Kläder av bambu – kanske inte så fantastiskt ändå

Kläder i bambu har du säkert sett. Och inte sällan (nästan alltid) säljs de som ett miljövänligt alternativ. Jag har skrivit om det tidigare men känner att ämnet är aktuellt att ta upp igen.

Bambu är en råvara som växer fort och det krävs lite eller ingen gödsling eller användning av bekämpningsmedel. Det gör bambu till ett hållbart alternativ sett till själva råvaran.

Men för att göra hård bambu till mjukt tyg behöver bambun gå igenom en bearbetning, och det vanligaste sättet är genom viskosprocessen. En process som kan vara skadlig för miljön och för dem som arbetar i produktionen. Att det används en stor mängd kemikalier i denna process behöver inte vara dåligt (alla kemikalier är inte farliga) och det behöver inte ens vara så illa med farliga kemikalier, det handlar mer om hur dessa tas omhand och vilka regelverk för vattenrening och arbetsmiljö som gäller. Men 83 % av världens viskosbruk ligger i Kina, Indien och Indonesien vilket tyvärr är områden där arbetsförhållanden ofta är dåliga och där det tas lite hänsyn till lokalbefolkning och den närliggande miljön. Bara 10 % av världens viskos tillverkas i Europa, där reglerna generellt är bättre.

Och det är faktiskt jättekonstigt att kläder i viskos från bambu säljs och marknadsförs som kläder av bambu. Viskos från gran, tall eller björk omnämns ju inte på det sättet. Men om någon hittat en label där det står gran/tall får de gärna skicka bild och rätta mig. I USA är det sedan 2009 förbjudet att sälja plagg märkta enbart med bambu, de måste omnämnas som viskos eller viskos från bambu. Och när jag läser Konsumentverkets föreskrifter om benämningar på textilier så slår det mig att det nog är samma regler här, men det verkar efterföljas väldigt dåligt.

Benämning av textila fibrer
4 § Textilfibrer får endast benämnas och beskrivas på det sätt som anges i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

En benämning får inte i något avseende användas på någon annan fiber än den som beskrivs i anslutning till den betecknade fibern enligt bilaga 1, vare sig fristående eller som ordförbindelse eller som egenskapsnamn, oavsett vilket språk som används.

Bambu finns inte omnämnd i bilaga 1.

Du kanske också har hört talas om alla fantastiska egenskaper textil från bambu har. Som att det har antibakteriella egenskaper eller att det ska skydda extra bra mot UV-ljus. Vi pratar alltså om cellulosa som kemiskt brutits ned i flera steg och sedan pressas ut som trådar ur något som liknar ett duschmunstycke. Visst, bambu som råvara innehåller vissa antibakteriella ämnen (vilket även tall och gran gör) som skyddar gräset mot insektsangrepp och svamp, vilket är en av anledningarna till att bambu går att odla utan en massa bekämpningsmedel. Men de egenskaperna är inget som finns kvar efter att bambun förvandlats till tyg genom viskosprocessen.

Förhöjda värden av zink kan också hittas i bambuviskos och kan vara det som gett upphov till myten om bambuns antibakteriella egenskaper. Zink är en biprodukt från viskosprocessen, inte från bambun och kan alltså hittas i all viskos. Sen att kläder i bambuviskos luktar mindre illa (när du tränat i det och låter tröjan ligga i en våt hög på golvet) än syntet- och bomullsplagg är en annan femma, och kan bero på att viskos är bättre på att absorbera fukt.

Bambu kan också göras till tyg i en så kallas lyocellprocess. Den processen är i sig mindre vattenkrävande än viskosprocessen och kemikalierna ska ingå i ett kretslopp (ett slutet system). Men kemikalierna som används där är också giftiga och det blir åter igen beroende på hur fabrikerna sköter sig.

Tyg av bambu går också att framställa i en mekanisk process. Det tyget blir ganska hårt och lämpar sig dåligt för till exempel underkläder.

Sedan ska vi komma ihåg att den påverkan fibern har på miljön är relativt låg jämfört med den påverkan som kommer från färgning, spinning, vävning, stickning och så vidare. Men det är lättare att sälja något med snygga bilder på bambu, än att försöka förbättra färgningsprocessen och sälja på det.

Men ska du då köpa kläder tillverkade i bambuviskos hellre än bomull? Ja om du gillar materialet och planerar att använda plagget länge. Men du ska inte tro att kläder tillverkade av bambuviskos per se är bra för miljön.

P.S. Ingenting tyder på att farliga kemikalier från själva tillverkningen av viskos finns kvar i plagg du köper. Däremot kan det finnas skadliga ämnen från färgning, efterbearbetning eller frakt. Och tyg av bambu görs av jättebambun som är en annan sort än den pandor äter, så vi tar inte pandornas mat. 

Material – vilka ska du välja om du vill vara miljösmart?

Jag får ofta frågor om hur vi ska tänka när det gäller att handla nya kläder eller textilier. Vilka material är bäst? Vilken märkning går att lita på? Och så vidare.

