Varför tovar sig inte all ull?

ullkläderDet händer att ylletröjan följer med annan smutstvätt in i tvättmaskinen och kommer ut liten som en docktröja och hård som en sko. Och så är det – ull krymper och tovar sig vid hög temperatur och bearbetning.

Men det händer också att en ylletröja slinker med i sextiotvätten och kommer ut i samma storlek bara lite renare. Hur kan det komma sig? Ull är väl ull och borde bete sig likadant, eller?

När jag läser i mina träningsplagg av ull står det att de kan tvättas i 40° och även om jag inte tvättar dem särskilt ofta så är det i en helt vanlig 40°- tvätt ihop med annat smuts de körs när det händer. Och de kommer ut i samma storlek de åkte in. Men om (när) mina barns kofta hamnar i samma tvätt kommer den ut fyra storlekar mindre.

 

Och det är skillnad på ull och ull (nu lämnar vi all skillnad på olika djur och får därhän). Mycket av den ull vi handlar i vanliga butiker är nämligen behandlad. Den har gått genom en process som kallas superwash vilket gör att fibrerna inte hakar i varandra när de snurrar runt i maskinen och plagget kommer alltså inte att krympa.

Det finns två sätt att superwashbehandla, det ena innebär att ullen doppas i klor som fräter bort de yttersta hakarna på ullfibern. Det andra är att doppa själva fibern i en plastlösning som lägger sig som en skyddande hinna. Ofta används båda behandlingarna. Och dessa behandling har en ganska stor miljöpåverkan. Det går åt en hel del energi och vatten förutom att klorbehandling i sig inte är särskilt miljövänligt, men som alltid handlar det om hur kloret används och hur bra rening det är.

Alla behandlade plagg har nödvändigtvis inte gått genom dessa behandlingar, det finns nämligen en miljömässigt bättre behandling som ger samma resultat. Den heter EXP 4.0 och är en process som är godkänd av GOTS och Bluesign. Den innefattar inte klor och det går åt mindre vatten.
EXP_4

När ull genomgår en superwashbehandling försvinner en del av ullens naturliga egenskaper. Till exempel:

  • Förmågan ull har att tova eller filta sig (att ta bort den egenskapen är syftet med behandlingen).
  • Obehandlad ull vill gärna tillbaka i ursprungsform vilket innebär att en tröja som bara ligger i garderoben kan återfå sin form. Den elasticiteten försämras hos superwashbehandlade produkter som riskerar att tappa form på ett annat sätt.
  • Förmågan att ta upp fukt försämras något.
  • Och även de naturligt rengörande egenskaperna blir lite sämre.

Om ett plagg består av obehandlad eller superwashbehandlad ull kan du oftast läsa dig till. De flesta märken som använder sig av obehandlad ull är noggranna med att skriva ut det. Och om det inte står något är det oftast behandlad ull och de stora kedjornas ylleplagg är nästan uteslutande behandlade. Ibland händer det också att det står att ullen är superwashbehandlad. Men om det är en kofta som någon stickat till dig får du fråga eller ta det säkra före det osäkra och tvätta som att det är obehandlat.

Men jag ska vara ärlig, jag är glad att det finns ylleplagg som är behandlade. För även om det ur ett miljöperspektiv är bättre med obehandlad ull så har jag inte oceaner av tid och mina barn är ena riktiga kladd- och kissmonster. Så ibland är det väldigt skönt att bara kunna slänga in allt i maskinen för att två timmar senare kasta upp på strecket (ja, jag vet att plantorkning är bäst). Men om superwashbehandlade grejer klarar torktumling har jag ingen aning, det får någon med tillgång till torktumlare och som inte är rädd om sina ylleplagg testa.

Och vill du veta hur just ditt favoritmärke behandlar ullen, så fråga. Att fråga är nämligen alltid bra, dels kan du få ett svar du är nöjd med men alldeles oavsett så visar du att du är intresserad och kanske får företaget att ändra sig i framtiden. Själv har jag precis slängt iväg frågan om just superwashbehandling till ett av mina favoritmärken, vi får se vad de svarar.

