Varför tovar sig inte all ull?

ullkläderDet händer att ylletröjan följer med annan smutstvätt in i tvättmaskinen och kommer ut liten som en docktröja och hård som en sko. Och så är det – ull krymper och tovar sig vid hög temperatur och bearbetning.

Men det händer också att en ylletröja slinker med i sextiotvätten och kommer ut i samma storlek bara lite renare. Hur kan det komma sig? Ull är väl ull och borde bete sig likadant, eller?

När jag läser i mina träningsplagg av ull står det att de kan tvättas i 40° och även om jag inte tvättar dem särskilt ofta så är det i en helt vanlig 40°- tvätt ihop med annat smuts de körs när det händer. Och de kommer ut i samma storlek de åkte in. Men om (när) mina barns kofta hamnar i samma tvätt kommer den ut fyra storlekar mindre.

 

Och det är skillnad på ull och ull (nu lämnar vi all skillnad på olika djur och får därhän). Mycket av den ull vi handlar i vanliga butiker är nämligen behandlad. Den har gått genom en process som kallas superwash vilket gör att fibrerna inte hakar i varandra när de snurrar runt i maskinen och plagget kommer alltså inte att krympa.

Det finns två sätt att superwashbehandla, det ena innebär att ullen doppas i klor som fräter bort de yttersta hakarna på ullfibern. Det andra är att doppa själva fibern i en plastlösning som lägger sig som en skyddande hinna. Ofta används båda behandlingarna. Och dessa behandling har en ganska stor miljöpåverkan. Det går åt en hel del energi och vatten förutom att klorbehandling i sig inte är särskilt miljövänligt, men som alltid handlar det om hur kloret används och hur bra rening det är.

Alla behandlade plagg har nödvändigtvis inte gått genom dessa behandlingar, det finns nämligen en miljömässigt bättre behandling som ger samma resultat. Den heter EXP 4.0 och är en process som är godkänd av GOTS och Bluesign. Den innefattar inte klor och det går åt mindre vatten.
EXP_4

När ull genomgår en superwashbehandling försvinner en del av ullens naturliga egenskaper. Till exempel:

  • Förmågan ull har att tova eller filta sig (att ta bort den egenskapen är syftet med behandlingen).
  • Obehandlad ull vill gärna tillbaka i ursprungsform vilket innebär att en tröja som bara ligger i garderoben kan återfå sin form. Den elasticiteten försämras hos superwashbehandlade produkter som riskerar att tappa form på ett annat sätt.
  • Förmågan att ta upp fukt försämras något.
  • Och även de naturligt rengörande egenskaperna blir lite sämre.

Om ett plagg består av obehandlad eller superwashbehandlad ull kan du oftast läsa dig till. De flesta märken som använder sig av obehandlad ull är noggranna med att skriva ut det. Och om det inte står något är det oftast behandlad ull och de stora kedjornas ylleplagg är nästan uteslutande behandlade. Ibland händer det också att det står att ullen är superwashbehandlad. Men om det är en kofta som någon stickat till dig får du fråga eller ta det säkra före det osäkra och tvätta som att det är obehandlat.

Men jag ska vara ärlig, jag är glad att det finns ylleplagg som är behandlade. För även om det ur ett miljöperspektiv är bättre med obehandlad ull så har jag inte oceaner av tid och mina barn är ena riktiga kladd- och kissmonster. Så ibland är det väldigt skönt att bara kunna slänga in allt i maskinen för att två timmar senare kasta upp på strecket (ja, jag vet att plantorkning är bäst). Men om superwashbehandlade grejer klarar torktumling har jag ingen aning, det får någon med tillgång till torktumlare och som inte är rädd om sina ylleplagg testa.

Och vill du veta hur just ditt favoritmärke behandlar ullen, så fråga. Att fråga är nämligen alltid bra, dels kan du få ett svar du är nöjd med men alldeles oavsett så visar du att du är intresserad och kanske får företaget att ändra sig i framtiden. Själv har jag precis slängt iväg frågan om just superwashbehandling till ett av mina favoritmärken, vi får se vad de svarar.

