Impregnera jackan själv – utan högfluorerande ämnen

IMG_1461Nu är det högsäsong för friluftsjackor. Och jag vill gärna att min och barnens jackor ska stå emot både vind och regn. Och det gjorde de när de var nyinköpta. Efter rullning i lera, hoppande i vattenpölar och en massa tvättar senare har impregneringens förmåga att stå emot regn tyvärr minskat rejält. Men för den sakens skull vill jag inte köpa nya jackor, inte när de i övrigt fungerar bra. Och att förlänga livet på plagg är i princip alltid det bästa ur ett miljöperspektiv. Så jag tänker fixa ny impregnering till tre jackor.
impregnera jacka
En fem år gammal GoreTex-jacka som jag använder jämnt och ibland tvättar men aldrig har impregnerat. Fyraåringens vindjacka, som hon använder nästan varje dag och som ganska ofta åker i tvättmaskinen och därför har tappat mycket av sin vattenavvisande förmåga. Och en gammal goding som jag köpte second hand på 90-talet och använde jättemycket under ett par år och som ursprungligen hade någon slags impregnering men nu står emot lika mycket regn som en tunn bomullssjal.

Friluftsbranschen försöker fasa ut farliga impregneringar innehållande högfluorerande ämnen, samtidigt finns det flera impregneringssprayer för eget bruk som innehåller just dessa ämnen och att använda dem hemma blir ju inte bra varken för miljön eller hälsan. Läs mer om högfluorerande ämnen här.

Och jag vill ju inte impregnera med grejer som innehåller högfluorerande ämnen så jag testade att impregnera våra jackor med tre olika produkter som saluförs som ekoalternativ, två klossar och en spray. Klossarna är vaxbaserade och sprayen beskrivs som fri från fluorkarboner.
IMG_1676
Test av klossarna på second hand-jackan
Grönlands vax innehåller bivax och paraffin och Impvax innehåller bivax, stearin och linolja, alltså inget miljövidrigt. Vill du blanda ihop eget vax har Impvax recept och beskrivning på sin hemsida. Vax lämpar sig främst för att impregnera bomullsplagg. Alltså min gamla gröna second hand-jacka.

Men innan impregnering ska plaggen först tvättas och torkas.

Beskrivningen på hur klossarna skulle användas var samma för båda. Och jag försökte följa den.

Först gned jag ut vaxet mot jackan. Det var jättesvårt att få det jämnt, särskilt runt knappar, fickor och dragkedjor, och friluftsplagg brukar ha en del sådant. Här var Impvaxen lite lättare att jobba med. Sedan var det dags att värma vaxet med strykjärn eller hårtork. Hårtork tyckte jag inte fungerade på någon av vaxen, utan det slutade med att jag bara använde strykjärn.  På de ställen där vaxet var tjockare blev tyget mörkare. Och det tog lång tid med dåligt resultat, jackan blev flammig och ful och jag vet inte ens om jag vill ha den på nästa svamputflykt.

Däremot fungerade ytan väldigt bra mot vatten.
IMG_1739
Test av sprayen på barnjacka och GoreTex-jacka
GoreTex-jackan och barnjackan valde jag att använda sprayen på.

Spraya, gnussa, stryka, lätt som en plätt, fort gick det och med bra resultat.

Sammanfattning:

Fördelar vaxkloss: Bäst för miljön. Luktade gott. Bra vattenavvisande förmåga.
Nackdelar vaxkloss: Svårt att applicera. Tog lång tid. Blev flammigt. Tvättas ur på någon enstaka tvätt.

Fördelar spray: Gick fort. Enkelt att få jämnt. Bra vattenavvisande förmåga.
Nackdelar spray: Ska appliceras utomhus. Lite stickande lukt. Att många sprayer kan innehålla miljö- och hälsovådliga ämnen.

Danske förbrukerådet gjorde i mars ett test på olika impregneringssprayer där fick tre sprayer grönt ljus ur ett miljöperspektiv. Tyvärr testade de inte sprayen jag använde.

 

 

Haven är fulla av mikroplast – detta kan du göra

fish-1663772_1920De flesta av oss har sett bilder på valar intrasslade i gamla fiskenät, fåglar med magsäcken full av plastskräp eller sköldpaddor med deformerade skal efter att de krupit in i en gammal ölring av plast. Och plastskräp är ett jättestort problem, särskilt i vår havsmiljö och det är mycket plast i våra världshav – ungefär 268 940 ton flyter runt på ytan. Och plasten kommer vara där länge eftersom det tar flera hundra år innan det bryts ned.

