Tänker du unna dig en ny tröja nu när veckan är slut?

sveriges_konsumenter_04_klar-inramning-1.1
När veckan känns lång eller vädret känns trist kanske vi unnar oss en ny billig tröja.

En tröja som innan den hamnat i butik gått genom en massa processer och olika händer. Någon har odlat bomullen (om det är ett bomullsplagg) spunnit tråden, vävt tyget, skurit ut mönstret och sedan är plagget sytt och det ofta av flera olika sömmerskor, ibland i olika länder. Är det billigare att sy fast fickor i ett annat land än det där sidosömmarna sys då skickas plaggen dit.

Och att plagget du har på dig är mer berest än du är högst troligt.

Många gånger arbetar människor i textilindustrin under usla förhållanden med långa dagar, påtvingad övertid, korta kontrakt och dåliga löner. Och just arbetsförhållanden är något vi borde prata mer om. Och dåliga arbetsförhållanden kommer ofta av att beställarna (de stora modeföretagen) lägger korta ordrar. Det gör att situationen blir oviss för fabriken då de inte vet vilka ordrar och inkomster de har några månader senare. Och det kommer naturligtvis att drabba dem som arbetar. Dels kommer de också att få korta kontrakt, men fabriken kommer heller inte att investera i till exempelvis toaletter eller fläktsystem. För så är det, om de inte vet vilka pengar de kan få in om fyra, sex eller tolv månader, då blir det svårt att göra några investeringar. En viktig åtgärd som de stora modeföretagen skulle kunna göra är alltså att skriva längre kontrakt med olika fabriker och sedan jobba tillsammans med dem för att stärka arbetsmiljön.

En annan åtgärd för att uppnå mål 8 av de globala målen, Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, är att arbeta för att alla i produktionskedja ska få levnadslön. Levnadslön är till skillnad från minimilön en lön som det går att leva på. En lön som ska täcka mat, husrum, sjukvård, skolgång för eventuella barn och ett litet sparande. Summan för vad som anses vara en levnadslön varierar från land till land och skiljer sig ibland i olika regioner inom landet, då det kan kosta olika att leva beroende på vilken region fabriken ligger. Idag har de flesta stora företag minimilön inskrivet i sina uppförandekoder. Men minimilön är ofta långt ifrån den summan någon skulle behöva för att leva drägligt.

Som exempel har jag Bangladesh, där H&M har en stor del av sin tillverkning. Där ligger minimilönen på mellan 35 – 45 % av vad levnadslönen är. En lön så långt ifrån vad som är skäligt gör att människor jobbar övertid och inte har möjlighet att varken bo eller leva anständigt. Samtidigt så unnar vi oss tröjan de sytt för att det regnar ute, ofta utan att ägna minsta tanke åt alla människor bakom den billiga prislappen.

Det finns kläder att köpa där människorna i produktion har fått en anständig lön och har drägliga arbetsförhållanden. Enklaste sättet att hitta sådana kläder är att köpa något som är GOTS eller Fairtrade-märkt (läs mer om textila märkningar). Fairtrade har ganska nyligen utökat sin märkning från att bara innefatta bomullsproduktion till att täcka in hela kedjan då är produkten märkt med Fairtrade textile standard. Annars är det alltid bra att fråga sitt favoritmärke om de tillämpar levnadslön.
gots-logo1

Finalisterna till Blåslampan utsedda

finalister2017_collage_webbFör lite drygt en månad sedan uppmanade jag er att nominera årets konsumethjälte. Nu har vår jury utsett fyra värdiga finalister bland era nomineringar.

Det blev:

Här kan du läsa motiveringarna. Vem som vinner får ni veta på morgonen den 29:e november.

 

Din tröja värmer både dig och planeten

polar-bear-828995_1920I klimatdebatten brukar det talas om de tre B:na – Bilen, Bostaden och Biffen eftersom det är de tre största orsakerna för utsläpp av klimatgaser i Sverige men kanske borde vi lägga till Byxan. Efter transporter, hur vi bor och vad vi äter kommer nämligen kläder vi handlar, som den fjärde största posten för det klimatavtryck vi gör. Vår konsumtion av kläder och skor står för 5-6 % av de koldioxidutsläpp vi i Sverige orsakar. Men eftersom nästan alla kläder vi handlar i Sverige tillverkas utomlands är det främst där utsläppen sker.

