Goda textilnyheter från 2016

sparkler-677774_1280Under 2016 har det hänt en del bra grejer på textilområdet. Framförallt har en del farliga ämnen förbjudits eller bestämts när de ska förbjudas.

Triklosan är en biocid och används som bakteriedödare för att minska svettlukt. Ämnet kan vara farligt både för människors hälsa och för miljön. Studier visar också att behandlingar med bakteriedödare inte fungerar mot svettlukt, alltså helt onödigt. Vilket jag skrivit om tidigareI början av året beslutade EU att ämnet triklosan inte får finnas i bland annat varor som skor och kläder.  Och varor som innehåller ämnet får efter den första mars 2017 inte släppas ut på marknaden.

Nonylfenol används i textiltillverkningen främst i länder utanför EU, inom EU är ämnet i princip helt förbjudet att använda. Ämnet är misstänkt hormonstörande och giftigt för djur som lever i vatten. Under flera år har Sverige drivit på EU-kommissionen för att importerade varor inne heller ska få innehålla nonylfenol. Och 2015 bestämdes det att ämnet skulle förbjudas men nu är processen att fasa ut i full gång.

PFOA är ett ämne som används för att göra saker vattenavvisande och kan bland annat finnas i impregnerade kläder. Ämnet är reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande, ämnet bryts inte ned av naturen utan ansamlas i levande organismer och lagras i blodet och levern. Ämnet har hittats i isbjörnar men också i nyfödda barn.  Nu är det på EU-nivå beslutat att PFOA ska förbjudas och beslutet kommer att träda i kraft om tre år. Under tiden får marknaden fasa ut ämnet. Detta är en fråga vi på Sveriges Konsumenter har drivit tillsammans med många andra aktörer.

Andra bra nyheter från året som gått är att det från den första januari 2016 slogs fast att second hand ska vara momsbefriat. Och att det från den första januari 2017 kommer att vara lägre moms på reparationer av skor och kläder.

Jag hade hoppats att flera stora klädkedjor under 2016 skulle ha bestämt sig för att betala ut levnadslön till de som sliter i produktionskedjan, men det verkar vara långt borta. En minskning av mängden av nya textilier som vi köper hade också varit en god nyhet eller att andelen som köper second hand hade ökat. Men det är saker som får stå kvar på önskelistan till nästa år.

Kommer tomten med giftiga julklappar?

christmas-1786558_1920Om bara några dagar är det julafton och då ligger det många mjuka klappar under granen. När Kemikalieinspektionen undersökte olika kemikalier i våra textila produkter kom de fram till att de innehåller cirka 3500 olika ämnen. Alla ämnen är inte giftiga men över 350 av de ämnen som hittades bedömdes som ämnen med särskilt farliga egenskaper.

Så vi kan anta att många mjuka klappar innehåller ämnen vi inte vill ha mot våra barns eller våra egna kroppar. En del av dessa försvinner i tvätten och det är en rekommendation att tvätta nya plagg eller gosedjur. Samtidigt som vissa ämnen inte kommer att försvinna vid första tvättarna om ens någonsin, exempelvis ftalater som kan hittas i plasttryck.

Vill du inte tvinga av treåringen julklappströjan och slänga den i tvättmaskinen det första du gör så finns det produkter som är kontrollerade och märkta. Följande märkningar garanterar att slutprodukten är fri från farliga kemikalier: Bra miljöval, EU-Ecolabel, Öko-tex, GOTS och Bluesign. Vill du veta mer vad de textila märkningar betyder och garanterar kan du kolla här.

 

Vad gör HM med din gamla tröja?

recycle-1730163_1280Under våren 2016 lanserade HM kampanjen World recycle week och Sustainable fashion through recycled clothes. Och när jag i butik frågade vad som händer med kläderna jag lämnade in så blev svaret att de återvinns till nya.

Så det är inte konstigt om man får intrycket av att inlämnade textilier återvinns till nya kläder. Så är det inte. Förra veckan redogjorde jag för vad välgörenhetsorganisationerna gör med insamlade textilier. Och i det här inlägget ska jag redogöra för vad butikerna gör med insamlade medel det kommer lite längre ner i inlägget, men först lite allmänt om hur återvinning av textil går till.

