Haven är fulla av mikroplast – detta kan du göra

fish-1663772_1920De flesta av oss har sett bilder på valar intrasslade i gamla fiskenät, fåglar med magsäcken full av plastskräp eller sköldpaddor med deformerade skal efter att de krupit in i en gammal ölring av plast. Och plastskräp är ett jättestort problem, särskilt i vår havsmiljö och det är mycket plast i våra världshav – ungefär 268 940 ton flyter runt på ytan. Och plasten kommer vara där länge eftersom det tar flera hundra år innan det bryts ned.

Vad färre vet är att även små bitar plast, så kallade mikroplaster, också är problematiskt för våra hav och sjöar. Och att det vid tvätt av kläder i syntetmaterial frigörs en stor mängd små plastbitar som sedan följer med tvättvattnet ut i avloppet och vidare ut i våra sjöar och hav. Små plastbitar som äts upp av plankton och fiskar.

Men vad är egentligen mikroplast och vad kan vi göra för att inte våra plankton och fiskar ska få i sig dessa små plastbitar?

När det pratas om mikroplast är det plastbitar mindre än 5 mm som avses. Mikroplaster från tvätt är dock mycket mindre än så. Ungefär 40% av de kläder vi köper i Sverige uppskattas vara i syntetmaterial alltså plast. Det vanligaste är polyester men det finns många fler syntetmaterial exempelvis – polyamid (nylon), akryl, polypropropen med fler. Alla textilier slits när de tvättas och släpper ifrån sig små fibrer, delar från naturmaterial bryts till skillnad från delar av syntet ned relativt lätt i vår natur. Det är svårt att gör exakta beräkningar på hur mycket mikropartiklar från tvätt som läcker ut i våra vatten men så mycket som 945 ton/år befaras gå till våra avloppsverk. Av detta fångar våra reningsverk upp det mesta men 0,2-19 ton/år beräknas åka ut i våra vatten. Nu kanske det inte låter så farligt men varje gram motsvarar flera tusen fibrer. Och studier i Stilla havet har visat att det finns ungefär sex gånger mer mikroplaster än plankton i vattnet. Och det som fångas upp av våra reningsverk hamnar i slammet som sedan sprids bland annat på våra jordbruksmarker.

Som jag påpekat släpper alla plagg av syntet ifrån sig plast men strukturen på tyget och hur tråden är spunnen har visat sig spela stor roll för hur mycket partiklar som släpper. Och här utmärker sig barnfamiljsfavoriten polyesterfleece. Fleece är fluffigt och mjukt och fibrerna som sitter löst på ytan släpper lätt. Studier har också visat att syntetplagg släpper ifrån sig som mest mikroplaster vid de första tvättarna.
washing-machine-380835_1920Personligen tycker jag att det borde ligga på producenter av kläder och tvättmaskiner samt reningsverken att minska hur mycket mikroplaster som läcker ut till våra hav. Och filter som installeras i nyare reningsverk kommer göra stor skillnad, men tyvärr går inte allt vårt avloppsvatten genom reningsverken då kapaciteten ibland är för låg och orenat material släpps ut i våra vatten.

Så vad kan vi  själva göra idag för att minska mikroplasten i våra hav?

Jo, här kommer 5 konkreta tips:

  • Köp inte nya plagg av syntet.
  • Tvätta bara om det verkligen behövs.
  • Tvätta fulla maskiner.
  • När du rensar tvättmaskinens filter släng i soporna eller dammsug. Släng ludd från torktumlaren i soporna.
  • Skaffa speciella tvättpåsar som du kan lägga dina syntetplagg i som ska hindra mikropartiklarna från att åka ut i avloppet eller en ”boll” som ska samla in 30% av mikroplasterna. Dessa två produkter är idag inte testade av några oberoende så jag kan inte garantera att det fungerar.

 

OBS: Den största källan till utsläpp av mikroplaster i vår miljö och även våra vatten kommer från slitage av bildäck.

Egen vaxduk fungerade perfekt

IMG_1588Innan sommaren testade jag på att göra egen vaxduk där jag impregnerade tyg med kokt linolja. Jag penslade mitt tyg ordentligt en gång och hängde sedan upp det på tork. Jag hade läst mig till att det skulle ta cirka fyra veckor för tyget att torka men mitt tyg tog bara två veckor på sig för att bli torrt.