En avhandling skriven av Sandra Roos, publicerad i december 2016 visar också att en stor andel av koldioxidpåverkan ligger i hur vi väljer att transportera oss till affären för att shoppa våra grejer. Det gör mig ganska arg, inte av det faktum att folk tar bilen till ett köpcentrum för att handla utan för att de görs så ofta att det spelar större roll än hur vi sedan väljer att tvätta våra plagg. Avhandlingen visar nämligen också att den totala påverkan av tvätt, torkning och strykning var relativt låg. En önskan skulle ju vara att den största miljöpåverkan låg i användarfasen eftersom det skulle betyda att vi använde våra kläder längre. Istället använder vi i snitt byxor och t-shirtar i två år.

De största utsläppen av koldioxid sker dock när kläderna produceras och här har debatten snöat in på att jämföra olika material samtidigt som nästan 80 % av koldioxidutsläppen (i produktionsfas)  sker under tillverkningen i form av spinning, tvinning, vävning, efterbearbetning och sömnad. Alltså procedurer som är ganska lika oavsett val av råmaterial.

För att minska dina utsläpp av koldioxid är det bäst att minska konsumtionen, alltså handla mindre. Men om du ändå behöver handla – köp second hand.

PS. Textilindustrin orsakar inte bara miljöproblem i form av koldioxidutsläpp, det är också en mycket kemikalietung och vattenkrävande bransch. 

 

Nominera en konsumenthjälte

head_finalisterKänner du någon som jobbar för att världen ska bli lite bättre? Eller är det du?

Varje år delar vår organisation Sveriges Konsumenter ut ett pris som heter Blåslampan till någon eller några som gör livet bättre eller enklare för oss alla som är konsumenter. Det kan vara en bloggare som håller koll på vilka secondhand affärer som är bäst, en restaurang som serverar närodlat eller en idrottsförening som ordnar bytesdagar för sportutrustning. Någon som gör något extra eller något som känns nytt.

Nu är det dags att nominera någon eller några som du tycker ska lyftas fram och uppmuntras. Och det gör du superenkelt här.

För två år sedan vann Swopshop ett nytt butikskoncept där det byts istället för att köpas kläder. Och det är ju bra både för konsument och miljö!

Rensa garderoben – en smart guide

cabinet-1853504_1920I Sverige handlar vi i genomsnitt cirka 10 kg nya kläder varje år (och runt 3 kilo hemtextilier). Våra garderober håller på att svämma över. Ändå står många på morgonen och känner att de inte har något att ha på sig.

För att slippa köpa nytt och på det sättet spara både pengar och miljö är det bra att ha koll på sin garderob. För att få det har vi i Sveriges Konsumenters projekt Stilmedveten tagit fram fem ”lektioner” som guidar dig till hur du skapar ordning i garderoben.

Nu har jag ganska bra koll på mina kläder och brukar oftast välja kläder utifrån att snor-och vällingfläckar inte ska synas så väl. Men jag ska ändå göra en inventering och då är kartläggningen nedan till hjälp. Bra att passa på nu när vintern lider mot sitt slut och en ny klädsäsong tar vid.

Om det visar sig att något plagg inte används som det ska tänker jag byta in det på klädbyte den 1:a april. Då anordnas det nämligen en massa klädbyten runt om i Sverige.
Skärmavbild 2017-03-22 kl. 20.28.30

Efter att ha gått genom mina plagg så inser jag att anledningen till att jag har så många plagg i garderoben är nostalgi. Mammas gamla blus, kjolen jag fick av en vän, den hemmasydda klänningen min bekant hade på sin examen och så vidare. Så min inventering blev mer som att läsa gamla dagboksanteckningar. Många minnen och många plagg som det känns omöjligt att slita sig från.

Men jag lyckades hitta ett par jeans som jag inte känner något för. Som jag inte använder fast de är i rätt storlek och som är i så pass bra skick att någon annan kan ha glädje av dem.

Och att tillskansa sig nya kläder genom byte är bra både för miljön och för plånboken. Enligt en ny avhandling från Chalmers så står produktionen av ett plagg för 70% av ett plaggs hela miljöpåverkan. Det bästa vi kan göra utifrån ett miljöperspektiv är alltså att ta hand om våra kläder och använda dem länge eller ge den möjligheten till någon annan.

Jag kommer att gå på klädbyte på Regionmuseet i Kristianstad. Där är jag nämligen för att inviga vår utställning Stilmedveten. Om ni har vägarna förbi kom gärna och titta.