I dagsläget är det svårt att återvinna kläder till nya textilfibrer. Flera saker ställer till det i återvinningsprocessen, mycket kemikalier vid tillverkningen, svaga fibrer (dålig kvalitet) och blandmaterial är några. Och stordelen av allt vi har på oss består av just fiberblandningar. Tips, ta och kolla i tröjan du har på dig.

Återvinning av rena material är mycket enklare än återvinning av blandmaterial även om det pågår mycket forskning runt det idag. Textila material som återvinns är främst bomull och ull. Dessa material återvinns (oftast) genom en mekanisk process där fibrerna kammas och spinns till nytt material. I den processen skadas fibrerna och blir svagare så det går inte att återvinna materialet i en evig loop. Återvunnen bomull brukar också blandas med ny bomull för att inte slutprodukten ska bli av för låg kvalitet.

I framtiden spås kemisk återvinning bli gällande. Då kommer textilierna att omvandlas till en typ av massa som sedan kan göras till tråd. Liknande hur viskos görs idag. Om du lämnar in kläder till en välgörenhetsorganisation eller i en butik kommer alltså endast några få procent omvandlas till nya fibrer.

Insamling av textilier görs av flera klädkedjor och nedan redogör jag för vad några gör med det insamlade materialet. Jag har letat på deras hemsidor, läst hållbarhetsrapporter och mailat när jag tyckt att svaren de kommunicerar inte duger. Jag har också varit i kontakt med insamlingsorganet I:Collect som HM, KappAhl och Hemtex använder sig av.

  • HM samlade 2015 in cirka 12000 ton textilier, alla deras butiker runt om i världen. HM använder sig av I:Collect som tar hand om det insamlade materialet. I:Collect är en del av Soex (som Röda Korset använder sig av läs, här). De textilier som samlas in i Sverige skickas till Tyskland där de sorteras för hand. Ungefär 60% av det insamlade materialet går till återanvändning alltså säljs som second hand i olika länder. Stordelen av de 40% som återstår materialåtervinns, blir putstrasor, isolering och stoppning. Soex fiberåtervinner en liten del och då endast material som består helt av bomull eller ull.Några få procent bränns upp, det är exempelvis blöta och mögliga saker.
    I:Collect köper in de insamlade textilierna, och har som idé att allt överskott ska gå till välgörande ändamål. HM svarar följande på vart deras överskott går:

    Överskottet av dessa intäkter (efter kostnader för till exempel insamlingsboxar) doneras till H&M Foundation och används till sociala projekt och återvinningsprojekt. H&M Foundation samarbetar med The Hong Kong Research Institute of Textiles och Apparel för att utveckla en teknik för att återvinna kläder. De sociala projekten är inriktade på jämställdhet och integration av marginaliserade grupper.
    H&M donerar också 0,02 euro för varje insamlat kilo till en lokal välgörenhetsorganisation, läs mer om detta på: hm.charitystar.com

    När jag läser på HM:s hemsida och även hela deras hållbarhetsrapport är det svårt att förstå vart grejerna människor lämnar in hamnar. Det är lätt att tro att saker som lämnas in handhas av HM själva, fiberåtervinns och blir nya plagg och så är inte fallet. Jag tycker det är lite tråkigt att transparensen inte är större mest eftersom det inte är några konstigheter med vad som händer med materialet. De anlitar en pålitlig insamlingsaktör och de följer avfallstrappan. De är också en viktig aktör för att öka mängden insamlat material och jag tror att alla skulle tjäna på ökad öppenhet.
    HM samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.