Vi har använt duken hela sommaren och det har spillts yoghurt, sylt, mjölk och saft i mängder på den. Och ytan har varit lika motståndskraftig som en plastbehandlad vaxduk. Ytstrukturen blir däremot inte lika slät som hos en plastöverdragen duk och efter en sommars spill hade det samlats lite smuts mellan trådarna vilket gjorde att jag häromdagen tvättade den. Jag körde den på ett vanligt tvättprogram 30° utan centrifugering. Och det fungerade, så nu är den tillbaka på sin plats på altanen (behöver ingen ny impregnering). Allra bäst hade nog varit att lägga ut den på ett bord och rengöra med vatten och såpa och borste. Men det får bli nästa gång en rengöring behövs.

Men sammanfattningen blir att det går alldeles utmärkt att göra sin egen vaxduk.

Tänk på att linolja utvecklar värme när den oxiderar (torkar). Därför kan trasor indränkta i olja ta eld om förhållandena är gynnsamma. Torka därför (efter impregnering) din duk luftigt och inte hopknölad bredvid en hög med sågspån. En linoljeprodukt som torkat självantänder inte. Och det är bara vid torkningen efter impregnering detta kan vara ett problem efter tvätt behöver du inte vara försiktig.

Annars är jag nu tillbaka efter föräldraledighet och semester och kommer framöver att publicera ungefär ett inlägg i veckan som handlar om kläder och textilier ur ett miljöperspektiv. Finns det något som ni vill att jag ska gräva djupare i så får ni gärna tipsa i kommentarer.

 

 

Vaxduk är plastduk – vilka hållbara alternativ finns?

IMG_1209Vaxduk är så praktiskt. När ungarna kladdar med yoghurt eller när skatan bajsar på bordet är det bara att ta fram trasan och torka av. Och sommaren är verkligen vaxdukens tid.

Men är det verkligen vax som gör ytan så lätt att torka av? Vaxduk var för länge sedan ett tyg som hade vaxats, exakt med vilket vax vet jag inte men min gissning är bivax. Idag är vaxduk ett plastbestruket tyg. Bestruket med vinyl, akryl eller PVC. Inte särskilt miljövänligt med andra ord. Och även med risk för att vara hälsovådligt då vissa dukar innehåller mjukgörare, så kallade ftalater. Alla vaxdukar är dock inte skadliga och det finns Öko-tex 100 märkta tyger att få tag i. Men Öko-tex 100 är ingen miljömärkning, utan en märkning som garanterar att slutprodukten är fri från skadliga ämnen. En bra märkning för slutkonsument men inte nödvändigtvis för miljön och de som kommer i kontakt med den innan den når butikshyllanJag har skrivit mer om det här.

Jag gillar ju vaxdukar men vill inte ha plastbehandlat tyg, så hur ska jag göra? Min första tanke var att göra som förr. Ta ett tyg och smälta bivax över det. Sen kom jag på att bivax blir klibbigt av värme och vaxduk vill jag ju ha i solen. Och när jag läste på verkar det inte ha varit så praktiskt med bivaxdukar, just för att de klibbar när det är varmt och spricker när det är kallt. Men innan plasten gjorde sitt intåg och vaxduk blev plastduk under 1940-talet, var det en period då tyg ibland behandlades med linolja. Och en traditionell oljerock står ju emot väta bra. Så jag tänkte testa att behandla tyg med linolja. Det visade sig att det tar tid. Tyg som behandlas med linolja behöver torka i ungefär en månad.
IMG_1198
Det är alltså bara att sätta igång om det ska bli klart innan sommaren är slut. Jag började med att tvätta några tyger. Det är bra att tvätta nya tyger oavsett vad du ska göra, detta för att kemikalierester ska försvinna och att tyg ofta krymper vid första tvätten.
IMG_1202Sedan penslade jag linolja på tygerna, och passade på att göra det på ett bord som ändå behövde oljas.

Nu hänger de på tork. Torktiden kan minskas något genom att blanda terpentin i linoljan, men det hade jag inget hemma.

