Sy barnklänning av skjorta

klänning av skjorta

Båda barnen i klänningar från gamla herrskjortor.

Att sy nya kläder av herrskjortor är en favorit. Materialet är ofta av bra kvalitet, och tyget lämpar sig bra när det är varmt och soligt ute. Och när man syr är det alltid trixigt att få till snygga knäppkanter och knapphål och då är det smart att använda sådana som redan är sydda.

För tre år sedan sydde jag en klänning av en gammal skjorta till mellanbarnet. Den har sedan länge gått över till lillebarnet, så det kändes dags att sy en ny till mellanungen. Numer har hon en mycket bestämd uppfattning om hur saker ska se ut så det gällde att anpassa sig till en envis, regnbågsälskande, snart-femåring. Tydligen sticks och kliar ärmar – så det gick helt bort.

För att sy en klänning av en skjorta behöver du:

Skjorta
Sax
Tråd
Symaskin (du kan förstås sy för hand också)
Kantband (gärna i regnbågsfärger)

Sedan är det bara att sätta igång:
Lägg upp skjortan på ett bord.
Klipp bort ärmarna.
Rita ut formen på klänningen.
Klipp (på bilden har jag klippt till ärmar, men de fick jag ta bort).

Sy sedan ihop sidosömmarna och kanta halsringning och ärmål med kantband. Om du har en unge med tydlig stil kan du också bli tvungen att fixa ett skärp i lämplig färg. Jag flätade ihop remsor av rosa, blått och gult tyg för att blidka barnet.

Och vad passar bättre än att ta sommarlov med en ny sommarklänning så det gör jag. Vi ses i augusti.

Ha en härlig sommar!

Minska på plasten – gör din egen fruktpåse

IMG_9416Jag roade mig en morgon (när jag sprang till jobbet) med att räkna hur många plastpåsar som låg och skräpade, efter fyra kilometer och tio plastpåsar orkade jag inte räkna mer. Några tygpåsar som låg och skräpade såg jag däremot inte.

Det är snart ett år sedan lagen om att handeln måste informera om plastpåsars påverkan på miljön trädde i kraft. Många butiker valde då att börja ta betalt för plastpåsar. Det har givit effekt och antalet plastpåsar har minskat. Men uppenbarligen hamnar plastpåsar fortfarande i vår natur. Där smulas de sönder och sprider sig i form av mikro- och nanoplast i vår miljö och även in i djur och kanske även in i våra kroppar.

Livsmedelsbutiker har länge tagit betalt för plastpåsar. Och om jag köper påse i affären så använder jag den sedan till sopor. Men det är lätt att plocka på sig några gratis plastpåsar vid frukt och grönt ändå. Om jag handlar en klase bananer eller två paprikor väljer jag att inte ta en sådan påse. Men ska jag ha två kilo potatis eller en hög med äpplen så fungerar det inte riktigt utan påse. De små tunna påsarna som är till frukt slänger jag också direkt i återvinningen. De duger (enligt mig) inte till något annat.

Det skulle ju vara trevligt att minska på antalet plastpåsar och det är just vid fruktpåsarna jag har den möjligheten.

Så jag tillverkade några egna fruktpåsar:
En virkad i lingarn, en stickad i bomullsgarn och en sydd av spetsgardin (syntet). Allt material hade jag hemma.
En fruktpåse av plast väger ungefär tre gram, de jag gjort väger något mer så de extra grammen blir ju en extra kostnad (men inte så hög). 

Virkad påse
vikt: 12 gram
tidsåtgång: tågresa Linköping – Stockholm (enkel)

Mönstret jag följde hittar ni här. Eller jag följde det inte, jag gjorde som vanligt, slog ett öga och virkade sedan efter eget huvud.

Stickad påse
vikt: 10 gram
tidsåtgång: en tur till lekparken och en simskole-lektion.
Jag följde inget mönster utan stickade med stora stickor (storlek 8) en slags rundstickning med två stickor. En teknik där endast varannan maska stickas, per varv. Hur du gör det hittar du: här.

