Vad är ekologiska kläder?

clothing-3301740_1920Vad som får kallas ekologiskt inom livsmedelsproduktion är strikt reglerat. För att en vara ska få saluföras som ekologisk (om det är en sammansatt vara ) ska minst 95 procent bestå av ekologiska ingredienser. Och inom EU måste alla som vill märka mat som ekologisk kontrolleras av ett godkänt kontrollorgan. 

Så ser det inte ut när det gäller kläder.

Exakt vad som avses med ekologiska kläder finns det inget regelverk kring. Om något kallas ekologiskt handlar det oftast om att materialet är ekologiskt odlat, exempelvis bomull eller lin men ibland hamnar hampa, återvunna material eller bambuviskos också inom kategorin (läs gärna mer om bambuviskos).

Samtidigt finns det jättebra tredjepartscertifieringar för kläder och textil. Med det menas att en oberoende organisation kontrollerar att produkten uppfyller vissa krav de satt upp för att produktion och tillverkning ska belasta miljö och människor så lite som möjligt. Olika certifieringar tar hänsyn till lite olika grejer, kolla gärna vår märkningsguide. De vanligaste och starkaste märkningar när det gäller kläder är: GOTS, EU-ecolabel, Svanen och Bra miljöval.

 


Vad klädkedjor väljer att saluföra som hållbart genom märkningar som Ett bättre val, Concious Choice, Sustainably, Ett grönare val, Better choice och så vidare finns det ingen reglering runt. Ibland kan det innebära att ett plagg är certifierat enligt en oberoende part exempelvis GOTS, andra gånger innebär det att företaget är medlemmar av BCI (Better Cotton Initiativ) eller att plagget består av 20 procent återvunnet material, är märkt med Öko-tex 100 (inte en miljömärkning) eller annan oklar anledning.

Flera av de stora kedjorna väljer på det här sättet att blanda starka märkningar med egna godtyckliga definitioner av miljö- och hållbarhetsarbete. KappAhl är en av dessa. Nästan hela deras kollektion Newbie är märkt enligt GOTS, en stark och bra märkning, och alla dessa plagg bär också KappAhls egna ”hållbarhetsmärkning”, men eftersom KappAhl också är medlemmar av BCI så ”hållbarhetsmärker” de alla sina bomullsplagg. Exakt hur mycket BCI-märkt bomull ett plagg innehåller går inte att svara på då den blandas ut med konventionellt odlad bomull, vilket innebär att deras ”hållbarhetsmärkta plagg” kan bestå av hur lite BCI-bomull som helst. Med den definitionen är det ju ganska lätt att stoltsera med att 53 procent av utbudet är hållbarhetsmärkt.

Att vara medlemmar i BCI innebär att företaget satsar pengar för att utbilda bomullsodlare, så att odlingen ska tära mindre på miljön och så att arbetarna ska få det bättre. Och det är ju jättebra, men bara för att jag betalar årsavgift till Amnesty så betyder det ju inte att jag kan skriva i mitt CV att jag räddar dödsdömda ur fängelse.
cotton-2180559_1920Men KappAhl är inte ensamma om att blanda högt och lågt. Lindex, Cubus, Polarn & Pyret, Åhlens med flera gör också det.

H&M är även de medlemmar av BCI men har valt att inte hållbarhetsmärka alla sina bomullsplagg (nu kanske de får idéer?). De sätter sitt hållbarhetsmärke (Consious) på plagg som består av material de bedömt som mer hållbara. Exempelvis ekologisk bomull, återvunnen bomull, återvunnen polyester eller lyocell. De anger faktiskt också noga hur stor procentandel av plagget som består av det mer hållbara valet, exempelvis 87 procent ekologisk bomull. Men på H&M hittar du inga plagg som är tredjepartcertifierade utan hos dem gäller deras egen märkning (den ekologiska bomullen är certifierad).

Och det här är också klurigt; att kedjorna väljer att fokusera på materialet. För de livscykelanalyser som gjorts på kläder visar att den största miljöpåverkan är i produktion, alltså efter att råvaran producerats och innan den fraktas hit (jag förutsätter att tillverkningen sker i annan del av världen). Dessa processer kontrolleras av flera tredjepartcertifieringar men berörs inte när butikerna själva sätter upp kriterier.

