Material – vilka ska du välja om du vill vara miljösmart?

barbary-ape-431299_1920Jag får ofta frågor om hur vi ska tänka när det gäller att handla nya kläder eller textilier. Vilka material är bäst? Vilken märkning går att lita på? Och så vidare.

Det är frågor som det är svårt att ge ett raka besked på, det blir ofta långa krångliga svar med å ena sida och å andra sidan. Dessutom är det ju så att när vi handlar kläder eller textilier är vi dels ute efter något som ser ut på ett visst sätt, men även något som har speciella egenskaper. Och det material som lämpar sig för handdukar är sällan samma som fungerar bra i löparspåret.

Därför har jag istället för att säga vad som är bäst sammanställt en lista där jag ställer liknande saker mot varandra, för att försöka ge dig vägledning i vad du hellre ska välja.

Väljhellre

Men viktigast är alltid att tänka till före köp, använda saker länge och ta hand om det du har.

 

Polyester – ett plastmaterial

oil-platform-484859_1920De flesta av oss vet att bomull kommer från en buske och ull från får. Att syntetmaterial är olika former av plast och kommer från olja har många sämre koll på. Ändå är mer än 50% av alla plagg som tillverkas i världen av syntetmaterial (Sverige ca 30%). Det vanligaste syntetmaterialet är polyester.

Polyester och andra syntetmaterial är riktiga miljöbovar. Och det största problemet ligger i att råvaran är olja vilket medför stora koldioxidutsläpp och utsläpp av tungmetaller i samband med utvinning. Energiåtgången för en t-shirt i polyester är ungefär tre gånger så hög som för en dito i bomull.  I genomsnitt kräver en t-shirt i polyester 5.5 kg co2 vid tillverkning.  Men inte bara råvaran påverkar miljön spinning, vävning och färgning påverkar också miljön negativt.

Den uppmärksamme har säkert sett att det finns återvunnen polyester på marknaden. Ur ett miljöperspektiv är det mycket bättre än ny polyester och vid tillverkning går det åt ca 70% mindre koldioxid. Tyvärr är det bara ca 8% av polyestern som tillverkas av återvunnet material. Men om du vill handla syntetmaterial försök hitta återvunnen. Vanligast är att återvunnen polyester är tillverkad av gamla PET-flaskor.
plastic-bottles-115071_1920Alla plagg oavsett om de är gjorda i naturmaterial eller av syntet nöts när de tvättas och släpper ut små partiklar med sköljvattnet. Och här är syntetmaterialen riktigt dåliga eftersom deras småpartiklar består av mikroplaster. Mikroplaster som inte reningsverken klarar av att ta hand om och som istället spolas ut i våra hav, sjöar och vattendrag. Dessa partiklar äts sedan upp av djurplankton som i sin tur äts upp av fiskar och vips har vi en massa plast i kretsloppet.

Att polyester är dåligt för miljön innebär däremot inte att det är finns någon forskning eller belägg för att polyester skulle vara farligt att ha på sig. Däremot är det inte ovanligt att polyester och andra syntetmaterial färgats med dispersionsfärger och det är något som kan orsaka allergiska besvär.

Men varför är då polyester och annan syntet så vanligt? Syntetmaterial är billigt att framställa, vilket dessvärre beror på att olja är för billigt. Men det finns fler anledningar och det är de positiva egenskaper materialen har. Polyester är lätt att tvätta, och torkar snabbt. Eftersom det är en av människa skapad fiber så är den oändligt lång vilket gör att den är stark. Ett par sockor i 100% ull kommer att slitas på tå och häl relativt fort men blandas det i några procent syntetmaterial så kommer sockan hålla längre. Och jag tror vi alla har minst ett par strumpor där några tappra nakna trådar är det enda som håller ihop hälen och dessa trådar är i något syntetmaterial för bomull och ull nöts mycket fortare.
holes-111797_1920Fler syntetmaterial:
Akryl, elastan (handelsnamn Lycra och Spandex), polyamid (handelsnamn Nylon), polyeten, modakryl.

PS: Använd inte blekmedel när du tvättar syntetmaterial. Syntetmaterial är oftast färgade vita så blekmedel riskerar att plaggen bli grådaskiga.