Sydd påse
vikt: 16 gram
tidsåtgång: cirka 10 minuter
Verkligen superlätt att göra. Bara att klippa och sedan sy med maskin. Min påse är gjord som en typisk slöjdpåse, och om du behöver beskrivning på det så finns det en väldigt utförlig: här. Tyvärr så är tyget så pass tätt att det kanske blir svårt för personalen i kassan att se exakt vad som är i påsen.

Alldeles oavsett hur du väljer att göra din fruktpåse/shoppingkasse så är det bra att inte köpa nytt material, utan använda sådant du har hemma eller hittat second-hand. För vi tror gärna att tygpåsen är så mycket bättre för miljön än den i plast. Men det är inte riktigt sant. För det beror på vilken miljöaspekt du väljer att titta på och hur många gånger du använder påsen. En tygpåse i bomull behöver ur ett energiperspektiv användas ett hundratal gånger för att bli ett energieffektivt alternativ till plastpåsen (även mycket högre siffror florerar). Men om tygpåsen är av återanvänt material blir det en omedelbar miljövinst.

Nu gäller det bara att komma ihåg att ta med sig påsarna när jag ska handla.

Glöm inte att tvätta julklappen

tvätta gosdjurSnart är det dags för barnen att slita upp julklapparna och bland dem finns det säkert en del mjuka. Kläder och gosedjur rekommenderar Kemikalieinspektionen att du tvättar innan användning, och jag tycker att det är klokt att följa deras råd.

Att de rekommenderar tvätt är för att det vid tillverkning och transport av textilier används väldigt mycket kemikalier och vissa av dem kan vara hälsovådliga. Men du behöver faktiskt inte tvätta alla textilier. De som är GOTS- och Oeko-tex-märkta ska vara testade för att inte innehålla hälsovådliga och allergiframkallande ämnen. Så om nallen, koftan eller nya kudden är märkt med det kan du knö ner dig i soffan och bara gosa redan på julaftonskvällen.

 


Produkter av ekologisk bomull då, måste det tvättas? Ja, faktiskt. Bomull är en råvara som besprutas väldigt hårt och ekologisk odlad bomull är bättre för odlare och för miljön än konventionellt framställd bomull. Men att något är tillverkat av ekologisk bomull säger ingenting om hur processen efter odling ser ut. De farligaste kemikalierna brukar tillsättas vid blekning och färgning och att något vuxit med mindre gift betyder inte att färgning, bearbetning och frakt är bra. Så tvätta nya tröjan även om den är av ekologisk bomull.

God Jul! Nu ses vi inte förrän efter nyår.

Är bomullen sämre idag?

bomullstygJag är inte ensam om att förbanna att de relativt nyinköpta lakanen noppar sig och att de fort blir tunnslitna. Samtidigt som de gamla lakanen hittade på loppis för en tjuga tycks tåla hur mycket som helst. Och för er som undrar om bomullskvaliteten blivit sämre så är det enkla svaret – JA.

Främst har denna försämring med spinningen av bomull att göra. För länge sedan spanns bomullen till tråd för hand, en tråd i taget.
spinning-wheel-63007_1920Sedan uppfanns Spinning Jenny 1764 och då gick det att spinna flera trådar samtidigt. Efter det utvecklades spinningmaskinerna och så kallad ringspinning var fram till 1970-talet det vanliga sättet att spinna bomull på. Men 1963 uppfanns rotorspinning, även kallad open-end-spinning. Och den typen av maskin har möjlighet att spinna kortare bomullsfibrer i en snabbare och mindre arbetsintensiv process. Mer av bomullen kan också tas om hand (än i ringspinning) och dessa faktorer gjorde att maskinen blev en stor succé. Och snabbt blev den vanligaste inom industrin.

Vi i textilsfären pratar gärna om fiberlängder. Alltså hur lång en fiber är när den spinns till en tråd. Och desto längre en fiber är desto högre kvalitet får slutprodukten. En lång fiber håller helt enkelt mycket bättre.

