Test: att sälja sina kläder genom Sellpy, Varié eller second hand-butik

sälja på kommissionJag säger det direkt. Du kommer inte att bli rik. Det kommer i bästa fall ge ett litet tillskott i kassan. Och det tar lång tid. Men är inte särskilt krångligt.

Att sälja sina gamla, kanske nästan oanvända kläder har blivit allt vanligare och framför allt har det blivit lättare. Det finns flera företag som nischat sig på att sälja gamla kläder och grejer åt oss.

Och jag tycker det är grymt! För jag skulle aldrig orka skaffa konto, fotografera, göra en produktbeskrivning och sedan också ha ansvar för att skicka grejerna och vara rädd för att den som handlat inte är nöjd. Och det är fler än jag som tycker sådant är jobbigt, annars skulle inte företag poppa upp och tillhandahålla just den tjänsten.

Störst tror jag vi kan enas om är Sellpy och de gör också en hel massa reklam. Och jag har sett ganska många i sociala medier som är arga på dem. Så jag kände att jag behövde prova att sälja hos dem, men även på lite andra ställen för att få något att jämföra med.

Så jag skickade en påse avlagda, men fina grejer till Varié, två påsar till Sellpy och lämnade in två påsar med barngrejer på en lokal butik i Stockholm som heter Bye buy.
sälj med Sellpy

Här är mina omdömen på de olika tjänsterna:

VARIÉ
KOSTNAD
80 kronor, som dras från provisionen på sålda plagg.

TID
Påsen kom relativt snabbt, efter packning lämnade jag sedan in den på närmaste postkontor – portot är betalt  (de hämtar inga påsar vid dörren).
Sorteringen tog ungefär sex veckor. Vilket är ganska lång tid, särskilt om du skickar saker i säsong – vintern blev ju sommar ganska fort i år.
Sedan har sakerna legat ute till försäljning.

SORTERING
Varié är noggranna med att skicka mail och berätta hur processen går och vilka och hur många plagg som blir godkända. Av 14 inlämnade plagg sorterade de bort sex. Varav två helt oanvända klänningar från Tiger, vilket jag tyckte var lite märkligt. I övrigt hade jag inga problem med det de sorterade ut.
Trots att jag hade kryssat i rutan för att utsorterade plagg skulle gå till välgörenhet hörde de av sig och frågade om jag ville ha plaggen åter. Eftersom jag ville testa att sälja de utsorterade plaggen betalade jag returen av dem.

FÖRSÄLJNING
Varié säljer sakerna på sin egen webbplats. Sakerna ligger ute i tre månader och om de säljs får du vetskap om det och tillgång till pengarna sista vardagen i månaden efter. Det är alltså ett tidspann där.

PRISSÄTTNING
Varie har som idé att bara ta emot plagg av högre kvalitet och lite ”finare” märken. Det gör att de generellt sätter ett lite högre pris.

EXPONERING
Varié gör en del säljbilder till hemsida och Instagram som är jättesnygga. Hur snygg är inte bilden jag lånat av dem på vantarna jag lämnade för försäljning!?
8D34C35E-12D1-4434-828C-3F970AD196BD
Alla deras bilder är dock inte av toppkvalitet, utan ibland hänger saker snett och är lite skrynkliga. Men generellt så är Variés bilder av ganska hög kvalitet.

SMIDIGHET
Påsarna kom fort, du behöver posta dem själv men det är inte svårt. De mailar och berättar att sorteringen är igång och hur den går, vilka plagg som blir godkända och vilka som ratas. Själva försäljningen är svårare att få inblick i, jag fick mail när försäljningarna skett men exakt hur mycket de olika plaggen genererat gick inte att se.

Du får också betalt i en kredit som du kan handla på sajten med, men om man vill ha ut pengar är det krångligare. Det finns inget enkelt system på hemsidan, utan efter mycket sökande står det:

”Väljer du istället att få ersättningen i pengar, betalar vi ut den via Payson eller till ditt bankkonto efter 30 dagar.”

Hur jag registrerar mitt bankkonto hittar jag ingen information om. Men som tur var är Varié duktiga och snabba på att svara på frågor på mail, så jag mailade dem och fick svar att jag ska sända mina kontouppgifter till dem.