  • KappAhl samlade 2015 in cirka 128 ton textilier, främst i svenska butiker men även i Finland och Norge.  KappAhl använder sig likt HM av I:Collect så läs under HM vad som händer med det insamlade materialet.
    Så här svarar KappAhl på vad de gör med överskottet:

    KappAhl vill och skall inte tjäna pengar på textilinsamling, utan i:Collect har som upplägg att allt överskott som eventuellt genereras (alltså om materialintäkterna överstiger kostnader för transport, sortering, kärl mm) doneras till välgörande ändamål som man som kund får utse. Dessutom doneras 2 eurocent per kg till detta ändamål oavsett om insamlingen har ett underskott eller överskott finansiellt. Vi väljer att sponsra utbildningscentret för utsatta kvinnor i Dhaka som du kan läsa mer om på vår hemsida.

    KappAhl kommunicerar mycket väl vad som händer med det insamlade materialet på sin hemsida. De få frågor jag hade svarade de också fort och utförligt på.
    KappAhl samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.

  • Hemtex samlade 2015 in cirka  100 ton textilier. Hemtex använder sig likt HM och Kappahl av I:Collect så läs under HM så ser du vad som händer med det insamlade materialet. Hemtex hållbarhetsrapport innehåller också all information jag efterfrågade.
    Hemtex samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.
  • Gina Tricot samlade under 2015 in cirka 40 ton textilier. De samarbetar med Human Bridge som jag skrev om i förra inlägget.
    Gina Tricot samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.
  • Lindex samlade 2015 in cirka 3,5 ton textilier främst i Sverige. De samarbetar med Myrorna och vad som hände med det materialet skrev jag om i förra inlägget.
    Lindex samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.
  • FilippaK samlar bara in kläder från sitt egna märke dessa säljs dels i deras second handbutik i Stockholm eller skänks till Stadsmissionen. FilippaK har en egen second handbutik i Stockholm med mestadels sina egna kläder.

Några av er har kanske läst rubriker om att HM bryter mot lagen när de samlar in våra gamla textilier, det stämmer fast HM är inte ensamma de andra butikskedjorna gör det också. Enligt avfallsförordningen får de inte samla in uttjänta kläder och textilspill, sådant är avfall och ska tas om hand av kommunerna. Kommunerna skulle elda upp spillet som i butikskedjornas ägo nu istället återvinns. Det är ju helt galet, när butikskedjorna gör något bra så borde inte en förordning stå i vägen.  Och vi får hoppas på en ändring i förordningen så att det inte ska vara ett lagbrott att göra isolering av mina uttjänta strumpor.

Jag skulle också vilja påminna om skillnaden mellan återanvändning och återvinning. Återanvändning är att använda varan som den är, eller bygga om dess funktion men med samma grund exempelvis köpa kläder på second hand eller göra en väska av ett slitet par jeans. Återvinning är att bryta sönder en vara och göra nya saker av råmaterialet exempelvis smälta ned petflaskor och göra polyestertyg.
plastic-bottles-115071_1920Återanvändning kräver mycket mindre resurser och är bättre för miljön än återvinning så även om återvinning är viktigt så bör inte något gå till återvinning förrän det är helt uttjänt.

Sist vill jag uppmana alla till att lämna in gamla grejer då det är bättre än att slänga dem i soporna, oavsett vilken aktör du väljer att skänka dina gamla paltor till. Men tänk på att det ska vara rent, för någonstans står det en människa och sorterar och lortiga kalsonger tycker jag de kan slippa.

 

 

Vad händer med kläderna vi lämnar in?

Klädberget.pngDet här är första inlägget av två om återanvändning och återvinning av textilier.

Varje år handlar vi i Sverige i genomsnitt 13,1 kg kläder och hemtextil. Samtidigt slänger vi ungefär 7,6 kg i soporna (material som bränns upp) och lämnar 2-3 kg till insamling. Den som är lite snabb på överslagsräkning ser att det blir cirka 3 kg över, saker som vi har kvar i våra garderober, skänker till nära och kära eller säljer själva på exempelvis Blocket. Av den del vi slänger i soporna bedöms ungefär 60% vara i så bra skicka att det skulle kunna återanvändas. Med tanke på vilka resurser och miljöpåverkan varje plagg har så är det riktigt illa. Men vad ska du då göra med de plagg du tröttat på eller det plagg som slitits till oigenkännlighet?