Av ekonomiska skäl är rotorspinning (open-end) idag det vanligaste sättet att spinna tråd av bomull. Men de kortare fibrerna gör att kvaliteten är sämre än på textil spunna innan rotorspinning tog över. Så därför håller dina second-handlakan längre än nyinköpta.

Men är då alla nya bomullstextilier av dålig kvalitet? Nej, det finns fortfarande de som ringspinner och det är inte bara spinningen som avgör hur hög kvalitet det blir. Även vilken sort bomull det är i grunden spelar roll.
bomullsfältOfta talas det om att egyptisk bomull skulle vara av högre kvalitet. Och egyptisk bomull har längre fibrer än de andra bomullssorterna och kan alltså ge ett tyg av högre kvalitet. Men egyptisk bomull är egentligen inte sprungen från Egypten utan från Nordamerika, som fram till 1861 var största exportör av den sortens bomull. Under amerikanska inbördeskriget (1861-65) tog Egypten över som största producent och därför benämns den än idag som egyptisk även om det mesta av bomullen som odlas i Egypten idag är av en annan inte lika långfibrig sort. Den långfibriga egyptiska bomullen utgör bara några få procent av världens bomullproduktion.

Idag är nästan all bomull på marknaden olika sorter av västindisk bomull, då den lämpar sig bra för maskinhantering.

Men inte bara spinnings-metod och sort av bomull spelar roll för vilken kvalitet dina bomullslakan har. En stor del av kvalitén sitter också i hur tätvävt tyget är och håller du upp ett billighetslakan så kan du ofta se luft emellan trådarna och det säger sig  självt, det kommer inte hålla länge.

Lin – ett miljövänligt material

linblommaLin är ett textilt material som ofta benämns som miljövänligt. Och det stämmer ganska bra. Lin kan nämligen växa där det är regnigt och relativt svalt och det krävs inte heller lika mycket gödning och bekämpningsmedel som vid odling av bomull. Och lin har odlats i stor utsträckning här i Norden. Själv kommer jag från Hälsingland och har fått lära mig att det bästa linet odlades i Hälsingland och Ångermanland, alltså i södra Norrland, där det inte är jättevarmt. Jag har lärt mig att linet blev extra fint om det växte i områden där det var lagom kallt så att det inte växte för fort. För långsamväxande växter ger starkare fibrer och bättre kvalitet.

Men även om linfälten snart lyser blå runt om i landet tillverkas det inga textiler av lin odlat i Sverige längre. På de blå åkrarna odlas oljelin, lin där fröna pressas och blir linolja. Till början av 1900-talet var linoljan en biprodukt och stjälken som skulle bli textil det viktiga. Då var det heller ingen skillnad på oljelin (för linolja) och spånadslin (för textil). Numer är oljelinet framtaget för att ge så många frökapslar som möjligt och stjälken lämpar sig inte lika bra för textiltillverkning.
linseed-1615628_1920Men är då lintillverkningen så bra för miljön som vissa vill göra gällande? Redan under 1700-talet förstörde lintillverkningen vattendrag och i Nederländerna förbjöds så kallad vattenrötning av lin (linet ligger i vatten och ”luckras” upp), eftersom vattendragen blev helt förstörda. Det finns dock andra sätt och röta lin och landrötning (linet ligger på en åker och luckras upp av dagg) har inte alls samma skadliga effekter. Och även om det är en lång process för att göra en textil fiber av lin så är det en process som inte kräver så mycket farliga kemikalier eller bekämpningsmedel. Samtidigt är linproduktionen relativt liten vilket gör miljöbelastningen svår att avgöra, skulle vi odla lika mycket lin som bomull skulle det säkert dyka upp problem. Men i dagsläget så är det ett bra alternativ för den som vill köpa nytt med mindre påverkan på miljön. Sedan är det också ett väldigt vackert material som om du sköter det rätt håller en evighet.