TJÄNAT
Jag har tjänat 225 kronor på Varié minus vad påsen kostade alltså 155 kronor. Det tog cirka sex månader + 30 dagar för utbetalning.

SAMMANTAGET
Mitt intryck är att de som handlar på Varié är medvetna och kommer att använda plaggen – och det ger en miljövinst vilket är det jag är ute efter. Sett till pengar tycker jag däremot inte att det är värt jobbet, och hade jag varit ute efter snabba pengar är det ett dåligt alternativ.

Varié har efter att jag skickade in mina saker ändrat sitt försäljningssätt. Nu ska du skicka in en förfrågan om att bli säljare och beskriver vilka plagg du vill sälja. Därför kan min beskrivning av vissa detaljer vara felaktigt.

SELLPY

KOSTNAD
Gratis att lämna in saker

TID
Det var bara att beställa påsar som skickades hem väldigt fort. Jag packade påsarna fulla, beställde hämtning och ställde dem utanför dörren, och när jag tittade ut någon timme senare var de borta. Väldigt smidigt!

SORTERING
Det tog cirka två veckor efter att påsarna hämtas innan de sorterades. De sorterade endast bort en sak som de bedömde som smutsig, den kanske var det – jag hade inte kollat så noga. Annars tog de emot allt – kläder, textilier och annat som jag hittat hemma och ville bli av med.

FÖRSÄLJNING
Sellpy säljer via Tradera. Sellpy skickar ett mail om varje vara de lägger upp för försäljning, och sedan löpande hur försäljningen går. Det är många steg i en försäljning; om de inte säljer din vara på auktion går det vidare till fast pris och så vidare. Kolla in deras egna beskrivning av det hela.

PRISSÄTTNING
Jag blev förvånad över det relativt höga pris som flera av mina varor sattes ut för. Om jag hade varit missnöjd med prissättningen hade jag också kunnat ändra (vilket jag inte gjorde eftersom det var ett test). Det höga priset på några varor tror jag bidrog till att de inte blev sålda i första steget.

EXPONERING
Sellpy har fått kritik för hur varorna hängs och fotograferas och med rätta. Plagg hänger på sniskan, saker är felknäppta, saker är ur fokus – helt enkelt ganska kasst exponerat.

SMIDIGHET
Det var jätteenkelt att få påsen och att få sakerna hämtade. De meddelar hela tiden via mail hur sortering och försäljning går. Det är enkelt att gå in på sitt konto och där se hur varje försäljning gått till och hur mycket pengar jag får per såld sak.

TJÄNAT
Sellpy vill verkligen sälja alla ens prylar så nu ligger mina sista grejer ute för tio kronor styck. Det som blir lite lurigt med de sista grejerna är att jag går back sex kronor per grej där. De tar alltså ut en annonseringskostnad som överstiger min kommission vilket gör att det blir minus på mina tidigare försäljningar.

När jag ville få min vinst utbetald var det väldigt enkelt att registrera konto och pengarna kom inom en vecka. Jag tjänade 256 kronor på sålda kläder och textilier.

SAMMANTAGET
Det är oerhört enkelt att sälja med hjälp av Sellpy. Det är också en fördel att det går att lämna in lite allt möjligt, saker i bra skick som jag inte riktigt har vetat vad jag skulle göra av. Och jag tycker att det gick smidigt att ha koll på försäljningarna. Men de ansträngde sig inte för att exponera grejerna snyggt.

Känslan är att de som handlar på Sellpy gör det för att hitta fynd, vilket innebär att folk väntar tills saker kommer ut i steg två eller tre. Jag blev inte rik av att sälja på Sellpy och även om det inte tog jättelång tid så är det inte snabba pengar.

BYE BUY
Är en liten second hand-butik för barnkläder och saker som finns fysiskt i centrala Stockholm och som inte säljer över nätet.

KOSTNAD
Gratis att lämna in saker

TID
Det tar lite tid att lämna saker eftersom jag måste åka till deras inlämning som bara har öppet på tisdagar och torsdagar. Men jag kan lämna i vilken sorts påsar jag vill.

SORTERING
Vill jag få information om hur sorteringen går får jag ringa eller maila, de informerar alltså inte automatiskt till sina leverantörer hur det går. Det de bedömer inte går att sälja kommer att skänkas till välgörenhet, och det finns ingen chans att få tillbaka sakerna. Däremot är det tydlig informationen på hemsidan om vad de tar emot.