Idag finns det ingen lagstadgad lösning för vad som ska hända med vårt textilavfall. Naturvårdsverket har nyligen (september 2016) sammanställt en rapport där de lägger fram olika förslag på hur återvinning för textilier ska gå till för att vi ska få in en större del av de där 7,6 kg vi idag slänger direkt i soporna. Vilken lösning det blir bestämmer politiken och vi får hoppas på att maktens kvarnar maler fort den här gången.

Samtidigt finns det många aktörer på textilåtervinningsmarknaden idag. Dels ideella aktörer som Röda Korset, Myrorna och Human Bridge men också stora företag såsom HM och KappAhl. Frågan är då vad som händer med tröjan jag tröttnat på och trycker ner i en behållare vid återvinningsstationen eller tar med till butiken?

Att välja att lägga sina avlagda paltor i en insamlingsbehållare för en välgörenhetsorganisation är inte bara att göra en insats för miljön. Organisationerna skapar sysselsättning och de plagg vi lämnar in genererar intäkter som kan gå till hjälpverksamhet. Och i det här inlägget kommer jag att fokusera på de ideella aktörerna och vad de gör med insamlat material. Nästa vecka kommer jag ägna åt vad som händer med det material som lämnas in till olika butiker.

De tre största ideella organisationerna på insamlingsmarknaden i Sverige är: Myrorna, Human Bridge och Röda Korset. Jag har också kollat på Emmaus och Stadsmissionen som är relativt stora och välkända aktörer. Den information och de siffror jag redovisar nedan kommer från deras hemsidor eller hållbarhets- och verksamhetsrapporter. Jag har också mailat och frågat, tyvärr har inte alla svarat.

  • Myrorna Samlade 2015 in 8438 ton textilier. Cirka 50 % sorteras i Sverige. 15 % av insamlat material säljs i Sverige. Myrorna har tillsammans med sin norska motsvarighet ett eget insamlingsorgan som heter Fretex International genom vilket de säljer vidare textilier. Myrorna har 34 second handbutiker i Sverige.
    I Myrornas hållbarhetsrapport står:

    85% av textilen säljs utomlands
    59% till Polen
    18% till Irak
    7% till Pakistan

    Myrorna samlar bara in hela och rena plagg.

  • Human Bridge samlade 2014 in 6800 ton textilier. Stordelen sorteras utomlands och en del sorteras i de 6 sorteringsanläggningarna som finns i Sverige. Hur stor andel som exporters respektive säljs i Sverige har jag inte fått svar på. Det som säljs på den svenska marknaden säljs på Lindra second-hand. Av det insamlade materialet 2014 gick 1168 ton kläder och skor som bistånd.
    Human Bridges tar även emot trasiga kläder och textilier.
  • Röda Korset samlar in cirka 5000 ton. De sorterar i butik i Sverige och säljer en del här och använder en del i sin återbruksverksamhet. Röda Korset har cirka 300 butiker i Sverige. Material de sorterar bort eller inte lyckas sälja skickar de till sin tyska återvinningspartner Soex.
    Så här svarade Röda Korset:

    Under 2015 skickade Svenska Röda Korset 1 200 ton textilier. Volymen för 2016 beräknar vi ska hamna på samma nivå. I första hand sorterar Soex ut det de kan sälja vidare (fel säsong eller fel mode för vår marknad), i andra hand gör de putstrasor och i tredje hand mals textilierna ner för att sedan användas till isolering i bl a bilar. T o m dammet som bildas i fabriken tas om hand och pressas till bricketter som används som isolering. 60% går vidare som återanvändning, 30% blir till putstrasor och isolering och 10% går till återvinningsmaterial och energi.

    Röda Korset samlar bara in hela och rena plagg.