Vad färre vet är att även små bitar plast, så kallade mikroplaster, också är problematiskt för våra hav och sjöar. Och att det vid tvätt av kläder i syntetmaterial frigörs en stor mängd små plastbitar som sedan följer med tvättvattnet ut i avloppet och vidare ut i våra sjöar och hav. Små plastbitar som äts upp av plankton och fiskar.

Men vad är egentligen mikroplast och vad kan vi göra för att inte våra plankton och fiskar ska få i sig dessa små plastbitar?

När det pratas om mikroplast är det plastbitar mindre än 5 mm som avses. Mikroplaster från tvätt är dock mycket mindre än så. Ungefär 40% av de kläder vi köper i Sverige uppskattas vara i syntetmaterial alltså plast. Det vanligaste är polyester men det finns många fler syntetmaterial exempelvis – polyamid (nylon), akryl, polypropropen med fler. Alla textilier slits när de tvättas och släpper ifrån sig små fibrer, delar från naturmaterial bryts till skillnad från delar av syntet ned relativt lätt i vår natur. Det är svårt att gör exakta beräkningar på hur mycket mikropartiklar från tvätt som läcker ut i våra vatten men så mycket som 945 ton/år befaras gå till våra avloppsverk. Av detta fångar våra reningsverk upp det mesta men 0,2-19 ton/år beräknas åka ut i våra vatten. Nu kanske det inte låter så farligt men varje gram motsvarar flera tusen fibrer. Och studier i Stilla havet har visat att det finns ungefär sex gånger mer mikroplaster än plankton i vattnet. Och det som fångas upp av våra reningsverk hamnar i slammet som sedan sprids bland annat på våra jordbruksmarker.

Som jag påpekat släpper alla plagg av syntet ifrån sig plast men strukturen på tyget och hur tråden är spunnen har visat sig spela stor roll för hur mycket partiklar som släpper. Och här utmärker sig barnfamiljsfavoriten polyesterfleece. Fleece är fluffigt och mjukt och fibrerna som sitter löst på ytan släpper lätt. Studier har också visat att syntetplagg släpper ifrån sig som mest mikroplaster vid de första tvättarna.
washing-machine-380835_1920Personligen tycker jag att det borde ligga på producenter av kläder och tvättmaskiner samt reningsverken att minska hur mycket mikroplaster som läcker ut till våra hav. Och filter som installeras i nyare reningsverk kommer göra stor skillnad, men tyvärr går inte allt vårt avloppsvatten genom reningsverken då kapaciteten ibland är för låg och orenat material släpps ut i våra vatten.

Så vad kan vi  själva göra idag för att minska mikroplasten i våra hav?

Jo, här kommer 5 konkreta tips:

  • Köp inte nya plagg av syntet.
  • Tvätta bara om det verkligen behövs.
  • Tvätta fulla maskiner.
  • När du rensar tvättmaskinens filter släng i soporna eller dammsug. Släng ludd från torktumlaren i soporna.
  • Skaffa speciella tvättpåsar som du kan lägga dina syntetplagg i som ska hindra mikropartiklarna från att åka ut i avloppet eller en ”boll” som ska samla in 30% av mikroplasterna. Dessa två produkter är idag inte testade av några oberoende så jag kan inte garantera att det fungerar.

 

OBS: Den största källan till utsläpp av mikroplaster i vår miljö och även våra vatten kommer från slitage av bildäck.

Laga dragkedja – så gör du

zipper-1060990_1920Det är ganska vanligt att dragkedjan går sönder i jackan eller i ett par byxor. Att byta dragkedjan i en jacka kan verka svårt, men i de flesta fall är det relativt enkelt. Nedan kommer jag att kort gå genom hur jag bytte dragkedja i min sportjacka, som jag använt i ur och skur i mer än sex år.

Men innan du ger dig på att byta dragkedja är det värt att fundera över hur gammal din jacka är. Är den nyare än tre år kan du ha rätt att reklamera. Och ur en hållbarhetssynvinkel är det bra att säga ifrån till företag när du tycker att kvalitén på deras kläder inte håller måttet.

Ibland är det inte heller fel på hela dragkedjan utan bara på löparen (alltså den lilla grejen du drar i). Då kan det räcka med att trycka till den med en tång.
IMG_1096Fler tricks finns en googling bort.

Men visar det sig att dragkedjan är helt slut som i fallet med min jacka så är det bara att byta.