Exakt vilka kriterier som butikerna följer när de ska hållbarhetsmärka något är också svårt att få svar på. Hos de flesta stora märkena går det inte att på ett enkelt sätt att få svar på den frågan. Men där särskiljer sig Åhléns och det går att hitta att ”ett plagg hållbarhetsmärks om minst 50 procent av plagget” består av (ett av dem bedömt) bättre material.

Jag tycker det är tråkigt att kedjor som satsat på att ta fram produkter som är tredjepartscertifierade sedan blandar dem med andra mer godtyckliga grejer i en salig grönmärkt röra. För de allra flesta av oss har varken tid eller lust att sätta oss in i vad just den gröna märkningen vi fingrar på i butikshyllan betyder. Vi vill att det ska vara enkelt och tydligt och det är det inte idag. Inte i närheten.

P.S. Polarn & Pyret har profilerat sig som ett bra val för den medvetne småbarnsföräldern, och de gör en del som är bra, men vilket lurendrejeri deras ECO-märkning är skriver JohannaN om här. Läs det!

I år firar vi jul till minne av en planet som som inte mäktar med mer

christmas-tree-1081826_1920Julhandeln spås slå nya rekord i år igen. Samtidigt som jorden bokstavligen pyr av vår överkonsumtion.

Jag vill inte dra en mörk skugga över alla entusiastiska julklappsshoppare eller ge småbarnspappan som sparat för att kunna lägga en plastig Disneydocka (till sin tjatande fyraåring) under granen dåligt samvete. För jag vet att julen för många kan vara den enda tiden på året då det kanske, kanske äntligen skulle köpas en video eller en CD-spelare eller en vinteroverall som inte tre kusiner använt innan. (Okej, ni fattar, jag är gammal, videos eller CD-spelare är sådant som hör hemma på museum). Och idag är det annat som familjer (barn) trånar efter. Och en del av alla dessa julklappsinköp kommer vara önskade och bra. Men i den hutlösa summan 70-80 miljarder som kommer att spenderas på årets julhandel ryms det mycket som inte är nödvändigt eller ens önskat.

Och visst är det bästa för planeten och ens egen ekonomi att avstå från julhetsen och inte handla en endaste klapp. Men så kommer det inte att bli, endast en liten del kommer göra så. Och jag vill inte låsa in mig i mitt hus och låtsas som att jag inte har en aning om vad tomten är (hotet om spionerande nissar har också hjälpt mig vid flera jobbiga läggningar).

Så jag tänker ge några tips för att handla julklappar lite mer hållbart.

  • Handla sådant någon faktiskt önskar sig (om din mamma vill ha snälla barn, baka ingefärskakor till henne, hon vill faktiskt inte ha en till stavmixer).
  • Prova att köpa minst en julklapp second hand eller som det sägs fint, vintage. Du behöver inte tränga dig in på en trång loppis i en källare i Skarpnäck och leta genom tonvis med gamla lådor för att hitta något bra, det finns jättefina butiker både på nätet och på stan med kläder och saker som är begagnade. Här är tips på två butiker för näthandel: Varié och Used-by. Och i centrala Stockholm kan du köpa riktigt bra begagnade barnkläder och leksaker på Bye buy.
  • Köp en julklapp som konsumeras redan på julafton eller i mellandagarna. Något som äts upp eller en upplevelse.
  • Köp något där de som tillverkat varan också ges möjlighet till en god jul. Handla GOTS, Fairtrade och Krav-märkt.
  • Köp saker av högre kvalitet. Det är roligare att ge bort något som inte går sönder på annandagen.
  • Köp något till nån som faktiskt behöver. UNHCR och Röda Korset har flera bra julgåvor.

Hur handlar du nya kläder?

secondhand, globala målen

Globala målen. Mål 12. Hållbar konsumtion och produktion

Vi handlar i snitt 13,5 kilo nya kläder och textilier per person och år i Sverige. Varje år rullar det på och det blir väldigt mycket kläder. Av dessa kläder slänger vi i snitt 7,6 kilo rakt ner i soporna och det är inte bara trasiga kalsonger utan plockanalyser visar att så mycket som 60 procent är dugligt för att användas igen. Våra garderober ökar också i snitt med 2-3 kilo kläder varje år, så inte undra på att våra garderober håller på att svämma över. Samtidigt som det kan kännas som att vi inte har något att ta på oss.