PS. Det är bearbetning som är huvudorsaken till att ull tovar sig. Om ett obehandlat ylleplagg ligger stilla i varmt vatten kommer det inte att krympa. 

Kläder av bambu – kanske inte så fantastiskt ändå

panda-2422740_1920Kläder i bambu har du säkert sett. Och inte sällan (nästan alltid) säljs de som ett miljövänligt alternativ. Jag har skrivit om det tidigare men känner att ämnet är aktuellt att ta upp igen.

Bambu är en råvara som växer fort och det krävs lite eller ingen gödsling eller användning av bekämpningsmedel. Det gör bambu till ett hållbart alternativ sett till själva råvaran.

Men för att göra hård bambu till mjukt tyg behöver bambun gå igenom en bearbetning, och det vanligaste sättet är genom viskosprocessen. En process som kan vara skadlig för miljön och för dem som arbetar i produktionen. Att det används en stor mängd kemikalier i denna process behöver inte vara dåligt (alla kemikalier är inte farliga) och det behöver inte ens vara så illa med farliga kemikalier, det handlar mer om hur dessa tas omhand och vilka regelverk för vattenrening och arbetsmiljö som gäller. Men 83 % av världens viskosbruk ligger i Kina, Indien och Indonesien vilket tyvärr är områden där arbetsförhållanden ofta är dåliga och där det tas lite hänsyn till lokalbefolkning och den närliggande miljön. Bara 10 % av världens viskos tillverkas i Europa, där reglerna generellt är bättre.

Och det är faktiskt jättekonstigt att kläder i viskos från bambu säljs och marknadsförs som kläder av bambu. Viskos från gran, tall eller björk omnämns ju inte på det sättet. Men om någon hittat en label där det står gran/tall får de gärna skicka bild och rätta mig. I USA är det sedan 2009 förbjudet att sälja plagg märkta enbart med bambu, de måste omnämnas som viskos eller viskos från bambu. Och när jag läser Konsumentverkets föreskrifter om benämningar på textilier så slår det mig att det nog är samma regler här, men det verkar efterföljas väldigt dåligt.

Benämning av textila fibrer
4 § Textilfibrer får endast benämnas och beskrivas på det sätt som anges i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

En benämning får inte i något avseende användas på någon annan fiber än den som beskrivs i anslutning till den betecknade fibern enligt bilaga 1, vare sig fristående eller som ordförbindelse eller som egenskapsnamn, oavsett vilket språk som används.

Bambu finns inte omnämnd i bilaga 1.

Du kanske också har hört talas om alla fantastiska egenskaper textil från bambu har. Som att det har antibakteriella egenskaper eller att det ska skydda extra bra mot UV-ljus. Vi pratar alltså om cellulosa som kemiskt brutits ned i flera steg och sedan pressas ut som trådar ur något som liknar ett duschmunstycke. Visst, bambu som råvara innehåller vissa antibakteriella ämnen (vilket även tall och gran gör) som skyddar gräset mot insektsangrepp och svamp, vilket är en av anledningarna till att bambu går att odla utan en massa bekämpningsmedel. Men de egenskaperna är inget som finns kvar efter att bambun förvandlats till tyg genom viskosprocessen.

Förhöjda värden av zink kan också hittas i bambuviskos och kan vara det som gett upphov till myten om bambuns antibakteriella egenskaper. Zink är en biprodukt från viskosprocessen, inte från bambun och kan alltså hittas i all viskos. Sen att kläder i bambuviskos luktar mindre illa (när du tränat i det och låter tröjan ligga i en våt hög på golvet) än syntet- och bomullsplagg är en annan femma, och kan bero på att viskos är bättre på att absorbera fukt.
bamboo-2685419_1920
Bambu kan också göras till tyg i en så kallas lyocellprocess. Den processen är i sig mindre vattenkrävande än viskosprocessen och kemikalierna ska ingå i ett kretslopp (ett slutet system). Men kemikalierna som används där är också giftiga och det blir åter igen beroende på hur fabrikerna sköter sig.

