Är bomullen sämre idag?

woven-2607344_1920Jag är inte ensam om att förbanna att de relativt nyinköpta lakanen noppar sig och att de fort blir tunnslitna. Samtidigt som de gamla lakanen hittade på loppis för en tjuga tycks tåla hur mycket som helst. Och för er som undrar om bomullskvaliteten blivit sämre så är det enkla svaret – JA.

Främst har denna försämring med spinningen av bomull att göra. För länge sedan spanns bomullen till tråd för hand, en tråd i taget.
spinning-wheel-63007_1920Sedan uppfanns Spinning Jenny 1764 och då gick det att spinna flera trådar samtidigt. Efter det utvecklades spinningmaskinerna och så kallad ringspinning var fram till 1970-talet det vanliga sättet att spinna bomull på. Men 1963 uppfanns rotorspinning, även kallad open-end-spinning. Och den typen av maskin har möjlighet att spinna kortare bomullsfibrer i en snabbare och mindre arbetsintensiv process. Mer av bomullen kan också tas om hand (än i ringspinning) och dessa faktorer gjorde att maskinen blev en stor succé. Och snabbt blev den vanligaste inom industrin.

Vi i textilsfären pratar gärna om fiberlängder. Alltså hur lång en fiber är när den spinns till en tråd. Och desto längre en fiber är desto högre kvalitet får slutprodukten. En lång fiber håller helt enkelt mycket bättre.

Av ekonomiska skäl är rotorspinning (open-end) idag det vanligaste sättet att spinna tråd av bomull. Men de kortare fibrerna gör att kvaliteten är sämre än på textil spunna innan rotorspinning tog över. Så därför håller dina second-handlakan längre än nyinköpta.

Men är då alla nya bomullstextilier av dålig kvalitet? Nej, det finns fortfarande de som ringspinner och det är inte bara spinningen som avgör hur hög kvalitet det blir. Även vilken sort bomull det är i grunden spelar roll.
cotton-233920_1920Ofta talas det om att egyptisk bomull skulle vara av högre kvalitet. Och egyptisk bomull har längre fibrer än de andra bomullssorterna och kan alltså ge ett tyg av högre kvalitet. Men egyptisk bomull är egentligen inte sprungen från Egypten utan från Nordamerika, som fram till 1861 var största exportör av den sortens bomull. Under amerikanska inbördeskriget (1861-65) tog Egypten över som största producent och därför benämns den än idag som egyptisk även om det mesta av bomullen som odlas i Egypten idag är av en annan inte lika långfibrig sort. Den långfibriga egyptiska bomullen utgör bara några få procent av världens bomullproduktion.

Idag är nästan all bomull på marknaden olika sorter av västindisk bomull, då den lämpar sig bra för maskinhantering.

Men inte bara spinnings-metod och sort av bomull spelar roll för vilken kvalitet dina bomullslakan har. En stor del av kvalitén sitter också i hur tätvävt tyget är och håller du upp ett billighetslakan så kan du ofta se luft emellan trådarna och det säger sig  självt, det kommer inte hålla länge.

Haven är fulla av mikroplast – detta kan du göra

fish-1663772_1920De flesta av oss har sett bilder på valar intrasslade i gamla fiskenät, fåglar med magsäcken full av plastskräp eller sköldpaddor med deformerade skal efter att de krupit in i en gammal ölring av plast. Och plastskräp är ett jättestort problem, särskilt i vår havsmiljö och det är mycket plast i våra världshav – ungefär 268 940 ton flyter runt på ytan. Och plasten kommer vara där länge eftersom det tar flera hundra år innan det bryts ned.

Vad färre vet är att även små bitar plast, så kallade mikroplaster, också är problematiskt för våra hav och sjöar. Och att det vid tvätt av kläder i syntetmaterial frigörs en stor mängd små plastbitar som sedan följer med tvättvattnet ut i avloppet och vidare ut i våra sjöar och hav. Små plastbitar som äts upp av plankton och fiskar.

Men vad är egentligen mikroplast och vad kan vi göra för att inte våra plankton och fiskar ska få i sig dessa små plastbitar?