Själv väljer jag att handla handdukar och hemtextilier av lin och bara i enstaka fall kläder. Jag tycker nämligen att det inte finns något bättre att torka sig med än linnehanddukar men hittar inte ofta kläder i lin som jag gillar.

Lite snabbfakta:

Vi har odlat lin för textilier i åtminstone 9000 år.
Lin är Hälsinglands landsskapsblomma.

Tyg av lin kallas för linne.
Torktumla INTE linneprodukter, centrifugera varsamt (fibrerna slås sönder).  

Lin betyder ungefär: Det mest användbara.
I linberedningen ingår: skörd, torkning, repning, rötning, bråkning, skäktning och häckling.

Material – vilka ska du välja om du vill vara miljösmart?

barbary-ape-431299_1920Jag får ofta frågor om hur vi ska tänka när det gäller att handla nya kläder eller textilier. Vilka material är bäst? Vilken märkning går att lita på? Och så vidare.

Det är frågor som det är svårt att ge ett raka besked på, det blir ofta långa krångliga svar med å ena sida och å andra sidan. Dessutom är det ju så att när vi handlar kläder eller textilier är vi dels ute efter något som ser ut på ett visst sätt, men även något som har speciella egenskaper. Och det material som lämpar sig för handdukar är sällan samma som fungerar bra i löparspåret.

Därför har jag istället för att säga vad som är bäst sammanställt en lista där jag ställer liknande saker mot varandra, för att försöka ge dig vägledning i vad du hellre ska välja.

textila material

Men viktigast är alltid att tänka till före köp, använda saker länge och ta hand om det du har.

 

Vad gör H&M med din gamla tröja?

recycle-1730163_1280Under våren 2016 lanserade H&M kampanjen World recycle week och Sustainable fashion through recycled clothes. Och när jag i butik frågade vad som händer med kläderna jag lämnade in så blev svaret att de återvinns till nya.

Så det är inte konstigt om man får intrycket av att inlämnade textilier återvinns till nya kläder. Så är det inte. Förra veckan redogjorde jag för vad välgörenhetsorganisationerna gör med insamlade textilier. Och i det här inlägget ska jag redogöra för vad butikerna gör med insamlade medel det kommer lite längre ner i inlägget, men först lite allmänt om hur återvinning av textil går till.

I dagsläget är det svårt att återvinna kläder till nya textilfibrer. Flera saker ställer till det i återvinningsprocessen, mycket kemikalier vid tillverkningen, svaga fibrer (dålig kvalitet) och blandmaterial är några. Och stordelen av allt vi har på oss består av just fiberblandningar. Tips, ta och kolla i tröjan du har på dig.

Återvinning av rena material är mycket enklare än återvinning av blandmaterial även om det pågår mycket forskning runt det idag. Textila material som återvinns är främst bomull och ull. Dessa material återvinns (oftast) genom en mekanisk process där fibrerna kammas och spinns till nytt material. I den processen skadas fibrerna och blir svagare så det går inte att återvinna materialet i en evig loop. Återvunnen bomull brukar också blandas med ny bomull för att inte slutprodukten ska bli av för låg kvalitet.

I framtiden spås kemisk återvinning bli gällande. Då kommer textilierna att omvandlas till en typ av massa som sedan kan göras till tråd. Liknande hur viskos görs idag. Om du lämnar in kläder till en välgörenhetsorganisation eller i en butik kommer alltså endast några få procent omvandlas till nya fibrer.

Insamling av textilier görs av flera klädkedjor och nedan redogör jag för vad några gör med det insamlade materialet. Jag har letat på deras hemsidor, läst hållbarhetsrapporter och mailat när jag tyckt att svaren de kommunicerar inte duger. Jag har också varit i kontakt med insamlingsorganet I:Collect som H&M, KappAhl och Hemtex använder sig av.