Tyg av bambu går också att framställa i en mekanisk process. Det tyget blir ganska hårt och lämpar sig dåligt för till exempel underkläder.

Sedan ska vi komma ihåg att den påverkan fibern har på miljön är relativt låg jämfört med den påverkan som kommer från färgning, spinning, vävning, stickning och så vidare. Men det är lättare att sälja något med snygga bilder på bambu, än att försöka förbättra färgningsprocessen och sälja på det.

Men ska du då köpa kläder tillverkade i bambuviskos hellre än bomull? Ja om du gillar materialet och planerar att använda plagget länge. Men du ska inte tro att kläder tillverkade av bambuviskos per se är bra för miljön.

P.S. Ingenting tyder på att farliga kemikalier från själva tillverkningen av viskos finns kvar i plagg du köper. Däremot kan det finnas skadliga ämnen från färgning, efterbearbetning eller frakt. Och tyg av bambu görs av jättebambun som är en annan sort än den pandor äter, så vi tar inte pandornas mat. 

Torktumla INTE linne

Tvätta,linneEn kollega kom till mig och frågade om jag hade någon aning om varför hennes endast ett år gamla linnelakan, inköpta på H&M hade gått sönder.

Dålig kvalitet, tänkte jag. Hon förklarade att hon hade gjort precis som butiksbiträdet sagt och torktumlat sina lakan. Varpå jag hävdade att hon absolut inte kunde köpt lakan i lin, för att uppmana till att torktumla linprodukter är samma sak som att förklara hur du förstör textilen på bästa sätt. Vi gick in på H&M:s hemsida och det visade sig att hon hade rätt:  det var linnelakan. Det anmärkningsvärda är inte att ett butiksbiträde fått saker om bakfoten, det kan hända alla, utan att det på H&M:s hemsida klart och tydlig står att lakanen ska torktumlas. Butiksbiträdet hade alltså bara förmedlat hur H&M tycker att vi ska ta hand om våra textilier, på sämsta tänkbara sätt.

Men varför ska du då inte torktumla dina lakan i lin? Jo, för att linfibern bryts sönder och textilen förstörs. Visserligen kommer det att bli mjukt, saker i uppluckringstillstånd blir oftast det.

Hur ska du då tvätta dina linneprodukter?

  • Lin som är en naturfiber går bra att vädra, men ibland (särskilt med sängkläder) vill vi ju tvätta.
  • Lin kan tvättas i upp till 80 grader. Varmare än det gillar inte linfibern då linets naturliga ”lim” skadas. Så vanlig 40 eller 60 tvätt går utmärkt.
  • Centrifugering kan skada linfibern så är det en linprodukt du är extra rädd om, exempelvis en damastduk, skippa helt centrifugeringen. Annars är lin en fiber som blir starkare när den är blöt, så det går att centrifugera men gör det på lägre varvtal än vanligt.
  • Och som tål att upprepas. Torktumla INTE.
  • Lin krymper ofta vid första tvätten, ganska mycket, cirka 4-7 % (bra att veta om du syr gardiner).

Sköter du dina linneprodukter rätt kan de hålla en livstid eller längre. Och lin blir skönare och vackrare när det används.

Men tillbaka till H&M. Den konspiratoriskt lagda skulle kunna säga att H&M uppmuntrar till att missköta sina textilier för att det leder till fler inköp och mer pengar i kassan. Själv tror jag att de helt enkelt inte vet bättre. Att den som gjort produktbeskrivningen och de som korrat skulle behövt mer slöjd och materialkunskap i skolan. Kunskaperna om hur vi ska ta hand om våra kläder och textilier tror jag generellt minskat och när det sker blir det än viktigare att de som säljer grejer till oss faktiskt har koll. För vi litar på det som står i beskrivningar och vi gör som vi blir tillsagda i butiken.
len-2468935_1920Jag har också skrivit om lin här, och beskrivit hur du lättast får ditt lin slätt här.