PS. Det är bearbetning som är huvudorsaken till att ull tovar sig. Om ett obehandlat ylleplagg ligger stilla i varmt vatten kommer det inte att krympa. 

Rädda den svenska ullen

sheep-345691_1920Ull är mitt favoritmaterial. Jag gillar hur olika ullsorter passar för helt olika grejer, hur merinoullen är grym till underställ, hur texelull inte tovar sig och passar som stoppning och hur den kliande ryaullen passar till mattor.

Men ull är inte oproblematiskt ur ett miljöperspektiv. Merparten av den ull vi idag använder är merinoull och den kommer oftast från stora besättningar på andra sidan jorden. Och precis som köttproduktionen orsakar ullproduktionen utsläpp av metangas, som är en kraftig växthusgas. Svenska får pruttar också men här har vi inte jättebesättningar som i Australien och många använder även fåren för att hålla landskapet öppet, vilket är bra för den biologiska mångfalden.
sheep-1421519_1920
Får måste enligt svensk djurskyddslag klippas minst en gång om året och av det blir det en hel del ull. Tyvärr används alldeles för lite av den svenska ullen, det är faktiskt så illa att merparten bränns eller grävs ned. Och det är ju ett stort slöseri på en resurs vi faktiskt har.

I vårt grannland Norge ser det helt annorlunda ut. Där tas mycket av ullen omhand, även den från små producenter. Det finns statligt subventionerade insamlingsstationer som gör att det är enkelt för fårägare att lämna in sin ull. De har också ett klassificeringssystem för ullen, alltså ett system där ullen sorteras efter egenskap och vad den passar till.

Något sådant finns inte i Sverige. Det är upp till intresserade fårägare att hitta och lämna sin ull till de få småspinnerier som finns.

Idag finns det i Sverige en fårras som heter jämtlandsfår, ullen från dem jämförs med merinoull och den är mycket eftertraktad. Och Fjällräven har inlett ett projekt där de kommer tillverka tröjor av ull från jämtlandsfår. Tyvärr kommer det bara att resultera i 120 tröjor (gissa om jag vill ha en). Men det är ett bra initiativ som bör uppmärksammas. Samtidigt behöver fler företag få upp ögonen för fler ullsorter än merino (eller jämtlandsfår). All ull om den är klippt korrekt går att använda, det är bara olika användningsområden.

För att få ruljans på förädlingen av svensk ull behövs flera insatser:

1. Först behöver ullen klassas som en jordbruksprodukt, idag betecknas den inte alls. En beteckning skulle signalera att ullen är en värdefull biprodukt och underlätta för olika projekt runt ull att komma till stånd.

2. Sedan skulle vi behöva ha en nationell strategi för insamling av ullen, exempelvis i likhet med Norges subventionerade insamlingssystem. Men för att det ska vara någon idé att samla in ull behöver det finnas möjlighet till förädling och någon som vill köpa svenska ylleprodukter.

3. Det behövs alltså fler företag som vågar satsa på svensk ull (som annars skulle brännas). Det skulle visa på ett genuint intresse för miljö- och djurskyddsfrågor.

Idag är vi i Sverige allt annat än självförsörjande på kläder och textilier men att inte ens ta tillvara det vi har är ett oerhört slöseri och minst sagt dumt.

Material – vilka ska du välja om du vill vara miljösmart?

barbary-ape-431299_1920Jag får ofta frågor om hur vi ska tänka när det gäller att handla nya kläder eller textilier. Vilka material är bäst? Vilken märkning går att lita på? Och så vidare.

Det är frågor som det är svårt att ge ett raka besked på, det blir ofta långa krångliga svar med å ena sida och å andra sidan. Dessutom är det ju så att när vi handlar kläder eller textilier är vi dels ute efter något som ser ut på ett visst sätt, men även något som har speciella egenskaper. Och det material som lämpar sig för handdukar är sällan samma som fungerar bra i löparspåret.