När det pratas om mikroplast är det plastbitar mindre än 5 mm som avses. Mikroplaster från tvätt är dock mycket mindre än så. Ungefär 40% av de kläder vi köper i Sverige uppskattas vara i syntetmaterial alltså plast. Det vanligaste är polyester men det finns många fler syntetmaterial exempelvis – polyamid (nylon), akryl, polypropropen med fler. Alla textilier slits när de tvättas och släpper ifrån sig små fibrer, delar från naturmaterial bryts till skillnad från delar av syntet ned relativt lätt i vår natur. Det är svårt att gör exakta beräkningar på hur mycket mikropartiklar från tvätt som läcker ut i våra vatten men så mycket som 945 ton/år befaras gå till våra avloppsverk. Av detta fångar våra reningsverk upp det mesta men 0,2-19 ton/år beräknas åka ut i våra vatten. Nu kanske det inte låter så farligt men varje gram motsvarar flera tusen fibrer. Och studier i Stilla havet har visat att det finns ungefär sex gånger mer mikroplaster än plankton i vattnet. Och det som fångas upp av våra reningsverk hamnar i slammet som sedan sprids bland annat på våra jordbruksmarker.

Som jag påpekat släpper alla plagg av syntet ifrån sig plast men strukturen på tyget och hur tråden är spunnen har visat sig spela stor roll för hur mycket partiklar som släpper. Och här utmärker sig barnfamiljsfavoriten polyesterfleece. Fleece är fluffigt och mjukt och fibrerna som sitter löst på ytan släpper lätt. Studier har också visat att syntetplagg släpper ifrån sig som mest mikroplaster vid de första tvättarna.
washing-machine-380835_1920Personligen tycker jag att det borde ligga på producenter av kläder och tvättmaskiner samt reningsverken att minska hur mycket mikroplaster som läcker ut till våra hav. Och filter som installeras i nyare reningsverk kommer göra stor skillnad, men tyvärr går inte allt vårt avloppsvatten genom reningsverken då kapaciteten ibland är för låg och orenat material släpps ut i våra vatten.

Så vad kan vi  själva göra idag för att minska mikroplasten i våra hav?

Jo, här kommer 5 konkreta tips:

  • Köp inte nya plagg av syntet.
  • Tvätta bara om det verkligen behövs.
  • Tvätta fulla maskiner.
  • När du rensar tvättmaskinens filter släng i soporna eller dammsug. Släng ludd från torktumlaren i soporna.
  • Skaffa speciella tvättpåsar som du kan lägga dina syntetplagg i som ska hindra mikropartiklarna från att åka ut i avloppet eller en ”boll” som ska samla in 30% av mikroplasterna. Dessa två produkter är idag inte testade av några oberoende så jag kan inte garantera att det fungerar.

 

OBS: Den största källan till utsläpp av mikroplaster i vår miljö och även våra vatten kommer från slitage av bildäck.

Vaxduk är plastduk – vilka hållbara alternativ finns?

IMG_1209Vaxduk är så praktiskt. När ungarna kladdar med yoghurt eller när skatan bajsar på bordet är det bara att ta fram trasan och torka av. Och sommaren är verkligen vaxdukens tid.

Men är det verkligen vax som gör ytan så lätt att torka av? Vaxduk var för länge sedan ett tyg som hade vaxats, exakt med vilket vax vet jag inte men min gissning är bivax. Idag är vaxduk ett plastbestruket tyg. Bestruket med vinyl, akryl eller PVC. Inte särskilt miljövänligt med andra ord. Och även med risk för att vara hälsovådligt då vissa dukar innehåller mjukgörare, så kallade ftalater. Alla vaxdukar är dock inte skadliga och det finns Öko-tex 100 märkta tyger att få tag i. Men Öko-tex 100 är ingen miljömärkning, utan en märkning som garanterar att slutprodukten är fri från skadliga ämnen. En bra märkning för slutkonsument men inte nödvändigtvis för miljön och de som kommer i kontakt med den innan den når butikshyllanJag har skrivit mer om det här.

