När tvätten luktar illa – våga tvätta fel

washing-machine-380834_1920Tror att det är fler än jag som jagas av kläder som luktar surt när de lyfts ur tvättmaskinen. Och vill veta hur den där träningströjan eller den älskade t-shirten ska få en okej lukt igen.

Ibland kan det vara så att det är tvättmaskinen som luktar illa och då kan du få bukt med det genom att rengöra din maskin men det problemet har inte jag. Det är specifika plagg som alltid luktar illa. Så jag gjorde ett helt ovetenskapligt test där jag tog fem plagg som luktade riktigt sunkigt, två jackor i polyester och två t-shirtar i bomull och försökte rädda dem. Och som ni ser på bajsarna så luktade alla riktigt illa när de kom fuktiga ur tvättmaskinen. De två skaljackorna luktade faktiskt så illa att det vara direkt pinsamt att springa i dem – även i skogen.
Tvätten luktar illa
Rekommenderad tvättemperatur för alla plagg var 40 grader. Jag testade att tvätta nummer ett och fyra varmare än rekommenderat och nummer två och tre i ättikabad. I ättikabadet hade jag cirka 0,5 deciliter ättika i ungerfär 5-6 liter vatten, det går nog bra med lite mindre ättika.

Resultat:
skaljacka1Jackan består av 100 procent polyester.
Jag tvättade jackan i först 60 grader. Den luktade då okej. Efter en användning började den lukta illa, men inte lika illa som utgångsläget. Efter ännu en användning var den tillbaka i utgångslägelukt.
Då tvättade jag den i 90 grader. Efter det klarade den flera användningar i rad utan tvätt. Och började inte lukta illa.
Luktar fortfarande efter flera användningar okej.

 

 

skaljacka2Jackan består av 100 procent polyester.
Jag lade jackan (när den var ren och torr) i ett vattenbad med ättika. Där fick den ligga i cirka en timme. Sedan sköljde jag den.
Efter det luktade den svagt av ättika. Vid användning luktade den svag spya (inte så fräscht men bättre än innan). Den klarade flera användningar i rad utan att börja lukta illa.
Luktar efter många användningar och några tvättar (ej efter varje löptur) fortfarande bra (inte längre spya), går till och med att gå in i den lokala mataffären efter springrunda utan att skämmas ihjäl.

 

t-shirt,världen

Tröjan består av 100 procent bomull och har ett plasttryck.
Jag lade tröjan i ett vattenbad med ättika (när den var ren och torr). Där fick den ligga cirka en timme. Sköljdes sedan.
Luktade ingen ättika men fortfarande svagt unket.
Efter två användningar och två tvättar luktar den illa igen – nästan lika illa som tidigare.

 

 

 

t-shirt,bilder

Tröjan består av 100 procent bomull och har ett plasttryck.
Tvättade tröjan i 60 grader (trycket höll, skönt) men tröjan luktade fortfarande illa.
Tvättade tröjan i 90 grader (trycket höll, men inget jag rekommenderar varje tvätt). Luktade nu bra.
Klarade sedan flera användningar och tvättar (i 40 grader) utan att börja lukta illa. Efter ett tiotal användningar luktar den illa igen.

 

Sammanfattning:

De två jackorna i syntet ska helst inte tvättas för varmt eftersom syntetmaterial (som är plast) inte mår bra av för höga gradtal. Alternativet för jacka nummer ett var, om den inte åtgärdades, sophinken och därför var det värt att tvätta den alldeles för varmt. Och det fungerade, jackan är nu brukbar. Att lägga i vattenbad med ättika innebär ingen risk för kläderna och även det fungerade bra på jacka nummer två. Så i fortsättningen blir det regelbundna ättikabad (eller en skvätt ättika i maskinen) för mina äckligaste träningskläder. Och kanske även kombinationen tvätta för varmt och lite ättika.
Båda jackorna används nu igen!

