Kläder av bambu – kanske inte så fantastiskt ändå

panda-2422740_1920Kläder i bambu har du säkert sett. Och inte sällan (nästan alltid) säljs de som ett miljövänligt alternativ. Jag har skrivit om det tidigare men känner att ämnet är aktuellt att ta upp igen.

Bambu är en råvara som växer fort och det krävs lite eller ingen gödsling eller användning av bekämpningsmedel. Det gör bambu till ett hållbart alternativ sett till själva råvaran.

Men för att göra hård bambu till mjukt tyg behöver bambun gå igenom en bearbetning, och det vanligaste sättet är genom viskosprocessen. En process som kan vara skadlig för miljön och för dem som arbetar i produktionen. Att det används en stor mängd kemikalier i denna process behöver inte vara dåligt (alla kemikalier är inte farliga) och det behöver inte ens vara så illa med farliga kemikalier, det handlar mer om hur dessa tas omhand och vilka regelverk för vattenrening och arbetsmiljö som gäller. Men 83 % av världens viskosbruk ligger i Kina, Indien och Indonesien vilket tyvärr är områden där arbetsförhållanden ofta är dåliga och där det tas lite hänsyn till lokalbefolkning och den närliggande miljön. Bara 10 % av världens viskos tillverkas i Europa, där reglerna generellt är bättre.

Och det är faktiskt jättekonstigt att kläder i viskos från bambu säljs och marknadsförs som kläder av bambu. Viskos från gran, tall eller björk omnämns ju inte på det sättet. Men om någon hittat en label där det står gran/tall får de gärna skicka bild och rätta mig. I USA är det sedan 2009 förbjudet att sälja plagg märkta enbart med bambu, de måste omnämnas som viskos eller viskos från bambu. Och när jag läser Konsumentverkets föreskrifter om benämningar på textilier så slår det mig att det nog är samma regler här, men det verkar efterföljas väldigt dåligt.

Benämning av textila fibrer
4 § Textilfibrer får endast benämnas och beskrivas på det sätt som anges i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

En benämning får inte i något avseende användas på någon annan fiber än den som beskrivs i anslutning till den betecknade fibern enligt bilaga 1, vare sig fristående eller som ordförbindelse eller som egenskapsnamn, oavsett vilket språk som används.

Bambu finns inte omnämnd i bilaga 1.

Du kanske också har hört talas om alla fantastiska egenskaper textil från bambu har. Som att det har antibakteriella egenskaper eller att det ska skydda extra bra mot UV-ljus. Vi pratar alltså om cellulosa som kemiskt brutits ned i flera steg och sedan pressas ut som trådar ur något som liknar ett duschmunstycke. Visst, bambu som råvara innehåller vissa antibakteriella ämnen (vilket även tall och gran gör) som skyddar gräset mot insektsangrepp och svamp, vilket är en av anledningarna till att bambu går att odla utan en massa bekämpningsmedel. Men de egenskaperna är inget som finns kvar efter att bambun förvandlats till tyg genom viskosprocessen.

Förhöjda värden av zink kan också hittas i bambuviskos och kan vara det som gett upphov till myten om bambuns antibakteriella egenskaper. Zink är en biprodukt från viskosprocessen, inte från bambun och kan alltså hittas i all viskos. Sen att kläder i bambuviskos luktar mindre illa (när du tränat i det och låter tröjan ligga i en våt hög på golvet) än syntet- och bomullsplagg är en annan femma, och kan bero på att viskos är bättre på att absorbera fukt.
bamboo-2685419_1920
Bambu kan också göras till tyg i en så kallas lyocellprocess. Den processen är i sig mindre vattenkrävande än viskosprocessen och kemikalierna ska ingå i ett kretslopp (ett slutet system). Men kemikalierna som används där är också giftiga och det blir åter igen beroende på hur fabrikerna sköter sig.

Tyg av bambu går också att framställa i en mekanisk process. Det tyget blir ganska hårt och lämpar sig dåligt för till exempel underkläder.

Sedan ska vi komma ihåg att den påverkan fibern har på miljön är relativt låg jämfört med den påverkan som kommer från färgning, spinning, vävning, stickning och så vidare. Men det är lättare att sälja något med snygga bilder på bambu, än att försöka förbättra färgningsprocessen och sälja på det.