Textilindustrin är enorm och påverkar miljö och människor världen över. Dels är det en energikrävande industri men det används också stora mängder kemikalier och vatten för att tillverka våra plagg. Så nog är det dags att vi ser över hur vi tillskansar oss nya kläder.

Hur ska du då tänka när det känns grått och du inte har något att ta på dig?

  • Kolla i din garderob. Det bästa miljövalet (även plånboksvalet) hänger redan där. Med  en generell ökning på 2-3 kilo/år så finns det dolda guldkorn. Så kolla i din garderob och det kommer visa sig att vissa av dina plagg blivit moderna igen.
  • Handla loss på second-hand. Kläder som redan tillverkats har redan gjort sin miljöskada och det bästa du kan göra är att ge dem längre liv.
  • Byt kläder. Kanske direkt med en kompis som har samma storlek eller leta upp ett klädbyte.
  • Hyr. Inhandla inte en tjusig blåsa till nyår, det är både billigare och bättre för miljön att hyra sig något riktigt glittrigt.

Just nu arbetar vi på Sveriges Konsumenter med att sprida information om de Globala målen. Seriestrippen kommer från det arbetet, läs gärna mer om hur vi arbetar med det. Och hur tror du att vi kommer att handla kläder i framtiden?

Det är LAV inte mossa

 

Julen nalkas och lika säkert som att julklappshandeln kommer att slå nya försäljningsrekord så förvandlas lav till mossa i handelns förvirring runt varubenämning och bristande kunskaper i förskolebiologi. Och hos varuhus, inredningsbutiker, pysselaffärer och matbutiker syns det plastpåsar fyllda med lav som säljs under förespeglingen att det skulle vara mossa. Och trots mina och andras försök att utbilda vår omgivning känner jag mig mer och mer som Don Quijote. Men det är skillnad på lav och mossa.

Eller som min biologvän säger:

”Lav är lika mycket släkt med mossa som hundar är med vitsippor.”

Men när jag går in på närmaste varuhus så ligger laven där inplastad under falsk varubeteckning.

vitlav inte mossa

Här har de fått det latinska namnet rätt i alla fall!

Förutom att varubeteckningen är helt fel och att det är LAV och inte mossa som säljs så är det inte tillåtet att plocka lav hur som helst (inte mossa heller för den delen). Allemansrätten ger oss rätt att plocka en massa saker i naturen (vilket är fantastiskt) till exempel: svampar och kottar. Exakt vad som gäller för lavar och mossa är inte helt klart men att plocka för annat än eget bruk och utan markägarens tillstånd  får du inte göra, till exempel så dömdes en man 2012 för att ha plockat av en stor yta lav.

Men varifrån kommer laven som säljs både på varuhus och i pysselbutiker? Det mesta kommer faktiskt från vårt grannland Norge (även om en nätbutik uppger att de säljer lav från Belgien). Om laven hade varit svensk hade det troligen begåtts ett lagbrott för att den skulle hamna i butik. Nu vet jag inte hur lagstiftningen runt att plocka lav ser ut i Belgien men Norge har snarlik allemansrätt som i Sverige. Och på samma sätt som i Sverige är det tyvärr lite oklart vad som gäller specifikt för att plocka lav men det är tillåtet att plocka lav försiktigt för husbehov. Jag har frågat Miljodirektoratet i Norge vad som gäller runt kommersiell plockning. Och de svarar att i Norge är det markägarna som bestämmer, de får själva plocka så mycket de vill eller ge tillåtelse till någon att plocka för kommersiellt bruk.

Men även om det är Norges skogar (och inte våra) som skövlas på lav för att vi ska fylla våra adventsljusstakar så tar det lång tid för lavar att växa och det tycker jag du kan tänka på när det ligger ett berg av felaktigt märkt lava framför dig. Och om du vill gå ut i skogen och plocka lav själv, så gör det försiktigt och längs med upptrampade stigar finns det ofta lav som har lossnat (trampats bort) ta den i så fall.