Rena bomullsplagg är inga som helst problem att tvätta i 60 eller 90 grader. De rekommenderade tvättemperaturerna hos mina två bomullsplagg handlar om att de har tryck som kan skadas vid för hög temperatur.
När det gällde bomullsplaggen så fungerade ett högt gradtal bättre mot dålig lukt än ättika för mig. Då t-shirtarna jag tvättade för varmt har affektionsvärde (för min man) så kommer jag inte att tvätta dem i för höga gradtal, med hänsyn till trycken, igen.

Slutligen – det är bättre att testa att tvätta sina grejer ”fel” än att sluta använda dem för att de luktar illa. För ibland kan det rädda ett plagg. Och att förlänga livet på sina plagg är det bästa vi kan göra ur ett miljöperspektiv.

P.S. Det är klurigt det här med tvätttemperaturer. Nya maskiner tvättar sällan i 60 grader även om det står det på programmet. I bästa fall kommer maskinen upp i 60 grader ett kort ögonblick (enligt Råd och Rön nr 3, 2018). Så om du tycker att din gamla maskin tvättade renare så är det mycket troligt. Mitt ovetenskapliga test är gjort med en ganska gammal tvättmaskin. 

Tvätta mattan med snö – så gör du

Tvätta matta

Att rengöra sina mattor i snön är en favorit i repris och något jag skrivit om förut. Men något som är billigt och enkelt är bra att upprepa och just nu är det snö och minusgrader i stora delar av Sverige. Så det är bara att passa på att rengöra yllemattorna som fått utstå en hel del under året.

Det är hur enkelt som helst, bara att kasta ut mattan och ösa på snö, borsta runt lite och dra runt den i snön. Och varför inte låta den ligga några timmar eller under natten. Sedan kommer mattan lukta gott, färgerna kommer lysa och den är helt enkelt ren.

Billigt, miljövänligt och mycket enklare än att dra iväg med en stor tung ryamatta till kemtvätten.

(Ja, mitt barn ”hjälpte” till i minus tiograder utan byxor)

Att laga kläder (framför en halvdöd tv-serie) är aktivism

Laga jeans
Det är en form av tyst och försiktig aktivism i att laga, att ta hand om sina grejer och ge dem ett så långt liv det bara går. 

Jag behöver inte laga mina jeans som håller på att falla sönder. På de stora klädkedjorna kostar ett par nya jeans bara någon hundralapp, så det skulle jag ha råd med. Men jag gillar inte att handla nya kläder. Shoppingmiljöer gör mig stressad, provrum ger mig kalla kårar och det gigantiska utbudet av nya kläder tillsammans med mina kunskaper om hur de tillverkats gör mig illamående.

Att stoppa sina strumpor, laga armbågarna på skjortan eller sätta en lapp på byxan var för hundra år sedan självklart. När min mormor lagade sin jacka eller klippte mattrasor av trasiga strumpbyxor gjorde hon inte det som ett ställningstagande mot konsumismen utan av ekonomiska skäl och för att det var så hon blivit uppfostrad, att ta hand om minsta lilla grej och se till att det gick att använda längre och omvandla till något nytt när lagningstiden var förbi. När jag gör samma sak är det mer ett ställningstagande, ett sätt att inte gå med på modeindustrins snabba vändningar och nya kollektioner stup i ett.

Fast jag lagar faktiskt också för att jag är lat. Nu kanske någon tycker det låter konstigt, men har jag gått in ett par byxor så tar det ju en evighet att göra det med ett nytt par så då går det fortare och kräver mindre om jag lagar. Och jag lagar alltid framför tv:n. Jag har slutat krångla in tjocka jeansskrev i symaskinen, med följd av symaskinsnålar som brister och lappar som hamnar på sniskan, jag syr helt enkelt för hand framför någon halvdöd serie.