OBS: om du följer vår kartläggning och hamnar på återvinn så finns det bättre alternativ än soptunnan. Vissa välgörenhetsorganisationer tar även emot trasiga textilier och så finns det möjlighet att lämna in till butik. För dig som vill läsa mer vad som händer med plaggen vid återvinning så har jag grävt i det här och här.

 

Vad händer med kläderna vi lämnar in?

Klädberget.pngDet här är första inlägget av två om återanvändning och återvinning av textilier.

Varje år handlar vi i Sverige i genomsnitt 13,1 kg kläder och hemtextil. Samtidigt slänger vi ungefär 7,6 kg i soporna (material som bränns upp) och lämnar 2-3 kg till insamling. Den som är lite snabb på överslagsräkning ser att det blir cirka 3 kg över, saker som vi har kvar i våra garderober, skänker till nära och kära eller säljer själva på exempelvis Blocket. Av den del vi slänger i soporna bedöms ungefär 60% vara i så bra skicka att det skulle kunna återanvändas. Med tanke på vilka resurser och miljöpåverkan varje plagg har så är det riktigt illa. Men vad ska du då göra med de plagg du tröttat på eller det plagg som slitits till oigenkännlighet?

Idag finns det ingen lagstadgad lösning för vad som ska hända med vårt textilavfall. Naturvårdsverket har nyligen (september 2016) sammanställt en rapport där de lägger fram olika förslag på hur återvinning för textilier ska gå till för att vi ska få in en större del av de där 7,6 kg vi idag slänger direkt i soporna. Vilken lösning det blir bestämmer politiken och vi får hoppas på att maktens kvarnar maler fort den här gången.

Samtidigt finns det många aktörer på textilåtervinningsmarknaden idag. Dels ideella aktörer som Röda Korset, Myrorna och Human Bridge men också stora företag såsom H&M och KappAhl. Frågan är då vad som händer med tröjan jag tröttnat på och trycker ner i en behållare vid återvinningsstationen eller tar med till butiken?

Att välja att lägga sina avlagda paltor i en insamlingsbehållare för en välgörenhetsorganisation är inte bara att göra en insats för miljön. Organisationerna skapar sysselsättning och de plagg vi lämnar in genererar intäkter som kan gå till hjälpverksamhet. Och i det här inlägget kommer jag att fokusera på de ideella aktörerna och vad de gör med insamlat material. Nästa vecka kommer jag ägna åt vad som händer med det material som lämnas in till olika butiker.

De tre största ideella organisationerna på insamlingsmarknaden i Sverige är: Myrorna, Human Bridge och Röda Korset. Jag har också kollat på Emmaus och Stadsmissionen som är relativt stora och välkända aktörer. Den information och de siffror jag redovisar nedan kommer från deras hemsidor eller hållbarhets- och verksamhetsrapporter. Jag har också mailat och frågat, tyvärr har inte alla svarat.

  • Myrorna Samlade 2015 in 8438 ton textilier. Cirka 50 % sorteras i Sverige. 15 % av insamlat material säljs i Sverige. Myrorna har tillsammans med sin norska motsvarighet ett eget insamlingsorgan som heter Fretex International genom vilket de säljer vidare textilier. Myrorna har 34 second handbutiker i Sverige.
    I Myrornas hållbarhetsrapport står:

    85% av textilen säljs utomlands
    59% till Polen
    18% till Irak
    7% till Pakistan

    Myrorna samlar bara in hela och rena plagg.

  • Human Bridge samlade 2014 in 6800 ton textilier. Stordelen sorteras utomlands och en del sorteras i de 6 sorteringsanläggningarna som finns i Sverige. Hur stor andel som exporters respektive säljs i Sverige har jag inte fått svar på. Det som säljs på den svenska marknaden säljs på Lindra second-hand. Av det insamlade materialet 2014 gick 1168 ton kläder och skor som bistånd.
    Human Bridges tar även emot trasiga kläder och textilier.
  • Röda Korset samlar in cirka 5000 ton. De sorterar i butik i Sverige och säljer en del här och använder en del i sin återbruksverksamhet. Röda Korset har cirka 300 butiker i Sverige. Material de sorterar bort eller inte lyckas sälja skickar de till sin tyska återvinningspartner Soex.
    Så här svarade Röda Korset:

    Under 2015 skickade Svenska Röda Korset 1 200 ton textilier. Volymen för 2016 beräknar vi ska hamna på samma nivå. I första hand sorterar Soex ut det de kan sälja vidare (fel säsong eller fel mode för vår marknad), i andra hand gör de putstrasor och i tredje hand mals textilierna ner för att sedan användas till isolering i bl a bilar. T o m dammet som bildas i fabriken tas om hand och pressas till bricketter som används som isolering. 60% går vidare som återanvändning, 30% blir till putstrasor och isolering och 10% går till återvinningsmaterial och energi.

