Minska på plasten – gör din egen fruktpåse

IMG_9416Jag roade mig en morgon (när jag sprang till jobbet) med att räkna hur många plastpåsar som låg och skräpade, efter fyra kilometer och tio plastpåsar orkade jag inte räkna mer. Några tygpåsar som låg och skräpade såg jag däremot inte.

Det är snart ett år sedan lagen om att handeln måste informera om plastpåsars påverkan på miljön trädde i kraft. Många butiker valde då att börja ta betalt för plastpåsar. Det har givit effekt och antalet plastpåsar har minskat. Men uppenbarligen hamnar plastpåsar fortfarande i vår natur. Där smulas de sönder och sprider sig i form av mikro- och nanoplast i vår miljö och även in i djur och kanske även in i våra kroppar.

Livsmedelsbutiker har länge tagit betalt för plastpåsar. Och om jag köper påse i affären så använder jag den sedan till sopor. Men det är lätt att plocka på sig några gratis plastpåsar vid frukt och grönt ändå. Om jag handlar en klase bananer eller två paprikor väljer jag att inte ta en sådan påse. Men ska jag ha två kilo potatis eller en hög med äpplen så fungerar det inte riktigt utan påse. De små tunna påsarna som är till frukt slänger jag också direkt i återvinningen. De duger (enligt mig) inte till något annat.

Det skulle ju vara trevligt att minska på antalet plastpåsar och det är just vid fruktpåsarna jag har den möjligheten.

Så jag tillverkade några egna fruktpåsar:
En virkad i lingarn, en stickad i bomullsgarn och en sydd av spetsgardin (syntet). Allt material hade jag hemma.
En fruktpåse av plast väger ungefär tre gram, de jag gjort väger något mer så de extra grammen blir ju en extra kostnad (men inte så hög). 

Virkad påse
vikt: 12 gram
tidsåtgång: tågresa Linköping – Stockholm (enkel)

Mönstret jag följde hittar ni här. Eller jag följde det inte, jag gjorde som vanligt, slog ett öga och virkade sedan efter eget huvud.

Stickad påse
vikt: 10 gram
tidsåtgång: en tur till lekparken och en simskole-lektion.
Jag följde inget mönster utan stickade med stora stickor (storlek 8) en slags rundstickning med två stickor. En teknik där endast varannan maska stickas, per varv. Hur du gör det hittar du: här.

Sydd påse
vikt: 16 gram
tidsåtgång: cirka 10 minuter
Verkligen superlätt att göra. Bara att klippa och sedan sy med maskin. Min påse är gjord som en typisk slöjdpåse, och om du behöver beskrivning på det så finns det en väldigt utförlig: här. Tyvärr så är tyget så pass tätt att det kanske blir svårt för personalen i kassan att se exakt vad som är i påsen.

Alldeles oavsett hur du väljer att göra din fruktpåse/shoppingkasse så är det bra att inte köpa nytt material, utan använda sådant du har hemma eller hittat second-hand. För vi tror gärna att tygpåsen är så mycket bättre för miljön än den i plast. Men det är inte riktigt sant. För det beror på vilken miljöaspekt du väljer att titta på och hur många gånger du använder påsen. En tygpåse i bomull behöver ur ett energiperspektiv användas ett hundratal gånger för att bli ett energieffektivt alternativ till plastpåsen (även mycket högre siffror florerar). Men om tygpåsen är av återanvänt material blir det en omedelbar miljövinst.

Nu gäller det bara att komma ihåg att ta med sig påsarna när jag ska handla.

Hampa – ett hållbart alternativ?

herb-2915337_1920Hampa beskrivs ofta som miljövänligt och ekologiskt och jag har vid flera tillfällen hört människor förespråka att all textil borde tillverkas av hampa. Och hampa är, sett till materialval, ett bättre alternativ än bomull och syntet men ändå svårt att hitta kläder av i handeln. Här reder jag ut varför.

Hampa är egentligen ett samlingsnamn för en familj växter som innefattar en massa olika sorter med lite olika egenskaper. Mest känd är de sorter som innehåller narkotiska substanser, men det är alltså inte samma sort som lämpar sig att göra textil av. Hampaväxter är tåliga och kan växa i de flesta klimatzoner, även här i nordiskt klimat. Och hampa till textiler har använts i flera tusen år, de äldsta fynden av hampaodling (för textil) i Sverige är från första århundradet efter Kristus.

Men idag odlas det lite hampa i Sverige, faktiskt bara på 51 hektar (ungefär 73 fotbollsplaner) och det är mestadels till biobränsle. Det har flera orsaker, en är att odling av all hampa förbjöds 1974. Även om förbudet slutade gälla 2003 så är det för den saken skull inte bara att sätta igång och odla sin hampa, du måste ha godkännande från Jordbruksverket först. Idag går det alltså (med lite byråkrati) att odla hampa för textiltillverkning. Men på samma sätt som det inte är lönsamt att odla spånadslin, så är det svårt att få till en lönsam produktion av hampa till textilier. Hampan ska ju konkurrera med billig syntet och subventionerad bomull och det säger sig självt att om vi inte tycker att en tröja eller en handduk ska kosta mer än några tior så blir det svårt.