Och jag tycker att lagningar är vackert. Ett lagat plagg har getts tid och kärlek och är mycket mer värt än en ny tröja för 79:90.

Och här en liten film om hur du stoppar strumpor!

Det finns också ett konto på Instagram som heter Lagningsaktivisterna som är värt att följa.

Laga knapphål

kappaDet är inte ovanligt att knapphål går sönder. Och det är ju inte konstigt då det är ett hårt slitage på dem. Därför tänkte jag visa hur du enkelt kan laga ditt slitna knapphål.

När det gäller trasiga kläder är det alltid bäst att laga så fort som möjligt. Ett litet hål eller en lätt nötning är enkelt att laga medan en stor reva är svår att få till en bra lagning på. Men jag ska vara ärlig jag lever i detta fall sällan som jag lär. Jag låter hålen bli så stora att hela hälen tittar ut eller revan i jackfodret plötsligt går hela vägen ner till rumpan.

Min vinterkappa har drabbats av  just slitage vid knapphålen. Nästan all tråd har helt enkelt slitits ut och snart kommer tyget att nötas sönder om jag inte gör något. Och den här gången tänkte jag vara förutseende och laga i tid.

Och det är relativt enkelt att laga knapphål (i alla fall om de inte blivit alltför slitna).

Du behöver:
Ett trasigt knapphål
Synål
Sysilke eller knappnålssilke

Sysilke eller knappnålssilke är sytråd gjord av silke eller syntetiskt silke och är lite tjockare än vanlig sytråd. Silke tål mer nötning än bomullstråd och det är det klokt att sy i något som håller när du ändå lägger ner mödan (polyestertråd tål också mer än bomull). Sysilke eller knappnålssilke finns också ofta att hitta på loppis på små fina spolar.

Runt det trasiga knapphålet lägger du en stödtråd. Den tråden syr du sedan runt. Då blir det extra starkt.
knapphålsstygn
Runt själva knapphålet syr du med knapphålsstygn (se bilden nedan). Det är stygn som är väldigt lika langettstygn men med en liten knut på varje. Knuten gör att det blir starkare och tål mer slitage.
knapphålsstygn

Det tar lite tid att laga knapphål eftersom det gäller att sy täta stygn. Men det är inte särskilt svårt och det är en bra syssla framför tv:n.
sytt knapphål

Voila! Klart

Varför tovar sig inte all ull?

ullkläderDet händer att ylletröjan följer med annan smutstvätt in i tvättmaskinen och kommer ut liten som en docktröja och hård som en sko. Och så är det – ull krymper och tovar sig vid hög temperatur och bearbetning.

Men det händer också att en ylletröja slinker med i sextiotvätten och kommer ut i samma storlek bara lite renare. Hur kan det komma sig? Ull är väl ull och borde bete sig likadant, eller?

När jag läser i mina träningsplagg av ull står det att de kan tvättas i 40° och även om jag inte tvättar dem särskilt ofta så är det i en helt vanlig 40°- tvätt ihop med annat smuts de körs när det händer. Och de kommer ut i samma storlek de åkte in. Men om (när) mina barns kofta hamnar i samma tvätt kommer den ut fyra storlekar mindre.

 

Och det är skillnad på ull och ull (nu lämnar vi all skillnad på olika djur och får därhän). Mycket av den ull vi handlar i vanliga butiker är nämligen behandlad. Den har gått genom en process som kallas superwash vilket gör att fibrerna inte hakar i varandra när de snurrar runt i maskinen och plagget kommer alltså inte att krympa.

Det finns två sätt att superwashbehandla, det ena innebär att ullen doppas i klor som fräter bort de yttersta hakarna på ullfibern. Det andra är att doppa själva fibern i en plastlösning som lägger sig som en skyddande hinna. Ofta används båda behandlingarna. Och dessa behandling har en ganska stor miljöpåverkan. Det går åt en hel del energi och vatten förutom att klorbehandling i sig inte är särskilt miljövänligt, men som alltid handlar det om hur kloret används och hur bra rening det är.