Men ska du då köpa kläder tillverkade i bambuviskos hellre än bomull? Ja om du gillar materialet och planerar att använda plagget länge. Men du ska inte tro att kläder tillverkade av bambuviskos per se är bra för miljön.

P.S. Ingenting tyder på att farliga kemikalier från själva tillverkningen av viskos finns kvar i plagg du köper. Däremot kan det finnas skadliga ämnen från färgning, efterbearbetning eller frakt. Och tyg av bambu görs av jättebambun som är en annan sort än den pandor äter, så vi tar inte pandornas mat. 

Ta det lugnt med tvättmedlet – nästan alla har mjukt vatten

water-821446_1920Nästan alla i Sverige har mjukt vatten. Ja så många som 80 %. Och det spelar roll om du bor i ett område med hårt eller mjukt vatten. För mjukt vatten kräver mindre tvätt- och diskmedel då det löddrar enklare i mjukt vatten. Och följer du anvisningarna för tvätt- och diskmedel behöver du alltså använda mindre mängd. Och mjukt vatten sliter också mindre på maskiner och annat då det blir mindre kalkavlagringar.

Om vatten anses hårt eller mjuk beror på hur mycket kalcium- och magnesiumsjoner det innehåller. Ju mer kalcium och magnesium desto hårdare.

Men hur kan du då veta om du har hårt eller mjukt vatten? Även om en kvalificerade gissning är att vattnet är mjukt så är det ju bra att veta. Och här skulle jag önska att jag kunde lägga in en länk eller en bild på en bra tabell. Men det finns inte riktigt. Den bästa jag hittade var den här som i alla fall redovisar vattenhårdheten i 82 av 290 av Sveriges kommuner. Hittar du inte din kommun eller vill veta exakt vad som gäller på din ort får du kontakta din kommun, eller söka på någon av deras hemsidor där brukar det stå.
IMG_1757Eftersom det finns många fördelar med mjukt vatten så arbetar många regioner med att göra sitt vatten mjukare. Till exempel har Uppsala som är känt för sitt kalkrika vatten satsat mycket på att få sitt vatten mjukare.

Nu kanske du tänker att det är bäst att gardera sig. Hälla på mycket tvättmedel, som om du hade hårt vatten, vem vill gå runt i smutsiga grejer? Men det är dumt att överdosera, dels för att det går åt mer tvättmedel vilket innebär fler turer till affären och högre belastning på plånbok, reningsverk och natur. Men också för att de flesta tvättmaskiner inte klarar av att skölja ur allt medel, vilket innebär att du riskerar att gå runt med tvättmedelsrester och har du riktig otur och har tagit alldeles för mycket tvättmedel kan det börja löddra utmed benen om regnet kommer (just det har hänt mig, kliade gjorde det och kändes inte ett dugg bra).

Haven är fulla av mikroplast – detta kan du göra

fish-1663772_1920De flesta av oss har sett bilder på valar intrasslade i gamla fiskenät, fåglar med magsäcken full av plastskräp eller sköldpaddor med deformerade skal efter att de krupit in i en gammal ölring av plast. Och plastskräp är ett jättestort problem, särskilt i vår havsmiljö och det är mycket plast i våra världshav – ungefär 268 940 ton flyter runt på ytan. Och plasten kommer vara där länge eftersom det tar flera hundra år innan det bryts ned.

Vad färre vet är att även små bitar plast, så kallade mikroplaster, också är problematiskt för våra hav och sjöar. Och att det vid tvätt av kläder i syntetmaterial frigörs en stor mängd små plastbitar som sedan följer med tvättvattnet ut i avloppet och vidare ut i våra sjöar och hav. Små plastbitar som äts upp av plankton och fiskar.

Men vad är egentligen mikroplast och vad kan vi göra för att inte våra plankton och fiskar ska få i sig dessa små plastbitar?