Jag gillar ju vaxdukar men vill inte ha plastbehandlat tyg, så hur ska jag göra? Min första tanke var att göra som förr. Ta ett tyg och smälta bivax över det. Sen kom jag på att bivax blir klibbigt av värme och vaxduk vill jag ju ha i solen. Och när jag läste på verkar det inte ha varit så praktiskt med bivaxdukar, just för att de klibbar när det är varmt och spricker när det är kallt. Men innan plasten gjorde sitt intåg och vaxduk blev plastduk under 1940-talet, var det en period då tyg ibland behandlades med linolja. Och en traditionell oljerock står ju emot väta bra. Så jag tänkte testa att behandla tyg med linolja. Det visade sig att det tar tid. Tyg som behandlas med linolja behöver torka i ungefär en månad.
IMG_1198
Det är alltså bara att sätta igång om det ska bli klart innan sommaren är slut. Jag började med att tvätta några tyger. Det är bra att tvätta nya tyger oavsett vad du ska göra, detta för att kemikalierester ska försvinna och att tyg ofta krymper vid första tvätten.
IMG_1202Sedan penslade jag linolja på tygerna, och passade på att göra det på ett bord som ändå behövde oljas.

Nu hänger de på tork. Torktiden kan minskas något genom att blanda terpentin i linoljan, men det hade jag inget hemma.

Men eftersom det tar sådan tid att få det färdiga fick jag lov att ta en gammal vaxduk i plast (säkert hälsovådlig) och bygga tak till barnens utekök.
IMG_1214
Jag återkommer med rapport om hur mitt linoljebehandlade tyg blev – om en månad eller så.

PS. Jag använde kokt linolja eftersom den bildar ett skikt när den torkar. Rå linolja riskerar att aldrig torka och ytan blir då klibbig. Tänk också på att torka duken luftigt då det bildas värme när olja torkar och det kan självantända.

 

 

 

Lin – ett miljövänligt material

linum-usitatissimum-844631_1920Lin är ett textilt material som ofta benämns som miljövänligt. Och det stämmer ganska bra. Lin kan nämligen växa där det är regnigt och relativt svalt och det krävs inte heller lika mycket gödning och bekämpningsmedel som vid odling av bomull. Och lin har odlats i stor utsträckning här i Norden. Själv kommer jag från Hälsingland och har fått lära mig att det bästa linet odlades i Hälsingland och Ångermanland, alltså i södra Norrland, där det inte är jättevarmt. Jag har lärt mig att linet blev extra fint om det växte i områden där det var lagom kallt så att det inte växte för fort. För långsamväxande växter ger starkare fibrer och bättre kvalitet.

Men även om linfälten snart lyser blå runt om i landet tillverkas det inga textiler av lin odlat i Sverige längre. På de blå åkrarna odlas oljelin, lin där fröna pressas och blir linolja. Till början av 1900-talet var linoljan en biprodukt och stjälken som skulle bli textil det viktiga. Då var det heller ingen skillnad på oljelin (för linolja) och spånadslin (för textil). Numer är oljelinet framtaget för att ge så många frökapslar som möjligt och stjälken lämpar sig inte lika bra för textiltillverkning.
linseed-1615628_1920Men är då lintillverkningen så bra för miljön som vissa vill göra gällande? Redan under 1700-talet förstörde lintillverkningen vattendrag och i Nederländerna förbjöds så kallad vattenrötning av lin (linet ligger i vatten och ”luckras” upp), eftersom vattendragen blev helt förstörda. Det finns dock andra sätt och röta lin och landrötning (linet ligger på en åker och luckras upp av dagg) har inte alls samma skadliga effekter. Och även om det är en lång process för att göra en textil fiber av lin så är det en process som inte kräver så mycket farliga kemikalier eller bekämpningsmedel. Samtidigt är linproduktionen relativt liten vilket gör miljöbelastningen svår att avgöra, skulle vi odla lika mycket lin som bomull skulle det säkert dyka upp problem. Men i dagsläget så är det ett bra alternativ för den som vill köpa nytt med mindre påverkan på miljön. Sedan är det också ett väldigt vackert material som om du sköter det rätt håller en evighet.

Själv väljer jag att handla handdukar och hemtextilier av lin och bara i enstaka fall kläder. Jag tycker nämligen att det inte finns något bättre att torka sig med än linnehanddukar men hittar inte ofta kläder i lin som jag gillar.

Lite snabbfakta:

Vi har odlat lin för textilier i åtminstone 9000 år.
Lin är Hälsinglands landsskapsblomma.