Butikernas egna ”miljömärkningar”

Många stora mode-och klädföretag har förstått att kunderna efterfrågar material som är bättre ur ett miljöperpektiv. Därför har många egna märkningar för att underlätta för kund att göra hållbara val. Exempel på butikers egna märkningar är: Åhlens Bra val!, HMs Consious, Stadiums Supportimg earth m.fl. Och det är på pappret bra. En stor grön lapp som syns även för den minst kunnige.

Häromdagen handlade min sambo kläder på Åhlens. Han kan en del om textil, men är inte lika noggrann som jag och han tyckte det var perfekt med de gröna lapparna, eftersom han inte vill få skäll när han kommer hem. Och han hittade en fin tröja till 3-åringen med grön lapp som han köpte. Tröjan bestod till 60 % av ekologisk bomull och 40 % polyester. Och visst bomullen bör betraktas som ett bättre val, men jungfrulig polyester är det INTE. Så jag gav mig på att läsa hur Åhlens själva definierar Bra val. Det visade sig då att det räcker med att en vara till 50 % består av ett hållbart material, exempelvis återvunnet eller ekologiskt. Så i princip kan en produkt till hälften består av isbjörnspäls och till hälften av återvunnen polyester och då få en grön lapp. Något som inte gör Åhlens unikt de andra har ungefär lika tandlösa definitioner.
Det här blir enligt mig förvirrande för konsument, någon luras faktiskt att tro att en vara innehållande 50 % ohållbartmaterial är just hållbar.img_0365Och så här är det med företagens egna märkningar. Det är just deras egna och det är deras definitioner som bestämmer. Butikens egen märkning lurade min sambo och det lurar säkerligen många fler. Det är därför vi bör efterfråga tredjepartscertifieringar. Som exempelvis GOTS eller Fair trade. För vi är många som vill göra bättre val och som vill styra utvecklingen åt rätt håll med våra plånböcker.

Sedan är det ju bra att företagen har förstått att kunder efterfrågar schysstare produkter och 50 % ekologisk bomull är bättre än inget. Och dessa företag är lite bättre och försöker mer är exempelvis Dressman och JC, där det inte finns en rad om hållbarhet. Men metoden skaver.

Läs gärna mer om olika tredjepartsmärkningar  för textil i vår märkningsguide här.

Att hitta en schysst sport-bh?

lopning

Jag gillar att springa även om jag med två små barn inte springer lika mycket som förr. Och om det är klurigt att hitta ”vanliga” kläder som uppfyller ens krav på miljö och etik så är det ännu svårare när det gäller sportkläder. Friluftsplagg och underställ går att hitta men löparskor, löpartights och sport-bh är mer en öken än en djungel. Och nej, jag kommer inte att springa utomhus under vintern i en gammal bomullströja. Jag är en fryslort och vill ha plagg som värmer och andas. Jag vill kunna springa tre mil utan skav, utan att börja frysa och helst få ner mobilen i en ficka. Och jag tränar utomhus, löpband har jag bara testat en gång, det slutade med att jag ramlade av och slog mig.

Som underställ har jag ull. Och där går det att hitta okeja grejer. Visst är det nästan uteslutande i merinoull men det går att hitta mulesingfri-ull och även märken som är anslutna till Fair Wear Foundation eller kläder som sys i Sverige. Ull är bra då det värmer när det är blött och det luktar inte lika mycket svett som syntetmaterial.

Men jag har tuttar och jag behöver sport-bh. Oj, vad jag har letat. Jag har till och med gått med på att många av mina kriterier inte kan uppnås.

Men den som söker skall finna. Jag hittade till slut en sport-bh av återvunnen polyester från Houdini. Tyvärr satt den alldeles för dåligt, och funktion är viktigt när det kommer till aktivitetskläder. För alldeles oavsett hur miljövänligt och etiskt tillverkningen är, så är det idiotiskt att köpa något som inte kommer att användas. Efter ännu mer letande hittade jag en sport-bh i 95 procent ull från Icebreaker. Inte världens bästa företag men ullen är spårbar och mulesingfri. Och nu när vintern närmar sig värmer ull bra och jag behöver inte tvätta den särskilt ofta. Dessutom vet jag att den kommer användas tills den faller sönder.
img_0260Nästa svåra utmaning för att få igång löpningen inför vintern blir nya löparskor. Tårna tittar nämligen ut ur mitt gamla par. Mer om jakten på ett par nya löparskor som inte smutsar ner miljön och mitt samvete alltför mycket kommer senare.