Men eftersom det tar sådan tid att få det färdiga fick jag lov att ta en gammal vaxduk i plast (säkert hälsovådlig) och bygga tak till barnens utekök.
IMG_1214
Jag återkommer med rapport om hur mitt linoljebehandlade tyg blev – om en månad eller så.

PS. Jag använde kokt linolja eftersom den bildar ett skikt när den torkar. Rå linolja riskerar att aldrig torka och ytan blir då klibbig. Tänk också på att torka duken luftigt då det bildas värme när olja torkar och det kan självantända.

 

 

 

Polyester – ett plastmaterial

oil-platform-484859_1920De flesta av oss vet att bomull kommer från en buske och ull från får. Att syntetmaterial är olika former av plast och kommer från olja har många sämre koll på. Ändå är mer än 50% av alla plagg som tillverkas i världen av syntetmaterial (Sverige ca 30%). Det vanligaste syntetmaterialet är polyester.

Polyester och andra syntetmaterial är riktiga miljöbovar. Och det största problemet ligger i att råvaran är olja vilket medför stora koldioxidutsläpp och utsläpp av tungmetaller i samband med utvinning. Energiåtgången för en t-shirt i polyester är ungefär tre gånger så hög som för en dito i bomull.  I genomsnitt kräver en t-shirt i polyester 5.5 kg co2 vid tillverkning.  Men inte bara råvaran påverkar miljön spinning, vävning och färgning påverkar också miljön negativt.

Den uppmärksamme har säkert sett att det finns återvunnen polyester på marknaden. Ur ett miljöperspektiv är det mycket bättre än ny polyester och vid tillverkning går det åt ca 70% mindre koldioxid. Tyvärr är det bara ca 8% av polyestern som tillverkas av återvunnet material. Men om du vill handla syntetmaterial försök hitta återvunnen. Vanligast är att återvunnen polyester är tillverkad av gamla PET-flaskor.
plastic-bottles-115071_1920Alla plagg oavsett om de är gjorda i naturmaterial eller av syntet nöts när de tvättas och släpper ut små partiklar med sköljvattnet. Och här är syntetmaterialen riktigt dåliga eftersom deras småpartiklar består av mikroplaster. Mikroplaster som inte reningsverken klarar av att ta hand om och som istället spolas ut i våra hav, sjöar och vattendrag. Dessa partiklar äts sedan upp av djurplankton som i sin tur äts upp av fiskar och vips har vi en massa plast i kretsloppet.

Att polyester är dåligt för miljön innebär däremot inte att det är finns någon forskning eller belägg för att polyester skulle vara farligt att ha på sig. Däremot är det inte ovanligt att polyester och andra syntetmaterial färgats med dispersionsfärger och det är något som kan orsaka allergiska besvär.

Men varför är då polyester och annan syntet så vanligt? Syntetmaterial är billigt att framställa, vilket dessvärre beror på att olja är för billigt. Men det finns fler anledningar och det är de positiva egenskaper materialen har. Polyester är lätt att tvätta, och torkar snabbt. Eftersom det är en av människa skapad fiber så är den oändligt lång vilket gör att den är stark. Ett par sockor i 100% ull kommer att slitas på tå och häl relativt fort men blandas det i några procent syntetmaterial så kommer sockan hålla längre. Och jag tror vi alla har minst ett par strumpor där några tappra nakna trådar är det enda som håller ihop hälen och dessa trådar är i något syntetmaterial för bomull och ull nöts mycket fortare.
holes-111797_1920Fler syntetmaterial:
Akryl, elastan (handelsnamn Lycra och Spandex), polyamid (handelsnamn Nylon), polyeten, modakryl.

PS: Använd inte blekmedel när du tvättar syntetmaterial. Syntetmaterial är oftast färgade vita så blekmedel riskerar att plaggen bli grådaskiga.

Kommer tomten med giftiga julklappar?

christmas-1786558_1920Om bara några dagar är det julafton och då ligger det många mjuka klappar under granen. När Kemikalieinspektionen undersökte olika kemikalier i våra textila produkter kom de fram till att de innehåller cirka 3500 olika ämnen. Alla ämnen är inte giftiga men över 350 av de ämnen som hittades bedömdes som ämnen med särskilt farliga egenskaper.

