Rensa garderoben – en smart guide

cabinet-1853504_1920I Sverige handlar vi i genomsnitt cirka 10 kg nya kläder varje år (och runt 3 kilo hemtextilier). Våra garderober håller på att svämma över. Ändå står många på morgonen och känner att de inte har något att ha på sig.

För att slippa köpa nytt och på det sättet spara både pengar och miljö är det bra att ha koll på sin garderob. För att få det har vi i Sveriges Konsumenters projekt Stilmedveten tagit fram fem ”lektioner” som guidar dig till hur du skapar ordning i garderoben.

Nu har jag ganska bra koll på mina kläder och brukar oftast välja kläder utifrån att snor-och vällingfläckar inte ska synas så väl. Men jag ska ändå göra en inventering och då är kartläggningen nedan till hjälp. Bra att passa på nu när vintern lider mot sitt slut och en ny klädsäsong tar vid.

Om det visar sig att något plagg inte används som det ska tänker jag byta in det på klädbyte den 1:a april. Då anordnas det nämligen en massa klädbyten runt om i Sverige.
Skärmavbild 2017-03-22 kl. 20.28.30

Efter att ha gått genom mina plagg så inser jag att anledningen till att jag har så många plagg i garderoben är nostalgi. Mammas gamla blus, kjolen jag fick av en vän, den hemmasydda klänningen min bekant hade på sin examen och så vidare. Så min inventering blev mer som att läsa gamla dagboksanteckningar. Många minnen och många plagg som det känns omöjligt att slita sig från.

Men jag lyckades hitta ett par jeans som jag inte känner något för. Som jag inte använder fast de är i rätt storlek och som är i så pass bra skick att någon annan kan ha glädje av dem.

Och att tillskansa sig nya kläder genom byte är bra både för miljön och för plånboken. Enligt en ny avhandling från Chalmers så står produktionen av ett plagg för 70% av ett plaggs hela miljöpåverkan. Det bästa vi kan göra utifrån ett miljöperspektiv är alltså att ta hand om våra kläder och använda dem länge eller ge den möjligheten till någon annan.

Jag kommer att gå på klädbyte på Regionmuseet i Kristianstad. Där är jag nämligen för att inviga vår utställning Stilmedveten. Om ni har vägarna förbi kom gärna och titta.

OBS: om du följer vår kartläggning och hamnar på återvinn så finns det bättre alternativ än soptunnan. Vissa välgörenhetsorganisationer tar även emot trasiga textilier och så finns det möjlighet att lämna in till butik. För dig som vill läsa mer vad som händer med plaggen vid återvinning så har jag grävt i det här och här.

 

Vad gör HM med din gamla tröja?

recycle-1730163_1280Under våren 2016 lanserade HM kampanjen World recycle week och Sustainable fashion through recycled clothes. Och när jag i butik frågade vad som händer med kläderna jag lämnade in så blev svaret att de återvinns till nya.

Så det är inte konstigt om man får intrycket av att inlämnade textilier återvinns till nya kläder. Så är det inte. Förra veckan redogjorde jag för vad välgörenhetsorganisationerna gör med insamlade textilier. Och i det här inlägget ska jag redogöra för vad butikerna gör med insamlade medel det kommer lite längre ner i inlägget, men först lite allmänt om hur återvinning av textil går till.

I dagsläget är det svårt att återvinna kläder till nya textilfibrer. Flera saker ställer till det i återvinningsprocessen, mycket kemikalier vid tillverkningen, svaga fibrer (dålig kvalitet) och blandmaterial är några. Och stordelen av allt vi har på oss består av just fiberblandningar. Tips, ta och kolla i tröjan du har på dig.

Återvinning av rena material är mycket enklare än återvinning av blandmaterial även om det pågår mycket forskning runt det idag. Textila material som återvinns är främst bomull och ull. Dessa material återvinns (oftast) genom en mekanisk process där fibrerna kammas och spinns till nytt material. I den processen skadas fibrerna och blir svagare så det går inte att återvinna materialet i en evig loop. Återvunnen bomull brukar också blandas med ny bomull för att inte slutprodukten ska bli av för låg kvalitet.