I Sverige finns det mer än två tusen olika arter av lavar och den som säljs som mossa är fönsterlav (jag säger själv vitlav) som tillhör gruppen renlavar. Namnet kommer av att den förr i tiden användes mellan fönstren för att suga upp fukt.

Vill ni se någon som är argare än mig och få mer kunskap om lav kontra mossa så kolla in den här filmen.

Och snälla ni, sluta kalla lav för mossa och varför inte prova att fylla adventsljusstaken med något annat? Kanske en del av alla ”extra fina” stenar som barnen drar in, stenar orsakar också sällan bränder.
adventsljusstake

 

Tänker du unna dig en ny tröja nu när veckan är slut?

Globala målen
När veckan känns lång eller vädret känns trist kanske vi unnar oss en ny billig tröja.

En tröja som innan den hamnat i butik gått genom en massa processer och olika händer. Någon har odlat bomullen (om det är ett bomullsplagg) spunnit tråden, vävt tyget, skurit ut mönstret och sedan är plagget sytt och det ofta av flera olika sömmerskor, ibland i olika länder. Är det billigare att sy fast fickor i ett annat land än det där sidosömmarna sys då skickas plaggen dit.

Och att plagget du har på dig är mer berest än du är högst troligt.

Många gånger arbetar människor i textilindustrin under usla förhållanden med långa dagar, påtvingad övertid, korta kontrakt och dåliga löner. Och just arbetsförhållanden är något vi borde prata mer om. Och dåliga arbetsförhållanden kommer ofta av att beställarna (de stora modeföretagen) lägger korta ordrar. Det gör att situationen blir oviss för fabriken då de inte vet vilka ordrar och inkomster de har några månader senare. Och det kommer naturligtvis att drabba dem som arbetar. Dels kommer de också att få korta kontrakt, men fabriken kommer heller inte att investera i till exempelvis toaletter eller fläktsystem. För så är det, om de inte vet vilka pengar de kan få in om fyra, sex eller tolv månader, då blir det svårt att göra några investeringar. En viktig åtgärd som de stora modeföretagen skulle kunna göra är alltså att skriva längre kontrakt med olika fabriker och sedan jobba tillsammans med dem för att stärka arbetsmiljön.

En annan åtgärd för att uppnå mål 8 av de Globala målen, Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, är att arbeta för att alla i produktionskedja ska få levnadslön. Levnadslön är till skillnad från minimilön en lön som det går att leva på. En lön som ska täcka mat, husrum, sjukvård, skolgång för eventuella barn och ett litet sparande. Summan för vad som anses vara en levnadslön varierar från land till land och skiljer sig ibland i olika regioner inom landet, då det kan kosta olika att leva beroende på vilken region fabriken ligger. Idag har de flesta stora företag minimilön inskrivet i sina uppförandekoder. Men minimilön är ofta långt ifrån den summan någon skulle behöva för att leva drägligt.

Som exempel har jag Bangladesh, där H&M har en stor del av sin tillverkning. Där ligger minimilönen på mellan 35 – 45 procent av vad levnadslönen är. En lön så långt ifrån vad som är skäligt gör att människor jobbar övertid och inte har möjlighet att varken bo eller leva anständigt. Samtidigt så unnar vi oss tröjan de sytt för att det regnar ute, ofta utan att ägna minsta tanke åt alla människor bakom den billiga prislappen.

Det finns kläder att köpa där människorna i produktion har fått en anständig lön och har drägliga arbetsförhållanden. Enklaste sättet att hitta sådana kläder är att köpa något som är GOTS eller Fairtrade-märkt (här kan du läsa mer om textila märkningar). Fairtrade har ganska nyligen utökat sin märkning från att bara innefatta bomullsproduktion till att täcka in hela kedjan då är produkten märkt med Fairtrade textile standard. Annars är det alltid bra att fråga sitt favoritmärke om de tillämpar levnadslön.
gots-logo1

Finalisterna till Blåslampan utsedda

finalister2017_collage_webbFör lite drygt en månad sedan uppmanade jag er att nominera årets konsumethjälte. Nu har vår jury utsett fyra värdiga finalister bland era nomineringar.

