Rengör dina mattor i snön

tvätta,rya

Passa på att rengöra dina ullmattor. Billigt och miljövänligt.

Termometern visar på minus även här i södern (Stockholm är ur ett norrlandsperspektiv södern) så det gäller att passa på. Inte bara att dra ut ungarna och åka pulka utan även att tvätta sina ullmattor. Kasta ut dem i snön bara. Ös på snö eller dra runt dem i närmsta snöhög (gäller både mattor och ungar). Sedan är det bara att ruska bort snön och mattan är som ny.

Det är nästan som magi. Mattan luktar så gott efteråt,  färgerna kommer fram och luggen reser sig. På bilden har jag kastat ut en sydd rya från 50-talet som jag sedan drog runt med luggen nedåt. Även fårfällen fick sig en tur i snön.
tvätta,fårfällRejäl kyla är också bra mot skadedjur och odjur som pälsängrar dör av kyla. Så om du har problem med dessa så försök hänga ut så mycket som möjligt.

PS: Passa också på att frosta av frysen, om du inte äger en självavfrostande.

Gör byxor av en gammal tröja

byxor,av,tröja,3Det är väldigt enkelt att göra ett par barnbyxor av en gammal tröja. Här nedan får du en beskrivning.

byxor,av,tröja1

Du behöver en långärmad tröja, en sax och symaskin. Det är av ärmarna på tröjan du gör byxorna och då passar du på att använda befintliga muddar och fållar. Använd ett par byxor som är i den storlek du vill ha för att markera ut var du vill klippa till för rumpan. byxor,av,tröja2Klipp som jag har markerat på bilden. Gör samma sak med den andra ärmen. Vips har ärmarna förvandlats till byxben. Sy ihop grenen. För att fixa en linning, vik ned överkanten, sy en kanal och dra i resår eller sy på en mudd. Just den här tröjan hade en polokrage som lämpade sig utmärkt som mudd. Andra som sytt byxor av tröja hittar du här.

Inför vintern har jag också passat på att sy barnbyxor av en feltvättad och krympt ylletröja. Det blir varma och gosiga byxor.
YllebyxorAndra saker gjorda av feltvättad ylle (och hur du kan tvätta fel med flit) har jag skrivit om här.

PS Det är extremt svårt att fotografera svarta byxor på en tvååring med myror i brallan.

Ullslöseriet – knappt 15 % av den svenska ullen används

animals-317094_1280Snart är det dags för bilsemester. Då kanske man åker förbi bestånd med får och lamm som ger en gemytlig känsla och får barnen att förtjust skrika BÄÄH. Kanske tänker du att fårens ull kommer bli till garn, som blir tröjor, mössor och vantar till vintern. För så har vi fått lära oss att det går till.

Det finns en massa får i Sverige ungefär 600 000. Olika raser med olika egenskaper. Och du vet säkert att ull är ett bra material: värmer då det är blött, är svårantändligt m.m. Har man får i Sverige ska de enligt lag klippas minst 1 gång per år, och fårklippare rekommenderar två gånger per år. Det blir en massa ull det. Som borde bli en massa mössor, vantar, tröjor m.m. Tyvärr är det inte så, stordelen av all ull förbränns eller grävs ner. Endast 10-15% av all ull beräknas tas omhand. Det känns som resursslöseri.

Att det är så beror inte på att fårägare är en okunnig grupp som gillar att bränna upp material. Den krassa verkligheten ligger snarare i att det är svårt att få ekonomi i att förädla ullen. Och att de flesta spinnerier (det finns inte så många) inte tar emot små mängder ull från fårägare. Om någon har ett litet fårbestånd kan det ta flera år innan mängden ull blir så stor att det går att lämna in till ett spinneri, och då kan ullen ha blivit dålig.

Därför var det trevligt att jag förra veckan gjorde ett studiebesök på ett litet spinneri i Sörmland, Båvens spinnhus, som ligger i Sparreholm.