  • H&M samlade 2015 in cirka 12000 ton textilier, alla deras butiker runt om i världen. H&M använder sig av I:Collect som tar hand om det insamlade materialet. I:Collect är en del av Soex (som Röda Korset använder sig av läs, här). De textilier som samlas in i Sverige skickas till Tyskland där de sorteras för hand. Ungefär 60% av det insamlade materialet går till återanvändning alltså säljs som second hand i olika länder. Stordelen av de 40% som återstår materialåtervinns, blir putstrasor, isolering och stoppning. Soex fiberåtervinner en liten del och då endast material som består helt av bomull eller ull.Några få procent bränns upp, det är exempelvis blöta och mögliga saker.
    I:Collect köper in de insamlade textilierna, och har som idé att allt överskott ska gå till välgörande ändamål. H&M svarar följande på vart deras överskott går:

    Överskottet av dessa intäkter (efter kostnader för till exempel insamlingsboxar) doneras till H&M Foundation och används till sociala projekt och återvinningsprojekt. H&M Foundation samarbetar med The Hong Kong Research Institute of Textiles och Apparel för att utveckla en teknik för att återvinna kläder. De sociala projekten är inriktade på jämställdhet och integration av marginaliserade grupper.
    H&M donerar också 0,02 euro för varje insamlat kilo till en lokal välgörenhetsorganisation, läs mer om detta på: hm.charitystar.com

    När jag läser på H&M:s hemsida och även hela deras hållbarhetsrapport är det svårt att förstå vart grejerna människor lämnar in hamnar. Det är lätt att tro att saker som lämnas in handhas av H&M själva, fiberåtervinns och blir nya plagg och så är inte fallet. Jag tycker det är lite tråkigt att transparensen inte är större mest eftersom det inte är några konstigheter med vad som händer med materialet. De anlitar en pålitlig insamlingsaktör och de följer avfallstrappan. De är också en viktig aktör för att öka mängden insamlat material och jag tror att alla skulle tjäna på ökad öppenhet.
    H&M samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.

  • KappAhl samlade 2015 in cirka 128 ton textilier, främst i svenska butiker men även i Finland och Norge.  KappAhl använder sig likt H&M av I:Collect så läs under H&M vad som händer med det insamlade materialet.
    Så här svarar KappAhl på vad de gör med överskottet:

    KappAhl vill och skall inte tjäna pengar på textilinsamling, utan i:Collect har som upplägg att allt överskott som eventuellt genereras (alltså om materialintäkterna överstiger kostnader för transport, sortering, kärl mm) doneras till välgörande ändamål som man som kund får utse. Dessutom doneras 2 eurocent per kg till detta ändamål oavsett om insamlingen har ett underskott eller överskott finansiellt. Vi väljer att sponsra utbildningscentret för utsatta kvinnor i Dhaka som du kan läsa mer om på vår hemsida.

    KappAhl kommunicerar mycket väl vad som händer med det insamlade materialet på sin hemsida. De få frågor jag hade svarade de också fort och utförligt på.
    KappAhl samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.

  • Hemtex samlade 2015 in cirka  100 ton textilier. Hemtex använder sig likt HM och Kappahl av I:Collect så läs under HM så ser du vad som händer med det insamlade materialet. Hemtex hållbarhetsrapport innehåller också all information jag efterfrågade.
    Hemtex samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.
  • Gina Tricot samlade under 2015 in cirka 40 ton textilier. De samarbetar med Human Bridge som jag skrev om i förra inlägget.
    Gina Tricot samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.
  • Lindex samlade 2015 in cirka 3,5 ton textilier främst i Sverige. De samarbetar med Myrorna och vad som hände med det materialet skrev jag om i förra inlägget.
    Lindex samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.
  • FilippaK samlar bara in kläder från sitt egna märke dessa säljs dels i deras second handbutik i Stockholm eller skänks till Stadsmissionen. FilippaK har en egen second handbutik i Stockholm med mestadels sina egna kläder.