Därför har jag istället för att säga vad som är bäst sammanställt en lista där jag ställer liknande saker mot varandra, för att försöka ge dig vägledning i vad du hellre ska välja.

Väljhellre

Men viktigast är alltid att tänka till före köp, använda saker länge och ta hand om det du har.

 

Att klä barn när det är kallt och blött

img_0719Jag önskar att vintrarna var som när jag var liten – kalla och snörika. Men klimatet blir varmare och jag bor inte längre i Norrland. Och vintrarna här i Stockholm är mest trampande i snömodd med våta skor på fötterna och gråtiga och snoriga barn i handen.

Vi är många föräldrar som slåss med frågan: Hur vi ska klä våra barn? För när temperaturen växlar flera grader på ett par timmar och skridskobanan plötsligt förvandlas till en damm är det inte lätt. Och barn kan inte heller låta bli att hoppa i vattenpölar och rulla sig i gegga även om termometern visar på +1. Så de kommer att bli blöta och kalla och ledsna.

Jag ska försöka ge några råd till hur du kan klä dina barn så de håller värmen lite längre. Och hur du så långt som möjligt kan göra för att välja mer miljösmarta plagg, när det i butikerna mest skyltas med polyesterfleece.

När det gäller att klä barn är det samma sak som för vuxna, alltså lager på lager.

Närmast kroppen, lager ett, är den bra att ha ett lager i ull. Själv har vi yllebyxor och bomullströja till treåringen. Hon accepterar nämligen bara ett fåtal plagg och de ska vara pastellfärgade och helst med katter. Och tunna plagg i ull med de kriterierna är svårt att hitta. Så jag prioriterar att få på henne yllebyxor för även om det blir till att skynda sig hem om det sker en toalettolycka i pulkabacken så värmer ull även när det är blött till skillnad från bomull och syntet. På minsta barnet (som inte har åsikter om färg ännu) är det lättare. Eftersom hon dregglar en del prioriterar jag ylleöverdel till henne.

Lager två är det bra att ha något lite tjockare. Vi föredrar ylle-fleece eller frotté. Ofta är ylleplagg i dova brunaktiga färger så jag är glad att jag hittat en rosa yllefrotte med dragkedja till treåringen. Polyesterfleece som är det absolut vanligaste använder vi inte, varför kan ni läsa här.

Sedan kommer lager tre och där är det bra med overall eller överdragsbyxor och en jacka som står emot en del väta.

För förskolebarn, i alla fall i Stockholm, gäller även ett fjärde lager: galonisar. För det spelar ingen roll hur vattentäta kläder du lyckas köpa, ungen kommer ändå att rulla sig i lera och galonisar är enkla att skölja av. Hur du kan tänka när du köper galonisar har jag skrivit om här.

Nu har jag inte gått in på fötterna ännu. För skor som är jättebra när det är minusgrader fungerar inte när plusgraderna slår till och barnen leker båt på en gammal skridskobana. Det bästa vi åstadkommer är yllestrumpor och gummistövlar men vårt barn går helst utan strumpor och om jag med tjat, hot och mutor lyckas får på henne ett par så är det garanterat inte ett par tjocka yllestrumpor, mer ett par bomullsstrumpor med rosa blommor och hål på tån.
kladittbarnOch jag avundas inte förskolepersonalen som ska trixa på barnen alla lager, blåsa liv i kalla händer som vägrar vantar och säga nej till ballerinaskor när det är minusgrader.

Liten språkskola: När det kommer till om det heter ull eller ylle så är ull materialet och ylle tyget eller plagget. Fast det sliras mycket på det och ulltröja är vanligare att säga än ylletröja och i sig inte fel.