  • Emmaus samlar in cirka 2000 ton/år. Sorteringen sker i södra Sverige. Ungefär 83 % av det insamlade materialet återbrukas och 15 % återvinns. Hur stor del som exporteras respektive sälj i Sverige har jag inte fått svar på. 
    Huruvida Emmaus bara tar emot hela och rena plagg eller även trasiga textilier är svårt att veta då informationen varierar på deras hemsida.
  • Stadsmissionen samlar in cirka 1300 ton/år. Sorteringen sker i Sverige. En del säljs i deras second handbutiker. Runt 2,5 ton av det insamlade materialet används i deras remakeverksamhet. Stadsmissionen samarbetar med Myrorna och använder sig av Fretex för det material de exporterar till försäljning utomlands. Hur stor andel som exporteras respektive säljs i Sverige har jag inte fått svar på.
    Stadsmissionen samlar bara in hela och rena plagg.
Remake Stadsmissionen

Stadsmissionens Remake har tre butiker i Stockholm och långskjortan har blivit lite av deras signum. Tack för att jag fick låna foto! Fotograf: Roger Olsson

Att alla ideella organisationer väljer att exportera stora delar av den insamlade textilen är inte konstigt. De lyckas inte sälja av allt det insamlade här i Sverige, vi är helt enkelt för dåliga på att handla secondhand. Ungefär 30% av all insamlad textil är också i så dåligt skick att de inte kan säljas secondhand och då går den till materialåtervinning. I Sverige har vi i dagsläget ingen anläggning för det och då är det ur ett miljöperspektiv bättre att materialåtervinna i exempelvis Tyskland. En mycket liten andel av insamlat material fiberåtervinns, alltså blir nytt garn eller nya kläder. Alla organisationer jag räknat upp jobbar enligt avfallstrappan. Den skrev jag om här.

Men alla insamlingsbehållare tillhör inte välgörhetsorganisationer och det finns oseriösa aktörer på marknaden. Vill du vara säker på att kläderna du lämnar i behållaren bidrar till social- och miljönytta bör du förvissa dig om att aktören bakom har ett 90-konto. Alla de jag har listat har ett. Och läs gärna mer om olika insamlingsaktörer här.

10 miljötips som också gör livet lite enklare

img_0526Lagom till första december när julstressen kickar igång på riktigt har jag samlat tio textila tips för en själv och för miljön.

  1. Byt tröja när du kommer hem. Så att hemmasmutsen; dreglande barn, hundslick, matlagning m.m hamnar på en ”vardagströja”
  2. Vädra. Häng ut din jobbtröja på vädring, så behöver den inte tvättas lika ofta.
  3. Stäng dragkedjan när du tvättar (så den inte riskerar att fastna i annat och gå sönder, eller ha sönder annat).
  4. Laga hålet när det är litet. Går fortare och är enklare än att vänta. Och de flesta har nog varit med om det lilla byxhålet (på rumpan, som knappt syntes) rivs upp till ett jättehål lagom till lunchen samma dag som man valt en kort tröja. Tips på lagning här.
  5. Fulfixa gylfen om dragkedjan vill åka ner. Kolla hur du gör här.
  6. Rensa garderoben och ge bort kläder du inte använder. För i ärligheten namn inte kommer du använda den där rosa tyllklänningen (som är för stor) nu när du närmar dig 40.
  7. Fulputsa” skorna mot borsten på kanten av rulltrappan.
  8. Tvätta mattan, passa på att dra ullmattan i snön, läs mer här.
  9. Torktumla inte. Dåligt för kläderna och dåligt för miljön (duntäcken finns det poäng att torktumla)
  10. Skippa sköljmedlet. Dåligt för miljön men också för vissa plagg och handdukar. Läs mer om sköljmedel här.

Var är tröjan tillverkad?

IMG_0474.JPGEn av  de vanligaste frågorna jag får i mitt arbete är om ursprungsmärkning på kläder. Oftast är det mer ett konstaterande än en fråga.

-Visst måste det stå tillverkningsland på kläder?

Svaret är nej. Tidigare fanns det krav på det i Sverige, men i början av 90-talet togs faktiskt lagen om ursprungsmärkning på kläder bort. Detta gäller inom hela EU. Alltså inga krav på tillverkningsland.