Deras affärsidé är att ta tillvara och förädla fårull från närområdet. Unikt för Båvens spinnhus är att de tar emot så små mängder som 5 kg. Vilket innebär att även de som har små fårbestånd, kan lämna in och få sin ull förädlad. Verksamheten är ny och även om idén föddes tidigare har inte spinnhuset stått där mer än två år. De tar emot ull för främst lönspinning. Vilket innebär att fårägaren lämnar in ull, betalar för förädling och får garn, kardflor eller annat tillbaka som de kan sälja eller göra annat av. Och då kan ullen från fåren som står vid vägen bli de där mössorna och vantarna.

Det krävs många steg för att förädla ull till garn, och för detta finns en massa olika maskiner i spinnhuset. Maskiner anpassade för småskalighet och med möjlighet att förädla ull från olika fårraser och även andra djur som alpacka eller kamel.
båven4På plats fanns ett litet utbud av garn och annat till försäljning. Jag kunde inte låta bli att köpa ett garn av finull. Jag tycker också att det känns bra att något som annars skulle brunnit upp, nu istället kan bli en kofta i tvåårs-present.

Båven,garn

 

 

 

Slipp noppor!

IMG_7397[1]Inte så skojigt när tröjan får noppor. Noppor kommer när textilfibern bryts och lämnar ifrån sig en del som sedan samlas och blir till en liten boll.

Och det här med noppor är svårt. Det är svårt att i affären veta vilket material som kommer att noppa sig eller inte. Men även om det är svårt att köpa sig en garanterat noppfri-tröja så går det att minska risken.

  • Undvik att köpa blandmaterial. Vissa material passar helt enkelt inte ihop. Det kan nästan bli så att plagget sorterar sig själv, med mycket noppor som följd. Och desto fler material i ett plagg desto större risk för att det noppar sig.
  • Välj naturmaterial. Syntet noppar sig generellt mer.
  • Ju längre textilfibern är desto mindre risk för noppor. Det finns plagg tillverkade av kammad ull. Det betyder att de korta fibrerna är bortkammade och kvar är de långa. Men smakar det så kostar det och dessa produkter blir ganska dyra.
  • Följ tvättråden – ull ska t.ex. alltid tvättas på ullprogrammet eller för hand och får inte centrifigueras hårt. (Även om ylleplagg allra helst ska vädras ute en fuktig dag, som jag skrivit om i ett tidigare inlägg).
  • Vissa material noppar sig nästan alltid. Akryl är ett sådant. Så strunta i att köpa plagg av akryl.

Om du har en tröja som fått noppor så återstår att plocka eller skära bort dem. Är det stora noppor går det att plocka för hand, mindre kan man skära bort med rakblad eller rakhyvel. Sedan finns det noppmaskiner eller noppkammar att köpa.
Noppa med hjälp av en noppmaskin

Jag vill absolut inte ha fler konstiga apparater så en noppmaskin kommer inte in i mitt hem, men jag har kollegor som prisar apparaten. Själv tycker jag att den fungerar sådär, vilket kanske beror på att de noppiga plagg jag äger har ganska stora noppor. Samtidigt kanske det skulle vara en poäng med att ha en kontors-nopp-apparat?

Angora och plågade kaniner

Angoraull kan komma från kaniner som fått pälsen bortrycktNyligen blev en jobbarkompis till mig förfärad när hon upptäckte att hennes supergosiga tröja innehöll angoraull. Hon hade inte tittat på lappen förrän en annan kollega frågade vad tröjan var gjord av. Nu tyckte hon att det var hemskt att en massa kaniner kanske plågats för att hon skulle få en gosig tröja.

Många känner till problemet med angora men långt ifrån alla och därför tänkte jag att det kunde vara bra att påminna om det. För två år sedan avslöjade den internationella djurrättsorganisationen PETA att angorakaniner från kinesiska pälsfarmar spänns fast och får sin päls bortsliten ungefär var tredje månad. Kaninerna lever i små gallerburar och utsätts för smärta och stor stress och rädsla. Som konsument här i Sverige är det ofta omöjligt att veta varifrån angoran i plagg som säljs hos vanliga klädkedjor kommer och hur djuren har behandlats.

Angoraull är mjuk och varm, men kaninerna kan ha lidit svårt.

Angoraull är mjuk och varm, men kaninerna kan ha lidit svårt.