Du behöver:

Sprättare
Sax
Ny dragkedja, delbar i rätt längd
Knappnålar
Symaskin
Grundläggande sömnadskunskaper

IMG_1044

Först sprättade jag bort den gamla dragkedjan. Ett tips är att ta bilder på hur den sitter fast, det underlättar när du ska sy i den nya dragkedjan.

Sedan nålade jag fast den nya dragkedjan. Som ni ser på bilden nedan så sitter nålarna längs med dragkedjan, jag tycker att det är lättare att sy fast dragkedjan snyggt om jag nålat så, men det gäller att komma ihåg att plocka bort nålarna innan du syr över dem.

Sy fast med raksöm. Det finns speciella pressarfötter för att sy fast dragkedjor, jag brukar aldrig bemöda mig med att byta till en sådan, tycker det fungerar alldeles utmärkt med den vanliga.

Klart!

Dragkedjan jag sprättade bort var limmad och stod emot regn, det kommer inte den nya att göra. Så det återstår att se hur blöt jag blir vid nästa cykeltur i hällregn.

Om du känner att uppdraget byta dragkedja är dig övermäktigt kan du lämna in till skräddare. Men ring innan och fråga vad det kostar, jag har hittat priser från 150 kr och uppåt. Sedan årsskiftet betalar du endast 12 % moms på reparationer av kläder mot tidigare 25%. Så förhoppningsvis har det blivit billigare att laga sina grejer!

 

Goda textilnyheter från 2016

sparkler-677774_1280Under 2016 har det hänt en del bra grejer på textilområdet. Framförallt har en del farliga ämnen förbjudits eller bestämts när de ska förbjudas.

Triklosan är en biocid och används som bakteriedödare för att minska svettlukt. Ämnet kan vara farligt både för människors hälsa och för miljön. Studier visar också att behandlingar med bakteriedödare inte fungerar mot svettlukt, alltså helt onödigt. Vilket jag skrivit om tidigareI början av året beslutade EU att ämnet triklosan inte får finnas i bland annat varor som skor och kläder.  Och varor som innehåller ämnet får efter den första mars 2017 inte släppas ut på marknaden.

Nonylfenol används i textiltillverkningen främst i länder utanför EU, inom EU är ämnet i princip helt förbjudet att använda. Ämnet är misstänkt hormonstörande och giftigt för djur som lever i vatten. Under flera år har Sverige drivit på EU-kommissionen för att importerade varor inne heller ska få innehålla nonylfenol. Och 2015 bestämdes det att ämnet skulle förbjudas men nu är processen att fasa ut i full gång.

PFOA är ett ämne som används för att göra saker vattenavvisande och kan bland annat finnas i impregnerade kläder. Ämnet är reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande, ämnet bryts inte ned av naturen utan ansamlas i levande organismer och lagras i blodet och levern. Ämnet har hittats i isbjörnar men också i nyfödda barn.  Nu är det på EU-nivå beslutat att PFOA ska förbjudas och beslutet kommer att träda i kraft om tre år. Under tiden får marknaden fasa ut ämnet. Detta är en fråga vi på Sveriges Konsumenter har drivit tillsammans med många andra aktörer.

Andra bra nyheter från året som gått är att det från den första januari 2016 slogs fast att second hand ska vara momsbefriat. Och att det från den första januari 2017 kommer att vara lägre moms på reparationer av skor och kläder.

Jag hade hoppats att flera stora klädkedjor under 2016 skulle ha bestämt sig för att betala ut levnadslön till de som sliter i produktionskedjan, men det verkar vara långt borta. En minskning av mängden av nya textilier som vi köper hade också varit en god nyhet eller att andelen som köper second hand hade ökat. Men det är saker som får stå kvar på önskelistan till nästa år.

10 miljötips som också gör livet lite enklare

img_0526Lagom till första december när julstressen kickar igång på riktigt har jag samlat tio textila tips för en själv och för miljön.