Ändå finns Made in, Hecho en, tillverkat i, och så vidare att hitta i en massa plagg. Det är för att producenterna verkar på en global marknad och i länder som USA, Kanada, Kina och Japan är det krav på tillverkningsland.

Att märka en vara med tillverkningsland är inte helt enkelt. Textilindustrin är stor och ofta går ett plagg genom många länder och händer innan de hamnar i butik. Bomullen kan odlas i ett land, spinnas i ett annat, vävas i ett tredje, färgas i ett fjärde, klippas till i ett femte och sys i ett sjätte. Sedan kommer detaljer som dragkedjor, knappar och nitar ofta från olika ställen. Och jag vet att ett lagförslag på ursprungsmärkning av textilier har varit uppe i EU-parlamentet. Men exakt hur en sådan märkning skulle utformas tvistas det om. Är det landet där sista sömmen görs som är ursprungsland? Är det landet råvaran kommer från? Är det landet där flest delar i processen görs? Eller ska alla delar och länder redovisas?
world-1264062_1920
Idag är produktionskedjan för textilier höljd i dunkel och även om det för producenter skulle vara svårt att redovisa för alla delar är en större transparens önskvärd. Jag vill till exempel veta om bomullen i ett plagg kommer från Turkmenistan. Då skulle jag absolut inte köpa produkten och höra av mig till företaget i fråga. Turkmenistan är nämligen en diktatur och rankas som ett av världens minst fria länder. Det är ett land där befolkningen, även barn, tvingas plocka bomull åt regimen annars riskerar familjerna att förlora sina jobb. Det är bomull jag inte vill ha mot min kropp.

Kontorsgarderoben

img_0421
Vissa dagar går det sämre än andra. Som när jag sprungit till jobbet och matlådan läckt ut på alla mina kläder och en dag i vitlöksluktande blöta byxor eller byxlös är att välja på. Eller när det är möte på ett departement (som jag glömt bort) och jag står där i noppig luvtröja.

På mitt jobb erbjuds räddningen när dessa situationer uppstår. Vi har nämligen en kontorsgarderob. Alltså kläder vi får låna antingen i desperation (oftast i mitt fall) eller bara för att uppdatera den egna garderoben för en tid.

Vi har själva lämnat in grejer och har ett register där vi skriver in vad vi lämnar in och lånar.

I ett skåp har vi också sybehör, extraknappar och skovård. För att vi ska kunna putsa upp skorna och sy i knappen innan det viktiga mötet. Skåpet innehåller också nödtamponger, något alla arbetsplatser borde ha.
img_0434
Vill du skapa en skapa en garderob på din arbetsplats så är det ganska enkelt. Någonstans att hänga upp grejer, ett register för prylar och en lista för utlån. Också folk som lämnar in saker och lånar.

Butikernas egna ”miljömärkningar”

Många stora mode-och klädföretag har förstått att kunderna efterfrågar material som är bättre ur ett miljöperpektiv. Därför har många egna märkningar för att underlätta för kund att göra hållbara val. Exempel på butikers egna märkningar är: Åhlens Bra val!, HMs Consious, Stadiums Supportimg earth m.fl. Och det är på pappret bra. En stor grön lapp som syns även för den minst kunnige.

Häromdagen handlade min sambo kläder på Åhlens. Han kan en del om textil, men är inte lika noggrann som jag och han tyckte det var perfekt med de gröna lapparna, eftersom han inte vill få skäll när han kommer hem. Och han hittade en fin tröja till 3-åringen med grön lapp som han köpte. Tröjan bestod till 60 % av ekologisk bomull och 40 % polyester. Och visst bomullen bör betraktas som ett bättre val, men jungfrulig polyester är det INTE. Så jag gav mig på att läsa hur Åhlens själva definierar Bra val. Det visade sig då att det räcker med att en vara till 50 % består av ett hållbart material, exempelvis återvunnet eller ekologiskt. Så i princip kan en produkt till hälften består av isbjörnspäls och till hälften av återvunnen polyester och då få en grön lapp. Något som inte gör Åhlens unikt de andra har ungefär lika tandlösa definitioner.
Det här blir enligt mig förvirrande för konsument, någon luras faktiskt att tro att en vara innehållande 50 % ohållbartmaterial är just hållbar.img_0365Och så här är det med företagens egna märkningar. Det är just deras egna och det är deras definitioner som bestämmer. Butikens egen märkning lurade min sambo och det lurar säkerligen många fler. Det är därför vi bör efterfråga tredjepartscertifieringar. Som exempelvis GOTS eller Fair trade. För vi är många som vill göra bättre val och som vill styra utvecklingen åt rätt håll med våra plånböcker.