Vad gör H&M med din gamla tröja?

recycle-1730163_1280Under våren 2016 lanserade H&M kampanjen World recycle week och Sustainable fashion through recycled clothes. Och när jag i butik frågade vad som händer med kläderna jag lämnade in så blev svaret att de återvinns till nya.

Så det är inte konstigt om man får intrycket av att inlämnade textilier återvinns till nya kläder. Så är det inte. Förra veckan redogjorde jag för vad välgörenhetsorganisationerna gör med insamlade textilier. Och i det här inlägget ska jag redogöra för vad butikerna gör med insamlade medel det kommer lite längre ner i inlägget, men först lite allmänt om hur återvinning av textil går till.

I dagsläget är det svårt att återvinna kläder till nya textilfibrer. Flera saker ställer till det i återvinningsprocessen, mycket kemikalier vid tillverkningen, svaga fibrer (dålig kvalitet) och blandmaterial är några. Och stordelen av allt vi har på oss består av just fiberblandningar. Tips, ta och kolla i tröjan du har på dig.

Återvinning av rena material är mycket enklare än återvinning av blandmaterial även om det pågår mycket forskning runt det idag. Textila material som återvinns är främst bomull och ull. Dessa material återvinns (oftast) genom en mekanisk process där fibrerna kammas och spinns till nytt material. I den processen skadas fibrerna och blir svagare så det går inte att återvinna materialet i en evig loop. Återvunnen bomull brukar också blandas med ny bomull för att inte slutprodukten ska bli av för låg kvalitet.

I framtiden spås kemisk återvinning bli gällande. Då kommer textilierna att omvandlas till en typ av massa som sedan kan göras till tråd. Liknande hur viskos görs idag. Om du lämnar in kläder till en välgörenhetsorganisation eller i en butik kommer alltså endast några få procent omvandlas till nya fibrer.

Insamling av textilier görs av flera klädkedjor och nedan redogör jag för vad några gör med det insamlade materialet. Jag har letat på deras hemsidor, läst hållbarhetsrapporter och mailat när jag tyckt att svaren de kommunicerar inte duger. Jag har också varit i kontakt med insamlingsorganet I:Collect som H&M, KappAhl och Hemtex använder sig av.

  • H&M samlade 2015 in cirka 12000 ton textilier, alla deras butiker runt om i världen. H&M använder sig av I:Collect som tar hand om det insamlade materialet. I:Collect är en del av Soex (som Röda Korset använder sig av läs, här). De textilier som samlas in i Sverige skickas till Tyskland där de sorteras för hand. Ungefär 60% av det insamlade materialet går till återanvändning alltså säljs som second hand i olika länder. Stordelen av de 40% som återstår materialåtervinns, blir putstrasor, isolering och stoppning. Soex fiberåtervinner en liten del och då endast material som består helt av bomull eller ull.Några få procent bränns upp, det är exempelvis blöta och mögliga saker.
    I:Collect köper in de insamlade textilierna, och har som idé att allt överskott ska gå till välgörande ändamål. H&M svarar följande på vart deras överskott går:

    Överskottet av dessa intäkter (efter kostnader för till exempel insamlingsboxar) doneras till H&M Foundation och används till sociala projekt och återvinningsprojekt. H&M Foundation samarbetar med The Hong Kong Research Institute of Textiles och Apparel för att utveckla en teknik för att återvinna kläder. De sociala projekten är inriktade på jämställdhet och integration av marginaliserade grupper.
    H&M donerar också 0,02 euro för varje insamlat kilo till en lokal välgörenhetsorganisation, läs mer om detta på: hm.charitystar.com

    När jag läser på H&M:s hemsida och även hela deras hållbarhetsrapport är det svårt att förstå vart grejerna människor lämnar in hamnar. Det är lätt att tro att saker som lämnas in handhas av H&M själva, fiberåtervinns och blir nya plagg och så är inte fallet. Jag tycker det är lite tråkigt att transparensen inte är större mest eftersom det inte är några konstigheter med vad som händer med materialet. De anlitar en pålitlig insamlingsaktör och de följer avfallstrappan. De är också en viktig aktör för att öka mängden insamlat material och jag tror att alla skulle tjäna på ökad öppenhet.
    H&M samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.