Det blev:

Här kan du läsa motiveringarna. Vem som vinner får ni veta på morgonen den 29:e november.

 

Din tröja värmer både dig och planeten

polar-bear-828995_1920I klimatdebatten brukar det talas om de tre B:na – Bilen, Bostaden och Biffen eftersom det är de tre största orsakerna för utsläpp av klimatgaser i Sverige men kanske borde vi lägga till Byxan. Efter transporter, hur vi bor och vad vi äter kommer nämligen kläder vi handlar, som den fjärde största posten för det klimatavtryck vi gör. Vår konsumtion av kläder och skor står för 5-6 % av de koldioxidutsläpp vi i Sverige orsakar. Men eftersom nästan alla kläder vi handlar i Sverige tillverkas utomlands är det främst där utsläppen sker.

En avhandling skriven av Sandra Roos, publicerad i december 2016 visar också att en stor andel av koldioxidpåverkan ligger i hur vi väljer att transportera oss till affären för att shoppa våra grejer. Det gör mig ganska arg, inte av det faktum att folk tar bilen till ett köpcentrum för att handla utan för att de görs så ofta att det spelar större roll än hur vi sedan väljer att tvätta våra plagg. Avhandlingen visar nämligen också att den totala påverkan av tvätt, torkning och strykning var relativt låg. En önskan skulle ju vara att den största miljöpåverkan låg i användarfasen eftersom det skulle betyda att vi använde våra kläder längre. Istället använder vi i snitt byxor och t-shirtar i två år.

De största utsläppen av koldioxid sker dock när kläderna produceras och här har debatten snöat in på att jämföra olika material samtidigt som nästan 80 % av koldioxidutsläppen (i produktionsfas)  sker under tillverkningen i form av spinning, tvinning, vävning, efterbearbetning och sömnad. Alltså procedurer som är ganska lika oavsett val av råmaterial.

För att minska dina utsläpp av koldioxid är det bäst att minska konsumtionen, alltså handla mindre. Men om du ändå behöver handla – köp second hand.

PS. Textilindustrin orsakar inte bara miljöproblem i form av koldioxidutsläpp, det är också en mycket kemikalietung och vattenkrävande bransch. 

 

Nominera en konsumenthjälte

head_finalisterKänner du någon som jobbar för att världen ska bli lite bättre? Eller är det du?

Varje år delar vår organisation Sveriges Konsumenter ut ett pris som heter Blåslampan till någon eller några som gör livet bättre eller enklare för oss alla som är konsumenter. Det kan vara en bloggare som håller koll på vilka secondhand affärer som är bäst, en restaurang som serverar närodlat eller en idrottsförening som ordnar bytesdagar för sportutrustning. Någon som gör något extra eller något som känns nytt.

Nu är det dags att nominera någon eller några som du tycker ska lyftas fram och uppmuntras. Och det gör du superenkelt här.

För två år sedan vann Swopshop ett nytt butikskoncept där det byts istället för att köpas kläder. Och det är ju bra både för konsument och miljö!

Rensa garderoben – en smart guide

cabinet-1853504_1920I Sverige handlar vi i genomsnitt cirka 10 kg nya kläder varje år (och runt 3 kilo hemtextilier). Våra garderober håller på att svämma över. Ändå står många på morgonen och känner att de inte har något att ha på sig.

För att slippa köpa nytt och på det sättet spara både pengar och miljö är det bra att ha koll på sin garderob. För att få det har vi i Sveriges Konsumenters projekt Stilmedveten tagit fram fem ”lektioner” som guidar dig till hur du skapar ordning i garderoben.

Nu har jag ganska bra koll på mina kläder och brukar oftast välja kläder utifrån att snor-och vällingfläckar inte ska synas så väl. Men jag ska ändå göra en inventering och då är kartläggningen nedan till hjälp. Bra att passa på nu när vintern lider mot sitt slut och en ny klädsäsong tar vid.