I framtiden spås kemisk återvinning bli gällande. Då kommer textilierna att omvandlas till en typ av massa som sedan kan göras till tråd. Liknande hur viskos görs idag. Om du lämnar in kläder till en välgörenhetsorganisation eller i en butik kommer alltså endast några få procent omvandlas till nya fibrer.

Insamling av textilier görs av flera klädkedjor och nedan redogör jag för vad några gör med det insamlade materialet. Jag har letat på deras hemsidor, läst hållbarhetsrapporter och mailat när jag tyckt att svaren de kommunicerar inte duger. Jag har också varit i kontakt med insamlingsorganet I:Collect som HM, KappAhl och Hemtex använder sig av.

  • HM samlade 2015 in cirka 12000 ton textilier, alla deras butiker runt om i världen. HM använder sig av I:Collect som tar hand om det insamlade materialet. I:Collect är en del av Soex (som Röda Korset använder sig av läs, här). De textilier som samlas in i Sverige skickas till Tyskland där de sorteras för hand. Ungefär 60% av det insamlade materialet går till återanvändning alltså säljs som second hand i olika länder. Stordelen av de 40% som återstår materialåtervinns, blir putstrasor, isolering och stoppning. Soex fiberåtervinner en liten del och då endast material som består helt av bomull eller ull.Några få procent bränns upp, det är exempelvis blöta och mögliga saker.
    I:Collect köper in de insamlade textilierna, och har som idé att allt överskott ska gå till välgörande ändamål. HM svarar följande på vart deras överskott går:

    Överskottet av dessa intäkter (efter kostnader för till exempel insamlingsboxar) doneras till H&M Foundation och används till sociala projekt och återvinningsprojekt. H&M Foundation samarbetar med The Hong Kong Research Institute of Textiles och Apparel för att utveckla en teknik för att återvinna kläder. De sociala projekten är inriktade på jämställdhet och integration av marginaliserade grupper.
    H&M donerar också 0,02 euro för varje insamlat kilo till en lokal välgörenhetsorganisation, läs mer om detta på: hm.charitystar.com

    När jag läser på HM:s hemsida och även hela deras hållbarhetsrapport är det svårt att förstå vart grejerna människor lämnar in hamnar. Det är lätt att tro att saker som lämnas in handhas av HM själva, fiberåtervinns och blir nya plagg och så är inte fallet. Jag tycker det är lite tråkigt att transparensen inte är större mest eftersom det inte är några konstigheter med vad som händer med materialet. De anlitar en pålitlig insamlingsaktör och de följer avfallstrappan. De är också en viktig aktör för att öka mängden insamlat material och jag tror att alla skulle tjäna på ökad öppenhet.
    HM samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.

  • KappAhl samlade 2015 in cirka 128 ton textilier, främst i svenska butiker men även i Finland och Norge.  KappAhl använder sig likt HM av I:Collect så läs under HM vad som händer med det insamlade materialet.
    Så här svarar KappAhl på vad de gör med överskottet:

    KappAhl vill och skall inte tjäna pengar på textilinsamling, utan i:Collect har som upplägg att allt överskott som eventuellt genereras (alltså om materialintäkterna överstiger kostnader för transport, sortering, kärl mm) doneras till välgörande ändamål som man som kund får utse. Dessutom doneras 2 eurocent per kg till detta ändamål oavsett om insamlingen har ett underskott eller överskott finansiellt. Vi väljer att sponsra utbildningscentret för utsatta kvinnor i Dhaka som du kan läsa mer om på vår hemsida.

    KappAhl kommunicerar mycket väl vad som händer med det insamlade materialet på sin hemsida. De få frågor jag hade svarade de också fort och utförligt på.
    KappAhl samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.