FÖRSÄLJNING
Jag kan få veta hur försäljningen går genom att ringa maila eller genom att besöka butiken och fråga vad som finns på mitt konto. Sakerna säljs med 20 – 40 procents kommission beroende på typ av vara och skick.

PRISSÄTTNING
Bye buy är inte en jättedyr second-hand men de är heller inte ”loppisbilliga”. Det befinner sig i ett mellanskikt. Och där hamnar även de saker som säljs från mig. Jag kan inte påverka försäljningspriset.

EXPONERING
Bye buy säljer bara i fysisk butik men har ett fint Instagramkonto där en del av deras saker exponeras på ett föredömligt sätt. Butiken är också fint skyltad och det är ett stort utbud utan att det känns som att grejerna är staplade på varandra. Och jag har hittat det jag varit ute efter nästan varje gång jag varit där.

SMIDIGHET
De tar emot saker oavsett säsong, vilket innebär att de har ett lager där sakerna kan ligga för att sedan plockas fram när det blir säsong, exempelvis vinterstövlar eller solhattar. Det är bra för mig då jag inte behöver ha urvuxna overaller liggandes tills nästa vinter.

När jag handlar i butiken lämnar jag bara fram min legitimation så får jag veta vad jag har på kontot och betalar med det. Eftersom jag handlat upp min kredit har jag inte begärt ut några pengar, vilket jag annars skulle kunna göra direkt i butiken.

TJÄNAT
Jag har sammanlagt haft 413 kronor som jag valt att handla för i butiken, då jag hittat plagg till mina barn som de behöver (läs kepsar och sandaler).

SAMMANTAGET
Jag gillar att lämna in saker till den här butiken, även om det är en tröskel att åka till deras inlämning. I butik exponerar de saker snyggt och har stor omsättning.

Min känsla är att deras kunder är medvetna konsumenter som vill att deras inköp av barnsaker ska påverka jorden mindre. Deras marknadsföring lyfter också miljöaspekterna av att handla second-hand.

Jag har inte blivit rik av att sälja saker på Bye Buy heller, men i sammanhanget tjänat mest pengar där.

SLUTLIGEN

Att sälja saker via ombud kan av vissa upplevas som att de inte får några pengar. Och det ligger en del sanning i det, du kommer inte att bli rik. Det vi måste komma ihåg är att detta är företag som inte idkar välgörenhet, utan de vill tjäna pengar (inget konstigt med det). De har anställda som ska få lön, de betalar lagerlokaler och de betalar moms på sakerna som säljs till skillnad från om du som privatperson säljer. Det är helt enkelt en massa omkostnader som inte finns om du säljer till grannen på hörnet. Så det är inte konstigt att den större delen av försäljningen inte hamnar hos oss som har plaggen.

Om du stör dig på att dessa företag tar ut pengar för att kränga dina grejer så tycker jag att du ska sälja dem själv. Det kommer du att tjäna mer pengar på, men det kommer också att kosta dig tid. Och fast jag inte tjänat just några pengar så tycker jag det är bra att lämna saker till försäljning. För mig är det mycket mindre krångel än att försöka göra det själv.

Som kund är det också mycket tryggare med Sellpy och Varié än att handla direkt av privatperson. Du har ångerrätt och det är inget krångel om du inte tycker att en sak uppfyllde det som sades i annonsen. Är tröjan noppig behöver du inte ha en diskussion direkt med säljaren utan du har den med ett företag. Och det kan jag tycka är skönt.

Vad är ekologiska kläder?

clothing-3301740_1920Vad som får kallas ekologiskt inom livsmedelsproduktion är strikt reglerat. För att en vara ska få saluföras som ekologisk (om det är en sammansatt vara ) ska minst 95 procent bestå av ekologiska ingredienser. Och inom EU måste alla som vill märka mat som ekologisk kontrolleras av ett godkänt kontrollorgan. 

Så ser det inte ut när det gäller kläder.

Exakt vad som avses med ekologiska kläder finns det inget regelverk kring. Om något kallas ekologiskt handlar det oftast om att materialet är ekologiskt odlat, exempelvis bomull eller lin men ibland hamnar hampa, återvunna material eller bambuviskos också inom kategorin (läs gärna mer om bambuviskos).