  • KappAhl samlade 2015 in cirka 128 ton textilier, främst i svenska butiker men även i Finland och Norge.  KappAhl använder sig likt H&M av I:Collect så läs under H&M vad som händer med det insamlade materialet.
    Så här svarar KappAhl på vad de gör med överskottet:

    KappAhl vill och skall inte tjäna pengar på textilinsamling, utan i:Collect har som upplägg att allt överskott som eventuellt genereras (alltså om materialintäkterna överstiger kostnader för transport, sortering, kärl mm) doneras till välgörande ändamål som man som kund får utse. Dessutom doneras 2 eurocent per kg till detta ändamål oavsett om insamlingen har ett underskott eller överskott finansiellt. Vi väljer att sponsra utbildningscentret för utsatta kvinnor i Dhaka som du kan läsa mer om på vår hemsida.

    KappAhl kommunicerar mycket väl vad som händer med det insamlade materialet på sin hemsida. De få frågor jag hade svarade de också fort och utförligt på.
    KappAhl samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.

  • Hemtex samlade 2015 in cirka  100 ton textilier. Hemtex använder sig likt HM och Kappahl av I:Collect så läs under HM så ser du vad som händer med det insamlade materialet. Hemtex hållbarhetsrapport innehåller också all information jag efterfrågade.
    Hemtex samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.
  • Gina Tricot samlade under 2015 in cirka 40 ton textilier. De samarbetar med Human Bridge som jag skrev om i förra inlägget.
    Gina Tricot samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.
  • Lindex samlade 2015 in cirka 3,5 ton textilier främst i Sverige. De samarbetar med Myrorna och vad som hände med det materialet skrev jag om i förra inlägget.
    Lindex samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.
  • FilippaK samlar bara in kläder från sitt egna märke dessa säljs dels i deras second handbutik i Stockholm eller skänks till Stadsmissionen. FilippaK har en egen second handbutik i Stockholm med mestadels sina egna kläder.

Några av er har kanske läst rubriker om att HM bryter mot lagen när de samlar in våra gamla textilier, det stämmer fast HM är inte ensamma de andra butikskedjorna gör det också. Enligt avfallsförordningen får de inte samla in uttjänta kläder och textilspill, sådant är avfall och ska tas om hand av kommunerna. Kommunerna skulle elda upp spillet som i butikskedjornas ägo nu istället återvinns. Det är ju helt galet, när butikskedjorna gör något bra så borde inte en förordning stå i vägen.  Och vi får hoppas på en ändring i förordningen så att det inte ska vara ett lagbrott att göra isolering av mina uttjänta strumpor.

Jag skulle också vilja påminna om skillnaden mellan återanvändning och återvinning. Återanvändning är att använda varan som den är, eller bygga om dess funktion men med samma grund exempelvis köpa kläder på second hand eller göra en väska av ett slitet par jeans. Återvinning är att bryta sönder en vara och göra nya saker av råmaterialet exempelvis smälta ned petflaskor och göra polyestertyg.
plastic-bottles-115071_1920Återanvändning kräver mycket mindre resurser och är bättre för miljön än återvinning så även om återvinning är viktigt så bör inte något gå till återvinning förrän det är helt uttjänt.

Sist vill jag uppmana alla till att lämna in gamla grejer då det är bättre än att slänga dem i soporna, oavsett vilken aktör du väljer att skänka dina gamla paltor till. Men tänk på att det ska vara rent, för någonstans står det en människa och sorterar och lortiga kalsonger tycker jag de kan slippa.