Alla behandlade plagg har nödvändigtvis inte gått genom dessa behandlingar, det finns nämligen en miljömässigt bättre behandling som ger samma resultat. Den heter EXP 4.0 och är en process som är godkänd av GOTS och Bluesign. Den innefattar inte klor och det går åt mindre vatten.
EXP_4

När ull genomgår en superwashbehandling försvinner en del av ullens naturliga egenskaper. Till exempel:

  • Förmågan ull har att tova eller filta sig (att ta bort den egenskapen är syftet med behandlingen).
  • Obehandlad ull vill gärna tillbaka i ursprungsform vilket innebär att en tröja som bara ligger i garderoben kan återfå sin form. Den elasticiteten försämras hos superwashbehandlade produkter som riskerar att tappa form på ett annat sätt.
  • Förmågan att ta upp fukt försämras något.
  • Och även de naturligt rengörande egenskaperna blir lite sämre.

Om ett plagg består av obehandlad eller superwashbehandlad ull kan du oftast läsa dig till. De flesta märken som använder sig av obehandlad ull är noggranna med att skriva ut det. Och om det inte står något är det oftast behandlad ull och de stora kedjornas ylleplagg är nästan uteslutande behandlade. Ibland händer det också att det står att ullen är superwashbehandlad. Men om det är en kofta som någon stickat till dig får du fråga eller ta det säkra före det osäkra och tvätta som att det är obehandlat.

Men jag ska vara ärlig, jag är glad att det finns ylleplagg som är behandlade. För även om det ur ett miljöperspektiv är bättre med obehandlad ull så har jag inte oceaner av tid och mina barn är ena riktiga kladd- och kissmonster. Så ibland är det väldigt skönt att bara kunna slänga in allt i maskinen för att två timmar senare kasta upp på strecket (ja, jag vet att plantorkning är bäst). Men om superwashbehandlade grejer klarar torktumling har jag ingen aning, det får någon med tillgång till torktumlare och som inte är rädd om sina ylleplagg testa.

Och vill du veta hur just ditt favoritmärke behandlar ullen, så fråga. Att fråga är nämligen alltid bra, dels kan du få ett svar du är nöjd med men alldeles oavsett så visar du att du är intresserad och kanske får företaget att ändra sig i framtiden. Själv har jag precis slängt iväg frågan om just superwashbehandling till ett av mina favoritmärken, vi får se vad de svarar.

PS. Det är bearbetning som är huvudorsaken till att ull tovar sig. Om ett obehandlat ylleplagg ligger stilla i varmt vatten kommer det inte att krympa. 

Byta resår på barnbyxor

tire-416189_1920.jpgTror de flesta kan relatera till när tros- eller kalsongkanten ger vika. Eller när det uppstår ett sprak då du drar i den gamla gummiresåren till byxorna som legat nedstoppade i en låda. Ibland har gummibandet till och med vittrat sönder så mycket att det bara är smulor kvar. Och det är inte konstigt. Gummiband kommer tillslut att torka ut och spricka.

Och när det händer är det klokt att byta ut den, för tyget i plagget i övrigt kan vara hur bra som helst.

Nu kanske det inte är värt att byta resåren på ett par gamla kalsonger. Men på ett par gamla pyjamasbyxor till barn tycker jag det är värt det. Så jag tänker visa hur du lätt byter ut resåren.

Du behöver:

  • Ett plagg där resåren sett bättre dar.
  • Nytt gummiband/resår.
  • Sprättare.
  • Knappnålar och tråd.
  • Symaskin (det går också bra att sy för hand).
  • Grundläggande symaskinskunskaper.