Så vi kan anta att många mjuka klappar innehåller ämnen vi inte vill ha mot våra barns eller våra egna kroppar. En del av dessa försvinner i tvätten och det är en rekommendation att tvätta nya plagg eller gosedjur. Samtidigt som vissa ämnen inte kommer att försvinna vid första tvättarna om ens någonsin, exempelvis ftalater som kan hittas i plasttryck.

Vill du inte tvinga av treåringen julklappströjan och slänga den i tvättmaskinen det första du gör så finns det produkter som är kontrollerade och märkta. Följande märkningar garanterar att slutprodukten är fri från farliga kemikalier: Bra miljöval, EU-Ecolabel, Öko-tex, GOTS och Bluesign. Vill du veta mer vad de textila märkningar betyder och garanterar kan du kolla här.

 

10 miljötips som också gör livet lite enklare

img_0526Lagom till första december när julstressen kickar igång på riktigt har jag samlat tio textila tips för en själv och för miljön.

  1. Byt tröja när du kommer hem. Så att hemmasmutsen; dreglande barn, hundslick, matlagning m.m hamnar på en ”vardagströja”
  2. Vädra. Häng ut din jobbtröja på vädring, så behöver den inte tvättas lika ofta.
  3. Stäng dragkedjan när du tvättar (så den inte riskerar att fastna i annat och gå sönder, eller ha sönder annat).
  4. Laga hålet när det är litet. Går fortare och är enklare än att vänta. Och de flesta har nog varit med om det lilla byxhålet (på rumpan, som knappt syntes) rivs upp till ett jättehål lagom till lunchen samma dag som man valt en kort tröja. Tips på lagning här.
  5. Fulfixa gylfen om dragkedjan vill åka ner. Kolla hur du gör här.
  6. Rensa garderoben och ge bort kläder du inte använder. För i ärligheten namn inte kommer du använda den där rosa tyllklänningen (som är för stor) nu när du närmar dig 40.
  7. Fulputsa” skorna mot borsten på kanten av rulltrappan.
  8. Tvätta mattan, passa på att dra ullmattan i snön, läs mer här.
  9. Torktumla inte. Dåligt för kläderna och dåligt för miljön (duntäcken finns det poäng att torktumla)
  10. Skippa sköljmedlet. Dåligt för miljön men också för vissa plagg och handdukar. Läs mer om sköljmedel här.

Att hitta en schysst sport-bh?

lopning

Jag gillar att springa även om jag med två små barn inte springer lika mycket som förr. Och om det är klurigt att hitta ”vanliga” kläder som uppfyller ens krav på miljö och etik så är det ännu svårare när det gäller sportkläder. Friluftsplagg och underställ går att hitta men löparskor, löpartights och sport-bh är mer en öken än en djungel. Och nej, jag kommer inte att springa utomhus under vintern i en gammal bomullströja. Jag är en fryslort och vill ha plagg som värmer och andas. Jag vill kunna springa tre mil utan skav, utan att börja frysa och helst få ner mobilen i en ficka. Och jag tränar utomhus, löpband har jag bara testat en gång, det slutade med att jag ramlade av och slog mig.

Som underställ har jag ull. Och där går det att hitta okeja grejer. Visst är det nästan uteslutande i merinoull men det går att hitta mulesingfri-ull och även märken som är anslutna till Fair Wear Foundation eller kläder som sys i Sverige. Ull är bra då det värmer när det är blött och det luktar inte lika mycket svett som syntetmaterial.

Men jag har tuttar och jag behöver sport-bh. Oj, vad jag har letat. Jag har till och med gått med på att många av mina kriterier inte kan uppnås.

Men den som söker skall finna. Jag hittade till slut en sport-bh av återvunnen polyester från Houdini. Tyvärr satt den alldeles för dåligt, och funktion är viktigt när det kommer till aktivitetskläder. För alldeles oavsett hur miljövänligt och etiskt tillverkningen är, så är det idiotiskt att köpa något som inte kommer att användas. Efter ännu mer letande hittade jag en sport-bh i 95 procent ull från Icebreaker. Inte världens bästa företag men ullen är spårbar och mulesingfri. Och nu när vintern närmar sig värmer ull bra och jag behöver inte tvätta den särskilt ofta. Dessutom vet jag att den kommer användas tills den faller sönder.
img_0260Nästa svåra utmaning för att få igång löpningen inför vintern blir nya löparskor. Tårna tittar nämligen ut ur mitt gamla par. Mer om jakten på ett par nya löparskor som inte smutsar ner miljön och mitt samvete alltför mycket kommer senare.