Det är frågor som det är svårt att ge ett raka besked på, det blir ofta långa krångliga svar med å ena sida och å andra sidan. Dessutom är det ju så att när vi handlar kläder eller textilier är vi dels ute efter något som ser ut på ett visst sätt, men även något som har speciella egenskaper. Och det material som lämpar sig för handdukar är sällan samma som fungerar bra i löparspåret.

Därför har jag istället för att säga vad som är bäst sammanställt en lista där jag ställer liknande saker mot varandra, för att försöka ge dig vägledning i vad du hellre ska välja.

Men viktigast är alltid att tänka till före köp, använda saker länge och ta hand om det du har.

 

Vad är lyocell och Tencel?

Lyocell och Tencel har blivit något av ett favoritmaterial inom mode- och friluftsbranschen. Och det är inte så konstigt, det är vackert, faller fint, är slitstarkt och bättre för miljön än många andra material. Och för klädkonsumenten som har för vana att titta på vilket material saker är tillverkade i har säkert lyocell eller Tencel dykt upp. Och det är många som frågar sig vad det är.

Det är faktiskt samma sak. Tencel är ett varumärkesnamn för tyg tillverkat enligt lyocellprocessen.

Lyocell (och då också Tencel) är en så kallad regenatfiber. Vad är då en regenatfiber undrar du kanske? Jo – en regenatfiber är framställd från naturlig råvara, vanligtvis cellulosa från gran eller bambu. Cellulosan bryts sedan ned och ombildas genom en kemisk process till en textil fiber. Den vanligaste regenatfibern som flest hört talas om är viskos vilket vanligtvis tillverkas av gran. Skillnaden på viskos och lyocell är den kemiska processen i vilken materialet utvinns. Och lyocellprocessen är skonsammare mot miljön än vad viskosprocessen är.
Lyocell framställs genom en metod där det organiska lösningsmedlet NMMO används för att lösa upp cellulosan. Lösningsmedlet är inte farligt för miljön, men explosivt. Processen sker också i ett slutet kretslopp där den absoluta merparten av kemikalierna återanvänds. När det gäller varunamnet Tencel så tillverkas det av ett österrikiskt företag och råvaran i produkten är certifierad. All träråvara som används kommer alltså från skog som inte är hotad. Tencel är också märkt med Ecolabel.

Så kort och gott: Lyocell är bättre än viskos och Tencel är bästa lyocellen.

Efterfrågan på lyocell och Tencel är också stor och i dagsläget är det mycket svårt att hitta metervara i lyocell.

Om du vill lära dig mer om de olika materialen i våra kläder kan du gå till Sveriges Konsumenters projekt Stilmedvetens Materialguide.

Några andra regenatfibrer:
Viskos, modal, kupro/cupro, acetat, triacetat, rayon, cellull, konstsilke.

 

Bambumyten – är bambukläder miljövänligt?

Är bambu ett bra material till kläder?

Jag har gått på att bambu är jättebra för miljön. Jag svalde argumenten för bambu, likt en hungrig panda på ett bambufält, utan att låta tanken gå ett varv till.

För visst är det så att bambu växer fort och att det inte krävs några bekämpningsmedel för själva bambun att växa. Och så långt är det bra, riktigt bra till och med, i alla fall om vi ska jämföra med konventionellt odlad bomull.

Men det är också där någonstans bambu som material slutar vara så fantastiskt. Merparten av all textil från bambu är så kallad bambuviskos. Viskos är ett material som kräver mycket kemikalier vid tillverkningen, i genomsnitt 5,5kg kemikalier för 1 kg viskostyg. Vid framställning av viskos används främst natriumhydroxid, svavelsyra och koldisulfid. De två förstnämnda är vanliga kemikalier i massaindustrin. Koldisulfid är mycket giftigt och kan ge nedsatt fortplantningsförmåga och fosterskador. Alla tre är dock giftiga och kräver bra rutiner och skyddsåtgärder för att inte vara ett arbets- och miljöproblem.

Då återstår ju frågan om du ska sluta köpa kläder av bambu? Inte nödvändigtvis. De flesta bambuplagg är tillverkade av bambuviskos vilket alltså inte är bra ur miljösynpunkt. Däremot kan bambutyg även framställas genom en mekanisk process. Där blir tyget inte lika mjukt utan mer som lin i strukturen. Sedan kan bambu omvandlas till textil genom en lyocellprocess. Detta är visserligen också en kemisk process men där används det organiska lösningsmedlet NMMO som är betydligt bättre än natriumhydroxid och koldisulfid och hela processen sker i ett slutet system där restkemikalier tas omhand.

Så handla gärna kläder av bambu som är mekaniskt tillverkad eller lyocellbambu. Flera butiker som saluför bambukläder har också lyocellframställd bambu, det gäller att kolla lappar, texter på nätet och fråga i butiken.

Pandor har bambuskott som främsta föda. Men de äter inte moso-bambu.

Och om du fruktar att pandan kommer att svälta på grund av textilietillverkning av bambu kan jag lugna dig. Bambutextil görs av moso-bambu vilket är en annan bambusort än den pandor äter.