 

 

Gör så här:

  • Börja med att sprätta bort den odugliga resåren.
  • Mät det nya gummibandet så det passar (i det här fallet runt barnets mage).
  • Nåla fast resåren längskanten på byxorna.
  • Sy fast med zicksack eller trestegs-zicksack (jag gillar trestegs).
  • Vik ned kanten och sy med en söm som klarar att du drar i den, exempelvis zicksack, trestegs-zicksack eller annan stretchsöm.
  • Klart! Nu ”bara” att lägga barnet.

 

Ett annat, kanske ännu enklare sätt, att byta resår är att helt enkelt klippa bort den gamla resåren och ersätta med muddväv. Se färdigt resultat nedan.
byta resår
När jag kollade tvättråden för olika resårer uteslöt alla (utom en) torktumling. Säkert för att resåren torkar ut fortare om plagget torktumlas. Det är värt att tänka på om du vill att dina plagg ska leva längre och du ska slippa laga dem.

 

Torktumla INTE linne

Tvätta,linneEn kollega kom till mig och frågade om jag hade någon aning om varför hennes endast ett år gamla linnelakan, inköpta på H&M hade gått sönder.

Dålig kvalitet, tänkte jag. Hon förklarade att hon hade gjort precis som butiksbiträdet sagt och torktumlat sina lakan. Varpå jag hävdade att hon absolut inte kunde köpt lakan i lin, för att uppmana till att torktumla linprodukter är samma sak som att förklara hur du förstör textilen på bästa sätt. Vi gick in på H&M:s hemsida och det visade sig att hon hade rätt:  det var linnelakan. Det anmärkningsvärda är inte att ett butiksbiträde fått saker om bakfoten, det kan hända alla, utan att det på H&M:s hemsida klart och tydlig står att lakanen ska torktumlas. Butiksbiträdet hade alltså bara förmedlat hur H&M tycker att vi ska ta hand om våra textilier, på sämsta tänkbara sätt.

Men varför ska du då inte torktumla dina lakan i lin? Jo, för att linfibern bryts sönder och textilen förstörs. Visserligen kommer det att bli mjukt, saker i uppluckringstillstånd blir oftast det.

Hur ska du då tvätta dina linneprodukter?

  • Lin som är en naturfiber går bra att vädra, men ibland (särskilt med sängkläder) vill vi ju tvätta.
  • Lin kan tvättas i upp till 80 grader. Varmare än det gillar inte linfibern då linets naturliga ”lim” skadas. Så vanlig 40 eller 60 tvätt går utmärkt.
  • Centrifugering kan skada linfibern så är det en linprodukt du är extra rädd om, exempelvis en damastduk, skippa helt centrifugeringen. Annars är lin en fiber som blir starkare när den är blöt, så det går att centrifugera men gör det på lägre varvtal än vanligt.
  • Och som tål att upprepas. Torktumla INTE.
  • Lin krymper ofta vid första tvätten, ganska mycket, cirka 4-7 % (bra att veta om du syr gardiner).

Sköter du dina linneprodukter rätt kan de hålla en livstid eller längre. Och lin blir skönare och vackrare när det används.

Men tillbaka till H&M. Den konspiratoriskt lagda skulle kunna säga att H&M uppmuntrar till att missköta sina textilier för att det leder till fler inköp och mer pengar i kassan. Själv tror jag att de helt enkelt inte vet bättre. Att den som gjort produktbeskrivningen och de som korrat skulle behövt mer slöjd och materialkunskap i skolan. Kunskaperna om hur vi ska ta hand om våra kläder och textilier tror jag generellt minskat och när det sker blir det än viktigare att de som säljer grejer till oss faktiskt har koll. För vi litar på det som står i beskrivningar och vi gör som vi blir tillsagda i butiken.
linJag har också skrivit om lin här, och beskrivit hur du lättast får ditt lin slätt här.