Är bomullen sämre idag?

woven-2607344_1920Jag är inte ensam om att förbanna att de relativt nyinköpta lakanen noppar sig och att de fort blir tunnslitna. Samtidigt som de gamla lakanen hittade på loppis för en tjuga tycks tåla hur mycket som helst. Och för er som undrar om bomullskvaliteten blivit sämre så är det enkla svaret – JA.

Främst har denna försämring med spinningen av bomull att göra. För länge sedan spanns bomullen till tråd för hand, en tråd i taget.
spinning-wheel-63007_1920Sedan uppfanns Spinning Jenny 1764 och då gick det att spinna flera trådar samtidigt. Efter det utvecklades spinningmaskinerna och så kallad ringspinning var fram till 1970-talet det vanliga sättet att spinna bomull på. Men 1963 uppfanns rotorspinning, även kallad open-end-spinning. Och den typen av maskin har möjlighet att spinna kortare bomullsfibrer i en snabbare och mindre arbetsintensiv process. Mer av bomullen kan också tas om hand (än i ringspinning) och dessa faktorer gjorde att maskinen blev en stor succé. Och snabbt blev den vanligaste inom industrin.

Vi i textilsfären pratar gärna om fiberlängder. Alltså hur lång en fiber är när den spinns till en tråd. Och desto längre en fiber är desto högre kvalitet får slutprodukten. En lång fiber håller helt enkelt mycket bättre.

Av ekonomiska skäl är rotorspinning (open-end) idag det vanligaste sättet att spinna tråd av bomull. Men de kortare fibrerna gör att kvaliteten är sämre än på textil spunna innan rotorspinning tog över. Så därför håller dina second-handlakan längre än nyinköpta.

Men är då alla nya bomullstextilier av dålig kvalitet? Nej, det finns fortfarande de som ringspinner och det är inte bara spinningen som avgör hur hög kvalitet det blir. Även vilken sort bomull det är i grunden spelar roll.
cotton-233920_1920Ofta talas det om att egyptisk bomull skulle vara av högre kvalitet. Och egyptisk bomull har längre fibrer än de andra bomullssorterna och kan alltså ge ett tyg av högre kvalitet. Men egyptisk bomull är egentligen inte sprungen från Egypten utan från Nordamerika, som fram till 1861 var största exportör av den sortens bomull. Under amerikanska inbördeskriget (1861-65) tog Egypten över som största producent och därför benämns den än idag som egyptisk även om det mesta av bomullen som odlas i Egypten idag är av en annan inte lika långfibrig sort. Den långfibriga egyptiska bomullen utgör bara några få procent av världens bomullproduktion.

Idag är nästan all bomull på marknaden olika sorter av västindisk bomull, då den lämpar sig bra för maskinhantering.

Men inte bara spinnings-metod och sort av bomull spelar roll för vilken kvalitet dina bomullslakan har. En stor del av kvalitén sitter också i hur tätvävt tyget är och håller du upp ett billighetslakan så kan du ofta se luft emellan trådarna och det säger sig  självt, det kommer inte hålla länge.

Haven är fulla av mikroplast – detta kan du göra

fish-1663772_1920De flesta av oss har sett bilder på valar intrasslade i gamla fiskenät, fåglar med magsäcken full av plastskräp eller sköldpaddor med deformerade skal efter att de krupit in i en gammal ölring av plast. Och plastskräp är ett jättestort problem, särskilt i vår havsmiljö och det är mycket plast i våra världshav – ungefär 268 940 ton flyter runt på ytan. Och plasten kommer vara där länge eftersom det tar flera hundra år innan det bryts ned.

Vad färre vet är att även små bitar plast, så kallade mikroplaster, också är problematiskt för våra hav och sjöar. Och att det vid tvätt av kläder i syntetmaterial frigörs en stor mängd små plastbitar som sedan följer med tvättvattnet ut i avloppet och vidare ut i våra sjöar och hav. Små plastbitar som äts upp av plankton och fiskar.

Men vad är egentligen mikroplast och vad kan vi göra för att inte våra plankton och fiskar ska få i sig dessa små plastbitar?