Några av er har kanske läst rubriker om att HM bryter mot lagen när de samlar in våra gamla textilier, det stämmer fast HM är inte ensamma de andra butikskedjorna gör det också. Enligt avfallsförordningen får de inte samla in uttjänta kläder och textilspill, sådant är avfall och ska tas om hand av kommunerna. Kommunerna skulle elda upp spillet som i butikskedjornas ägo nu istället återvinns. Det är ju helt galet, när butikskedjorna gör något bra så borde inte en förordning stå i vägen.  Och vi får hoppas på en ändring i förordningen så att det inte ska vara ett lagbrott att göra isolering av mina uttjänta strumpor.

Jag skulle också vilja påminna om skillnaden mellan återanvändning och återvinning. Återanvändning är att använda varan som den är, eller bygga om dess funktion men med samma grund exempelvis köpa kläder på second hand eller göra en väska av ett slitet par jeans. Återvinning är att bryta sönder en vara och göra nya saker av råmaterialet exempelvis smälta ned petflaskor och göra polyestertyg.
plastic-bottles-115071_1920Återanvändning kräver mycket mindre resurser och är bättre för miljön än återvinning så även om återvinning är viktigt så bör inte något gå till återvinning förrän det är helt uttjänt.

Sist vill jag uppmana alla till att lämna in gamla grejer då det är bättre än att slänga dem i soporna, oavsett vilken aktör du väljer att skänka dina gamla paltor till. Men tänk på att det ska vara rent, för någonstans står det en människa och sorterar och lortiga kalsonger tycker jag de kan slippa.

 

 

Butikernas egna ”miljömärkningar”

Många stora mode-och klädföretag har förstått att kunderna efterfrågar material som är bättre ur ett miljöperpektiv. Därför har många egna märkningar för att underlätta för kund att göra hållbara val. Exempel på butikers egna märkningar är: Åhlens Bra val!, H&Ms Consious, Stadiums Supportimg earth m.fl. Och det är på pappret bra. En stor grön lapp som syns även för den minst kunnige.

Häromdagen handlade min sambo kläder på Åhlens. Han kan en del om textil, men är inte lika noggrann som jag och han tyckte det var perfekt med de gröna lapparna, eftersom han inte vill få skäll när han kommer hem. Och han hittade en fin tröja till 3-åringen med grön lapp som han köpte. Tröjan bestod till 60 % av ekologisk bomull och 40 % polyester. Och visst bomullen bör betraktas som ett bättre val, men jungfrulig polyester är det INTE. Så jag gav mig på att läsa hur Åhlens själva definierar Bra val. Det visade sig då att det räcker med att en vara till 50 % består av ett hållbart material, exempelvis återvunnet eller ekologiskt. Så i princip kan en produkt till hälften består av isbjörnspäls och till hälften av återvunnen polyester och då få en grön lapp. Något som inte gör Åhlens unikt de andra har ungefär lika tandlösa definitioner.
Det här blir enligt mig förvirrande för konsument, någon luras faktiskt att tro att en vara innehållande 50 % ohållbartmaterial är just hållbar.klädmärkningOch så här är det med företagens egna märkningar. Det är just deras egna och det är deras definitioner som bestämmer. Butikens egen märkning lurade min sambo och det lurar säkerligen många fler. Det är därför vi bör efterfråga tredjepartscertifieringar. Som exempelvis GOTS eller Fair trade. För vi är många som vill göra bättre val och som vill styra utvecklingen åt rätt håll med våra plånböcker.

Sedan är det ju bra att företagen har förstått att kunder efterfrågar schysstare produkter och 50 % ekologisk bomull är bättre än inget. Och dessa företag är lite bättre och försöker mer är exempelvis Dressman och JC, där det inte finns en rad om hållbarhet. Men metoden skaver.

Läs gärna mer om olika tredjepartsmärkningar  för textil i vår märkningsguide här.

Avfallstrappan

avfallstrappanJag vet inte hur mycket ni vet om avfallstrappan? Den är nämligen bra att ha i åtanke när det är dags att handla. När det kommer till textil eller förpackningar brukar trappan ges fem steg. Ju högre upp på avfallstrappan desto mindre miljöpåverkan och alltså  bättre.

