Vilket material ska jag välja?

tissues-996560_1920Det finns många textila material på marknaden och det är svårt att veta vilken miljöpåverkan de olika materialen har. Oftast finns det inte några enkla svar på vad som är bäst. All storskalig produktion av textilier påverkar naturen negativt.

Lin lyfts ofta som ett miljövänligt alternativ. Och dagens linneproduktion är jämfört med bomull eller polyester mycket bättre. Men det kan också bero på att världsproduktionen av lin är relativt liten, om vi använde lika mycket lin som bomull skulle det kanske dyka upp en massa problem kopplade till den produktionen. Redan på 1700-talet förbjöds vattenrötning av lin i Nederländerna eftersom det påverkade vattenmiljön negativt. Nu får ni inte tycka att jag misskrediterar lin, jag gillar lin och det är mycket bättre än till exempel konventionellt odlad bomull. Jag vill bara visa att det är komplicerat och att det sällan finns några enkla svar.

Något jag märker är att kunskaperna generellt är låga om våra textila material. Många vet inte att polyester är plast och att viskos kommer från cellulosa. Och om vi ska kunna göra kloka val och veta hur vi ska ta hand om våra plagg tror jag att det behövs en ökad medvetenhet om vad olika material egentligen kommer från.
spruce-1018606_1920
I Stilmedveten, projektet jag arbetar i, har  tagit fram en materialguide där vi beskriver de vanligaste textila materialen. Där kan du få lite mer kunskap! Läs den här.

Ett smakprov därifrån:

Silke: 

Siden är tyg av silkestråd. Det kommer från den kokong som silkesmasken spinner runt sig när den förpuppas och blir en silkesfjäril. Kokongerna läggs i varmt vatten så att limmet som håller ihop kokongen smälter och tråden kan lindas upp. Siden är tunt och vackert, men skrynklar lätt. Pupporna dör i processen, men det finns ekologisk tillverkning och där dör inte pupporna.

Rädda ulltröjan?

IMG_0114Det är surt när någon råkat kasta in julklappströjan i 100% ull med 60°-tvätten. Ull tovar sig vid höga temperaturer och centrifugering och tröjan kommer tyvärr inte ut i samma storlek som den åkte in.

Då är frågan: går den att rädda?

Det enkla svaret är nej. Ullen har bestämt sig för att bli något nytt, hårdare och varmare. Men det går att minimera skadan. 2-åringens nya ullunderställ råkade slinka med i fel tvätt och kom ut bred och kort.
IMG_0134

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag tappade upp en omgång med ljummet vatten och ganska mycket babyschampo och la i den krympta tröjan.
IMG_0137IMG_0139

 

 

Den fick ligga så i någon timme, sedan var det dags att försöka få tröjan tillbaka till ursprunglig storlek. När jag började var tröjan 29 cm lång. Jag drog i den och rullade sedan in den i en handduk. Gjorde samma sak flera gånger med några timmars mellanrum: drog i tröjan och rullade in den i handduken.

handduk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När jag var klar hade den ”växt” till 32-33 cm lång. Den var längre än så innan turen i tvättmaskinen, men nu kan i alla fall 2-åringen ha den igen. Och formen är betydligt bättre.

rädda,ulltröja

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Så det går inte att ”rädda” en feltvättad ulltröja, men det går att minska skadan. Om du inte lyckas fixa till ullplagget till användbarhet så finns alltid  alternativet att sy något annat.

 

 

 

Rengör dina mattor i snön

tvätta,rya

Passa på att rengöra dina ullmattor. Billigt och miljövänligt.

Termometern visar på minus även här i södern (Stockholm är ur ett norrlandsperspektiv södern) så det gäller att passa på. Inte bara att dra ut ungarna och åka pulka utan även att tvätta sina ullmattor. Kasta ut dem i snön bara. Ös på snö eller dra runt dem i närmsta snöhög (gäller både mattor och ungar). Sedan är det bara att ruska bort snön och mattan är som ny.

Det är nästan som magi. Mattan luktar så gott efteråt,  färgerna kommer fram och luggen reser sig. På bilden har jag kastat ut en sydd rya från 50-talet som jag sedan drog runt med luggen nedåt. Även fårfällen fick sig en tur i snön.
tvätta,fårfällRejäl kyla är också bra mot skadedjur och odjur som pälsängrar dör av kyla. Så om du har problem med dessa så försök hänga ut så mycket som möjligt.

PS: Passa också på att frosta av frysen, om du inte äger en självavfrostande.