När det pratas om mikroplast är det plastbitar mindre än 5 mm som avses. Mikroplaster från tvätt är dock mycket mindre än så. Ungefär 40% av de kläder vi köper i Sverige uppskattas vara i syntetmaterial alltså plast. Det vanligaste är polyester men det finns många fler syntetmaterial exempelvis – polyamid (nylon), akryl, polypropropen med fler. Alla textilier slits när de tvättas och släpper ifrån sig små fibrer, delar från naturmaterial bryts till skillnad från delar av syntet ned relativt lätt i vår natur. Det är svårt att gör exakta beräkningar på hur mycket mikropartiklar från tvätt som läcker ut i våra vatten men så mycket som 945 ton/år befaras gå till våra avloppsverk. Av detta fångar våra reningsverk upp det mesta men 0,2-19 ton/år beräknas åka ut i våra vatten. Nu kanske det inte låter så farligt men varje gram motsvarar flera tusen fibrer. Och studier i Stilla havet har visat att det finns ungefär sex gånger mer mikroplaster än plankton i vattnet. Och det som fångas upp av våra reningsverk hamnar i slammet som sedan sprids bland annat på våra jordbruksmarker.

Som jag påpekat släpper alla plagg av syntet ifrån sig plast men strukturen på tyget och hur tråden är spunnen har visat sig spela stor roll för hur mycket partiklar som släpper. Och här utmärker sig barnfamiljsfavoriten polyesterfleece. Fleece är fluffigt och mjukt och fibrerna som sitter löst på ytan släpper lätt. Studier har också visat att syntetplagg släpper ifrån sig som mest mikroplaster vid de första tvättarna.
washing-machine-380835_1920Personligen tycker jag att det borde ligga på producenter av kläder och tvättmaskiner samt reningsverken att minska hur mycket mikroplaster som läcker ut till våra hav. Och filter som installeras i nyare reningsverk kommer göra stor skillnad, men tyvärr går inte allt vårt avloppsvatten genom reningsverken då kapaciteten ibland är för låg och orenat material släpps ut i våra vatten.

Så vad kan vi  själva göra idag för att minska mikroplasten i våra hav?

Jo, här kommer 5 konkreta tips:

  • Köp inte nya plagg av syntet.
  • Tvätta bara om det verkligen behövs.
  • Tvätta fulla maskiner.
  • När du rensar tvättmaskinens filter släng i soporna eller dammsug. Släng ludd från torktumlaren i soporna.
  • Skaffa speciella tvättpåsar som du kan lägga dina syntetplagg i som ska hindra mikropartiklarna från att åka ut i avloppet eller en ”boll” som ska samla in 30% av mikroplasterna. Dessa två produkter är idag inte testade av några oberoende så jag kan inte garantera att det fungerar.

 

OBS: Den största källan till utsläpp av mikroplaster i vår miljö och även våra vatten kommer från slitage av bildäck.

Vaxduk är plastduk – vilka hållbara alternativ finns?

IMG_1209Vaxduk är så praktiskt. När ungarna kladdar med yoghurt eller när skatan bajsar på bordet är det bara att ta fram trasan och torka av. Och sommaren är verkligen vaxdukens tid.

Men är det verkligen vax som gör ytan så lätt att torka av? Vaxduk var för länge sedan ett tyg som hade vaxats, exakt med vilket vax vet jag inte men min gissning är bivax. Idag är vaxduk ett plastbestruket tyg. Bestruket med vinyl, akryl eller PVC. Inte särskilt miljövänligt med andra ord. Och även med risk för att vara hälsovådligt då vissa dukar innehåller mjukgörare, så kallade ftalater. Alla vaxdukar är dock inte skadliga och det finns Öko-tex 100 märkta tyger att få tag i. Men Öko-tex 100 är ingen miljömärkning, utan en märkning som garanterar att slutprodukten är fri från skadliga ämnen. En bra märkning för slutkonsument men inte nödvändigtvis för miljön och de som kommer i kontakt med den innan den når butikshyllanJag har skrivit mer om det här.