Tyg av lin kallas för linne.
Torktumla INTE linneprodukter, centrifugera varsamt (fibrerna slås sönder).  

Lin betyder ungefär: Det mest användbara.
I linberedningen ingår: skörd, torkning, repning, rötning, bråkning, skäktning och häckling.

Rädda den svenska ullen

sheep-345691_1920Ull är mitt favoritmaterial. Jag gillar hur olika ullsorter passar för helt olika grejer, hur merinoullen är grym till underställ, hur texelull inte tovar sig och passar som stoppning och hur den kliande ryaullen passar till mattor.

Men ull är inte oproblematiskt ur ett miljöperspektiv. Merparten av den ull vi idag använder är merinoull och den kommer oftast från stora besättningar på andra sidan jorden. Och precis som köttproduktionen orsakar ullproduktionen utsläpp av metangas, som är en kraftig växthusgas. Svenska får pruttar också men här har vi inte jättebesättningar som i Australien och många använder även fåren för att hålla landskapet öppet, vilket är bra för den biologiska mångfalden.
sheep-1421519_1920
Får måste enligt svensk djurskyddslag klippas minst en gång om året och av det blir det en hel del ull. Tyvärr används alldeles för lite av den svenska ullen, det är faktiskt så illa att merparten bränns eller grävs ned. Och det är ju ett stort slöseri på en resurs vi faktiskt har.

I vårt grannland Norge ser det helt annorlunda ut. Där tas mycket av ullen omhand, även den från små producenter. Det finns statligt subventionerade insamlingsstationer som gör att det är enkelt för fårägare att lämna in sin ull. De har också ett klassificeringssystem för ullen, alltså ett system där ullen sorteras efter egenskap och vad den passar till.

Något sådant finns inte i Sverige. Det är upp till intresserade fårägare att hitta och lämna sin ull till de få småspinnerier som finns.

Idag finns det i Sverige en fårras som heter jämtlandsfår, ullen från dem jämförs med merinoull och den är mycket eftertraktad. Och Fjällräven har inlett ett projekt där de kommer tillverka tröjor av ull från jämtlandsfår. Tyvärr kommer det bara att resultera i 120 tröjor (gissa om jag vill ha en). Men det är ett bra initiativ som bör uppmärksammas. Samtidigt behöver fler företag få upp ögonen för fler ullsorter än merino (eller jämtlandsfår). All ull om den är klippt korrekt går att använda, det är bara olika användningsområden.

För att få ruljans på förädlingen av svensk ull behövs flera insatser:

1. Först behöver ullen klassas som en jordbruksprodukt, idag betecknas den inte alls. En beteckning skulle signalera att ullen är en värdefull biprodukt och underlätta för olika projekt runt ull att komma till stånd.

2. Sedan skulle vi behöva ha en nationell strategi för insamling av ullen, exempelvis i likhet med Norges subventionerade insamlingssystem. Men för att det ska vara någon idé att samla in ull behöver det finnas möjlighet till förädling och någon som vill köpa svenska ylleprodukter.

3. Det behövs alltså fler företag som vågar satsa på svensk ull (som annars skulle brännas). Det skulle visa på ett genuint intresse för miljö- och djurskyddsfrågor.

Idag är vi i Sverige allt annat än självförsörjande på kläder och textilier men att inte ens ta tillvara det vi har är ett oerhört slöseri och minst sagt dumt.

Material – vilka ska du välja om du vill vara miljösmart?

barbary-ape-431299_1920Jag får ofta frågor om hur vi ska tänka när det gäller att handla nya kläder eller textilier. Vilka material är bäst? Vilken märkning går att lita på? Och så vidare.

Det är frågor som det är svårt att ge ett raka besked på, det blir ofta långa krångliga svar med å ena sida och å andra sidan. Dessutom är det ju så att när vi handlar kläder eller textilier är vi dels ute efter något som ser ut på ett visst sätt, men även något som har speciella egenskaper. Och det material som lämpar sig för handdukar är sällan samma som fungerar bra i löparspåret.

Därför har jag istället för att säga vad som är bäst sammanställt en lista där jag ställer liknande saker mot varandra, för att försöka ge dig vägledning i vad du hellre ska välja.