Samtidigt finns det jättebra tredjepartscertifieringar för kläder och textil. Med det menas att en oberoende organisation kontrollerar att produkten uppfyller vissa krav de satt upp för att produktion och tillverkning ska belasta miljö och människor så lite som möjligt. Olika certifieringar tar hänsyn till lite olika grejer, kolla gärna vår märkningsguide. De vanligaste och starkaste märkningar när det gäller kläder är: GOTS, EU-ecolabel, Svanen och Bra miljöval.

 


Vad klädkedjor väljer att saluföra som hållbart genom märkningar som Ett bättre val, Concious Choice, Sustainably, Ett grönare val, Better choice och så vidare finns det ingen reglering runt. Ibland kan det innebära att ett plagg är certifierat enligt en oberoende part exempelvis GOTS, andra gånger innebär det att företaget är medlemmar av BCI (Better Cotton Initiativ) eller att plagget består av 20 procent återvunnet material, är märkt med Öko-tex 100 (inte en miljömärkning) eller annan oklar anledning.

Flera av de stora kedjorna väljer på det här sättet att blanda starka märkningar med egna godtyckliga definitioner av miljö- och hållbarhetsarbete. KappAhl är en av dessa. Nästan hela deras kollektion Newbie är märkt enligt GOTS, en stark och bra märkning, och alla dessa plagg bär också KappAhls egna ”hållbarhetsmärkning”, men eftersom KappAhl också är medlemmar av BCI så ”hållbarhetsmärker” de alla sina bomullsplagg. Exakt hur mycket BCI-märkt bomull ett plagg innehåller går inte att svara på då den blandas ut med konventionellt odlad bomull, vilket innebär att deras ”hållbarhetsmärkta plagg” kan bestå av hur lite BCI-bomull som helst. Med den definitionen är det ju ganska lätt att stoltsera med att 53 procent av utbudet är hållbarhetsmärkt.

Att vara medlemmar i BCI innebär att företaget satsar pengar för att utbilda bomullsodlare, så att odlingen ska tära mindre på miljön och så att arbetarna ska få det bättre. Och det är ju jättebra, men bara för att jag betalar årsavgift till Amnesty så betyder det ju inte att jag kan skriva i mitt CV att jag räddar dödsdömda ur fängelse.
cotton-2180559_1920Men KappAhl är inte ensamma om att blanda högt och lågt. Lindex, Cubus, Polarn & Pyret, Åhlens med flera gör också det.

H&M är även de medlemmar av BCI men har valt att inte hållbarhetsmärka alla sina bomullsplagg (nu kanske de får idéer?). De sätter sitt hållbarhetsmärke (Consious) på plagg som består av material de bedömt som mer hållbara. Exempelvis ekologisk bomull, återvunnen bomull, återvunnen polyester eller lyocell. De anger faktiskt också noga hur stor procentandel av plagget som består av det mer hållbara valet, exempelvis 87 procent ekologisk bomull. Men på H&M hittar du inga plagg som är tredjepartcertifierade utan hos dem gäller deras egen märkning (den ekologiska bomullen är certifierad).

Och det här är också klurigt; att kedjorna väljer att fokusera på materialet. För de livscykelanalyser som gjorts på kläder visar att den största miljöpåverkan är i produktion, alltså efter att råvaran producerats och innan den fraktas hit (jag förutsätter att tillverkningen sker i annan del av världen). Dessa processer kontrolleras av flera tredjepartcertifieringar men berörs inte när butikerna själva sätter upp kriterier.

Exakt vilka kriterier som butikerna följer när de ska hållbarhetsmärka något är också svårt att få svar på. Hos de flesta stora märkena går det inte att på ett enkelt sätt att få svar på den frågan. Men där särskiljer sig Åhléns och det går att hitta att ”ett plagg hållbarhetsmärks om minst 50 procent av plagget” består av (ett av dem bedömt) bättre material.

Jag tycker det är tråkigt att kedjor som satsat på att ta fram produkter som är tredjepartscertifierade sedan blandar dem med andra mer godtyckliga grejer i en salig grönmärkt röra. För de allra flesta av oss har varken tid eller lust att sätta oss in i vad just den gröna märkningen vi fingrar på i butikshyllan betyder. Vi vill att det ska vara enkelt och tydligt och det är det inte idag. Inte i närheten.