Jag gillar ju vaxdukar men vill inte ha plastbehandlat tyg, så hur ska jag göra? Min första tanke var att göra som förr. Ta ett tyg och smälta bivax över det. Sen kom jag på att bivax blir klibbigt av värme och vaxduk vill jag ju ha i solen. Och när jag läste på verkar det inte ha varit så praktiskt med bivaxdukar, just för att de klibbar när det är varmt och spricker när det är kallt. Men innan plasten gjorde sitt intåg och vaxduk blev plastduk under 1940-talet, var det en period då tyg ibland behandlades med linolja. Och en traditionell oljerock står ju emot väta bra. Så jag tänkte testa att behandla tyg med linolja. Det visade sig att det tar tid. Tyg som behandlas med linolja behöver torka i ungefär en månad.
IMG_1198
Det är alltså bara att sätta igång om det ska bli klart innan sommaren är slut. Jag började med att tvätta några tyger. Det är bra att tvätta nya tyger oavsett vad du ska göra, detta för att kemikalierester ska försvinna och att tyg ofta krymper vid första tvätten.
IMG_1202Sedan penslade jag linolja på tygerna, och passade på att göra det på ett bord som ändå behövde oljas.

Nu hänger de på tork. Torktiden kan minskas något genom att blanda terpentin i linoljan, men det hade jag inget hemma.

Men eftersom det tar sådan tid att få det färdiga fick jag lov att ta en gammal vaxduk i plast (säkert hälsovådlig) och bygga tak till barnens utekök.
IMG_1214
Jag återkommer med rapport om hur mitt linoljebehandlade tyg blev – om en månad eller så.

PS. Jag använde kokt linolja eftersom den bildar ett skikt när den torkar. Rå linolja riskerar att aldrig torka och ytan blir då klibbig. Tänk också på att torka duken luftigt då det bildas värme när olja torkar och det kan självantända.

 

 

 

Lin – ett miljövänligt material

linum-usitatissimum-844631_1920Lin är ett textilt material som ofta benämns som miljövänligt. Och det stämmer ganska bra. Lin kan nämligen växa där det är regnigt och relativt svalt och det krävs inte heller lika mycket gödning och bekämpningsmedel som vid odling av bomull. Och lin har odlats i stor utsträckning här i Norden. Själv kommer jag från Hälsingland och har fått lära mig att det bästa linet odlades i Hälsingland och Ångermanland, alltså i södra Norrland, där det inte är jättevarmt. Jag har lärt mig att linet blev extra fint om det växte i områden där det var lagom kallt så att det inte växte för fort. För långsamväxande växter ger starkare fibrer och bättre kvalitet.

Men även om linfälten snart lyser blå runt om i landet tillverkas det inga textiler av lin odlat i Sverige längre. På de blå åkrarna odlas oljelin, lin där fröna pressas och blir linolja. Till början av 1900-talet var linoljan en biprodukt och stjälken som skulle bli textil det viktiga. Då var det heller ingen skillnad på oljelin (för linolja) och spånadslin (för textil). Numer är oljelinet framtaget för att ge så många frökapslar som möjligt och stjälken lämpar sig inte lika bra för textiltillverkning.
linseed-1615628_1920Men är då lintillverkningen så bra för miljön som vissa vill göra gällande? Redan under 1700-talet förstörde lintillverkningen vattendrag och i Nederländerna förbjöds så kallad vattenrötning av lin (linet ligger i vatten och ”luckras” upp), eftersom vattendragen blev helt förstörda. Det finns dock andra sätt och röta lin och landrötning (linet ligger på en åker och luckras upp av dagg) har inte alls samma skadliga effekter. Och även om det är en lång process för att göra en textil fiber av lin så är det en process som inte kräver så mycket farliga kemikalier eller bekämpningsmedel. Samtidigt är linproduktionen relativt liten vilket gör miljöbelastningen svår att avgöra, skulle vi odla lika mycket lin som bomull skulle det säkert dyka upp problem. Men i dagsläget så är det ett bra alternativ för den som vill köpa nytt med mindre påverkan på miljön. Sedan är det också ett väldigt vackert material som om du sköter det rätt håller en evighet.