Få linneduken slät – för latmasken

imageInför nyår eller andra bjudningar är det trevligt att duka med en stor fin linneduk. Men det är ju så svårt att få slätt och fint. Och en stor stenmangel i källaren är det få som har idag. De flesta, inte heller jag, har ens en liten kallmangel. Men jag gillar manglade kökshanddukar, dukar och tabletter. Mönstret i damastduken blir mycket tydligare efter mangling. Och det är bra att mangla och stryka textilier då dammar de mindre.

För latmasken (mig) finns det enkla sätt att få sin linneduk slät och fin utan att kämpa med strykjärnet. Om jag är förutseende lägger jag ut linneduken och annat i lin efter tvätt för att torka direkt på bordet. Stryker ut med händerna så det blir platt och låter torka. Det blir slätt och bra på en gång. Annars är lösningen sprejflaska.
image (3)Jag sprejar helt enkelt min duk så pass fuktig att alla veck och skrynklor går ut sig och stryker hela duken med händerna direkt på bordet. Sen kan den ligga och torka medan jag gör annat.
image (2)Så brukar jag även göra med mina linnehanddukar. En fördel är att ha en laminerad bordsskiva eller att lägga på en köksbänk. Direkt på ett teakbord kan förfarandet med sprejflaskan bli förödande.

PS: När du tvättar linne centrifugera skonsamt (helst inte alls) då centrifugering slår sönder linets fibrer och textilen fortare blir ful och går sönder.

Ta bort stearinfläckar

advent,stearinI dessa tider är det inte ovanligt att man blåser ut ljusen lite oförsiktigt och att det skvätter stearin på duken. Fläckar från stearin är inte någon hit och de är ganska dryga att ta bort.

Så här brukar jag göra för att få bort fläckar av stearin: Jag börjar med att lägga duken med stearin i frysen.
stearin2
Sedan bryter jag bort så mycket stearin jag kan och stryker sedan med hushållspapper eller kaffefilter på bägge sidorna av duken. Då suger pappret åt sig stearin. Kvar blir det oftast en fettfläck. Den kan man få bort genom att strö på varmt potatismjöl, (jag värmer några sekunder i micron) låter ligga över natten och borstar sedan bort.
stearin3Avslutar eventuellt med att tvätta hela duken.

Diskmedel är också en bra fettlösare och en klick på fetfläcken innan den går i tvättmaskinen är ett enkelt tips.

Tänk på att många ljus innehåller paraffin och att det är både hälsovådligt och dåligt för miljön då paraffin ofta framställs av palmolja. Så välj ljus i 100% stearin, det finns även miljömärkta ljus att få tag i idag.

 

 

Fleecesäsongen är här

IMG_0056Vi går mot vinter och överallt tumlar det runt små barn iklädda fleece. Tyvärr är den absoluta merparten av all fleece gjord av polyester och det är problematiskt ur ett miljöperspektiv.

Förra året skrev jag ett mycket populärt inlägg om fleece men jag känner att informationen tål att upprepas. Det förra inlägget kan du läsa här.

För tyvärr är det så att all polyester släpper ifrån sig små partiklar av plast vid tvätt. Och fleece är polyesterfamiljens största bov, där så mycket som 1900 små partiklar kan släppa vid tvätt av ett enda plagg. Dessa partiklar kan inte våra reningsverk ta hand om (då de är för små). De släpps ut i hav och vattendrag och äts av plankton. Planktonen äts i sin tur av fiskar och vips har vi fiskar som påverkas av ämnen i plasten och som i sin tur kan hamna i våra kroppar om vi äter fisk.
IMG_0058Det är inte ovanligt att polyesterfleece är tillverkad av återvunnen plast (polyester är plast). Och det låter ju bra och det är bättre än nyproducerad polyester. Det saluförs även av vissa kedjor som ”Bra val” eller ett ”Grönare alternativ”. Och visst är det  bättre än nytt, men fortfarande inte bra.

Även om vi inte har några tröjor av fleece till barnen så är det svårt att undvika fleece helt. Det finns till exempel som en del av fodret i 2-åringens överdrag och på insidan av hennes ärvda vinterjacka. Så även som upplyst konsument faller jag i fleecefällan. Annars har vår dotter mest plagg i ull eller bomull. Hennes favoritkofta stickade jag i våras av en ull och silkesblandning. Den är så mjuk så hon brukar ha den utan något under och hon sover också gärna i den.

Jag har också förstått att det uppstått någon slags trend att köpa nya billiga fleecefiltar, klippa sönder dem och sticka (ofta armsticka) nya filtar. Och det är ju inget fel i att sticka egna saker, snarare tvärtom. Men jag skulle hellre se att det stickades av exempelvis gamla trikåtrasor i bomull.
IMG_0057

Så lagar du tröjmuddar

IMG_7589Det är verkligen tråkigt när favorittröjan börjar falla i bitar. Särskilt om tröjan är hemstickad. För någon dag sedan kom en kollega till mig och frågade hur hon kunde laga sin tröja som gått sönder i mudden. Det är ju ganska vanligt att tröjor slits i ärmmuddarna. Därför tänkte jag visa hur jag räddat gamla tröjor.