P.S. Polarn & Pyret har profilerat sig som ett bra val för den medvetne småbarnsföräldern, och de gör en del som är bra, men vilket lurendrejeri deras ECO-märkning är skriver JohannaN om här. Läs det!

I år firar vi jul till minne av en planet som som inte mäktar med mer

christmas-tree-1081826_1920Julhandeln spås slå nya rekord i år igen. Samtidigt som jorden bokstavligen pyr av vår överkonsumtion.

Jag vill inte dra en mörk skugga över alla entusiastiska julklappsshoppare eller ge småbarnspappan som sparat för att kunna lägga en plastig Disneydocka (till sin tjatande fyraåring) under granen dåligt samvete. För jag vet att julen för många kan vara den enda tiden på året då det kanske, kanske äntligen skulle köpas en video eller en CD-spelare eller en vinteroverall som inte tre kusiner använt innan. (Okej, ni fattar, jag är gammal, videos eller CD-spelare är sådant som hör hemma på museum). Och idag är det annat som familjer (barn) trånar efter. Och en del av alla dessa julklappsinköp kommer vara önskade och bra. Men i den hutlösa summan 70-80 miljarder som kommer att spenderas på årets julhandel ryms det mycket som inte är nödvändigt eller ens önskat.

Och visst är det bästa för planeten och ens egen ekonomi att avstå från julhetsen och inte handla en endaste klapp. Men så kommer det inte att bli, endast en liten del kommer göra så. Och jag vill inte låsa in mig i mitt hus och låtsas som att jag inte har en aning om vad tomten är (hotet om spionerande nissar har också hjälpt mig vid flera jobbiga läggningar).

Så jag tänker ge några tips för att handla julklappar lite mer hållbart.

  • Handla sådant någon faktiskt önskar sig (om din mamma vill ha snälla barn, baka ingefärskakor till henne, hon vill faktiskt inte ha en till stavmixer).
  • Prova att köpa minst en julklapp second hand eller som det sägs fint, vintage. Du behöver inte tränga dig in på en trång loppis i en källare i Skarpnäck och leta genom tonvis med gamla lådor för att hitta något bra, det finns jättefina butiker både på nätet och på stan med kläder och saker som är begagnade. Här är tips på två butiker för näthandel: Varié och Used-by. Och i centrala Stockholm kan du köpa riktigt bra begagnade barnkläder och leksaker på Bye buy.
  • Köp en julklapp som konsumeras redan på julafton eller i mellandagarna. Något som äts upp eller en upplevelse.
  • Köp något där de som tillverkat varan också ges möjlighet till en god jul. Handla GOTS, Fairtrade och Krav-märkt.
  • Köp saker av högre kvalitet. Det är roligare att ge bort något som inte går sönder på annandagen.
  • Köp något till nån som faktiskt behöver. UNHCR och Röda Korset har flera bra julgåvor.

Hur handlar du nya kläder?

secondhand, globala målen

Globala målen. Mål 12. Hållbar konsumtion och produktion

Vi handlar i snitt 13,5 kilo nya kläder och textilier per person och år i Sverige. Varje år rullar det på och det blir väldigt mycket kläder. Av dessa kläder slänger vi i snitt 7,6 kilo rakt ner i soporna och det är inte bara trasiga kalsonger utan plockanalyser visar att så mycket som 60 procent är dugligt för att användas igen. Våra garderober ökar också i snitt med 2-3 kilo kläder varje år, så inte undra på att våra garderober håller på att svämma över. Samtidigt som det kan kännas som att vi inte har något att ta på oss.

Textilindustrin är enorm och påverkar miljö och människor världen över. Dels är det en energikrävande industri men det används också stora mängder kemikalier och vatten för att tillverka våra plagg. Så nog är det dags att vi ser över hur vi tillskansar oss nya kläder.

Hur ska du då tänka när det känns grått och du inte har något att ta på dig?

  • Kolla i din garderob. Det bästa miljövalet (även plånboksvalet) hänger redan där. Med  en generell ökning på 2-3 kilo/år så finns det dolda guldkorn. Så kolla i din garderob och det kommer visa sig att vissa av dina plagg blivit moderna igen.
  • Handla loss på second-hand. Kläder som redan tillverkats har redan gjort sin miljöskada och det bästa du kan göra är att ge dem längre liv.
  • Byt kläder. Kanske direkt med en kompis som har samma storlek eller leta upp ett klädbyte.
  • Hyr. Inhandla inte en tjusig blåsa till nyår, det är både billigare och bättre för miljön att hyra sig något riktigt glittrigt.