 

Vilket material ska jag välja?

tissues-996560_1920Det finns många textila material på marknaden och det är svårt att veta vilken miljöpåverkan de olika materialen har. Oftast finns det inte några enkla svar på vad som är bäst. All storskalig produktion av textilier påverkar naturen negativt.

Lin lyfts ofta som ett miljövänligt alternativ. Och dagens linneproduktion är jämfört med bomull eller polyester mycket bättre. Men det kan också bero på att världsproduktionen av lin är relativt liten, om vi använde lika mycket lin som bomull skulle det kanske dyka upp en massa problem kopplade till den produktionen. Redan på 1700-talet förbjöds vattenrötning av lin i Nederländerna eftersom det påverkade vattenmiljön negativt. Nu får ni inte tycka att jag misskrediterar lin, jag gillar lin och det är mycket bättre än till exempel konventionellt odlad bomull. Jag vill bara visa att det är komplicerat och att det sällan finns några enkla svar.

Något jag märker är att kunskaperna generellt är låga om våra textila material. Många vet inte att polyester är plast och att viskos kommer från cellulosa. Och om vi ska kunna göra kloka val och veta hur vi ska ta hand om våra plagg tror jag att det behövs en ökad medvetenhet om vad olika material egentligen kommer från.
spruce-1018606_1920
I Stilmedveten, projektet jag arbetar i, har  tagit fram en materialguide där vi beskriver de vanligaste textila materialen. Där kan du få lite mer kunskap! Läs den här.

Ett smakprov därifrån:

Silke: 

Siden är tyg av silkestråd. Det kommer från den kokong som silkesmasken spinner runt sig när den förpuppas och blir en silkesfjäril. Kokongerna läggs i varmt vatten så att limmet som håller ihop kokongen smälter och tråden kan lindas upp. Siden är tunt och vackert, men skrynklar lätt. Pupporna dör i processen, men det finns ekologisk tillverkning och där dör inte pupporna.

Fleecesäsongen är här

IMG_0056Vi går mot vinter och överallt tumlar det runt små barn iklädda fleece. Tyvärr är den absoluta merparten av all fleece gjord av polyester och det är problematiskt ur ett miljöperspektiv.

Förra året skrev jag ett mycket populärt inlägg om fleece men jag känner att informationen tål att upprepas. Det förra inlägget kan du läsa här.

För tyvärr är det så att all polyester släpper ifrån sig små partiklar av plast vid tvätt. Och fleece är polyesterfamiljens största bov, där så mycket som 1900 små partiklar kan släppa vid tvätt av ett enda plagg. Dessa partiklar kan inte våra reningsverk ta hand om (då de är för små). De släpps ut i hav och vattendrag och äts av plankton. Planktonen äts i sin tur av fiskar och vips har vi fiskar som påverkas av ämnen i plasten och som i sin tur kan hamna i våra kroppar om vi äter fisk.
IMG_0058Det är inte ovanligt att polyesterfleece är tillverkad av återvunnen plast (polyester är plast). Och det låter ju bra och det är bättre än nyproducerad polyester. Det saluförs även av vissa kedjor som ”Bra val” eller ett ”Grönare alternativ”. Och visst är det  bättre än nytt, men fortfarande inte bra.

Även om vi inte har några tröjor av fleece till barnen så är det svårt att undvika fleece helt. Det finns till exempel som en del av fodret i 2-åringens överdrag och på insidan av hennes ärvda vinterjacka. Så även som upplyst konsument faller jag i fleecefällan. Annars har vår dotter mest plagg i ull eller bomull. Hennes favoritkofta stickade jag i våras av en ull och silkesblandning. Den är så mjuk så hon brukar ha den utan något under och hon sover också gärna i den.