Själv väljer jag att handla handdukar och hemtextilier av lin och bara i enstaka fall kläder. Jag tycker nämligen att det inte finns något bättre att torka sig med än linnehanddukar men hittar inte ofta kläder i lin som jag gillar.

Lite snabbfakta:

Vi har odlat lin för textilier i åtminstone 9000 år.
Lin är Hälsinglands landsskapsblomma.

Tyg av lin kallas för linne.
Torktumla INTE linneprodukter, centrifugera varsamt (fibrerna slås sönder).  

Lin betyder ungefär: Det mest användbara.
I linberedningen ingår: skörd, torkning, repning, rötning, bråkning, skäktning och häckling.

Rädda den svenska ullen

sheep-345691_1920Ull är mitt favoritmaterial. Jag gillar hur olika ullsorter passar för helt olika grejer, hur merinoullen är grym till underställ, hur texelull inte tovar sig och passar som stoppning och hur den kliande ryaullen passar till mattor.

Men ull är inte oproblematiskt ur ett miljöperspektiv. Merparten av den ull vi idag använder är merinoull och den kommer oftast från stora besättningar på andra sidan jorden. Och precis som köttproduktionen orsakar ullproduktionen utsläpp av metangas, som är en kraftig växthusgas. Svenska får pruttar också men här har vi inte jättebesättningar som i Australien och många använder även fåren för att hålla landskapet öppet, vilket är bra för den biologiska mångfalden.
sheep-1421519_1920
Får måste enligt svensk djurskyddslag klippas minst en gång om året och av det blir det en hel del ull. Tyvärr används alldeles för lite av den svenska ullen, det är faktiskt så illa att merparten bränns eller grävs ned. Och det är ju ett stort slöseri på en resurs vi faktiskt har.

I vårt grannland Norge ser det helt annorlunda ut. Där tas mycket av ullen omhand, även den från små producenter. Det finns statligt subventionerade insamlingsstationer som gör att det är enkelt för fårägare att lämna in sin ull. De har också ett klassificeringssystem för ullen, alltså ett system där ullen sorteras efter egenskap och vad den passar till.

Något sådant finns inte i Sverige. Det är upp till intresserade fårägare att hitta och lämna sin ull till de få småspinnerier som finns.

Idag finns det i Sverige en fårras som heter jämtlandsfår, ullen från dem jämförs med merinoull och den är mycket eftertraktad. Och Fjällräven har inlett ett projekt där de kommer tillverka tröjor av ull från jämtlandsfår. Tyvärr kommer det bara att resultera i 120 tröjor (gissa om jag vill ha en). Men det är ett bra initiativ som bör uppmärksammas. Samtidigt behöver fler företag få upp ögonen för fler ullsorter än merino (eller jämtlandsfår). All ull om den är klippt korrekt går att använda, det är bara olika användningsområden.

För att få ruljans på förädlingen av svensk ull behövs flera insatser:

1. Först behöver ullen klassas som en jordbruksprodukt, idag betecknas den inte alls. En beteckning skulle signalera att ullen är en värdefull biprodukt och underlätta för olika projekt runt ull att komma till stånd.

2. Sedan skulle vi behöva ha en nationell strategi för insamling av ullen, exempelvis i likhet med Norges subventionerade insamlingssystem. Men för att det ska vara någon idé att samla in ull behöver det finnas möjlighet till förädling och någon som vill köpa svenska ylleprodukter.

3. Det behövs alltså fler företag som vågar satsa på svensk ull (som annars skulle brännas). Det skulle visa på ett genuint intresse för miljö- och djurskyddsfrågor.

Idag är vi i Sverige allt annat än självförsörjande på kläder och textilier men att inte ens ta tillvara det vi har är ett oerhört slöseri och minst sagt dumt.

Material – vilka ska du välja om du vill vara miljösmart?

barbary-ape-431299_1920Jag får ofta frågor om hur vi ska tänka när det gäller att handla nya kläder eller textilier. Vilka material är bäst? Vilken märkning går att lita på? Och så vidare.