Sedan är det ju bra att företagen har förstått att kunder efterfrågar schysstare produkter och 50 % ekologisk bomull är bättre än inget. Och dessa företag är lite bättre och försöker mer är exempelvis Dressman och JC, där det inte finns en rad om hållbarhet. Men metoden skaver.

Läs gärna mer om olika tredjepartsmärkningar  för textil i vår märkningsguide här.

En drake till Halloween

Tack för alla utklädningstips. Jag blev extra inspirerad av ett tips från bloggen Ekomamma i stan. Och jag och treåringen sydde en draksvans till henne. Det var enkelt och beskrivning finns här. Vi tog tyget från ett gammalt örngott och valde att klippa taggarna i filttyg, så att vi inte behövde sy dem. Det var treåringen som bestämde färg, i efterhand kanske det var ett misstag.

Jag sydde också en drakhuva, så att det skulle bli en hel dräkt. Själva draken var sedan svår att få fast på bild.

Andra bra utklädningstips, är ett enkelt lakan eller varför inte en spindel med hjälp av gamla strumpor, hur du gör en sådan ser du här. Lite äckligare utklädsel går att fixa genom att göra en mask av gamla nylonstrumpbyxor, kartong, ett lager vadd och lite rött garn till blodstrimlor. Nylonstrumpbyxa är nämligen perfekt att göra vårtor av.
img_0344
PS: Försök inte erbjuda en tioåring en draksvans för utklädsel. Det är tydligen hur barnsligt som helst.

Fixa din skinnjacka – rengör och smörj in!

img_0262Eftersom läder är ett material som har stor miljöpåverkan, borde vi verkligen ta hand om våra skinnjackor och skinnskor extra bra. Då håller de mycket längre!

Min kollega har inte rengjort eller fettat in sin skinnjacka på 7 år, vilket har gjort att den är torr i skinnet och släpper färg vid sömmarna. Nu ska jag försöka fixa till den!

Jag använde mig av en trasa, galltvål, bivax och rapsolja.

img_0236

 

Först rengjorde jag jackan med galltvål och en lätt fuktad trasa. Galltvål går ibland att få tag på i en vanlig matvaruaffär, annars hittar du en massa återförsäljare vid en enkel googling. Och i ärlighetens namn så var inte hennes jacka så hemskt lortig.

 

 

 

 

Sedan var det dags att återfetta jackan. Jag gjorde en blandning med två tredjedelar bivax och en del rapsolja. Bivaxet smälte jag tillsammans med rapsoljan i mikron, men det går lika bra i ett vattenbad på spisen.

Bivax och rapsoljeblandningen hällde jag upp i en gammal barnmatsburk och lät svalna. Om jag inte blivit nöjd med konsistensen på smörjet går det att värma upp och häll i mer olja för att få det mjukare eller mer vax för att få det hårdare.

Jag har hört att det bästa fettet ska vara hjärna. Men det känns lite svårt att få tag i och kanske lite äckligt. Bivax var inte heller jättelätt att få tag i och jag fick beställa över nätet.

Bivax och rapsoljeblandningen gnuggade jag in med en handduk och vips är jackan klar att användas!

Fettet som blev över kan användas till att smörja in skor eller varför inte sina nariga hösthänder.

Generella tips för skinnkläder är att om de blir våta så ska de torka på galge i rumstemperatur. Kasta alltså inte in dem i torkskåpet, då riskerar skinnet att torka för fort och spricka.