Jag har också förstått att det uppstått någon slags trend att köpa nya billiga fleecefiltar, klippa sönder dem och sticka (ofta armsticka) nya filtar. Och det är ju inget fel i att sticka egna saker, snarare tvärtom. Men jag skulle hellre se att det stickades av exempelvis gamla trikåtrasor i bomull.
IMG_0057

Regnbyxor som inte skadar miljön

water-815271_1280Jag cyklar i vått och torrt. Så här på hösten blir det ganska mycket i vått. Konstigt är då att jag inte har några regnbyxor. För trots tio års cyklande har jag inte lyckats införskaffa det. Jag har istället kommit genomsur till jobbet, vridit ur mina grejer och fått förlita mig på att jag haft ett par torra byxor i väskan eller gått runt med en handduk runt midjan halva dagen. Men nu inför hösten tänkte jag att det var dags att mina kollegor skulle slippa mina blöta kläder och bestämde mig för att köpa ett par regnbyxor.

Jag vill ju inte att mina inköp skall vara direkt miljöfarliga så jag började leta efter ett par som var fria från högfluorerade ämnen som PFOA och PFOS. Högfluorerade ämnen är hormonstörande och kan orsaka fosterskador och misstänks vara cancerframkallande. Läs mer om det här. Varför används då högfluorerade ämnen i friluftskläder? Jo för att det är ämnen som stöter bort vatten och smuts, och blöt och smutsig vill ju ingen vara.

Nyligen släppte Greenpeace sin rapport Footprints in the snow vilken visar att högfluorerade kemikalier finns i snö och vatten på tre olika kontinenter och att de farliga ämnena alltså spridit sig över hela jorden. För att inte tala om att de finns i många av Sveriges vattendrag och grundvattentäkter.

Så åter till mina försök att köpa regnbyxor. Det finns flera märken som gått före och fasat ut de (vi idag vet) skadliga kemikalierna: H&M, Fjällräven, Rotauf och Adidas är några av största. Medan stora friluftsmärken som North Face, Columbia, Patagonia och Mammut tyvärr inte har gjort det. Och jag blev förvånad och lite sur framförallt över att inte Patagonia som har en tydlig miljöprofil och hög svansföring gjort det.
bike-252826_1280Jag hittade tyvärr inga regnbyxor hos de märkena som jag vet fasat ut (jag behöver damvariant). Eller jo några skalbyxor som kostade upp mot 4 000 kronor. Det tycker jag är väldigt saftigt för ett par regnbyxor även om samvetet blir rent. Så jag satte igång och googlade på alla möjliga andra märkens beläggningar och policys. Det var lättare sagt än gjort. De flesta friluftsmärken skriver om PFOA och PFOS och är medvetna om problemen dessa ämnen medför. Men att de är medvetna om problemet och jobbar på det räcker inte. Jag vill att de ska ha slutat använda dem.

Efter en massa googlande och färre och färre krav från min sida så hittade jag ett par regnbyxor från Vaude, för damer, avsedda för cykling. Märket har från och med 2014 års kollektion slutat använda PFOA och PFOS och som en bonus var de även anslutna till Fair wear foundation. Fair wear foundation är en märkning för branschen som arbetar med lönefrågor och arbetsmiljö. På deras hemsida kan man se vilka märken som är medlemmar. 

Men ska jag vara ärlig så är det helt uppåt väggarna att konsumenter ska läsa spaltmeter med olika dokument för att hitta en produkt som inte är direkt skadlig för miljön. Det borde vara självklart att ämnen som vi vet är farliga inte används av textilindustrin. Regnkläder till barn har jag skrivit om tidigare här. Det har även andra gjort här till exempel.

Varning för regnkläder

Giftfria regnkläderVintern är över och lika bra är väl det, den bjussade inte på de snömängder jag efterfrågar i alla fall. Nu har skrutt blivit så stor att hon går raka vägen till vattenpölen och lera verkar hur kul som helst. Och vem är jag att hindra lite härlig vatten och lerlek? Och det börjar efterfrågas regnkläder och stövlar från förskolan. Och det är nu det blir dags för versaler, FRUSTRATION.