Impregnera jackan själv – utan högfluorerande ämnen

Impregnera jackaNu är det högsäsong för friluftsjackor. Och jag vill gärna att min och barnens jackor ska stå emot både vind och regn. Och det gjorde de när de var nyinköpta. Efter rullning i lera, hoppande i vattenpölar och en massa tvättar senare har impregneringens förmåga att stå emot regn tyvärr minskat rejält. Men för den sakens skull vill jag inte köpa nya jackor, inte när de i övrigt fungerar bra. Och att förlänga livet på plagg är i princip alltid det bästa ur ett miljöperspektiv. Så jag tänker fixa ny impregnering till tre jackor.
impregnera jacka
En fem år gammal GoreTex-jacka som jag använder jämnt och ibland tvättar men aldrig har impregnerat. Fyraåringens vindjacka, som hon använder nästan varje dag och som ganska ofta åker i tvättmaskinen och därför har tappat mycket av sin vattenavvisande förmåga. Och en gammal goding som jag köpte second hand på 90-talet och använde jättemycket under ett par år och som ursprungligen hade någon slags impregnering men nu står emot lika mycket regn som en tunn bomullssjal.

Friluftsbranschen försöker fasa ut farliga impregneringar innehållande högfluorerande ämnen, samtidigt finns det flera impregneringssprayer för eget bruk som innehåller just dessa ämnen och att använda dem hemma blir ju inte bra varken för miljön eller hälsan. Läs mer om högfluorerande ämnen här.

Och jag vill ju inte impregnera med grejer som innehåller högfluorerande ämnen så jag testade att impregnera våra jackor med tre olika produkter som saluförs som ekoalternativ, två klossar och en spray. Klossarna är vaxbaserade och sprayen beskrivs som fri från fluorkarboner.
impregnering
Test av klossarna på second hand-jackan
Grönlands vax innehåller bivax och paraffin och Impvax innehåller bivax, stearin och linolja, alltså inget miljövidrigt. Vill du blanda ihop eget vax har Impvax recept och beskrivning på sin hemsida. Vax lämpar sig främst för att impregnera bomullsplagg. Alltså min gamla gröna second hand-jacka.

Men innan impregnering ska plaggen först tvättas och torkas.

Beskrivningen på hur klossarna skulle användas var samma för båda. Och jag försökte följa den.

Först gned jag ut vaxet mot jackan. Det var jättesvårt att få det jämnt, särskilt runt knappar, fickor och dragkedjor, och friluftsplagg brukar ha en del sådant. Här var Impvaxen lite lättare att jobba med. Sedan var det dags att värma vaxet med strykjärn eller hårtork. Hårtork tyckte jag inte fungerade på någon av vaxen, utan det slutade med att jag bara använde strykjärn.  På de ställen där vaxet var tjockare blev tyget mörkare. Och det tog lång tid med dåligt resultat, jackan blev flammig och ful och jag vet inte ens om jag vill ha den på nästa svamputflykt.

Däremot fungerade ytan väldigt bra mot vatten.
impregnerad jacka
Test av sprayen på barnjacka och GoreTex-jacka
GoreTex-jackan och barnjackan valde jag att använda sprayen på.

Spraya, gnussa, stryka, lätt som en plätt, fort gick det och med bra resultat.

Sammanfattning:

Fördelar vaxkloss: Bäst för miljön. Luktade gott. Bra vattenavvisande förmåga.
Nackdelar vaxkloss: Svårt att applicera. Tog lång tid. Blev flammigt. Tvättas ur på någon enstaka tvätt.

Fördelar spray: Gick fort. Enkelt att få jämnt. Bra vattenavvisande förmåga.
Nackdelar spray: Ska appliceras utomhus. Lite stickande lukt. Att många sprayer kan innehålla miljö- och hälsovådliga ämnen.

Danske förbrukerådet gjorde i mars ett test på olika impregneringssprayer där fick tre sprayer grönt ljus ur ett miljöperspektiv. Tyvärr testade de inte sprayen jag använde.