När det pratas om mikroplast är det plastbitar mindre än 5 mm som avses. Mikroplaster från tvätt är dock mycket mindre än så. Ungefär 40% av de kläder vi köper i Sverige uppskattas vara i syntetmaterial alltså plast. Det vanligaste är polyester men det finns många fler syntetmaterial exempelvis – polyamid (nylon), akryl, polypropropen med fler. Alla textilier slits när de tvättas och släpper ifrån sig små fibrer, delar från naturmaterial bryts till skillnad från delar av syntet ned relativt lätt i vår natur. Det är svårt att gör exakta beräkningar på hur mycket mikropartiklar från tvätt som läcker ut i våra vatten men så mycket som 945 ton/år befaras gå till våra avloppsverk. Av detta fångar våra reningsverk upp det mesta men 0,2-19 ton/år beräknas åka ut i våra vatten. Nu kanske det inte låter så farligt men varje gram motsvarar flera tusen fibrer. Och studier i Stilla havet har visat att det finns ungefär sex gånger mer mikroplaster än plankton i vattnet. Och det som fångas upp av våra reningsverk hamnar i slammet som sedan sprids bland annat på våra jordbruksmarker.

Som jag påpekat släpper alla plagg av syntet ifrån sig plast men strukturen på tyget och hur tråden är spunnen har visat sig spela stor roll för hur mycket partiklar som släpper. Och här utmärker sig barnfamiljsfavoriten polyesterfleece. Fleece är fluffigt och mjukt och fibrerna som sitter löst på ytan släpper lätt. Studier har också visat att syntetplagg släpper ifrån sig som mest mikroplaster vid de första tvättarna.
washing-machine-380835_1920Personligen tycker jag att det borde ligga på producenter av kläder och tvättmaskiner samt reningsverken att minska hur mycket mikroplaster som läcker ut till våra hav. Och filter som installeras i nyare reningsverk kommer göra stor skillnad, men tyvärr går inte allt vårt avloppsvatten genom reningsverken då kapaciteten ibland är för låg och orenat material släpps ut i våra vatten.

Så vad kan vi  själva göra idag för att minska mikroplasten i våra hav?

Jo, här kommer 5 konkreta tips:

  • Köp inte nya plagg av syntet.
  • Tvätta bara om det verkligen behövs.
  • Tvätta fulla maskiner.
  • När du rensar tvättmaskinens filter släng i soporna eller dammsug. Släng ludd från torktumlaren i soporna.
  • Skaffa speciella tvättpåsar som du kan lägga dina syntetplagg i som ska hindra mikropartiklarna från att åka ut i avloppet eller en ”boll” som ska samla in 30% av mikroplasterna. Dessa två produkter är idag inte testade av några oberoende så jag kan inte garantera att det fungerar.

 

OBS: Den största källan till utsläpp av mikroplaster i vår miljö och även våra vatten kommer från slitage av bildäck.

Vaxduk är plastduk – vilka hållbara alternativ finns?

IMG_1209Vaxduk är så praktiskt. När ungarna kladdar med yoghurt eller när skatan bajsar på bordet är det bara att ta fram trasan och torka av. Och sommaren är verkligen vaxdukens tid.

Men är det verkligen vax som gör ytan så lätt att torka av? Vaxduk var för länge sedan ett tyg som hade vaxats, exakt med vilket vax vet jag inte men min gissning är bivax. Idag är vaxduk ett plastbestruket tyg. Bestruket med vinyl, akryl eller PVC. Inte särskilt miljövänligt med andra ord. Och även med risk för att vara hälsovådligt då vissa dukar innehåller mjukgörare, så kallade ftalater. Alla vaxdukar är dock inte skadliga och det finns Öko-tex 100 märkta tyger att få tag i. Men Öko-tex 100 är ingen miljömärkning, utan en märkning som garanterar att slutprodukten är fri från skadliga ämnen. En bra märkning för slutkonsument men inte nödvändigtvis för miljön och de som kommer i kontakt med den innan den når butikshyllanJag har skrivit mer om det här.