Varför undrar du kanske. Jo, för att regnkläder och stövlar kan innehålla riktigt otrevliga ämnen. Galonisar och stövlar kan vara gjorda av PVC, alltså en sorts plast som kan innehålla hormonstörande mjukgörare. Som tur var finns det alternativ till PVC. Många regnkläder är nuförtiden gjorda av polyuretan eller polyester. (Även det är plast från fossil olja, så det är inte miljövänligt, men åtminstone inte hormonstörande). Och många stövlar är tillverkade av syntetisk gummi (från fossil olja) eller naturgummi (från gummiträdet).

Om materialet inte framgår av märkningen  – vilket förstås vore det näst rimligaste, där det rimligaste borde vara att farliga mjukgörare var FÖRBJUDNA i kläder – får man helt enkelt fråga i affären.

Men även PVC-fria regnkläder och andra vattentäta eller vattenavstötande kläder (som skaljackor, vinterjackor, överdragsbyxor, vantar och skor) kan vara behandlade med perflourerade ämnen. Det är en grupp miljögifter som lagras i kroppen och som är ännu svårare att bryta ner än det ökända miljögiftet PCB. Står det på plagget då, kan man fråga sig? Nej, det behöver det inte alls göra. Alltså får man höra efter i affären, med risk för att de inte har en aning och då får man be dem ta reda på det och återkomma. Ett tips är att kontakta företagen på deras Facebooksidor – då utövar du samtidigt ett kundtryck, när du offentligt visar att du inte vill ha gifter i dina och barnens kläder. Gummistövlar kan vara gjorda av pvc Nu finns det inte skadliga ämnen i alla vattentäta eller vattenavvisande kläder och flera märken och klädkedjor har tagit ett beslut om att ta bort perfluorerade ämnen i sina kläder, nu senast Lindex. Och det är ju bra att företag tar lite ansvar, men varför måste jag som konsument ta reda på vilka företag som sköter sig? Om en grej är farlig för miljö och konsument varför inte bara förbjuda den? Det är faktiskt inte klokt att vi vanliga konsumenter ska ha koll på kedjornas egna regler för att kunna känna oss säkra.

Jag arbetar alltså på organisationen Sveriges Konsumenter och är glad över att vi driver det politiska kravet:

”Inför kemikalielagstiftning som effektivt stoppar farliga eller riskabla ämnen i vår vardag. Det gäller även kemikalier i kläder, både för slutkonsumentens hälsa vid hudkontakt och för textilarbetarnas hälsa och miljön. Utgå från försiktighetsprincipen och skapa en effektiv tillsyn.”
För det är inte en frihet att välja mellan skadliga produkter, frihet som konsument är att välja mellan produkter som INTE är farliga.

Tips för en lyckad second hand-shopping

Second hand-kläderJag andas ut. Momshöjningen för ideella second-hand butiker verkar inte bli av. Och tur är väl det, för ideell second hand samlar in ca 25 000 ton textilier varje år. Och genom att handla second hand istället för nytt sparar du 97% energi. Och blir det en momshöjning kan vi räkna med att många second-handbutiker får klappa igen. Dåligt för konsumenten och dåligt för miljön.

Jag gillar loppis. Det är roligt att fynda på loppis – eller vintage som det populärt kallas nuförtiden. Vintage syftar till att plagget är äldre och av god kvalitet. Känns inte som att allt som kallas vintage lever upp till det.

Under de senare åren har second hand blivit populärare och med det har det blivit svårare att hitta riktiga fynd. Om vi befinner oss i storstäderna i alla fall. Och vad som är ett riktigt fynd kan också vara svårt att veta. När det kommer till kläder tycker inte jag att det blir tydligt förrän efter något år. Vad väljer jag att ha på mig? Vilket plagg blir en favorit? För i ärlighetens namn även om en klänning eller kappa är fantastisk så är ju meningen att plagget ska användas.