Väljhellre

Men viktigast är alltid att tänka till före köp, använda saker länge och ta hand om det du har.

 

Polyester – ett plastmaterial

oil-platform-484859_1920De flesta av oss vet att bomull kommer från en buske och ull från får. Att syntetmaterial är olika former av plast och kommer från olja har många sämre koll på. Ändå är mer än 50% av alla plagg som tillverkas i världen av syntetmaterial (Sverige ca 30%). Det vanligaste syntetmaterialet är polyester.

Polyester och andra syntetmaterial är riktiga miljöbovar. Och det största problemet ligger i att råvaran är olja vilket medför stora koldioxidutsläpp och utsläpp av tungmetaller i samband med utvinning. Energiåtgången för en t-shirt i polyester är ungefär tre gånger så hög som för en dito i bomull.  I genomsnitt kräver en t-shirt i polyester 5.5 kg co2 vid tillverkning.  Men inte bara råvaran påverkar miljön spinning, vävning och färgning påverkar också miljön negativt.

Den uppmärksamme har säkert sett att det finns återvunnen polyester på marknaden. Ur ett miljöperspektiv är det mycket bättre än ny polyester och vid tillverkning går det åt ca 70% mindre koldioxid. Tyvärr är det bara ca 8% av polyestern som tillverkas av återvunnet material. Men om du vill handla syntetmaterial försök hitta återvunnen. Vanligast är att återvunnen polyester är tillverkad av gamla PET-flaskor.
plastic-bottles-115071_1920Alla plagg oavsett om de är gjorda i naturmaterial eller av syntet nöts när de tvättas och släpper ut små partiklar med sköljvattnet. Och här är syntetmaterialen riktigt dåliga eftersom deras småpartiklar består av mikroplaster. Mikroplaster som inte reningsverken klarar av att ta hand om och som istället spolas ut i våra hav, sjöar och vattendrag. Dessa partiklar äts sedan upp av djurplankton som i sin tur äts upp av fiskar och vips har vi en massa plast i kretsloppet.

Att polyester är dåligt för miljön innebär däremot inte att det är finns någon forskning eller belägg för att polyester skulle vara farligt att ha på sig. Däremot är det inte ovanligt att polyester och andra syntetmaterial färgats med dispersionsfärger och det är något som kan orsaka allergiska besvär.

Men varför är då polyester och annan syntet så vanligt? Syntetmaterial är billigt att framställa, vilket dessvärre beror på att olja är för billigt. Men det finns fler anledningar och det är de positiva egenskaper materialen har. Polyester är lätt att tvätta, och torkar snabbt. Eftersom det är en av människa skapad fiber så är den oändligt lång vilket gör att den är stark. Ett par sockor i 100% ull kommer att slitas på tå och häl relativt fort men blandas det i några procent syntetmaterial så kommer sockan hålla längre. Och jag tror vi alla har minst ett par strumpor där några tappra nakna trådar är det enda som håller ihop hälen och dessa trådar är i något syntetmaterial för bomull och ull nöts mycket fortare.
holes-111797_1920Fler syntetmaterial:
Akryl, elastan (handelsnamn Lycra och Spandex), polyamid (handelsnamn Nylon), polyeten, modakryl.

PS: Använd inte blekmedel när du tvättar syntetmaterial. Syntetmaterial är oftast färgade vita så blekmedel riskerar att plaggen bli grådaskiga.

Att klä barn när det är kallt och blött

img_0719Jag önskar att vintrarna var som när jag var liten – kalla och snörika. Men klimatet blir varmare och jag bor inte längre i Norrland. Och vintrarna här i Stockholm är mest trampande i snömodd med våta skor på fötterna och gråtiga och snoriga barn i handen.

Vi är många föräldrar som slåss med frågan: Hur vi ska klä våra barn? För när temperaturen växlar flera grader på ett par timmar och skridskobanan plötsligt förvandlas till en damm är det inte lätt. Och barn kan inte heller låta bli att hoppa i vattenpölar och rulla sig i gegga även om termometern visar på +1. Så de kommer att bli blöta och kalla och ledsna.