Jag gillar ju vaxdukar men vill inte ha plastbehandlat tyg, så hur ska jag göra? Min första tanke var att göra som förr. Ta ett tyg och smälta bivax över det. Sen kom jag på att bivax blir klibbigt av värme och vaxduk vill jag ju ha i solen. Och när jag läste på verkar det inte ha varit så praktiskt med bivaxdukar, just för att de klibbar när det är varmt och spricker när det är kallt. Men innan plasten gjorde sitt intåg och vaxduk blev plastduk under 1940-talet, var det en period då tyg ibland behandlades med linolja. Och en traditionell oljerock står ju emot väta bra. Så jag tänkte testa att behandla tyg med linolja. Det visade sig att det tar tid. Tyg som behandlas med linolja behöver torka i ungefär en månad.
IMG_1198
Det är alltså bara att sätta igång om det ska bli klart innan sommaren är slut. Jag började med att tvätta några tyger. Det är bra att tvätta nya tyger oavsett vad du ska göra, detta för att kemikalierester ska försvinna och att tyg ofta krymper vid första tvätten.
IMG_1202Sedan penslade jag linolja på tygerna, och passade på att göra det på ett bord som ändå behövde oljas.

Nu hänger de på tork. Torktiden kan minskas något genom att blanda terpentin i linoljan, men det hade jag inget hemma.

Men eftersom det tar sådan tid att få det färdiga fick jag lov att ta en gammal vaxduk i plast (säkert hälsovådlig) och bygga tak till barnens utekök.
IMG_1214
Jag återkommer med rapport om hur mitt linoljebehandlade tyg blev – om en månad eller så.

PS. Jag använde kokt linolja eftersom den bildar ett skikt när den torkar. Rå linolja riskerar att aldrig torka och ytan blir då klibbig. Tänk också på att torka duken luftigt då det bildas värme när olja torkar och det kan självantända.

 

 

 

Polyester – ett plastmaterial

oil-platform-484859_1920De flesta av oss vet att bomull kommer från en buske och ull från får. Att syntetmaterial är olika former av plast och kommer från olja har många sämre koll på. Ändå är mer än 50% av alla plagg som tillverkas i världen av syntetmaterial (Sverige ca 30%). Det vanligaste syntetmaterialet är polyester.

Polyester och andra syntetmaterial är riktiga miljöbovar. Och det största problemet ligger i att råvaran är olja vilket medför stora koldioxidutsläpp och utsläpp av tungmetaller i samband med utvinning. Energiåtgången för en t-shirt i polyester är ungefär tre gånger så hög som för en dito i bomull.  I genomsnitt kräver en t-shirt i polyester 5.5 kg co2 vid tillverkning.  Men inte bara råvaran påverkar miljön spinning, vävning och färgning påverkar också miljön negativt.

Den uppmärksamme har säkert sett att det finns återvunnen polyester på marknaden. Ur ett miljöperspektiv är det mycket bättre än ny polyester och vid tillverkning går det åt ca 70% mindre koldioxid. Tyvärr är det bara ca 8% av polyestern som tillverkas av återvunnet material. Men om du vill handla syntetmaterial försök hitta återvunnen. Vanligast är att återvunnen polyester är tillverkad av gamla PET-flaskor.
plastic-bottles-115071_1920Alla plagg oavsett om de är gjorda i naturmaterial eller av syntet nöts när de tvättas och släpper ut små partiklar med sköljvattnet. Och här är syntetmaterialen riktigt dåliga eftersom deras småpartiklar består av mikroplaster. Mikroplaster som inte reningsverken klarar av att ta hand om och som istället spolas ut i våra hav, sjöar och vattendrag. Dessa partiklar äts sedan upp av djurplankton som i sin tur äts upp av fiskar och vips har vi en massa plast i kretsloppet.

Att polyester är dåligt för miljön innebär däremot inte att det är finns någon forskning eller belägg för att polyester skulle vara farligt att ha på sig. Däremot är det inte ovanligt att polyester och andra syntetmaterial färgats med dispersionsfärger och det är något som kan orsaka allergiska besvär.

Men varför är då polyester och annan syntet så vanligt? Syntetmaterial är billigt att framställa, vilket dessvärre beror på att olja är för billigt. Men det finns fler anledningar och det är de positiva egenskaper materialen har. Polyester är lätt att tvätta, och torkar snabbt. Eftersom det är en av människa skapad fiber så är den oändligt lång vilket gör att den är stark. Ett par sockor i 100% ull kommer att slitas på tå och häl relativt fort men blandas det i några procent syntetmaterial så kommer sockan hålla längre. Och jag tror vi alla har minst ett par strumpor där några tappra nakna trådar är det enda som håller ihop hälen och dessa trådar är i något syntetmaterial för bomull och ull nöts mycket fortare.
holes-111797_1920Fler syntetmaterial:
Akryl, elastan (handelsnamn Lycra och Spandex), polyamid (handelsnamn Nylon), polyeten, modakryl.