  • Hemtex samlade 2015 in cirka  100 ton textilier. Hemtex använder sig likt HM och Kappahl av I:Collect så läs under HM så ser du vad som händer med det insamlade materialet. Hemtex hållbarhetsrapport innehåller också all information jag efterfrågade.
    Hemtex samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.
  • Gina Tricot samlade under 2015 in cirka 40 ton textilier. De samarbetar med Human Bridge som jag skrev om i förra inlägget.
    Gina Tricot samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.
  • Lindex samlade 2015 in cirka 3,5 ton textilier främst i Sverige. De samarbetar med Myrorna och vad som hände med det materialet skrev jag om i förra inlägget.
    Lindex samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.
  • FilippaK samlar bara in kläder från sitt egna märke dessa säljs dels i deras second handbutik i Stockholm eller skänks till Stadsmissionen. FilippaK har en egen second handbutik i Stockholm med mestadels sina egna kläder.

Några av er har kanske läst rubriker om att HM bryter mot lagen när de samlar in våra gamla textilier, det stämmer fast HM är inte ensamma de andra butikskedjorna gör det också. Enligt avfallsförordningen får de inte samla in uttjänta kläder och textilspill, sådant är avfall och ska tas om hand av kommunerna. Kommunerna skulle elda upp spillet som i butikskedjornas ägo nu istället återvinns. Det är ju helt galet, när butikskedjorna gör något bra så borde inte en förordning stå i vägen.  Och vi får hoppas på en ändring i förordningen så att det inte ska vara ett lagbrott att göra isolering av mina uttjänta strumpor.

Jag skulle också vilja påminna om skillnaden mellan återanvändning och återvinning. Återanvändning är att använda varan som den är, eller bygga om dess funktion men med samma grund exempelvis köpa kläder på second hand eller göra en väska av ett slitet par jeans. Återvinning är att bryta sönder en vara och göra nya saker av råmaterialet exempelvis smälta ned petflaskor och göra polyestertyg.
plastic-bottles-115071_1920Återanvändning kräver mycket mindre resurser och är bättre för miljön än återvinning så även om återvinning är viktigt så bör inte något gå till återvinning förrän det är helt uttjänt.

Sist vill jag uppmana alla till att lämna in gamla grejer då det är bättre än att slänga dem i soporna, oavsett vilken aktör du väljer att skänka dina gamla paltor till. Men tänk på att det ska vara rent, för någonstans står det en människa och sorterar och lortiga kalsonger tycker jag de kan slippa.

 

 

Vad händer med kläderna vi lämnar in?

Klädberget.pngDet här är första inlägget av två om återanvändning och återvinning av textilier.

Varje år handlar vi i Sverige i genomsnitt 13,1 kg kläder och hemtextil. Samtidigt slänger vi ungefär 7,6 kg i soporna (material som bränns upp) och lämnar 2-3 kg till insamling. Den som är lite snabb på överslagsräkning ser att det blir cirka 3 kg över, saker som vi har kvar i våra garderober, skänker till nära och kära eller säljer själva på exempelvis Blocket. Av den del vi slänger i soporna bedöms ungefär 60% vara i så bra skicka att det skulle kunna återanvändas. Med tanke på vilka resurser och miljöpåverkan varje plagg har så är det riktigt illa. Men vad ska du då göra med de plagg du tröttat på eller det plagg som slitits till oigenkännlighet?

Idag finns det ingen lagstadgad lösning för vad som ska hända med vårt textilavfall. Naturvårdsverket har nyligen (september 2016) sammanställt en rapport där de lägger fram olika förslag på hur återvinning för textilier ska gå till för att vi ska få in en större del av de där 7,6 kg vi idag slänger direkt i soporna. Vilken lösning det blir bestämmer politiken och vi får hoppas på att maktens kvarnar maler fort den här gången.

Samtidigt finns det många aktörer på textilåtervinningsmarknaden idag. Dels ideella aktörer som Röda Korset, Myrorna och Human Bridge men också stora företag såsom HM och KappAhl. Frågan är då vad som händer med tröjan jag tröttnat på och trycker ner i en behållare vid återvinningsstationen eller tar med till butiken?

Att välja att lägga sina avlagda paltor i en insamlingsbehållare för en välgörenhetsorganisation är inte bara att göra en insats för miljön. Organisationerna skapar sysselsättning och de plagg vi lämnar in genererar intäkter som kan gå till hjälpverksamhet. Och i det här inlägget kommer jag att fokusera på de ideella aktörerna och vad de gör med insamlat material. Nästa vecka kommer jag ägna åt vad som händer med det material som lämnas in till olika butiker.