Jag ska försöka ge några råd till hur du kan klä dina barn så de håller värmen lite längre. Och hur du så långt som möjligt kan göra för att välja mer miljösmarta plagg, när det i butikerna mest skyltas med polyesterfleece.

När det gäller att klä barn är det samma sak som för vuxna, alltså lager på lager.

Närmast kroppen, lager ett, är den bra att ha ett lager i ull. Själv har vi yllebyxor och bomullströja till treåringen. Hon accepterar nämligen bara ett fåtal plagg och de ska vara pastellfärgade och helst med katter. Och tunna plagg i ull med de kriterierna är svårt att hitta. Så jag prioriterar att få på henne yllebyxor för även om det blir till att skynda sig hem om det sker en toalettolycka i pulkabacken så värmer ull även när det är blött till skillnad från bomull och syntet. På minsta barnet (som inte har åsikter om färg ännu) är det lättare. Eftersom hon dregglar en del prioriterar jag ylleöverdel till henne.

Lager två är det bra att ha något lite tjockare. Vi föredrar ylle-fleece eller frotté. Ofta är ylleplagg i dova brunaktiga färger så jag är glad att jag hittat en rosa yllefrotte med dragkedja till treåringen. Polyesterfleece som är det absolut vanligaste använder vi inte, varför kan ni läsa här.

Sedan kommer lager tre och där är det bra med overall eller överdragsbyxor och en jacka som står emot en del väta.

För förskolebarn, i alla fall i Stockholm, gäller även ett fjärde lager: galonisar. För det spelar ingen roll hur vattentäta kläder du lyckas köpa, ungen kommer ändå att rulla sig i lera och galonisar är enkla att skölja av. Hur du kan tänka när du köper galonisar har jag skrivit om här.

Nu har jag inte gått in på fötterna ännu. För skor som är jättebra när det är minusgrader fungerar inte när plusgraderna slår till och barnen leker båt på en gammal skridskobana. Det bästa vi åstadkommer är yllestrumpor och gummistövlar men vårt barn går helst utan strumpor och om jag med tjat, hot och mutor lyckas får på henne ett par så är det garanterat inte ett par tjocka yllestrumpor, mer ett par bomullsstrumpor med rosa blommor och hål på tån.
kladittbarnOch jag avundas inte förskolepersonalen som ska trixa på barnen alla lager, blåsa liv i kalla händer som vägrar vantar och säga nej till ballerinaskor när det är minusgrader.

Liten språkskola: När det kommer till om det heter ull eller ylle så är ull materialet och ylle tyget eller plagget. Fast det sliras mycket på det och ulltröja är vanligare att säga än ylletröja och i sig inte fel.

Vad gör HM med din gamla tröja?

recycle-1730163_1280Under våren 2016 lanserade HM kampanjen World recycle week och Sustainable fashion through recycled clothes. Och när jag i butik frågade vad som händer med kläderna jag lämnade in så blev svaret att de återvinns till nya.

Så det är inte konstigt om man får intrycket av att inlämnade textilier återvinns till nya kläder. Så är det inte. Förra veckan redogjorde jag för vad välgörenhetsorganisationerna gör med insamlade textilier. Och i det här inlägget ska jag redogöra för vad butikerna gör med insamlade medel det kommer lite längre ner i inlägget, men först lite allmänt om hur återvinning av textil går till.

I dagsläget är det svårt att återvinna kläder till nya textilfibrer. Flera saker ställer till det i återvinningsprocessen, mycket kemikalier vid tillverkningen, svaga fibrer (dålig kvalitet) och blandmaterial är några. Och stordelen av allt vi har på oss består av just fiberblandningar. Tips, ta och kolla i tröjan du har på dig.

Återvinning av rena material är mycket enklare än återvinning av blandmaterial även om det pågår mycket forskning runt det idag. Textila material som återvinns är främst bomull och ull. Dessa material återvinns (oftast) genom en mekanisk process där fibrerna kammas och spinns till nytt material. I den processen skadas fibrerna och blir svagare så det går inte att återvinna materialet i en evig loop. Återvunnen bomull brukar också blandas med ny bomull för att inte slutprodukten ska bli av för låg kvalitet.