 

 

Haven är fulla av mikroplast – detta kan du göra

fish-1663772_1920De flesta av oss har sett bilder på valar intrasslade i gamla fiskenät, fåglar med magsäcken full av plastskräp eller sköldpaddor med deformerade skal efter att de krupit in i en gammal ölring av plast. Och plastskräp är ett jättestort problem, särskilt i vår havsmiljö och det är mycket plast i våra världshav – ungefär 268 940 ton flyter runt på ytan. Och plasten kommer vara där länge eftersom det tar flera hundra år innan det bryts ned.

Vad färre vet är att även små bitar plast, så kallade mikroplaster, också är problematiskt för våra hav och sjöar. Och att det vid tvätt av kläder i syntetmaterial frigörs en stor mängd små plastbitar som sedan följer med tvättvattnet ut i avloppet och vidare ut i våra sjöar och hav. Små plastbitar som äts upp av plankton och fiskar.

Men vad är egentligen mikroplast och vad kan vi göra för att inte våra plankton och fiskar ska få i sig dessa små plastbitar?

När det pratas om mikroplast är det plastbitar mindre än 5 mm som avses. Mikroplaster från tvätt är dock mycket mindre än så. Ungefär 40% av de kläder vi köper i Sverige uppskattas vara i syntetmaterial alltså plast. Det vanligaste är polyester men det finns många fler syntetmaterial exempelvis – polyamid (nylon), akryl, polypropropen med fler. Alla textilier slits när de tvättas och släpper ifrån sig små fibrer, delar från naturmaterial bryts till skillnad från delar av syntet ned relativt lätt i vår natur. Det är svårt att gör exakta beräkningar på hur mycket mikropartiklar från tvätt som läcker ut i våra vatten men så mycket som 945 ton/år befaras gå till våra avloppsverk. Av detta fångar våra reningsverk upp det mesta men 0,2-19 ton/år beräknas åka ut i våra vatten. Nu kanske det inte låter så farligt men varje gram motsvarar flera tusen fibrer. Och studier i Stilla havet har visat att det finns ungefär sex gånger mer mikroplaster än plankton i vattnet. Och det som fångas upp av våra reningsverk hamnar i slammet som sedan sprids bland annat på våra jordbruksmarker.

Som jag påpekat släpper alla plagg av syntet ifrån sig plast men strukturen på tyget och hur tråden är spunnen har visat sig spela stor roll för hur mycket partiklar som släpper. Och här utmärker sig barnfamiljsfavoriten polyesterfleece. Fleece är fluffigt och mjukt och fibrerna som sitter löst på ytan släpper lätt. Studier har också visat att syntetplagg släpper ifrån sig som mest mikroplaster vid de första tvättarna.
mikroplasterPersonligen tycker jag att det borde ligga på producenter av kläder och tvättmaskiner samt reningsverken att minska hur mycket mikroplaster som läcker ut till våra hav. Och filter som installeras i nyare reningsverk kommer göra stor skillnad, men tyvärr går inte allt vårt avloppsvatten genom reningsverken då kapaciteten ibland är för låg och orenat material släpps ut i våra vatten.

Så vad kan vi  själva göra idag för att minska mikroplasten i våra hav?

Jo, här kommer 5 konkreta tips:

  • Köp inte nya plagg av syntet.
  • Tvätta bara om det verkligen behövs.
  • Tvätta fulla maskiner.
  • När du rensar tvättmaskinens filter släng i soporna eller dammsug. Släng ludd från torktumlaren i soporna.
  • Skaffa speciella tvättpåsar som du kan lägga dina syntetplagg i som ska hindra mikropartiklarna från att åka ut i avloppet eller en ”boll” som ska samla in 30% av mikroplasterna. Dessa två produkter är idag inte testade av några oberoende så jag kan inte garantera att det fungerar.

 

OBS: Den största källan till utsläpp av mikroplaster i vår miljö och även våra vatten kommer från slitage av bildäck.