Om det visar sig att något plagg inte används som det ska tänker jag byta in det på klädbyte den 1:a april. Då anordnas det nämligen en massa klädbyten runt om i Sverige.
Garderobsrensning

Efter att ha gått genom mina plagg så inser jag att anledningen till att jag har så många plagg i garderoben är nostalgi. Mammas gamla blus, kjolen jag fick av en vän, den hemmasydda klänningen min bekant hade på sin examen och så vidare. Så min inventering blev mer som att läsa gamla dagboksanteckningar. Många minnen och många plagg som det känns omöjligt att slita sig från.

Men jag lyckades hitta ett par jeans som jag inte känner något för. Som jag inte använder fast de är i rätt storlek och som är i så pass bra skick att någon annan kan ha glädje av dem.

Och att tillskansa sig nya kläder genom byte är bra både för miljön och för plånboken. Enligt en ny avhandling från Chalmers så står produktionen av ett plagg för 70% av ett plaggs hela miljöpåverkan. Det bästa vi kan göra utifrån ett miljöperspektiv är alltså att ta hand om våra kläder och använda dem länge eller ge den möjligheten till någon annan.

Jag kommer att gå på klädbyte på Regionmuseet i Kristianstad. Där är jag nämligen för att inviga vår utställning Stilmedveten. Om ni har vägarna förbi kom gärna och titta.

OBS: om du följer vår kartläggning och hamnar på återvinn så finns det bättre alternativ än soptunnan. Vissa välgörenhetsorganisationer tar även emot trasiga textilier och så finns det möjlighet att lämna in till butik. För dig som vill läsa mer vad som händer med plaggen vid återvinning så har jag grävt i det här och här.

 

Vad händer med kläderna vi lämnar in?

klädåtervinningDet här är första inlägget av två om återanvändning och återvinning av textilier.

Varje år handlar vi i Sverige i genomsnitt 13,1 kg kläder och hemtextil. Samtidigt slänger vi ungefär 7,6 kg i soporna (material som bränns upp) och lämnar 2-3 kg till insamling. Den som är lite snabb på överslagsräkning ser att det blir cirka 3 kg över, saker som vi har kvar i våra garderober, skänker till nära och kära eller säljer själva på exempelvis Blocket. Av den del vi slänger i soporna bedöms ungefär 60% vara i så bra skicka att det skulle kunna återanvändas. Med tanke på vilka resurser och miljöpåverkan varje plagg har så är det riktigt illa. Men vad ska du då göra med de plagg du tröttat på eller det plagg som slitits till oigenkännlighet?

Idag finns det ingen lagstadgad lösning för vad som ska hända med vårt textilavfall. Naturvårdsverket har nyligen (september 2016) sammanställt en rapport där de lägger fram olika förslag på hur återvinning för textilier ska gå till för att vi ska få in en större del av de där 7,6 kg vi idag slänger direkt i soporna. Vilken lösning det blir bestämmer politiken och vi får hoppas på att maktens kvarnar maler fort den här gången.

Samtidigt finns det många aktörer på textilåtervinningsmarknaden idag. Dels ideella aktörer som Röda Korset, Myrorna och Human Bridge men också stora företag såsom H&M och KappAhl. Frågan är då vad som händer med tröjan jag tröttnat på och trycker ner i en behållare vid återvinningsstationen eller tar med till butiken?

Att välja att lägga sina avlagda paltor i en insamlingsbehållare för en välgörenhetsorganisation är inte bara att göra en insats för miljön. Organisationerna skapar sysselsättning och de plagg vi lämnar in genererar intäkter som kan gå till hjälpverksamhet. Och i det här inlägget kommer jag att fokusera på de ideella aktörerna och vad de gör med insamlat material. Nästa vecka kommer jag ägna åt vad som händer med det material som lämnas in till olika butiker.

De tre största ideella organisationerna på insamlingsmarknaden i Sverige är: Myrorna, Human Bridge och Röda Korset. Jag har också kollat på Emmaus och Stadsmissionen som är relativt stora och välkända aktörer. Den information och de siffror jag redovisar nedan kommer från deras hemsidor eller hållbarhets- och verksamhetsrapporter. Jag har också mailat och frågat, tyvärr har inte alla svarat.