De tre största ideella organisationerna på insamlingsmarknaden i Sverige är: Myrorna, Human Bridge och Röda Korset. Jag har också kollat på Emmaus och Stadsmissionen som är relativt stora och välkända aktörer. Den information och de siffror jag redovisar nedan kommer från deras hemsidor eller hållbarhets- och verksamhetsrapporter. Jag har också mailat och frågat, tyvärr har inte alla svarat.

  • Myrorna Samlade 2015 in 8438 ton textilier. Cirka 50 % sorteras i Sverige. 15 % av insamlat material säljs i Sverige. Myrorna har tillsammans med sin norska motsvarighet ett eget insamlingsorgan som heter Fretex International genom vilket de säljer vidare textilier. Myrorna har 34 second handbutiker i Sverige.
    I Myrornas hållbarhetsrapport står:

    85% av textilen säljs utomlands
    59% till Polen
    18% till Irak
    7% till Pakistan

    Myrorna samlar bara in hela och rena plagg.

  • Human Bridge samlade 2014 in 6800 ton textilier. Stordelen sorteras utomlands och en del sorteras i de 6 sorteringsanläggningarna som finns i Sverige. Hur stor andel som exporters respektive säljs i Sverige har jag inte fått svar på. Det som säljs på den svenska marknaden säljs på Lindra second-hand. Av det insamlade materialet 2014 gick 1168 ton kläder och skor som bistånd.
    Human Bridges tar även emot trasiga kläder och textilier.
  • Röda Korset samlar in cirka 5000 ton. De sorterar i butik i Sverige och säljer en del här och använder en del i sin återbruksverksamhet. Röda Korset har cirka 300 butiker i Sverige. Material de sorterar bort eller inte lyckas sälja skickar de till sin tyska återvinningspartner Soex.
    Så här svarade Röda Korset:

    Under 2015 skickade Svenska Röda Korset 1 200 ton textilier. Volymen för 2016 beräknar vi ska hamna på samma nivå. I första hand sorterar Soex ut det de kan sälja vidare (fel säsong eller fel mode för vår marknad), i andra hand gör de putstrasor och i tredje hand mals textilierna ner för att sedan användas till isolering i bl a bilar. T o m dammet som bildas i fabriken tas om hand och pressas till bricketter som används som isolering. 60% går vidare som återanvändning, 30% blir till putstrasor och isolering och 10% går till återvinningsmaterial och energi.

    Röda Korset samlar bara in hela och rena plagg.

  • Emmaus samlar in cirka 2000 ton/år. Sorteringen sker i södra Sverige. Ungefär 83 % av det insamlade materialet återbrukas och 15 % återvinns. Hur stor del som exporteras respektive sälj i Sverige har jag inte fått svar på. 
    Huruvida Emmaus bara tar emot hela och rena plagg eller även trasiga textilier är svårt att veta då informationen varierar på deras hemsida.
  • Stadsmissionen samlar in cirka 1300 ton/år. Sorteringen sker i Sverige. En del säljs i deras second handbutiker. Runt 2,5 ton av det insamlade materialet används i deras remakeverksamhet. Stadsmissionen samarbetar med Myrorna och använder sig av Fretex för det material de exporterar till försäljning utomlands. Hur stor andel som exporteras respektive säljs i Sverige har jag inte fått svar på.
    Stadsmissionen samlar bara in hela och rena plagg.
Remake Stadsmissionen

Stadsmissionens Remake har tre butiker i Stockholm och långskjortan har blivit lite av deras signum. Tack för att jag fick låna foto! Fotograf: Roger Olsson

Att alla ideella organisationer väljer att exportera stora delar av den insamlade textilen är inte konstigt. De lyckas inte sälja av allt det insamlade här i Sverige, vi är helt enkelt för dåliga på att handla secondhand. Ungefär 30% av all insamlad textil är också i så dåligt skick att de inte kan säljas secondhand och då går den till materialåtervinning. I Sverige har vi i dagsläget ingen anläggning för det och då är det ur ett miljöperspektiv bättre att materialåtervinna i exempelvis Tyskland. En mycket liten andel av insamlat material fiberåtervinns, alltså blir nytt garn eller nya kläder. Alla organisationer jag räknat upp jobbar enligt avfallstrappan. Den skrev jag om här.