Det är frågor som det är svårt att ge ett raka besked på, det blir ofta långa krångliga svar med å ena sida och å andra sidan. Dessutom är det ju så att när vi handlar kläder eller textilier är vi dels ute efter något som ser ut på ett visst sätt, men även något som har speciella egenskaper. Och det material som lämpar sig för handdukar är sällan samma som fungerar bra i löparspåret.

Därför har jag istället för att säga vad som är bäst sammanställt en lista där jag ställer liknande saker mot varandra, för att försöka ge dig vägledning i vad du hellre ska välja.

Väljhellre

Men viktigast är alltid att tänka till före köp, använda saker länge och ta hand om det du har.

 

Polyester – ett plastmaterial

oil-platform-484859_1920De flesta av oss vet att bomull kommer från en buske och ull från får. Att syntetmaterial är olika former av plast och kommer från olja har många sämre koll på. Ändå är mer än 50% av alla plagg som tillverkas i världen av syntetmaterial (Sverige ca 30%). Det vanligaste syntetmaterialet är polyester.

Polyester och andra syntetmaterial är riktiga miljöbovar. Och det största problemet ligger i att råvaran är olja vilket medför stora koldioxidutsläpp och utsläpp av tungmetaller i samband med utvinning. Energiåtgången för en t-shirt i polyester är ungefär tre gånger så hög som för en dito i bomull.  I genomsnitt kräver en t-shirt i polyester 5.5 kg co2 vid tillverkning.  Men inte bara råvaran påverkar miljön spinning, vävning och färgning påverkar också miljön negativt.

Den uppmärksamme har säkert sett att det finns återvunnen polyester på marknaden. Ur ett miljöperspektiv är det mycket bättre än ny polyester och vid tillverkning går det åt ca 70% mindre koldioxid. Tyvärr är det bara ca 8% av polyestern som tillverkas av återvunnet material. Men om du vill handla syntetmaterial försök hitta återvunnen. Vanligast är att återvunnen polyester är tillverkad av gamla PET-flaskor.
plastic-bottles-115071_1920Alla plagg oavsett om de är gjorda i naturmaterial eller av syntet nöts när de tvättas och släpper ut små partiklar med sköljvattnet. Och här är syntetmaterialen riktigt dåliga eftersom deras småpartiklar består av mikroplaster. Mikroplaster som inte reningsverken klarar av att ta hand om och som istället spolas ut i våra hav, sjöar och vattendrag. Dessa partiklar äts sedan upp av djurplankton som i sin tur äts upp av fiskar och vips har vi en massa plast i kretsloppet.

Att polyester är dåligt för miljön innebär däremot inte att det är finns någon forskning eller belägg för att polyester skulle vara farligt att ha på sig. Däremot är det inte ovanligt att polyester och andra syntetmaterial färgats med dispersionsfärger och det är något som kan orsaka allergiska besvär.

Men varför är då polyester och annan syntet så vanligt? Syntetmaterial är billigt att framställa, vilket dessvärre beror på att olja är för billigt. Men det finns fler anledningar och det är de positiva egenskaper materialen har. Polyester är lätt att tvätta, och torkar snabbt. Eftersom det är en av människa skapad fiber så är den oändligt lång vilket gör att den är stark. Ett par sockor i 100% ull kommer att slitas på tå och häl relativt fort men blandas det i några procent syntetmaterial så kommer sockan hålla längre. Och jag tror vi alla har minst ett par strumpor där några tappra nakna trådar är det enda som håller ihop hälen och dessa trådar är i något syntetmaterial för bomull och ull nöts mycket fortare.
holes-111797_1920Fler syntetmaterial:
Akryl, elastan (handelsnamn Lycra och Spandex), polyamid (handelsnamn Nylon), polyeten, modakryl.

PS: Använd inte blekmedel när du tvättar syntetmaterial. Syntetmaterial är oftast färgade vita så blekmedel riskerar att plaggen bli grådaskiga.