    Röda Korset samlar bara in hela och rena plagg.

  • Emmaus samlar in cirka 2000 ton/år. Sorteringen sker i södra Sverige. Ungefär 83 % av det insamlade materialet återbrukas och 15 % återvinns. Hur stor del som exporteras respektive sälj i Sverige har jag inte fått svar på. 
    Huruvida Emmaus bara tar emot hela och rena plagg eller även trasiga textilier är svårt att veta då informationen varierar på deras hemsida.
  • Stadsmissionen samlar in cirka 1300 ton/år. Sorteringen sker i Sverige. En del säljs i deras second handbutiker. Runt 2,5 ton av det insamlade materialet används i deras remakeverksamhet. Stadsmissionen samarbetar med Myrorna och använder sig av Fretex för det material de exporterar till försäljning utomlands. Hur stor andel som exporteras respektive säljs i Sverige har jag inte fått svar på.
    Stadsmissionen samlar bara in hela och rena plagg.
Remake Stadsmissionen

Stadsmissionens Remake har tre butiker i Stockholm och långskjortan har blivit lite av deras signum. Tack för att jag fick låna foto! Fotograf: Roger Olsson

Att alla ideella organisationer väljer att exportera stora delar av den insamlade textilen är inte konstigt. De lyckas inte sälja av allt det insamlade här i Sverige, vi är helt enkelt för dåliga på att handla secondhand. Ungefär 30% av all insamlad textil är också i så dåligt skick att de inte kan säljas secondhand och då går den till materialåtervinning. I Sverige har vi i dagsläget ingen anläggning för det och då är det ur ett miljöperspektiv bättre att materialåtervinna i exempelvis Tyskland. En mycket liten andel av insamlat material fiberåtervinns, alltså blir nytt garn eller nya kläder. Alla organisationer jag räknat upp jobbar enligt avfallstrappan. Den skrev jag om här.

Men alla insamlingsbehållare tillhör inte välgörhetsorganisationer och det finns oseriösa aktörer på marknaden. Vill du vara säker på att kläderna du lämnar i behållaren bidrar till social- och miljönytta bör du förvissa dig om att aktören bakom har ett 90-konto. Alla de jag har listat har ett. Och läs gärna mer om olika insamlingsaktörer här.

10 miljötips som också gör livet lite enklare

img_0526Lagom till första december när julstressen kickar igång på riktigt har jag samlat tio textila tips för en själv och för miljön.

  1. Byt tröja när du kommer hem. Så att hemmasmutsen; dreglande barn, hundslick, matlagning m.m hamnar på en ”vardagströja”
  2. Vädra. Häng ut din jobbtröja på vädring, så behöver den inte tvättas lika ofta.
  3. Stäng dragkedjan när du tvättar (så den inte riskerar att fastna i annat och gå sönder, eller ha sönder annat).
  4. Laga hålet när det är litet. Går fortare och är enklare än att vänta. Och de flesta har nog varit med om det lilla byxhålet (på rumpan, som knappt syntes) rivs upp till ett jättehål lagom till lunchen samma dag som man valt en kort tröja. Tips på lagning här.
  5. Fulfixa gylfen om dragkedjan vill åka ner. Kolla hur du gör här.
  6. Rensa garderoben och ge bort kläder du inte använder. För i ärligheten namn inte kommer du använda den där rosa tyllklänningen (som är för stor) nu när du närmar dig 40.
  7. Fulputsa” skorna mot borsten på kanten av rulltrappan.
  8. Tvätta mattan, passa på att dra ullmattan i snön, läs mer här.
  9. Torktumla inte. Dåligt för kläderna och dåligt för miljön (duntäcken finns det poäng att torktumla)
  10. Skippa sköljmedlet. Dåligt för miljön men också för vissa plagg och handdukar. Läs mer om sköljmedel här.

Var är tröjan tillverkad?

IMG_0474.JPGEn av  de vanligaste frågorna jag får i mitt arbete är om ursprungsmärkning på kläder. Oftast är det mer ett konstaterande än en fråga.

-Visst måste det stå tillverkningsland på kläder?

Svaret är nej. Tidigare fanns det krav på det i Sverige, men i början av 90-talet togs faktiskt lagen om ursprungsmärkning på kläder bort. Detta gäller inom hela EU. Alltså inga krav på tillverkningsland.