  • Myrorna Samlade 2015 in 8438 ton textilier. Cirka 50 % sorteras i Sverige. 15 % av insamlat material säljs i Sverige. Myrorna har tillsammans med sin norska motsvarighet ett eget insamlingsorgan som heter Fretex International genom vilket de säljer vidare textilier. Myrorna har 34 second handbutiker i Sverige.
    I Myrornas hållbarhetsrapport står:

    85% av textilen säljs utomlands
    59% till Polen
    18% till Irak
    7% till Pakistan

    Myrorna samlar bara in hela och rena plagg.

  • Human Bridge samlade 2014 in 6800 ton textilier. Stordelen sorteras utomlands och en del sorteras i de 6 sorteringsanläggningarna som finns i Sverige. Hur stor andel som exporters respektive säljs i Sverige har jag inte fått svar på. Det som säljs på den svenska marknaden säljs på Lindra second-hand. Av det insamlade materialet 2014 gick 1168 ton kläder och skor som bistånd.
    Human Bridges tar även emot trasiga kläder och textilier.
  • Röda Korset samlar in cirka 5000 ton. De sorterar i butik i Sverige och säljer en del här och använder en del i sin återbruksverksamhet. Röda Korset har cirka 300 butiker i Sverige. Material de sorterar bort eller inte lyckas sälja skickar de till sin tyska återvinningspartner Soex.
    Så här svarade Röda Korset:

    Under 2015 skickade Svenska Röda Korset 1 200 ton textilier. Volymen för 2016 beräknar vi ska hamna på samma nivå. I första hand sorterar Soex ut det de kan sälja vidare (fel säsong eller fel mode för vår marknad), i andra hand gör de putstrasor och i tredje hand mals textilierna ner för att sedan användas till isolering i bl a bilar. T o m dammet som bildas i fabriken tas om hand och pressas till bricketter som används som isolering. 60% går vidare som återanvändning, 30% blir till putstrasor och isolering och 10% går till återvinningsmaterial och energi.

    Röda Korset samlar bara in hela och rena plagg.

  • Emmaus samlar in cirka 2000 ton/år. Sorteringen sker i södra Sverige. Ungefär 83 % av det insamlade materialet återbrukas och 15 % återvinns. Hur stor del som exporteras respektive sälj i Sverige har jag inte fått svar på. 
    Huruvida Emmaus bara tar emot hela och rena plagg eller även trasiga textilier är svårt att veta då informationen varierar på deras hemsida.
  • Stadsmissionen samlar in cirka 1300 ton/år. Sorteringen sker i Sverige. En del säljs i deras second handbutiker. Runt 2,5 ton av det insamlade materialet används i deras remakeverksamhet. Stadsmissionen samarbetar med Myrorna och använder sig av Fretex för det material de exporterar till försäljning utomlands. Hur stor andel som exporteras respektive säljs i Sverige har jag inte fått svar på.
    Stadsmissionen samlar bara in hela och rena plagg.
Remake Stadsmissionen

Stadsmissionens Remake har tre butiker i Stockholm och långskjortan har blivit lite av deras signum. Tack för att jag fick låna foto! Fotograf: Roger Olsson

Att alla ideella organisationer väljer att exportera stora delar av den insamlade textilen är inte konstigt. De lyckas inte sälja av allt det insamlade här i Sverige, vi är helt enkelt för dåliga på att handla secondhand. Ungefär 30% av all insamlad textil är också i så dåligt skick att de inte kan säljas secondhand och då går den till materialåtervinning. I Sverige har vi i dagsläget ingen anläggning för det och då är det ur ett miljöperspektiv bättre att materialåtervinna i exempelvis Tyskland. En mycket liten andel av insamlat material fiberåtervinns, alltså blir nytt garn eller nya kläder. Alla organisationer jag räknat upp jobbar enligt avfallstrappan. Den skrev jag om här.

Men alla insamlingsbehållare tillhör inte välgörhetsorganisationer och det finns oseriösa aktörer på marknaden. Vill du vara säker på att kläderna du lämnar i behållaren bidrar till social- och miljönytta bör du förvissa dig om att aktören bakom har ett 90-konto. Alla de jag har listat har ett. Och läs gärna mer om olika insamlingsaktörer här.