Min blå kappa inhandlades för en liten penning i Gävle för mer än 10 år sedan och jag har sedan använt den hur mycket som helst. Favoritsjalen, i tunt ylle, hittade jag i en liten mörk och trång second handaffär i Krakow för 9 år sedan. Så båda dessa plagg får väl anses som fynd.Kläder från second handSaker som kan vara kloka att ha med sig om second-hand turen ska bli lyckad:

  • Öppet sinne. Letar du efter en jacka kommer du kanske inte hitta en jacka utan ett par skor.
  • Våga prova. Storleksangivelser från förr behöver inte vara som de idag.
  • Är ett plagg i ett snyggt och bra material fast i fel storlek kanske det går att göra om till något annat eller sy in eller lägga ut så att det passar.
  • Är en tröja stickad i ett fint garn men en ful modell kan den händiga repa upp och sticka nytt. Och feltvättad ull kan bli nya vantar eller kanske en hel matta.
  • Kolla sömmarna, våga dra och kolla kvaliteten. Äldre plagg är oftare bättre sydda än nutida. Sömsmånen i skräddarsydda plagg är också bredare vilket gör att plaggen kan läggas ut.
  • Läs på lappar. Det är bra att veta vilket material saker är sydda i och hur de ska tvättas. Att kolla tvättråd kan ge hintar om var och när saker kommer från och det tycker i alla fall jag är roligt och kan ge plagget lite historia.
    1971 kommer det standardiserade tvättrådssymboler, innan dess kunde en tvättlapp se ut lite hur som helst. Under 1980-talet dyker symbolen för torktumling upp så finns den symbolen är plagget inte äldre än så. En annan riktlinje för att datera plagg är att polyestern inte kom förrän på 50-talet och inte blev vanligt i plagg förrän under 60- och 70-talet. Vill du läsa en mycket bra genomgång av hur lappar kan tolkas kolla här.
    tvättlapp
  • Gamla textilier som broderier, virkade dukar, handvävda lakan är ofta billigt. Särskilt gamla lakan är ofta av fantastisk kvalitet. Och fundera på om det finns andra saker som går att göra av dessa textila skatter. För att göra en lampa av gamla spetsar kolla här.

    handvävda linnelakan

    Gamla handvävda linnelakan är ofta ihopsydda för att de skulle bli tillräckligt breda att bädda med.

  • Sedan var det någon som sade att det kan vara bra att ta en allergitablett innan man steppar in på en loppis, säkert ett bra tips för de som är allergiker.

 

Varm utan fleece

Ullkofta

Här är minstingen med en kofta i ull.

Jag använder inte fleece. Jo, en tröja äger jag. Och minstingen har ärvt en tröja som hon aldrig använt.

När jag lämnar på förskolan möts jag i hallen av ett fleecehav. Något jag gissa gäller på förskolor runt om i hela landet. Fleece har blivit så vedertaget av de små att de benämner alla varma tröjor ”flis”.

Och jag förstår verkligen att barn gillar fleece. Det är mjukt, gosigt och varmt. Desto tråkigare då att fleecehavet på dagis är så dåligt för de riktiga haven.

Varje gång en fleecetröja tvättas släpper den ut tusentals mycket små plastpartiklar. Dessa partiklar är så små att de går rätt igenom våra reningsverk och ut i haven. Där misstar djurplankton det som mat och vips är plastpartiklarna inne i kretsloppet. Förutom att de inte går att bryta ned kan mikroplasten dessutom vara bärare av miljögifter. Det gör mig helt klart lite mindre sugen på att ge barnen fisk till middag.

Alla plagg tillverkade av polyester släpper ifrån sig små plastfibrer vid tvätt men fleece är den värsta boven.

Det går alldeles utmärkt att ha en garderob utan fleece. Minstingen har en uppsjö av stickade ylleplagg. Mormor och farmor har stickat, sedan har vi en del kvar sedan jag var liten.

Har man inte förmågan att sticka själv eller en händig mormor eller morfar finns det jättefina ullfrottéplagg att köpa. Och ull behöver inte alls vara stickigt, det beror helt på vilken fåras det är och vilken del av ullen som används. Merinoull är väldigt mjukt och skönt men där kan det finnas problem med djurhållningen, vilket jag snart kommer att ta upp i ett inlägg. Och ska du sticka själv och är rädd att det är stickigt, testa garn från alpacka, hur mjukt som helst. Annars titta efter garn märkt med baby, eller fråga i din garnaffär, de flesta har bra koll.

ull från alpacka

Ull från alpacka är mjukt och värmande

Från början är fleece en benämning för lurvigt tyg och inte specifikt för polyester och de plagg som vi idag kallar för fleece. Så om du råkar på cotton/bomulls-fleece eller wool/ylle/ull-fleece så är det ingen fara för världshaven.