna gör att kvaliteten är sämre än på textil spunna innan rotorspinning tog över. Så därför håller dina second-handlakan längre än nyinköpta.

Men är då alla nya bomullstextilier av dålig kvalitet? Nej, det finns fortfarande de som ringspinner och det är inte bara spinningen som avgör hur hög kvalitet det blir. Även vilken sort bomull det är i grunden spelar roll.
bomullsfältOfta talas det om att egyptisk bomull skulle vara av högre kvalitet. Och egyptisk bomull har längre fibrer än de andra bomullssorterna och kan alltså ge ett tyg av högre kvalitet. Men egyptisk bomull är egentligen inte sprungen från Egypten utan från Nordamerika, som fram till 1861 var största exportör av den sortens bomull. Under amerikanska inbördeskriget (1861-65) tog Egypten över som största producent och därför benämns den än idag som egyptisk även om det mesta av bomullen som odlas i Egypten idag är av en annan inte lika långfibrig sort. Den långfibriga egyptiska bomullen utgör bara några få procent av världens bomullproduktion.

Idag är nästan all bomull på marknaden olika sorter av västindisk bomull, då den lämpar sig bra för maskinhantering.

Men inte bara spinnings-metod och sort av bomull spelar roll för vilken kvalitet dina bomullslakan har. En stor del av kvalitén sitter också i hur tätvävt tyget är och håller du upp ett billighetslakan så kan du ofta se luft emellan trådarna och det säger sig  självt, det kommer inte hålla länge.

Haven är fulla av mikroplast – detta kan du göra

fish-1663772_1920De flesta av oss har sett bilder på valar intrasslade i gamla fiskenät, fåglar med magsäcken full av plastskräp eller sköldpaddor med deformerade skal efter att de krupit in i en gammal ölring av plast. Och plastskräp är ett jättestort problem, särskilt i vår havsmiljö och det är mycket plast i våra världshav – ungefär 268 940 ton flyter runt på ytan. Och plasten kommer vara där länge eftersom det tar flera hundra år innan det bryts ned.

Vad färre vet är att även små bitar plast, så kallade mikroplaster, också är problematiskt för våra hav och sjöar. Och att det vid tvätt av kläder i syntetmaterial frigörs en stor mängd små plastbitar som sedan följer med tvättvattnet ut i avloppet och vidare ut i våra sjöar och hav. Små plastbitar som äts upp av plankton och fiskar.

Men vad är egentligen mikroplast och vad kan vi göra för att inte våra plankton och fiskar ska få i sig dessa små plastbitar?

När det pratas om mikroplast är det plastbitar mindre än 5 mm som avses. Mikroplaster från tvätt är dock mycket mindre än så. Ungefär 40% av de kläder vi köper i Sverige uppskattas vara i syntetmaterial alltså plast. Det vanligaste är polyester men det finns många fler syntetmaterial exempelvis – polyamid (nylon), akryl, polypropropen med fler. Alla textilier slits när de tvättas och släpper ifrån sig små fibrer, delar från naturmaterial bryts till skillnad från delar av syntet ned relativt lätt i vår natur. Det är svårt att gör exakta beräkningar på hur mycket mikropartiklar från tvätt som läcker ut i våra vatten men så mycket som 945 ton/år befaras gå till våra avloppsverk. Av detta fångar våra reningsverk upp det mesta men 0,2-19 ton/år beräknas åka ut i våra vatten. Nu kanske det inte låter så farligt men varje gram motsvarar flera tusen fibrer. Och studier i Stilla havet har visat att det finns ungefär sex gånger mer mikroplaster än plankton i vattnet. Och det som fångas upp av våra reningsverk hamnar i slammet som sedan sprids bland annat på våra jordbruksmarker.

Som jag påpekat släpper alla plagg av syntet ifrån sig plast men strukturen på tyget och hur tråden är spunnen har visat sig spela stor roll för hur mycket partiklar som släpper. Och här utmärker sig barnfamiljsfavoriten polyesterfleece. Fleece är fluffigt och mjukt och fibrerna som sitter löst på ytan släpper lätt. Studier har också visat att syntetplagg släpper ifrån sig som mest mikroplaster vid de första tvättarna.
mikroplasterPersonligen tycker jag att det borde ligga på producenter av kläder och tvättmaskiner samt reningsverken att minska hur mycket mikroplaster som läcker ut till våra hav. Och filter som installeras i nyare reningsverk kommer göra stor skillnad, men tyvärr går inte allt vårt avloppsvatten genom reningsverken då kapaciteten ibland är för låg och orenat material släpps ut i våra vatten.

Så vad kan vi  själva göra idag för att minska mikroplasten i våra hav?

Jo, här kommer 5 konkreta tips:

  • Köp inte nya plagg av syntet.
  • Tvätta bara om det verkligen behövs.
  • Tvätta fulla maskiner.
  • När du rensar tvättmaskinens filter släng i soporna eller dammsug. Släng ludd från torktumlaren i soporna.
  • Skaffa speciella tvättpåsar som du kan lägga dina syntetplagg i som ska hindra mikropartiklarna från att åka ut i avloppet eller en ”boll” som ska samla in 30% av mikroplasterna. Dessa två produkter är idag inte testade av några oberoende så jag kan inte garantera att det fungerar.

 

OBS: Den största källan till utsläpp av mikroplaster i vår miljö och även våra vatten kommer från slitage av bildäck.