Just nu arbetar vi på Sveriges Konsumenter med att sprida information om de Globala målen. Seriestrippen kommer från det arbetet, läs gärna mer om hur vi arbetar med det. Och hur tror du att vi kommer att handla kläder i framtiden?

Det är LAV inte mossa

 

Julen nalkas och lika säkert som att julklappshandeln kommer att slå nya försäljningsrekord så förvandlas lav till mossa i handelns förvirring runt varubenämning och bristande kunskaper i förskolebiologi. Och hos varuhus, inredningsbutiker, pysselaffärer och matbutiker syns det plastpåsar fyllda med lav som säljs under förespeglingen att det skulle vara mossa. Och trots mina och andras försök att utbilda vår omgivning känner jag mig mer och mer som Don Quijote. Men det är skillnad på lav och mossa.

Eller som min biologvän säger:

”Lav är lika mycket släkt med mossa som hundar är med vitsippor.”

Men när jag går in på närmaste varuhus så ligger laven där inplastad under falsk varubeteckning.

vitlav inte mossa

Här har de fått det latinska namnet rätt i alla fall!

Förutom att varubeteckningen är helt fel och att det är LAV och inte mossa som säljs så är det inte tillåtet att plocka lav hur som helst (inte mossa heller för den delen). Allemansrätten ger oss rätt att plocka en massa saker i naturen (vilket är fantastiskt) till exempel: svampar och kottar. Exakt vad som gäller för lavar och mossa är inte helt klart men att plocka för annat än eget bruk och utan markägarens tillstånd  får du inte göra, till exempel så dömdes en man 2012 för att ha plockat av en stor yta lav.

Men varifrån kommer laven som säljs både på varuhus och i pysselbutiker? Det mesta kommer faktiskt från vårt grannland Norge (även om en nätbutik uppger att de säljer lav från Belgien). Om laven hade varit svensk hade det troligen begåtts ett lagbrott för att den skulle hamna i butik. Nu vet jag inte hur lagstiftningen runt att plocka lav ser ut i Belgien men Norge har snarlik allemansrätt som i Sverige. Och på samma sätt som i Sverige är det tyvärr lite oklart vad som gäller specifikt för att plocka lav men det är tillåtet att plocka lav försiktigt för husbehov. Jag har frågat Miljodirektoratet i Norge vad som gäller runt kommersiell plockning. Och de svarar att i Norge är det markägarna som bestämmer, de får själva plocka så mycket de vill eller ge tillåtelse till någon att plocka för kommersiellt bruk.

Men även om det är Norges skogar (och inte våra) som skövlas på lav för att vi ska fylla våra adventsljusstakar så tar det lång tid för lavar att växa och det tycker jag du kan tänka på när det ligger ett berg av felaktigt märkt lava framför dig. Och om du vill gå ut i skogen och plocka lav själv, så gör det försiktigt och längs med upptrampade stigar finns det ofta lav som har lossnat (trampats bort) ta den i så fall.

I Sverige finns det mer än två tusen olika arter av lavar och den som säljs som mossa är fönsterlav (jag säger själv vitlav) som tillhör gruppen renlavar. Namnet kommer av att den förr i tiden användes mellan fönstren för att suga upp fukt.

Vill ni se någon som är argare än mig och få mer kunskap om lav kontra mossa så kolla in den här filmen.

Och snälla ni, sluta kalla lav för mossa och varför inte prova att fylla adventsljusstaken med något annat? Kanske en del av alla ”extra fina” stenar som barnen drar in, stenar orsakar också sällan bränder.
adventsljusstake

 

Tänker du unna dig en ny tröja nu när veckan är slut?

Globala målen
När veckan känns lång eller vädret känns trist kanske vi unnar oss en ny billig tröja.

En tröja som innan den hamnat i butik gått genom en massa processer och olika händer. Någon har odlat bomullen (om det är ett bomullsplagg) spunnit tråden, vävt tyget, skurit ut mönstret och sedan är plagget sytt och det ofta av flera olika sömmerskor, ibland i olika länder. Är det billigare att sy fast fickor i ett annat land än det där sidosömmarna sys då skickas plaggen dit.