Men alla insamlingsbehållare tillhör inte välgörhetsorganisationer och det finns oseriösa aktörer på marknaden. Vill du vara säker på att kläderna du lämnar i behållaren bidrar till social- och miljönytta bör du förvissa dig om att aktören bakom har ett 90-konto. Alla de jag har listat har ett. Och läs gärna mer om olika insamlingsaktörer här.

Avfallstrappan

avfallstrappanJag vet inte hur mycket ni vet om avfallstrappan? Den är nämligen bra att ha i åtanke när det är dags att handla. När det kommer till textil eller förpackningar brukar trappan ges fem steg. Ju högre upp på avfallstrappan desto mindre miljöpåverkan och alltså  bättre.

Jag tänkte prata lite mer om steg tre i trappan, alltså i mitten, där vi hittar återvinna. Att återvinna textilier till nya fibrer är idag svårt. Polyester och ull fungerar bra, men bomull som är den vanligaste råvaran i våra plagg är i dagsläget svårt att återvinna. Fibrerna blir inte tillräckligt starka för att uppfylla de kvalitetskrav som branschen kräver. Det finns företag som använder sig av återvunnen bomull men då brukar mängden vara runt 20% för att produkten inte ska bli för dålig. Vilket naturligtvis ändå är ett steg i rätt riktning.

Om du tittar i dina plagg kommer du också att upptäcka att en mycket stor del är blandmaterial alltså flera olika material i samma plagg. Och om själva tröjan är i ett enda material kan du slå dig i backen på att tråden den är sydd med eller trycket på är av ett annat. Detta ihop med alla kemikalier som används vid de olika stegen när ett plagg tillverkas försvårar också återvinning. Rena material är alltid lättare att återvinna.

Att återvinna textila material till nya fibrer står högt upp på agendan hos många mode och textilföretag. Och det satsas mycket pengar och resurser på området. Det är bra, men det är en bit kvar tills vi når en bra fiberåtervinning och hur vi än väljer att se på det så behöver vi hålla oss så högt upp på trappan som möjligt. Ändå är det i mitten av trappan och med fiberåtervinning många stora företag idag försöker etablera sig som miljövänliga.
scrap-166495_1920

Klänning av herrskjorta

Från herrskjorta till barnklänningHerrskjortor är ofta välsydda och tillverkade i bra bomull. Så det känns ju synd och skam att slänga en skjorta även om den skulle fått en fläck eller inte passar längre. Varje år konsumerar vi i Sverige 12,5 kg textilier och slänger 8 kg i soporna. Det känns inte hållbart.

Så nu ska ni få ett tips på hur en herrskjorta kan sys om till två barnplagg. En klänning och ett par byxor.

När man syr själv är det trixigt att få till knapphålen och knäppkanten så att det blir snyggt. En skjorta har redan en snygg knäppkant som kan återanvändas.

Som mönster använde jag en t-shirt (som mitt barn använder som klänning). Lade t-shirten på skjortan och markerade 1 cm runt (sömsmån) och klippte genom både bak- och framstycke.
Sy en barnklänningSedan nålade jag. Och sydde ihop sidsömmar och axelsömmar med raksöm. Och zicksackade sedan ihop kanterna.
Sy om vuxenplagg till barnplaggHalslinningen klippte jag lite på måfå och kantade sedan med snedslå. Det finns många sätt att fålla halshål på men jag gillar snedslå, jag tycker det blir snyggt. Vet du inte hur man syr snedslå? Då kan du titta här.
Sy halslinning med snedslåNederkanten behövde jag inte göra något åt då jag använde skjortans. Ärmhålen fållade jag genom att vika in. Fast det hade gått lika bra med snedslå det också.
pappaklänning4Klart!

Av ärmarna snodde jag ihop ett par byxor där jag sydde fast en bred resår i midjan.
Byxor av skjortärmarKvar av själva skjortan blev några småslamsor och en krage.