 

Rädda ulltröjan?

IMG_0114Det är surt när någon råkat kasta in julklappströjan i 100% ull med 60°-tvätten. Ull tovar sig vid höga temperaturer och centrifugering och tröjan kommer tyvärr inte ut i samma storlek som den åkte in.

Då är frågan: går den att rädda?

Det enkla svaret är nej. Ullen har bestämt sig för att bli något nytt, hårdare och varmare. Men det går att minimera skadan. 2-åringens nya ullunderställ råkade slinka med i fel tvätt och kom ut bred och kort.
IMG_0134

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag tappade upp en omgång med ljummet vatten och ganska mycket babyschampo och la i den krympta tröjan.
IMG_0137IMG_0139

 

 

Den fick ligga så i någon timme, sedan var det dags att försöka få tröjan tillbaka till ursprunglig storlek. När jag började var tröjan 29 cm lång. Jag drog i den och rullade sedan in den i en handduk. Gjorde samma sak flera gånger med några timmars mellanrum: drog i tröjan och rullade in den i handduken.

handduk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När jag var klar hade den ”växt” till 32-33 cm lång. Den var längre än så innan turen i tvättmaskinen, men nu kan i alla fall 2-åringen ha den igen. Och formen är betydligt bättre.

rädda,ulltröja

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Så det går inte att ”rädda” en feltvättad ulltröja, men det går att minska skadan. Om du inte lyckas fixa till ullplagget till användbarhet så finns alltid  alternativet att sy något annat.

 

 

 

Rengör dina mattor i snön

tvätta,rya

Passa på att rengöra dina ullmattor. Billigt och miljövänligt.

Termometern visar på minus även här i södern (Stockholm är ur ett norrlandsperspektiv södern) så det gäller att passa på. Inte bara att dra ut ungarna och åka pulka utan även att tvätta sina ullmattor. Kasta ut dem i snön bara. Ös på snö eller dra runt dem i närmsta snöhög (gäller både mattor och ungar). Sedan är det bara att ruska bort snön och mattan är som ny.

Det är nästan som magi. Mattan luktar så gott efteråt,  färgerna kommer fram och luggen reser sig. På bilden har jag kastat ut en sydd rya från 50-talet som jag sedan drog runt med luggen nedåt. Även fårfällen fick sig en tur i snön.
tvätta,fårfällRejäl kyla är också bra mot skadedjur och odjur som pälsängrar dör av kyla. Så om du har problem med dessa så försök hänga ut så mycket som möjligt.

PS: Passa också på att frosta av frysen, om du inte äger en självavfrostande.

Få linneduken slät – för latmasken

imageInför nyår eller andra bjudningar är det trevligt att duka med en stor fin linneduk. Men det är ju så svårt att få slätt och fint. Och en stor stenmangel i källaren är det få som har idag. De flesta, inte heller jag, har ens en liten kallmangel. Men jag gillar manglade kökshanddukar, dukar och tabletter. Mönstret i damastduken blir mycket tydligare efter mangling. Och det är bra att mangla och stryka textilier då dammar de mindre.

För latmasken (mig) finns det enkla sätt att få sin linneduk slät och fin utan att kämpa med strykjärnet. Om jag är förutseende lägger jag ut linneduken och annat i lin efter tvätt för att torka direkt på bordet. Stryker ut med händerna så det blir platt och låter torka. Det blir slätt och bra på en gång. Annars är lösningen sprejflaska.
image (3)Jag sprejar helt enkelt min duk så pass fuktig att alla veck och skrynklor går ut sig och stryker hela duken med händerna direkt på bordet. Sen kan den ligga och torka medan jag gör annat.
image (2)Så brukar jag även göra med mina linnehanddukar. En fördel är att ha en laminerad bordsskiva eller att lägga på en köksbänk. Direkt på ett teakbord kan förfarandet med sprejflaskan bli förödande.

PS: När du tvättar linne centrifugera skonsamt (helst inte alls) då centrifugering slår sönder linets fibrer och textilen fortare blir ful och går sönder.