  1. Byt tröja när du kommer hem. Så att hemmasmutsen; dreglande barn, hundslick, matlagning m.m hamnar på en ”vardagströja”
  2. Vädra. Häng ut din jobbtröja på vädring, så behöver den inte tvättas lika ofta.
  3. Stäng dragkedjan när du tvättar (så den inte riskerar att fastna i annat och gå sönder, eller ha sönder annat).
  4. Laga hålet när det är litet. Går fortare och är enklare än att vänta. Och de flesta har nog varit med om det lilla byxhålet (på rumpan, som knappt syntes) rivs upp till ett jättehål lagom till lunchen samma dag som man valt en kort tröja. Tips på lagning här.
  5. Fulfixa gylfen om dragkedjan vill åka ner. Kolla hur du gör här.
  6. Rensa garderoben och ge bort kläder du inte använder. För i ärligheten namn inte kommer du använda den där rosa tyllklänningen (som är för stor) nu när du närmar dig 40.
  7. Fulputsa” skorna mot borsten på kanten av rulltrappan.
  8. Tvätta mattan, passa på att dra ullmattan i snön, läs mer här.
  9. Torktumla inte. Dåligt för kläderna och dåligt för miljön (duntäcken finns det poäng att torktumla)
  10. Skippa sköljmedlet. Dåligt för miljön men också för vissa plagg och handdukar. Läs mer om sköljmedel här.

Kontorsgarderoben

img_0421
Vissa dagar går det sämre än andra. Som när jag sprungit till jobbet och matlådan läckt ut på alla mina kläder och en dag i vitlöksluktande blöta byxor eller byxlös är att välja på. Eller när det är möte på ett departement (som jag glömt bort) och jag står där i noppig luvtröja.

På mitt jobb erbjuds räddningen när dessa situationer uppstår. Vi har nämligen en kontorsgarderob. Alltså kläder vi får låna antingen i desperation (oftast i mitt fall) eller bara för att uppdatera den egna garderoben för en tid.

Vi har själva lämnat in grejer och har ett register där vi skriver in vad vi lämnar in och lånar.

I ett skåp har vi också sybehör, extraknappar och skovård. För att vi ska kunna putsa upp skorna och sy i knappen innan det viktiga mötet. Skåpet innehåller också nödtamponger, något alla arbetsplatser borde ha.
img_0434
Vill du skapa en skapa en garderob på din arbetsplats så är det ganska enkelt. Någonstans att hänga upp grejer, ett register för prylar och en lista för utlån. Också folk som lämnar in saker och lånar.

Fixa din skinnjacka – rengör och smörj in!

img_0262Eftersom läder är ett material som har stor miljöpåverkan, borde vi verkligen ta hand om våra skinnjackor och skinnskor extra bra. Då håller de mycket längre!

Min kollega har inte rengjort eller fettat in sin skinnjacka på 7 år, vilket har gjort att den är torr i skinnet och släpper färg vid sömmarna. Nu ska jag försöka fixa till den!

Jag använde mig av en trasa, galltvål, bivax och rapsolja.

img_0236

 

Först rengjorde jag jackan med galltvål och en lätt fuktad trasa. Galltvål går ibland att få tag på i en vanlig matvaruaffär, annars hittar du en massa återförsäljare vid en enkel googling. Och i ärlighetens namn så var inte hennes jacka så hemskt lortig.

 

 

 

 

Sedan var det dags att återfetta jackan. Jag gjorde en blandning med två tredjedelar bivax och en del rapsolja. Bivaxet smälte jag tillsammans med rapsoljan i mikron, men det går lika bra i ett vattenbad på spisen.

Bivax och rapsoljeblandningen hällde jag upp i en gammal barnmatsburk och lät svalna. Om jag inte blivit nöjd med konsistensen på smörjet går det att värma upp och häll i mer olja för att få det mjukare eller mer vax för att få det hårdare.

Jag har hört att det bästa fettet ska vara hjärna. Men det känns lite svårt att få tag i och kanske lite äckligt. Bivax var inte heller jättelätt att få tag i och jag fick beställa över nätet.

Bivax och rapsoljeblandningen gnuggade jag in med en handduk och vips är jackan klar att användas!

Fettet som blev över kan användas till att smörja in skor eller varför inte sina nariga hösthänder.

Generella tips för skinnkläder är att om de blir våta så ska de torka på galge i rumstemperatur. Kasta alltså inte in dem i torkskåpet, då riskerar skinnet att torka för fort och spricka.

Förläng livet på dina kläder

skradderi

Jag är på tok för slarvig, stänger inte dragkedjor vid tvätt, stoppar inte tidningspapper i mina skor om de blivit blöta och hänger inte upp min kappa på en fin galge. Så mina grejer går sönder och jag tror det gäller alla. Och då är det bra att det kommit ett nytt politiska förslag som ska göra det billigare att laga.

