Morötter av gamla kalsonger – det är hållbar design på riktigt

student-2607160_1920Så mycket som 80 procent av ett plaggs miljöpåverkan bestäms redan i designfasen. Alltså när någon ritar och bestämmer hur plagget ska se ut, i vilket material det ska vara, vilken färg, vilken typ av dragkedjor, knappar och så vidare. Och det är något vi borde prata mer om, inte minst på utbildningarna i modevärlden. 

Att designa hållbart handlar om att göra aktiva val för att plagget ska ha mindre miljöpåverkan i tillverkningsfas, exempelvis välja ett lite bättre material och färger som inte kräver lika mycket giftiga kemikalier. Men det handlar också om att välja material som håller länge, en design som går att laga och göra om till något annat. Och slutligen redan vid ritbordet väga in vad som ska hända med plagget när det är utnött och hur det då är sammansatt för att återvinning av materialet ska vara möjlig.

Jag tycker att hållbar design skulle vara en obligatorisk kurs för de som utbildar sig till att jobba inom modevärlden. Och det är bättre idag än när jag själv utbildade mig och försökte värka fram de mest kommersiellt gångbara produkterna (för att göra min lärare nöjd). Jag tror också att de som utbildar sig nu är mer intresserade och har större koll än vad vi som utbildade oss inom området för femton år sedan hade. Men det betyder ju att det sitter gamla designdrakar på klädföretag runt om i världen, drakar som utbildades i samma anda som mig. Och de skulle behöva fortbildning, som jag hoppas att företagen ger. Men det verkar inte så, för det är inte hållbar design de stora företagen pratar om när de pratar hållbarhet (även om de gärna benämner det så). Nä, de står fortfarande och hoppar i valet av material och skriver spaltmeter om hur fantastisk deras textilinsamling är (läs gärna vad som händer med de insamlade kläderna här).
sprouts-1407661_1920Men det finns ljuspunkter. Det finns designers som tar det här med hållbar design på allvar. Ett exempel är Matilda Wendelboe. Hon jobbar på ett sätt som brukar beskrivas som from cradle to cradle, vilket innebär att hon designar i material som kan komposteras när de är utnötta. Tråd, knappar, detaljer – allt ska kunna grävas ner och förvandlas till jord.

Även större företag jobbar med liknande lösningar. Houdini har under många år arbetat för att få till produkter som när de är utslitna kan komposteras. Och som marknadsföring har de bjudit på grönsaker odlade i jord från sina gamla kläder. Det är jag sugen på, morötter från gamla paltor.

Att laga kläder (framför en halvdöd tv-serie) är aktivism

Laga jeans
Det är en form av tyst och försiktig aktivism i att laga, att ta hand om sina grejer och ge dem ett så långt liv det bara går. 

Jag behöver inte laga mina jeans som håller på att falla sönder. På de stora klädkedjorna kostar ett par nya jeans bara någon hundralapp, så det skulle jag ha råd med. Men jag gillar inte att handla nya kläder. Shoppingmiljöer gör mig stressad, provrum ger mig kalla kårar och det gigantiska utbudet av nya kläder tillsammans med mina kunskaper om hur de tillverkats gör mig illamående.

Att stoppa sina strumpor, laga armbågarna på skjortan eller sätta en lapp på byxan var för hundra år sedan självklart. När min mormor lagade sin jacka eller klippte mattrasor av trasiga strumpbyxor gjorde hon inte det som ett ställningstagande mot konsumismen utan av ekonomiska skäl och för att det var så hon blivit uppfostrad, att ta hand om minsta lilla grej och se till att det gick att använda längre och omvandla till något nytt när lagningstiden var förbi. När jag gör samma sak är det mer ett ställningstagande, ett sätt att inte gå med på modeindustrins snabba vändningar och nya kollektioner stup i ett.

Fast jag lagar faktiskt också för att jag är lat. Nu kanske någon tycker det låter konstigt, men har jag gått in ett par byxor så tar det ju en evighet att göra det med ett nytt par så då går det fortare och kräver mindre om jag lagar. Och jag lagar alltid framför tv:n. Jag har slutat krångla in tjocka jeansskrev i symaskinen, med följd av symaskinsnålar som brister och lappar som hamnar på sniskan, jag syr helt enkelt för hand framför någon halvdöd serie.

Och jag tycker att lagningar är vackert. Ett lagat plagg har getts tid och kärlek och är mycket mer värt än en ny tröja för 79:90.

Och här en liten film om hur du stoppar strumpor!

Det finns också ett konto på Instagram som heter Lagningsaktivisterna som är värt att följa.

Hur handlar du nya kläder?

secondhand, globala målen

Globala målen. Mål 12. Hållbar konsumtion och produktion

Vi handlar i snitt 13,5 kilo nya kläder och textilier per person och år i Sverige. Varje år rullar det på och det blir väldigt mycket kläder. Av dessa kläder slänger vi i snitt 7,6 kilo rakt ner i soporna och det är inte bara trasiga kalsonger utan plockanalyser visar att så mycket som 60 procent är dugligt för att användas igen. Våra garderober ökar också i snitt med 2-3 kilo kläder varje år, så inte undra på att våra garderober håller på att svämma över. Samtidigt som det kan kännas som att vi inte har något att ta på oss.

Textilindustrin är enorm och påverkar miljö och människor världen över. Dels är det en energikrävande industri men det används också stora mängder kemikalier och vatten för att tillverka våra plagg. Så nog är det dags att vi ser över hur vi tillskansar oss nya kläder.

Hur ska du då tänka när det känns grått och du inte har något att ta på dig?

  • Kolla i din garderob. Det bästa miljövalet (även plånboksvalet) hänger redan där. Med  en generell ökning på 2-3 kilo/år så finns det dolda guldkorn. Så kolla i din garderob och det kommer visa sig att vissa av dina plagg blivit moderna igen.
  • Handla loss på second-hand. Kläder som redan tillverkats har redan gjort sin miljöskada och det bästa du kan göra är att ge dem längre liv.
  • Byt kläder. Kanske direkt med en kompis som har samma storlek eller leta upp ett klädbyte.
  • Hyr. Inhandla inte en tjusig blåsa till nyår, det är både billigare och bättre för miljön att hyra sig något riktigt glittrigt.

Just nu arbetar vi på Sveriges Konsumenter med att sprida information om de Globala målen. Seriestrippen kommer från det arbetet, läs gärna mer om hur vi arbetar med det. Och hur tror du att vi kommer att handla kläder i framtiden?