I framtiden spås kemisk återvinning bli gällande. Då kommer textilierna att omvandlas till en typ av massa som sedan kan göras till tråd. Liknande hur viskos görs idag. Om du lämnar in kläder till en välgörenhetsorganisation eller i en butik kommer alltså endast några få procent omvandlas till nya fibrer.

Insamling av textilier görs av flera klädkedjor och nedan redogör jag för vad några gör med det insamlade materialet. Jag har letat på deras hemsidor, läst hållbarhetsrapporter och mailat när jag tyckt att svaren de kommunicerar inte duger. Jag har också varit i kontakt med insamlingsorganet I:Collect som HM, KappAhl och Hemtex använder sig av.

  • HM samlade 2015 in cirka 12000 ton textilier, alla deras butiker runt om i världen. HM använder sig av I:Collect som tar hand om det insamlade materialet. I:Collect är en del av Soex (som Röda Korset använder sig av läs, här). De textilier som samlas in i Sverige skickas till Tyskland där de sorteras för hand. Ungefär 60% av det insamlade materialet går till återanvändning alltså säljs som second hand i olika länder. Stordelen av de 40% som återstår materialåtervinns, blir putstrasor, isolering och stoppning. Soex fiberåtervinner en liten del och då endast material som består helt av bomull eller ull.Några få procent bränns upp, det är exempelvis blöta och mögliga saker.
    I:Collect köper in de insamlade textilierna, och har som idé att allt överskott ska gå till välgörande ändamål. HM svarar följande på vart deras överskott går:

    Överskottet av dessa intäkter (efter kostnader för till exempel insamlingsboxar) doneras till H&M Foundation och används till sociala projekt och återvinningsprojekt. H&M Foundation samarbetar med The Hong Kong Research Institute of Textiles och Apparel för att utveckla en teknik för att återvinna kläder. De sociala projekten är inriktade på jämställdhet och integration av marginaliserade grupper.
    H&M donerar också 0,02 euro för varje insamlat kilo till en lokal välgörenhetsorganisation, läs mer om detta på: hm.charitystar.com

    När jag läser på HM:s hemsida och även hela deras hållbarhetsrapport är det svårt att förstå vart grejerna människor lämnar in hamnar. Det är lätt att tro att saker som lämnas in handhas av HM själva, fiberåtervinns och blir nya plagg och så är inte fallet. Jag tycker det är lite tråkigt att transparensen inte är större mest eftersom det inte är några konstigheter med vad som händer med materialet. De anlitar en pålitlig insamlingsaktör och de följer avfallstrappan. De är också en viktig aktör för att öka mängden insamlat material och jag tror att alla skulle tjäna på ökad öppenhet.
    HM samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.

  • KappAhl samlade 2015 in cirka 128 ton textilier, främst i svenska butiker men även i Finland och Norge.  KappAhl använder sig likt HM av I:Collect så läs under HM vad som händer med det insamlade materialet.
    Så här svarar KappAhl på vad de gör med överskottet:

    KappAhl vill och skall inte tjäna pengar på textilinsamling, utan i:Collect har som upplägg att allt överskott som eventuellt genereras (alltså om materialintäkterna överstiger kostnader för transport, sortering, kärl mm) doneras till välgörande ändamål som man som kund får utse. Dessutom doneras 2 eurocent per kg till detta ändamål oavsett om insamlingen har ett underskott eller överskott finansiellt. Vi väljer att sponsra utbildningscentret för utsatta kvinnor i Dhaka som du kan läsa mer om på vår hemsida.

    KappAhl kommunicerar mycket väl vad som händer med det insamlade materialet på sin hemsida. De få frågor jag hade svarade de också fort och utförligt på.
    KappAhl samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.

  • Hemtex samlade 2015 in cirka  100 ton textilier. Hemtex använder sig likt HM och Kappahl av I:Collect så läs under HM så ser du vad som händer med det insamlade materialet. Hemtex hållbarhetsrapport innehåller också all information jag efterfrågade.
    Hemtex samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.
  • Gina Tricot samlade under 2015 in cirka 40 ton textilier. De samarbetar med Human Bridge som jag skrev om i förra inlägget.
    Gina Tricot samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.
  • Lindex samlade 2015 in cirka 3,5 ton textilier främst i Sverige. De samarbetar med Myrorna och vad som hände med det materialet skrev jag om i förra inlägget.
    Lindex samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.
  • FilippaK samlar bara in kläder från sitt egna märke dessa säljs dels i deras second handbutik i Stockholm eller skänks till Stadsmissionen. FilippaK har en egen second handbutik i Stockholm med mestadels sina egna kläder.