Och att plagget du har på dig är mer berest än du är högst troligt.

Många gånger arbetar människor i textilindustrin under usla förhållanden med långa dagar, påtvingad övertid, korta kontrakt och dåliga löner. Och just arbetsförhållanden är något vi borde prata mer om. Och dåliga arbetsförhållanden kommer ofta av att beställarna (de stora modeföretagen) lägger korta ordrar. Det gör att situationen blir oviss för fabriken då de inte vet vilka ordrar och inkomster de har några månader senare. Och det kommer naturligtvis att drabba dem som arbetar. Dels kommer de också att få korta kontrakt, men fabriken kommer heller inte att investera i till exempelvis toaletter eller fläktsystem. För så är det, om de inte vet vilka pengar de kan få in om fyra, sex eller tolv månader, då blir det svårt att göra några investeringar. En viktig åtgärd som de stora modeföretagen skulle kunna göra är alltså att skriva längre kontrakt med olika fabriker och sedan jobba tillsammans med dem för att stärka arbetsmiljön.

En annan åtgärd för att uppnå mål 8 av de Globala målen, Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, är att arbeta för att alla i produktionskedja ska få levnadslön. Levnadslön är till skillnad från minimilön en lön som det går att leva på. En lön som ska täcka mat, husrum, sjukvård, skolgång för eventuella barn och ett litet sparande. Summan för vad som anses vara en levnadslön varierar från land till land och skiljer sig ibland i olika regioner inom landet, då det kan kosta olika att leva beroende på vilken region fabriken ligger. Idag har de flesta stora företag minimilön inskrivet i sina uppförandekoder. Men minimilön är ofta långt ifrån den summan någon skulle behöva för att leva drägligt.

Som exempel har jag Bangladesh, där H&M har en stor del av sin tillverkning. Där ligger minimilönen på mellan 35 – 45 procent av vad levnadslönen är. En lön så långt ifrån vad som är skäligt gör att människor jobbar övertid och inte har möjlighet att varken bo eller leva anständigt. Samtidigt så unnar vi oss tröjan de sytt för att det regnar ute, ofta utan att ägna minsta tanke åt alla människor bakom den billiga prislappen.

Det finns kläder att köpa där människorna i produktion har fått en anständig lön och har drägliga arbetsförhållanden. Enklaste sättet att hitta sådana kläder är att köpa något som är GOTS eller Fairtrade-märkt (här kan du läsa mer om textila märkningar). Fairtrade har ganska nyligen utökat sin märkning från att bara innefatta bomullsproduktion till att täcka in hela kedjan då är produkten märkt med Fairtrade textile standard. Annars är det alltid bra att fråga sitt favoritmärke om de tillämpar levnadslön.
gots-logo1

Finalisterna till Blåslampan utsedda

finalister2017_collage_webbFör lite drygt en månad sedan uppmanade jag er att nominera årets konsumethjälte. Nu har vår jury utsett fyra värdiga finalister bland era nomineringar.

Det blev:

Här kan du läsa motiveringarna. Vem som vinner får ni veta på morgonen den 29:e november.

 

Din tröja värmer både dig och planeten

polar-bear-828995_1920I klimatdebatten brukar det talas om de tre B:na – Bilen, Bostaden och Biffen eftersom det är de tre största orsakerna för utsläpp av klimatgaser i Sverige men kanske borde vi lägga till Byxan. Efter transporter, hur vi bor och vad vi äter kommer nämligen kläder vi handlar, som den fjärde största posten för det klimatavtryck vi gör. Vår konsumtion av kläder och skor står för 5-6 % av de koldioxidutsläpp vi i Sverige orsakar. Men eftersom nästan alla kläder vi handlar i Sverige tillverkas utomlands är det främst där utsläppen sker.

En avhandling skriven av Sandra Roos, publicerad i december 2016 visar också att en stor andel av koldioxidpåverkan ligger i hur vi väljer att transportera oss till affären för att shoppa våra grejer. Det gör mig ganska arg, inte av det faktum att folk tar bilen till ett köpcentrum för att handla utan för att de görs så ofta att det spelar större roll än hur vi sedan väljer att tvätta våra plagg. Avhandlingen visar nämligen också att den totala påverkan av tvätt, torkning och strykning var relativt låg. En önskan skulle ju vara att den största miljöpåverkan låg i användarfasen eftersom det skulle betyda att vi använde våra kläder längre. Istället använder vi i snitt byxor och t-shirtar i två år.