PS: Använd inte blekmedel när du tvättar syntetmaterial. Syntetmaterial är oftast färgade vita så blekmedel riskerar att plaggen bli grådaskiga.

Goda textilnyheter från 2016

sparkler-677774_1280Under 2016 har det hänt en del bra grejer på textilområdet. Framförallt har en del farliga ämnen förbjudits eller bestämts när de ska förbjudas.

Triklosan är en biocid och används som bakteriedödare för att minska svettlukt. Ämnet kan vara farligt både för människors hälsa och för miljön. Studier visar också att behandlingar med bakteriedödare inte fungerar mot svettlukt, alltså helt onödigt. Vilket jag skrivit om tidigareI början av året beslutade EU att ämnet triklosan inte får finnas i bland annat varor som skor och kläder.  Och varor som innehåller ämnet får efter den första mars 2017 inte släppas ut på marknaden.

Nonylfenol används i textiltillverkningen främst i länder utanför EU, inom EU är ämnet i princip helt förbjudet att använda. Ämnet är misstänkt hormonstörande och giftigt för djur som lever i vatten. Under flera år har Sverige drivit på EU-kommissionen för att importerade varor inne heller ska få innehålla nonylfenol. Och 2015 bestämdes det att ämnet skulle förbjudas men nu är processen att fasa ut i full gång.

PFOA är ett ämne som används för att göra saker vattenavvisande och kan bland annat finnas i impregnerade kläder. Ämnet är reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande, ämnet bryts inte ned av naturen utan ansamlas i levande organismer och lagras i blodet och levern. Ämnet har hittats i isbjörnar men också i nyfödda barn.  Nu är det på EU-nivå beslutat att PFOA ska förbjudas och beslutet kommer att träda i kraft om tre år. Under tiden får marknaden fasa ut ämnet. Detta är en fråga vi på Sveriges Konsumenter har drivit tillsammans med många andra aktörer.

Andra bra nyheter från året som gått är att det från den första januari 2016 slogs fast att second hand ska vara momsbefriat. Och att det från den första januari 2017 kommer att vara lägre moms på reparationer av skor och kläder.

Jag hade hoppats att flera stora klädkedjor under 2016 skulle ha bestämt sig för att betala ut levnadslön till de som sliter i produktionskedjan, men det verkar vara långt borta. En minskning av mängden av nya textilier som vi köper hade också varit en god nyhet eller att andelen som köper second hand hade ökat. Men det är saker som får stå kvar på önskelistan till nästa år.

Kommer tomten med giftiga julklappar?

christmas-1786558_1920Om bara några dagar är det julafton och då ligger det många mjuka klappar under granen. När Kemikalieinspektionen undersökte olika kemikalier i våra textila produkter kom de fram till att de innehåller cirka 3500 olika ämnen. Alla ämnen är inte giftiga men över 350 av de ämnen som hittades bedömdes som ämnen med särskilt farliga egenskaper.

Så vi kan anta att många mjuka klappar innehåller ämnen vi inte vill ha mot våra barns eller våra egna kroppar. En del av dessa försvinner i tvätten och det är en rekommendation att tvätta nya plagg eller gosedjur. Samtidigt som vissa ämnen inte kommer att försvinna vid första tvättarna om ens någonsin, exempelvis ftalater som kan hittas i plasttryck.

Vill du inte tvinga av treåringen julklappströjan och slänga den i tvättmaskinen det första du gör så finns det produkter som är kontrollerade och märkta. Följande märkningar garanterar att slutprodukten är fri från farliga kemikalier: Bra miljöval, EU-Ecolabel, Öko-tex, GOTS och Bluesign. Vill du veta mer vad de textila märkningar betyder och garanterar kan du kolla här.