Ändå finns Made in, Hecho en, tillverkat i, och så vidare att hitta i en massa plagg. Det är för att producenterna verkar på en global marknad och i länder som USA, Kanada, Kina och Japan är det krav på tillverkningsland.

Att märka en vara med tillverkningsland är inte helt enkelt. Textilindustrin är stor och ofta går ett plagg genom många länder och händer innan de hamnar i butik. Bomullen kan odlas i ett land, spinnas i ett annat, vävas i ett tredje, färgas i ett fjärde, klippas till i ett femte och sys i ett sjätte. Sedan kommer detaljer som dragkedjor, knappar och nitar ofta från olika ställen. Och jag vet att ett lagförslag på ursprungsmärkning av textilier har varit uppe i EU-parlamentet. Men exakt hur en sådan märkning skulle utformas tvistas det om. Är det landet där sista sömmen görs som är ursprungsland? Är det landet råvaran kommer från? Är det landet där flest delar i processen görs? Eller ska alla delar och länder redovisas?
world-1264062_1920
Idag är produktionskedjan för textilier höljd i dunkel och även om det för producenter skulle vara svårt att redovisa för alla delar är en större transparens önskvärd. Jag vill till exempel veta om bomullen i ett plagg kommer från Turkmenistan. Då skulle jag absolut inte köpa produkten och höra av mig till företaget i fråga. Turkmenistan är nämligen en diktatur och rankas som ett av världens minst fria länder. Det är ett land där befolkningen, även barn, tvingas plocka bomull åt regimen annars riskerar familjerna att förlora sina jobb. Det är bomull jag inte vill ha mot min kropp.

Kontorsgarderoben

img_0421
Vissa dagar går det sämre än andra. Som när jag sprungit till jobbet och matlådan läckt ut på alla mina kläder och en dag i vitlöksluktande blöta byxor eller byxlös är att välja på. Eller när det är möte på ett departement (som jag glömt bort) och jag står där i noppig luvtröja.

På mitt jobb erbjuds räddningen när dessa situationer uppstår. Vi har nämligen en kontorsgarderob. Alltså kläder vi får låna antingen i desperation (oftast i mitt fall) eller bara för att uppdatera den egna garderoben för en tid.

Vi har själva lämnat in grejer och har ett register där vi skriver in vad vi lämnar in och lånar.

I ett skåp har vi också sybehör, extraknappar och skovård. För att vi ska kunna putsa upp skorna och sy i knappen innan det viktiga mötet. Skåpet innehåller också nödtamponger, något alla arbetsplatser borde ha.
img_0434
Vill du skapa en skapa en garderob på din arbetsplats så är det ganska enkelt. Någonstans att hänga upp grejer, ett register för prylar och en lista för utlån. Också folk som lämnar in saker och lånar.

Förläng livet på dina kläder

skradderi

Jag är på tok för slarvig, stänger inte dragkedjor vid tvätt, stoppar inte tidningspapper i mina skor om de blivit blöta och hänger inte upp min kappa på en fin galge. Så mina grejer går sönder och jag tror det gäller alla. Och då är det bra att det kommit ett nytt politiska förslag som ska göra det billigare att laga.

Jag har både kunskap och resurser för att laga när dragkedjan kärvar, byxan är för lång eller knappen hänger löst. Alla har inte det och då blir det lätt att gå till butiken fast det bästa är att förlänga livet på sina plagg. Men det finns en hel yrkesgrupp som är experter på att fixa våra kläder när de går sönder. Jag talar om skräddare och skomakare. Ofta kan det upplevas som dyrt att gå med ett plagg till dem mot att köpa nytt. Och tyvärr är det ganska sant, men det betyder inte att det är så dyrt att gå till skräddaren utan snarare att det är på tok för billigt med nya grejer.

Det säger också sig självt att om du köpt en jacka för 300 kronor så känns det konstigt att byta dragkedja för samma pris två säsonger senare.
scissors-1008908_1920

Därför känns det välkommet med momssänkningen som träder i kraft vid årsskiftet. Momsen sänks från 24% till 12% på lagning av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Förhoppningen från politiskt håll är att det ska öka incitamenten att reparera sina saker istället för att köpa nytt och att konsumenterna i förlängningen ska köpa saker av högre kvalitet. Och jag hoppas att det faller väl ut och att fler väljer att laga sina saker.

Fast saker kommer fortsätta gå sönder fram till jul och här är några tips på hur du lagar själv fram tills dess.