De största utsläppen av koldioxid sker dock när kläderna produceras och här har debatten snöat in på att jämföra olika material samtidigt som nästan 80 % av koldioxidutsläppen (i produktionsfas)  sker under tillverkningen i form av spinning, tvinning, vävning, efterbearbetning och sömnad. Alltså procedurer som är ganska lika oavsett val av råmaterial.

För att minska dina utsläpp av koldioxid är det bäst att minska konsumtionen, alltså handla mindre. Men om du ändå behöver handla – köp second hand.

PS. Textilindustrin orsakar inte bara miljöproblem i form av koldioxidutsläpp, det är också en mycket kemikalietung och vattenkrävande bransch. 

 

Nominera en konsumenthjälte

head_finalisterKänner du någon som jobbar för att världen ska bli lite bättre? Eller är det du?

Varje år delar vår organisation Sveriges Konsumenter ut ett pris som heter Blåslampan till någon eller några som gör livet bättre eller enklare för oss alla som är konsumenter. Det kan vara en bloggare som håller koll på vilka secondhand affärer som är bäst, en restaurang som serverar närodlat eller en idrottsförening som ordnar bytesdagar för sportutrustning. Någon som gör något extra eller något som känns nytt.

Nu är det dags att nominera någon eller några som du tycker ska lyftas fram och uppmuntras. Och det gör du superenkelt här.

För två år sedan vann Swopshop ett nytt butikskoncept där det byts istället för att köpas kläder. Och det är ju bra både för konsument och miljö!

Rensa garderoben – en smart guide

cabinet-1853504_1920I Sverige handlar vi i genomsnitt cirka 10 kg nya kläder varje år (och runt 3 kilo hemtextilier). Våra garderober håller på att svämma över. Ändå står många på morgonen och känner att de inte har något att ha på sig.

För att slippa köpa nytt och på det sättet spara både pengar och miljö är det bra att ha koll på sin garderob. För att få det har vi i Sveriges Konsumenters projekt Stilmedveten tagit fram fem ”lektioner” som guidar dig till hur du skapar ordning i garderoben.

Nu har jag ganska bra koll på mina kläder och brukar oftast välja kläder utifrån att snor-och vällingfläckar inte ska synas så väl. Men jag ska ändå göra en inventering och då är kartläggningen nedan till hjälp. Bra att passa på nu när vintern lider mot sitt slut och en ny klädsäsong tar vid.

Om det visar sig att något plagg inte används som det ska tänker jag byta in det på klädbyte den 1:a april. Då anordnas det nämligen en massa klädbyten runt om i Sverige.
Garderobsrensning

Efter att ha gått genom mina plagg så inser jag att anledningen till att jag har så många plagg i garderoben är nostalgi. Mammas gamla blus, kjolen jag fick av en vän, den hemmasydda klänningen min bekant hade på sin examen och så vidare. Så min inventering blev mer som att läsa gamla dagboksanteckningar. Många minnen och många plagg som det känns omöjligt att slita sig från.

Men jag lyckades hitta ett par jeans som jag inte känner något för. Som jag inte använder fast de är i rätt storlek och som är i så pass bra skick att någon annan kan ha glädje av dem.

Och att tillskansa sig nya kläder genom byte är bra både för miljön och för plånboken. Enligt en ny avhandling från Chalmers så står produktionen av ett plagg för 70% av ett plaggs hela miljöpåverkan. Det bästa vi kan göra utifrån ett miljöperspektiv är alltså att ta hand om våra kläder och använda dem länge eller ge den möjligheten till någon annan.

Jag kommer att gå på klädbyte på Regionmuseet i Kristianstad. Där är jag nämligen för att inviga vår utställning Stilmedveten. Om ni har vägarna förbi kom gärna och titta.

OBS: om du följer vår kartläggning och hamnar på återvinn så finns det bättre alternativ än soptunnan. Vissa välgörenhetsorganisationer tar även emot trasiga textilier och så finns det möjlighet att lämna in till butik. För dig som vill läsa mer vad som händer med plaggen vid återvinning så har jag grävt i det här och här.