Några av er har kanske läst rubriker om att HM bryter mot lagen när de samlar in våra gamla textilier, det stämmer fast HM är inte ensamma de andra butikskedjorna gör det också. Enligt avfallsförordningen får de inte samla in uttjänta kläder och textilspill, sådant är avfall och ska tas om hand av kommunerna. Kommunerna skulle elda upp spillet som i butikskedjornas ägo nu istället återvinns. Det är ju helt galet, när butikskedjorna gör något bra så borde inte en förordning stå i vägen.  Och vi får hoppas på en ändring i förordningen så att det inte ska vara ett lagbrott att göra isolering av mina uttjänta strumpor.

Jag skulle också vilja påminna om skillnaden mellan återanvändning och återvinning. Återanvändning är att använda varan som den är, eller bygga om dess funktion men med samma grund exempelvis köpa kläder på second hand eller göra en väska av ett slitet par jeans. Återvinning är att bryta sönder en vara och göra nya saker av råmaterialet exempelvis smälta ned petflaskor och göra polyestertyg.
plastic-bottles-115071_1920Återanvändning kräver mycket mindre resurser och är bättre för miljön än återvinning så även om återvinning är viktigt så bör inte något gå till återvinning förrän det är helt uttjänt.

Sist vill jag uppmana alla till att lämna in gamla grejer då det är bättre än att slänga dem i soporna, oavsett vilken aktör du väljer att skänka dina gamla paltor till. Men tänk på att det ska vara rent, för någonstans står det en människa och sorterar och lortiga kalsonger tycker jag de kan slippa.

 

 

Butikernas egna ”miljömärkningar”

Många stora mode-och klädföretag har förstått att kunderna efterfrågar material som är bättre ur ett miljöperpektiv. Därför har många egna märkningar för att underlätta för kund att göra hållbara val. Exempel på butikers egna märkningar är: Åhlens Bra val!, HMs Consious, Stadiums Supportimg earth m.fl. Och det är på pappret bra. En stor grön lapp som syns även för den minst kunnige.

Häromdagen handlade min sambo kläder på Åhlens. Han kan en del om textil, men är inte lika noggrann som jag och han tyckte det var perfekt med de gröna lapparna, eftersom han inte vill få skäll när han kommer hem. Och han hittade en fin tröja till 3-åringen med grön lapp som han köpte. Tröjan bestod till 60 % av ekologisk bomull och 40 % polyester. Och visst bomullen bör betraktas som ett bättre val, men jungfrulig polyester är det INTE. Så jag gav mig på att läsa hur Åhlens själva definierar Bra val. Det visade sig då att det räcker med att en vara till 50 % består av ett hållbart material, exempelvis återvunnet eller ekologiskt. Så i princip kan en produkt till hälften består av isbjörnspäls och till hälften av återvunnen polyester och då få en grön lapp. Något som inte gör Åhlens unikt de andra har ungefär lika tandlösa definitioner.
Det här blir enligt mig förvirrande för konsument, någon luras faktiskt att tro att en vara innehållande 50 % ohållbartmaterial är just hållbar.img_0365Och så här är det med företagens egna märkningar. Det är just deras egna och det är deras definitioner som bestämmer. Butikens egen märkning lurade min sambo och det lurar säkerligen många fler. Det är därför vi bör efterfråga tredjepartscertifieringar. Som exempelvis GOTS eller Fair trade. För vi är många som vill göra bättre val och som vill styra utvecklingen åt rätt håll med våra plånböcker.

Sedan är det ju bra att företagen har förstått att kunder efterfrågar schysstare produkter och 50 % ekologisk bomull är bättre än inget. Och dessa företag är lite bättre och försöker mer är exempelvis Dressman och JC, där det inte finns en rad om hållbarhet. Men metoden skaver.

Läs gärna mer om olika tredjepartsmärkningar  för textil i vår märkningsguide här.