Den här tröjan har ganska slitna muddar så jag stickade på nya muddar på ärmarna. Jag började med att leta reda på ett garn i passande storlek och plockade sedan upp maskor från den existerande ärmen.
IMG_7590Sedan stickade jag runt med fyra stickor. Jag passade även på att förlänga mudden då jag gillar långa muddar. Efter jag stickat klart klippte jag bara bort den gamla trasiga mudden som satt på baksidan. Eftersom jag plockat kanten och tröjärmen var stickad uppifrån och ned så repar sig inte resten av ärmen.
IMG_7592Nederkanten på tröjan var också lite sliten så det blev en ny mudd även där. Nu kan min tröja leva många år till.
tröjärm2Om din favorittröja inte är hemstickad men ändå gått sönder i muddarna kan du sy langettsöm utmed kanten eller kanske sy på en ny mudd.

Att förlänga livet på sina kläder är något av det bästa man kan göra för miljön och för plånboken.

Skippa sköljmedlet

laundry-291168_1280Jag förstår mig inte på sköljmedel. Jag är uppvuxen med att tvätta utan sköljmedel och då jag i unga år och med skral ekonomi flyttade hemifrån förstod jag aldrig poängen med att inhandla sköljmedel. Fanns viktigare grejer att lägga sitt inackorderingsbidrag på, till exempel nudlar.

Att inte använda, och då menar jag aldrig använda, sköljmedel har således inte varit av miljöskäl utan för att jag helt enkelt inte förstått vad jag skulle med produkten till. Särskilt då jag tycker att artificiell äppel- eller jordgubbslukt är ganska äckligt. Också vill jag att det ska kännas när jeansen är rentvättade.

Av en kollega har jag fått höra att hennes föräldrar alltid använt sköljmedel och att hon därför uppfattat det var något som ingår i själva tvättprocessen. Undrar om det är många som använder sköljmedel av ren vana, utan att vara medvetna om att det inte behövs?

Skärmavbild 2015-10-07 kl. 15.12.46

Innehållsförteckningen på ett helt vanligt sköljmedel.

Sköljmedel är också dåligt för miljön och kan ställa till det rejält för allergiker. Det innehåller en hel radda med kemikalier varav en hel del inte alls är särskilt trevliga för miljön. Och sköljmedel till babykläder är en direkt dålig idé eftersom det kan ge hudallergier. Vad jag förstår använder vissa sköljmedel då de inte vill att kläderna ska bli statiska. Statiska kläder har i alla fall jag bara problem med om det är 100% syntet och det är nuförtiden ganska ovanligt, polyester blandas oftast med något annat. Men om du har problem med enskilda plagg som blir statiska så kan du hälla balsam utblandat med vatten i en sprayflaska och spraya just de plagg du har problem med. Nu är balsam kanske inte heller det mest miljövänliga men det blir betydligt mindre miljöbelastning om man ger sig på de plagg som behöver istället för alla.

Funktionsplagg har jag dock en hel del och flera i 100% syntet, men funktionsplagg ska INTE tvättas med sköljmedel, det förstör nämligen de egenskaper som sportmärkena kämpat för att tillföra: förmåga att absorbera svett och så vidare.

Kanske tycker du att tvätten blir hård utan sköljmedel. Kan så vara men tänk då också på att om du överdoserat tvättmedlet så blir kläderna hårdare. Och kom ihåg att frottéhanddukar som jag erkänner blir ganska hårda vid hängtorkning, förlorar mycket av sin uppsugningsförmåga om de tvättas med sköljmedel. Och används tygblöjor till bebis är det en direkt dålig idé med sköljmedel.

Det finns också en hel del personer som tillsätter lite ättika istället för sköljmedel och det sägs göra tvätten mjukare. Det är inget jag testat eller vet om det fungerar, jag tycker ju att det fungerar utmärkt ändå. Men det är definitivt värt att prova om du är en person som vill mjuka dina kläder. Och är det bara lukten du är ute efter så fundera igen. Är det värt att utsätta allergiker för det extra obehaget och miljön för den belastningen? Och kan du inte då istället prova några droppar eterisk olja?

Mjukare kläder blir det också om man torktumlar, men vi äger ingen torktumlare så vi hängtorkar allt. Och jag har lyckan att bo i ett hus, så april till oktober så hänger vi tvätten ute. Utelukten finns det ingen parfym i världen som slår.