Jag tänkte prata lite mer om steg tre i trappan, alltså i mitten, där vi hittar återvinna. Att återvinna textilier till nya fibrer är idag svårt. Polyester och ull fungerar bra, men bomull som är den vanligaste råvaran i våra plagg är i dagsläget svårt att återvinna. Fibrerna blir inte tillräckligt starka för att uppfylla de kvalitetskrav som branschen kräver. Det finns företag som använder sig av återvunnen bomull men då brukar mängden vara runt 20% för att produkten inte ska bli för dålig. Vilket naturligtvis ändå är ett steg i rätt riktning.

Om du tittar i dina plagg kommer du också att upptäcka att en mycket stor del är blandmaterial alltså flera olika material i samma plagg. Och om själva tröjan är i ett enda material kan du slå dig i backen på att tråden den är sydd med eller trycket på är av ett annat. Detta ihop med alla kemikalier som används vid de olika stegen när ett plagg tillverkas försvårar också återvinning. Rena material är alltid lättare att återvinna.

Att återvinna textila material till nya fibrer står högt upp på agendan hos många mode och textilföretag. Och det satsas mycket pengar och resurser på området. Det är bra, men det är en bit kvar tills vi når en bra fiberåtervinning och hur vi än väljer att se på det så behöver vi hålla oss så högt upp på trappan som möjligt. Ändå är det i mitten av trappan och med fiberåtervinning många stora företag idag försöker etablera sig som miljövänliga.
scrap-166495_1920

Nu ska vi prata mens

tampong
Det känns inte lika tabubelagt att prata om mens längre. När min mensdebuten var aktuell för ca 25-30 år sedan var mens något bara retsamma killarna skrek om, om någon tjej inte ville vara med på gymnastiken eller var ledsen på rasten. Förmodligen beror det till största del på att jag blivit äldre och inte bryr mig om retsamma småkillar längre, ej heller om gubbar som försöker göra sig lustiga genom att påstå att någon har mens om denna är lite argare än den rådande kvinnonormen bjuder. Men jag tror också att det blivit lite öppnare.

Vanligaste mensskydden är tamponger och bindor. Och en kvinna använder i genomsnitt 11 000 tamponger under sitt liv. Jag har alltid trott att tamponger består av bomull, det ser ju ut som hoppressad bomull. Jag har på senare tid lärt mig att många tamponger är tillverkade av rayon (alltså cellulosa) och bomull tillsammans. Massan bleks och en oönskad bieffekt vid blekningen är rester av dioxiner och furaner (mycket farliga miljögifter). Bomull i sig är heller ej oproblematisk då konventionellt odlad bomull kräver enorma mängder kemikalier vars rester kan finnas i slutprodukt. Och små halter av dioxiner har också hittats i tamponger.

I en studie som publicerades i dagarna, gjord i Argentina, visade det sig att 85% av alla testade tamponger innehöll glyphosater (det verksamma medlet i Roundup). Fast här i Sverige har vi ju jättebra koll eller?

Jag trodde att mensskydd rådde under samma kontroller som plåster, kondomer och bandage men tji fick jag. Ingen myndighet har tillsynsansvar över vilka kemikalier som finns i tamponger och bindor. Det pågår alltså fri kemikalieprövning i våra underliv.

Vad kan vi menstruerande då göra själva?

  • Menskopp. Vi kan byta ut bindor och tamponger mot menskopp. Något jag inte provat men som gillas av många. Jag har dock läst att det gäller att se upp med i vilket material och var menskoppen är tillverkad. Vi vill ju inte byta en kemikalietampong mot en kemikaliekopp. Inte heller här finns det ju någon tillsyn.
  • Tygbindor. Vi kan använda tygbindor som vi tvättar och använder många gånger.
  • Naturtampong-svamptampong. Är en natursvamp som används som en tampong.
  • Lita till märkningar. Det finns miljömärkta mensskydd tillverkade av ekologiskt odlad bomull på marknaden. Här kan du läsa mer om märkningar.

svamptampongOch kom ihåg att tamponger aldrig ska spolas ner i toaletten, det gillas inte av våra reningsverk.