Det finns uppfödare som behandlar sina kaniner bra. Alltså går det inte att säga att all angoraull är dåligt. Men om man inte vet varifrån ullen har kommit och hur kaninerna mår så tycker jag att man ska undvika angora.

Istället vill jag tipsa om ull från alpacka. Särskilt om du kan hitta från svenska uppfödare. Alpackaull är väldigt mjuk och varmare än vanlig fårull (på gott och ont).

Merinoull, som kommer från merinofåret, ger också ett mycket mjukt garn men här gäller det att vara försiktig, eftersom det kan finnas stora problem med bristande djurskydd. Merinofåret är också extremt avlat för att ge så mycket ull det bara går, vilket innebär att de har för mycket hud för att må bra. De senaste åren har det kommit märkningar som gör att man kan spåra merinoullen tillbaka till vilken farm den kommit ifrån och alltså få en uppfattning om att den ull man köper är okej.

Men samma gäller här tycker jag: finns det ingen möjlighet att få veta varifrån merinoullen kommer  köp den inte. Och ju fler vi blir som frågar butikerna efter schysst ull, desto mer sådan kommer det att finnas.

Att tvätta eller inte tvätta?

Vädra ylletröjan

Tröja som aldrig blivit tvättad.

Ylleplagg ska inte tvättas. Helst inte. Men när ungen kladdat ned ärmarna med yoghurt och legat med magen i en lerpöl får det lov att bli tvätt ändå.

När det kommit en liten fläck på tröjan eller den luktar lite sunkigt, då tvättar jag bort fläcken och hänger ut, gärna en mulen dag med regn i luften. Ull har självrengörande egenskaper och en enkel vädring kan göra underverk. Det är bra både för miljön och för plagget som båda bespars en tvätt.

Men helt nedgeggade småbarnskläder behöver faktiskt tvättas. Det finns tvättmaskiner med speciella ullprogram, så kallad yllevagga, och jag vet många som tycker att det är bra. Personligen tycker jag bara det fungerar på plagg som hade blivit lika rena av en vädring, det är säkert olika beroende på maskin. Jag brukar i alla fall handtvätta. Jag har märkt att många förfasas över handtvätt. De förknippar handtvätt med slavgöra nere vi bäcken som kvinnor förr i tiden tvingades göra. Själv gillar jag handtvätt, eftersom jag då har full kontroll på vad som händer med plagget, särskilt när jag tvättar hemstickade/virkade plagg.

När jag handtvättar brukar jag ha en balja eller tvättfat med ljummet vatten och blanda i flytande tvättmedel. Det finns speciella tvättmedel avsedda för ylletvätt, fast jag kör med det vanliga. Plaggen får sedan ligga och gojsa i vattnet, tills jag kommer på att jag faktiskt håller på att tvätta. Yoghurtfläckarna brukar jag gnugga lite extra på så att de försvinner.
Tvätta, ullSedan sköljer jag tills vattnet är klart. Så det är inte särskilt jobbigt att handtvätta. Oavsett om du handtvättar eller använder maskinens ullprogram, mår plagg av ull bäst av att torka liggandes. Alltså plantork istället för att hängtork. Jag brukar låta mina plagg droppa av, eller att jag lindar in dem i en handduk och pressar ut fukt, sen får de ligga på en handduk och för att de ska bli helt torra lägger jag dem slutligen på torkställningen.

Ull är på många sätt ett fantastiskt material och ullfibern vill dra ihop sig till ursprungsformen. Det innebär att ylleplagg mår bra av att vila, de kan alltså ligga i garderoben och återfå formen.

Varm utan fleece

Ullkofta

Här är minstingen med en kofta i ull.

Jag använder inte fleece. Jo, en tröja äger jag. Och minstingen har ärvt en tröja som hon aldrig använt.

När jag lämnar på förskolan möts jag i hallen av ett fleecehav. Något jag gissa gäller på förskolor runt om i hela landet. Fleece har blivit så vedertaget av de små att de benämner alla varma tröjor ”flis”.

Och jag förstår verkligen att barn gillar fleece. Det är mjukt, gosigt och varmt. Desto tråkigare då att fleecehavet på dagis är så dåligt för de riktiga haven.