Finns det då inget sköljmedel är bra för? I min bok finns det faktiskt inte det, det är en onödig produkt som orsakar allergiker obehag, släpper ut farliga kemikalier, kostar pengar och luktar illa. Och visst finns det miljömärkta, parfymfria sköljmedel att inhandla och det är bättre än alternativen men det är lika väl en onödig utgift för plånboken.

Fast jag har hört att sköljmedel kan vara bra för att reda ut dockhår. Och är det så, så kanske jag hittat ett användningsområde.
IMG_7612

Kvalitet – vad är det?

draiknappen”Köp ett plagg med bra kvalitet.” Denna uppmaning hörs ofta när det kommer till att köpa nya kläder. Men vad betyder kvalitet?  Det kan vara olika för olika personer. För någon är det att plagget inte går sönder. För en annan att plagget inte går ur mode. Och för en tredje att det håller vad reklamen lovar. För mig är hög kvalitet ett plagg som håller i 100 år, både i tyg och sömmar, och något som jag känner med fingerspetsarna mer än ser med ögat. Riktigt så höga krav har nog inte gemene man när de går i gallerian och vill ha en kavaj till mötet. Men de flesta kan nog skriva under på är att de förväntar sig högre kvalitet av ett dyrare plagg. Jag förstår att man förväntar sig mer av ett dyrt plagg men tycker att vi ska våga ställa krav även på billiga produkter.

Jag medverkade i Plånboken på P1 förra veckan och tipsade där om vad man kan tänka på när man handlar för att inte komma hem med ett plagg som går sönder vid första tvätten. Som att våga dra i knappar och sömmar. För om en söm går sönder redan i butik då skulle den absolut gå sönder om man använde plagget. Jag pratade också om att våga reklamera även billigare plagg. För det är faktiskt så att samma regler gäller för alla plagg oavsett pris. En billig tröja ska lika lite som en dyr vrida sig i första tvätten och ett par byxor ska inte spricka i grenen om du går ner på huk.
vridnatröjanReklamationsrätten gäller i tre år och de sex första månaderna är det upp till butiken att visa på att det är du som konsument som varit oförsiktig om de inte vill laga eller ersätta varan. De flesta butiker brukar vara tillmötesgående när kunder kommer tillbaka med plagg som inte håller måttet. Det är många gånger bara så att vi inte vågar eller tror att det är lönt, eller inte anser att det är lönt eftersom vi betalade så lite för ursprungsvaran. Men om vi inte säger ifrån kan företagen fortsätta att producera kläder med dålig kvalitet som bara kan användas en kort tid. Det är inte långsiktigt hållbart.

I programmet nämner jag också problemet med noppor. Läs mitt tidigare inlägg om hur du minskar risken för att köpa plagg som får noppor.

Slipp noppor!

IMG_7397[1]Inte så skojigt när tröjan får noppor. Noppor kommer när textilfibern bryts och lämnar ifrån sig en del som sedan samlas och blir till en liten boll.

Och det här med noppor är svårt. Det är svårt att i affären veta vilket material som kommer att noppa sig eller inte. Men även om det är svårt att köpa sig en garanterat noppfri-tröja så går det att minska risken.

  • Undvik att köpa blandmaterial. Vissa material passar helt enkelt inte ihop. Det kan nästan bli så att plagget sorterar sig själv, med mycket noppor som följd. Och desto fler material i ett plagg desto större risk för att det noppar sig.
  • Välj naturmaterial. Syntet noppar sig generellt mer.
  • Ju längre textilfibern är desto mindre risk för noppor. Det finns plagg tillverkade av kammad ull. Det betyder att de korta fibrerna är bortkammade och kvar är de långa. Men smakar det så kostar det och dessa produkter blir ganska dyra.
  • Följ tvättråden – ull ska t.ex. alltid tvättas på ullprogrammet eller för hand och får inte centrifigueras hårt. (Även om ylleplagg allra helst ska vädras ute en fuktig dag, som jag skrivit om i ett tidigare inlägg).
  • Vissa material noppar sig nästan alltid. Akryl är ett sådant. Så strunta i att köpa plagg av akryl.

Om du har en tröja som fått noppor så återstår att plocka eller skära bort dem. Är det stora noppor går det att plocka för hand, mindre kan man skära bort med rakblad eller rakhyvel. Sedan finns det noppmaskiner eller noppkammar att köpa.
Noppa med hjälp av en noppmaskin

Jag vill absolut inte ha fler konstiga apparater så en noppmaskin kommer inte in i mitt hem, men jag har kollegor som prisar apparaten. Själv tycker jag att den fungerar sådär, vilket kanske beror på att de noppiga plagg jag äger har ganska stora noppor. Samtidigt kanske det skulle vara en poäng med att ha en kontors-nopp-apparat?