 

 

Att hitta en schysst sport-bh?

lopning

Jag gillar att springa även om jag med två små barn inte springer lika mycket som förr. Och om det är klurigt att hitta ”vanliga” kläder som uppfyller ens krav på miljö och etik så är det ännu svårare när det gäller sportkläder. Friluftsplagg och underställ går att hitta men löparskor, löpartights och sport-bh är mer en öken än en djungel. Och nej, jag kommer inte att springa utomhus under vintern i en gammal bomullströja. Jag är en fryslort och vill ha plagg som värmer och andas. Jag vill kunna springa tre mil utan skav, utan att börja frysa och helst få ner mobilen i en ficka. Och jag tränar utomhus, löpband har jag bara testat en gång, det slutade med att jag ramlade av och slog mig.

Som underställ har jag ull. Och där går det att hitta okeja grejer. Visst är det nästan uteslutande i merinoull men det går att hitta mulesingfri-ull och även märken som är anslutna till Fair Wear Foundation eller kläder som sys i Sverige. Ull är bra då det värmer när det är blött och det luktar inte lika mycket svett som syntetmaterial.

Men jag har tuttar och jag behöver sport-bh. Oj, vad jag har letat. Jag har till och med gått med på att många av mina kriterier inte kan uppnås.

Men den som söker skall finna. Jag hittade till slut en sport-bh av återvunnen polyester från Houdini. Tyvärr satt den alldeles för dåligt, och funktion är viktigt när det kommer till aktivitetskläder. För alldeles oavsett hur miljövänligt och etiskt tillverkningen är, så är det idiotiskt att köpa något som inte kommer att användas. Efter ännu mer letande hittade jag en sport-bh i 95 procent ull från Icebreaker. Inte världens bästa företag men ullen är spårbar och mulesingfri. Och nu när vintern närmar sig värmer ull bra och jag behöver inte tvätta den särskilt ofta. Dessutom vet jag att den kommer användas tills den faller sönder.
img_0260Nästa svåra utmaning för att få igång löpningen inför vintern blir nya löparskor. Tårna tittar nämligen ut ur mitt gamla par. Mer om jakten på ett par nya löparskor som inte smutsar ner miljön och mitt samvete alltför mycket kommer senare.

 

Stopp! Bästa stoppningen?

goose-985178_1280

Kuddar, gosdjur, täcken, och jackor är stoppat med något. Vanligtvis vadd av polyester, och polyester är gjort av olja. Det finns ingen direkt hälsorisk med polyestervadd men däremot problem ur ett miljöperspektiv. Men det finns alternativ. Det som i alla fall jag främst tänker på är dun. Och dun är fantastiskt på många sätt, men kan ur ett djurrättsperspektiv vara problematiskt.

För några år sedan uppmärksammades den i många fall plågsamma dunproduktionen av media. Och efter det har några producenter säkerställt att deras dun inte plockas från levande djur, exempelvis Fjällräven, där dunet är en biprodukt från livsmedelsproduktion. Men än idag är det långt ifrån alla producenter av dunprodukter som har koll på varifrån dunet kommer. Så om du köper dunprodukter fråga gärna i butiken varifrån dunet kommer.

Men det finns fler stoppningsalternativ än dun. Det finns: ekologisk bomullsvadd, bovete, dinkelskal och ullkulor. Och säkert en del annat som fungerar som stoppning. Själv tänker jag prova på ullstoppning och ullvadd gjord av svensk texelull.
sheep-966031_1920Texelull kommer från köttfår, och likt alla andra får i Sverige ska de klippas minst en gång per år. Stordelen av all Svensk ull bränns i dagsläget upp och då särskilt ull från texelfår, texelullen tovar sig nämligen inte och är inte lämplig att spinna garn av. Men just egenskapen att den inte tovar sig gör den bra till stoppning. Och att använda något som annars skulle eldas upp tycker jag känns bra. Texelull finns att köpa här eller på Ullförmedlingen som främst är en förmedlingssajt för att köpare och säljare av ull ska hitta varandra. Där kan du även hitta annan råull eller bearbetade varor från mindre svenska producenter.