Varje gång en fleecetröja tvättas släpper den ut tusentals mycket små plastpartiklar. Dessa partiklar är så små att de går rätt igenom våra reningsverk och ut i haven. Där misstar djurplankton det som mat och vips är plastpartiklarna inne i kretsloppet. Förutom att de inte går att bryta ned kan mikroplasten dessutom vara bärare av miljögifter. Det gör mig helt klart lite mindre sugen på att ge barnen fisk till middag.

Alla plagg tillverkade av polyester släpper ifrån sig små plastfibrer vid tvätt men fleece är den värsta boven.

Det går alldeles utmärkt att ha en garderob utan fleece. Minstingen har en uppsjö av stickade ylleplagg. Mormor och farmor har stickat, sedan har vi en del kvar sedan jag var liten.

Har man inte förmågan att sticka själv eller en händig mormor eller morfar finns det jättefina ullfrottéplagg att köpa. Och ull behöver inte alls vara stickigt, det beror helt på vilken fåras det är och vilken del av ullen som används. Merinoull är väldigt mjukt och skönt men där kan det finnas problem med djurhållningen, vilket jag snart kommer att ta upp i ett inlägg. Och ska du sticka själv och är rädd att det är stickigt, testa garn från alpacka, hur mjukt som helst. Annars titta efter garn märkt med baby, eller fråga i din garnaffär, de flesta har bra koll.

ull från alpacka

Ull från alpacka är mjukt och värmande

Från början är fleece en benämning för lurvigt tyg och inte specifikt för polyester och de plagg som vi idag kallar för fleece. Så om du råkar på cotton/bomulls-fleece eller wool/ylle/ull-fleece så är det ingen fara för världshaven. 

Kalla händer – gör dina egna ullvantar

varma ullvantarKalla små barnhänder som letar sig in under tröjan tror jag de flesta föräldrar kan känna igen. Och det verkar ju stört omöjligt att hålla värme i de små prinskorvsfingrarna.

Ull är ett bra material som värmer även då det blir blött. Efter lite testande har jag upptäckt att de köpta (dyra) ullvantarna inte alls håller värmen i de små händerna lika bra som de jag sytt själv.

Det har säkert hänt flera av er att ni stoppat hela tvättmaskinen full och dragit på 60°-tvätten för att sedan vid hängning inse att den nya ylletröjan råkade slinka med. Tröjan brukar då ha antagit en något mindre och hårdare form. Det är sådana misstag som genererar bra vantmaterial. Och jag tänkte nu ger er en beskrivning på yllevantar av just feltvättade ylle som ni kan ha till era barns små frusna fingrar (eller till er själva).

Det går ganska fort att göra ett par vantar, ca 2h och du behöver en feltvättad ylletröja. Om du inte har det så kanske du har en med hål i eller en som bara är ful ändå, tvätta den alldeles för varmt. Jag tvättade min i 90°.

Mönster till vantar stl 1-2 år hittar du som PDF, här. Och nedan följer en beskrivning på hur du kan göra.

tvätta ylle för varmt

Ta en ful ylletröja. Kanske med hål i. Tvätta den för varmt.

mönster barnvantar

Nåla fast mönstret på dubbelt tyg. Klipp ut alla mönsterdelar. Är storleken för liten öka lite runt hela.

 

sy ullvantar

Sy från avigsidan, A-B med efterstygn, eller kastsöm. Sy sedan C-D. Vänd vantarna. Klart.

Om du vill pimpa vantarna med broderier är det mest praktiskt att brodera innan du sätter ihop vantarna. Och en tröja räcker till ganska många par vantar.broderade ullvantar

Fårfällan – alla fårskinn är inte mysiga

fårskinn till barnvagnNär kylan slår till är det skönt med ett fårskinn i vagnen. Men hur många vet att dessa naturprodukter kan innehålla tungmetallen krom? Eller i alla fall oftast är garvade med krom. Och att risken finns att det släppts ut en mängd otrevliga kemikalier vid tillverkningen.

Ett mycket populärt fårskinn är IKEAs billiga skinn ”Ludde”. Då jag frågar IKEA rekommenderar de mig att inte lägga skinnet i vagnen eftersom det inte är en barnprodukt. Det är därför skinnen säljs på mattavdelningen och bör betraktas som mattor. Men hur många föräldrar kommer på att fråga det?