Men hampa är ett bra material ur flera synvinklar. Det kan växa i många klimatzoner (till skillnad från bomull), det är en gröda som växer fort, inte kräver så mycket gödsel och bekämpningsmedel och det är en lång fiber som ger ett hållbart tyg. Så absolut – hampa är ett bra textilt alternativ. Och eftersom hampa innehåller stor mängd cellulosa, 32-38 procent (barrträd cirka 40 procent), skulle det också kunna vara ett alternativ i viskosproduktion (min egen analys).

Sedan finns det också den aspekten att vi inte testat att odla hampa (eller lin) på samma sätt och i samma mängder som bomull. Bomull odlas ofta som monokultur, alltså det odlas bara bomull år efter år, och jorden mår inte bra av det eftersom olika grödor tillför och suger ur olika ämnen ur marken. Och om vi skulle odla hampa på samma sätt så kanske det skulle visa sig att det också var skadligt för miljö och människor?

hampa lin

Hampa eller lin? Jag minns inte, och kan nu inte avgöra vilket det är. Inte ens genom bränntest. 

Hampa är för övrigt väldigt likt lin i strukturen, så när det grävts ut textilier från bronsåldern är det omöjligt att avgöra om det är av hampa eller lin. Men eftersom de historiska beläggen för att det odlats lin är starkare och äldre, än de för hampa, så antas det att textilierna varit av lin. Rent teoretiskt kan kläder från bronsåldern dock ha varit av hampa, för även där finns det ju gamla fynd

 

Lin – ett miljövänligt material

linblommaLin är ett textilt material som ofta benämns som miljövänligt. Och det stämmer ganska bra. Lin kan nämligen växa där det är regnigt och relativt svalt och det krävs inte heller lika mycket gödning och bekämpningsmedel som vid odling av bomull. Och lin har odlats i stor utsträckning här i Norden. Själv kommer jag från Hälsingland och har fått lära mig att det bästa linet odlades i Hälsingland och Ångermanland, alltså i södra Norrland, där det inte är jättevarmt. Jag har lärt mig att linet blev extra fint om det växte i områden där det var lagom kallt så att det inte växte för fort. För långsamväxande växter ger starkare fibrer och bättre kvalitet.

Men även om linfälten snart lyser blå runt om i landet tillverkas det inga textiler av lin odlat i Sverige längre. På de blå åkrarna odlas oljelin, lin där fröna pressas och blir linolja. Till början av 1900-talet var linoljan en biprodukt och stjälken som skulle bli textil det viktiga. Då var det heller ingen skillnad på oljelin (för linolja) och spånadslin (för textil). Numer är oljelinet framtaget för att ge så många frökapslar som möjligt och stjälken lämpar sig inte lika bra för textiltillverkning.
linseed-1615628_1920Men är då lintillverkningen så bra för miljön som vissa vill göra gällande? Redan under 1700-talet förstörde lintillverkningen vattendrag och i Nederländerna förbjöds så kallad vattenrötning av lin (linet ligger i vatten och ”luckras” upp), eftersom vattendragen blev helt förstörda. Det finns dock andra sätt och röta lin och landrötning (linet ligger på en åker och luckras upp av dagg) har inte alls samma skadliga effekter. Och även om det är en lång process för att göra en textil fiber av lin så är det en process som inte kräver så mycket farliga kemikalier eller bekämpningsmedel. Samtidigt är linproduktionen relativt liten vilket gör miljöbelastningen svår att avgöra, skulle vi odla lika mycket lin som bomull skulle det säkert dyka upp problem. Men i dagsläget så är det ett bra alternativ för den som vill köpa nytt med mindre påverkan på miljön. Sedan är det också ett väldigt vackert material som om du sköter det rätt håller en evighet.

Själv väljer jag att handla handdukar och hemtextilier av lin och bara i enstaka fall kläder. Jag tycker nämligen att det inte finns något bättre att torka sig med än linnehanddukar men hittar inte ofta kläder i lin som jag gillar.

Lite snabbfakta:

Vi har odlat lin för textilier i åtminstone 9000 år.
Lin är Hälsinglands landsskapsblomma.

Tyg av lin kallas för linne.
Torktumla INTE linneprodukter, centrifugera varsamt (fibrerna slås sönder).  

Lin betyder ungefär: Det mest användbara.
I linberedningen ingår: skörd, torkning, repning, rötning, bråkning, skäktning och häckling.