 

Rädda ulltröjan?

IMG_0114Det är surt när någon råkat kasta in julklappströjan i 100% ull med 60°-tvätten. Ull tovar sig vid höga temperaturer och centrifugering och tröjan kommer tyvärr inte ut i samma storlek som den åkte in.

Då är frågan: går den att rädda?

Det enkla svaret är nej. Ullen har bestämt sig för att bli något nytt, hårdare och varmare. Men det går att minimera skadan. 2-åringens nya ullunderställ råkade slinka med i fel tvätt och kom ut bred och kort.
IMG_0134

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag tappade upp en omgång med ljummet vatten och ganska mycket babyschampo och la i den krympta tröjan.
IMG_0137IMG_0139

 

 

Den fick ligga så i någon timme, sedan var det dags att försöka få tröjan tillbaka till ursprunglig storlek. När jag började var tröjan 29 cm lång. Jag drog i den och rullade sedan in den i en handduk. Gjorde samma sak flera gånger med några timmars mellanrum: drog i tröjan och rullade in den i handduken.

handduk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När jag var klar hade den ”växt” till 32-33 cm lång. Den var längre än så innan turen i tvättmaskinen, men nu kan i alla fall 2-åringen ha den igen. Och formen är betydligt bättre.

rädda,ulltröja

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Så det går inte att ”rädda” en feltvättad ulltröja, men det går att minska skadan. Om du inte lyckas fixa till ullplagget till användbarhet så finns alltid  alternativet att sy något annat.

 

 

 

Rengör dina mattor i snön

tvätta,rya

Passa på att rengöra dina ullmattor. Billigt och miljövänligt.

Termometern visar på minus även här i södern (Stockholm är ur ett norrlandsperspektiv södern) så det gäller att passa på. Inte bara att dra ut ungarna och åka pulka utan även att tvätta sina ullmattor. Kasta ut dem i snön bara. Ös på snö eller dra runt dem i närmsta snöhög (gäller både mattor och ungar). Sedan är det bara att ruska bort snön och mattan är som ny.

Det är nästan som magi. Mattan luktar så gott efteråt,  färgerna kommer fram och luggen reser sig. På bilden har jag kastat ut en sydd rya från 50-talet som jag sedan drog runt med luggen nedåt. Även fårfällen fick sig en tur i snön.
tvätta,fårfällRejäl kyla är också bra mot skadedjur och odjur som pälsängrar dör av kyla. Så om du har problem med dessa så försök hänga ut så mycket som möjligt.

PS: Passa också på att frosta av frysen, om du inte äger en självavfrostande.

Gör byxor av en gammal tröja

byxor,av,tröja,3Det är väldigt enkelt att göra ett par barnbyxor av en gammal tröja. Här nedan får du en beskrivning.

byxor,av,tröja1

Du behöver en långärmad tröja, en sax och symaskin. Det är av ärmarna på tröjan du gör byxorna och då passar du på att använda befintliga muddar och fållar. Använd ett par byxor som är i den storlek du vill ha för att markera ut var du vill klippa till för rumpan. byxor,av,tröja2Klipp som jag har markerat på bilden. Gör samma sak med den andra ärmen. Vips har ärmarna förvandlats till byxben. Sy ihop grenen. För att fixa en linning, vik ned överkanten, sy en kanal och dra i resår eller sy på en mudd. Just den här tröjan hade en polokrage som lämpade sig utmärkt som mudd. Andra som sytt byxor av tröja hittar du här.

Inför vintern har jag också passat på att sy barnbyxor av en feltvättad och krympt ylletröja. Det blir varma och gosiga byxor.
YllebyxorAndra saker gjorda av feltvättad ylle (och hur du kan tvätta fel med flit) har jag skrivit om här.

PS Det är extremt svårt att fotografera svarta byxor på en tvååring med myror i brallan.