Jag ser ofta bebisar och småbarn som ligger på fårskinn i vagnen och hemma på golvet. Och fårskinn och ull är bra på många sätt, behåller värmen även när det är fuktigt och är naturligt brandsäkert. Och så är de mjuka, sköna och trevliga att klappa. fårfäll Men för att en fårfäll ska bli mjuk och hållbar behöver skinnet garvas och detta är oftast en ganska otrevlig process med många steg och olika gifter. Enligt Naturvårdverket riskklassificering hamnar garverier i kategori 2, där du också, bland annat hittar oljeraffinaderier och tillverkning av bekämpningsmedel.

Nästan all garvning sker med krom, oftast med 3-värt krom vilket i garvningsprocessen kan ge bronkit och eksem för de som arbetar. Det 6-värda kromet som bland annat hittats i arbetshandskar, är helt galet farligt och cancerogent. Dessutom är båda kromarterna farliga för miljön. Där det tidigare legat garverier i Sverige hittar vi flera decennier senare gifter i marken. 3-värt krom kan också övergå till 6-värt krom om fårskinnen senare förbränns eller läggs på soptipp.

tovad fäll

Miljövänliga fårskinn

Nu är det förmodligen inte farligt för barn att ligga på kromgarvade fårskinn. Men eftersom jag har stora problem med eksem (ibland blir mina händer så torra och sprickorna så djupa att jag blöder) så jag tar det säkra före det osäkra och undviker kromgarvade skinn. Som tur är finns det alternativ.

Fällen jag har i vagnen kommer från ett får som fortfarande lever. Fällen är gjord så att fåret klipps lite senare än brukligt, och ullen lyfts av och sitter då ihop som en fäll. Sedan tovas baksidan med såpa. Sådana fällar är dock svåra att få tag på och säljs mig veterligen inte i någon vanlig butik, utan kräver kontakt med fårbonde eller hantverkare. Men det finns flera alternativ.

1. Tovad fäll

Fördelar: Tvättbar, djuret dör inte, det kan ge en ny fäll nästa år. Du kan stödja en lokal hantverkare och en fårbonde i din närhet.
Nackdelar: Svårt att få ta i, finns inte i vanliga butiker. Kan bli dyrt.

2. Vegetabiliskt, ekologisk, garvad fäll

Fördelar: Kromfri, mindre gifter överhuvudtaget. Du kan stödja en lokal fårbonde. Finns ibland på marknader, i finare slöjdbutiker och barnbutiker med ekologisk prägel.
Nackdelar: Ej tvättbar. Kan kosta relativt mycket pengar.

3. Konventionelltgarvat från ett garveri i ett land med bra arbetsmiljölagstiftning, exempelvis Sverige

Fördelar: Tvättbar. Inte lika dyrt som vegetabiliskt garvat. Om du inte har problem med eksem eller ska ha fällen som matta ett ok alternativ. Du kan stödja en lokal fårbonde. Du har möjlighet att kolla upp djur-, miljö- och arbetsförhållanden. Finns ofta att köpa på marknader.
Nackdelar: Det används mycket gifter vid garvningen. Risk för att det finns kromrester kvar som omvandlas till 6-värdigt vid förbränning. Dyrare än skinnen från kedjorna.

4. Fårfäll från stor kedja

Fördelar: Billig. Tvättbar. Lätt att få tag i.
Nackdelar: Det används mycket gifter vid garvningen, ofta i länder med brister i arbetsmiljölagstiftningen och med dåliga regler och system för rening. Risk för att det finns kromrester kvar som omvandlas till 6-värdigt vid förbränning. Svårt att ta reda på djur- och arbetsmiljöförhållanden. Lång frakt, många mellanhänder.

Tips! Tänk på att garvningsmetoderna även gäller andra skinnprodukter såsom tofflor. Köp tovade tofflor från en lokal hantverkare istället. En yllefilt i ekologisk ull värmer också bra i vagnen. Våga vara dryg konsument, fråga om garvningsmetoder, ursprungsland osv. Och kom ihåg att ett kromgarvat skinn bör sorteras som miljöfarligt avfall.