Jag har både kunskap och resurser för att laga när dragkedjan kärvar, byxan är för lång eller knappen hänger löst. Alla har inte det och då blir det lätt att gå till butiken fast det bästa är att förlänga livet på sina plagg. Men det finns en hel yrkesgrupp som är experter på att fixa våra kläder när de går sönder. Jag talar om skräddare och skomakare. Ofta kan det upplevas som dyrt att gå med ett plagg till dem mot att köpa nytt. Och tyvärr är det ganska sant, men det betyder inte att det är så dyrt att gå till skräddaren utan snarare att det är på tok för billigt med nya grejer.

Det säger också sig självt att om du köpt en jacka för 300 kronor så känns det konstigt att byta dragkedja för samma pris två säsonger senare.
scissors-1008908_1920

Därför känns det välkommet med momssänkningen som träder i kraft vid årsskiftet. Momsen sänks från 24% till 12% på lagning av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Förhoppningen från politiskt håll är att det ska öka incitamenten att reparera sina saker istället för att köpa nytt och att konsumenterna i förlängningen ska köpa saker av högre kvalitet. Och jag hoppas att det faller väl ut och att fler väljer att laga sina saker.

Fast saker kommer fortsätta gå sönder fram till jul och här är några tips på hur du lagar själv fram tills dess.

Vilket material ska jag välja?

tissues-996560_1920Det finns många textila material på marknaden och det är svårt att veta vilken miljöpåverkan de olika materialen har. Oftast finns det inte några enkla svar på vad som är bäst. All storskalig produktion av textilier påverkar naturen negativt.

Lin lyfts ofta som ett miljövänligt alternativ. Och dagens linneproduktion är jämfört med bomull eller polyester mycket bättre. Men det kan också bero på att världsproduktionen av lin är relativt liten, om vi använde lika mycket lin som bomull skulle det kanske dyka upp en massa problem kopplade till den produktionen. Redan på 1700-talet förbjöds vattenrötning av lin i Nederländerna eftersom det påverkade vattenmiljön negativt. Nu får ni inte tycka att jag misskrediterar lin, jag gillar lin och det är mycket bättre än till exempel konventionellt odlad bomull. Jag vill bara visa att det är komplicerat och att det sällan finns några enkla svar.

Något jag märker är att kunskaperna generellt är låga om våra textila material. Många vet inte att polyester är plast och att viskos kommer från cellulosa. Och om vi ska kunna göra kloka val och veta hur vi ska ta hand om våra plagg tror jag att det behövs en ökad medvetenhet om vad olika material egentligen kommer från.
spruce-1018606_1920
I Stilmedveten, projektet jag arbetar i, har  tagit fram en materialguide där vi beskriver de vanligaste textila materialen. Där kan du få lite mer kunskap! Läs den här.

Ett smakprov därifrån:

Silke: 

Siden är tyg av silkestråd. Det kommer från den kokong som silkesmasken spinner runt sig när den förpuppas och blir en silkesfjäril. Kokongerna läggs i varmt vatten så att limmet som håller ihop kokongen smälter och tråden kan lindas upp. Siden är tunt och vackert, men skrynklar lätt. Pupporna dör i processen, men det finns ekologisk tillverkning och där dör inte pupporna.

Rädda ulltröjan?

IMG_0114Det är surt när någon råkat kasta in julklappströjan i 100% ull med 60°-tvätten. Ull tovar sig vid höga temperaturer och centrifugering och tröjan kommer tyvärr inte ut i samma storlek som den åkte in.

Då är frågan: går den att rädda?

Det enkla svaret är nej. Ullen har bestämt sig för att bli något nytt, hårdare och varmare. Men det går att minimera skadan. 2-åringens nya ullunderställ råkade slinka med i fel tvätt och kom ut bred och kort.
IMG_0134

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag tappade upp en omgång med ljummet vatten och ganska mycket babyschampo och la i den krympta tröjan.
IMG_0137IMG_0139

 

 

Den fick ligga så i någon timme, sedan var det dags att försöka få tröjan tillbaka till ursprunglig storlek. När jag började var tröjan 29 cm lång. Jag drog i den och rullade sedan in den i en handduk. Gjorde samma sak flera gånger med några timmars mellanrum: drog i tröjan och rullade in den i handduken.

handduk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När jag var klar hade den ”växt” till 32-33 cm lång. Den var längre än så innan turen i tvättmaskinen, men nu kan i alla fall 2-åringen ha den igen. Och formen är betydligt bättre.

rädda,ulltröja

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Så det går inte att ”rädda” en feltvättad ulltröja, men det går att minska skadan. Om du inte lyckas fixa till ullplagget till användbarhet så finns alltid  alternativet att sy något annat.