 

Vad gör H&M med din gamla tröja?

recycle-1730163_1280Under våren 2016 lanserade H&M kampanjen World recycle week och Sustainable fashion through recycled clothes. Och när jag i butik frågade vad som händer med kläderna jag lämnade in så blev svaret att de återvinns till nya.

Så det är inte konstigt om man får intrycket av att inlämnade textilier återvinns till nya kläder. Så är det inte. Förra veckan redogjorde jag för vad välgörenhetsorganisationerna gör med insamlade textilier. Och i det här inlägget ska jag redogöra för vad butikerna gör med insamlade medel det kommer lite längre ner i inlägget, men först lite allmänt om hur återvinning av textil går till.

I dagsläget är det svårt att återvinna kläder till nya textilfibrer. Flera saker ställer till det i återvinningsprocessen, mycket kemikalier vid tillverkningen, svaga fibrer (dålig kvalitet) och blandmaterial är några. Och stordelen av allt vi har på oss består av just fiberblandningar. Tips, ta och kolla i tröjan du har på dig.

Återvinning av rena material är mycket enklare än återvinning av blandmaterial även om det pågår mycket forskning runt det idag. Textila material som återvinns är främst bomull och ull. Dessa material återvinns (oftast) genom en mekanisk process där fibrerna kammas och spinns till nytt material. I den processen skadas fibrerna och blir svagare så det går inte att återvinna materialet i en evig loop. Återvunnen bomull brukar också blandas med ny bomull för att inte slutprodukten ska bli av för låg kvalitet.

I framtiden spås kemisk återvinning bli gällande. Då kommer textilierna att omvandlas till en typ av massa som sedan kan göras till tråd. Liknande hur viskos görs idag. Om du lämnar in kläder till en välgörenhetsorganisation eller i en butik kommer alltså endast några få procent omvandlas till nya fibrer.

Insamling av textilier görs av flera klädkedjor och nedan redogör jag för vad några gör med det insamlade materialet. Jag har letat på deras hemsidor, läst hållbarhetsrapporter och mailat när jag tyckt att svaren de kommunicerar inte duger. Jag har också varit i kontakt med insamlingsorganet I:Collect som H&M, KappAhl och Hemtex använder sig av.

  • H&M samlade 2015 in cirka 12000 ton textilier, alla deras butiker runt om i världen. H&M använder sig av I:Collect som tar hand om det insamlade materialet. I:Collect är en del av Soex (som Röda Korset använder sig av läs, här). De textilier som samlas in i Sverige skickas till Tyskland där de sorteras för hand. Ungefär 60% av det insamlade materialet går till återanvändning alltså säljs som second hand i olika länder. Stordelen av de 40% som återstår materialåtervinns, blir putstrasor, isolering och stoppning. Soex fiberåtervinner en liten del och då endast material som består helt av bomull eller ull.Några få procent bränns upp, det är exempelvis blöta och mögliga saker.
    I:Collect köper in de insamlade textilierna, och har som idé att allt överskott ska gå till välgörande ändamål. H&M svarar följande på vart deras överskott går:

    Överskottet av dessa intäkter (efter kostnader för till exempel insamlingsboxar) doneras till H&M Foundation och används till sociala projekt och återvinningsprojekt. H&M Foundation samarbetar med The Hong Kong Research Institute of Textiles och Apparel för att utveckla en teknik för att återvinna kläder. De sociala projekten är inriktade på jämställdhet och integration av marginaliserade grupper.
    H&M donerar också 0,02 euro för varje insamlat kilo till en lokal välgörenhetsorganisation, läs mer om detta på: hm.charitystar.com

    När jag läser på H&M:s hemsida och även hela deras hållbarhetsrapport är det svårt att förstå vart grejerna människor lämnar in hamnar. Det är lätt att tro att saker som lämnas in handhas av H&M själva, fiberåtervinns och blir nya plagg och så är inte fallet. Jag tycker det är lite tråkigt att transparensen inte är större mest eftersom det inte är några konstigheter med vad som händer med materialet. De anlitar en pålitlig insamlingsaktör och de följer avfallstrappan. De är också en viktig aktör för att öka mängden insamlat material och jag tror att alla skulle tjäna på ökad öppenhet.
    H&M samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.

  • KappAhl samlade 2015 in cirka 128 ton textilier, främst i svenska butiker men även i Finland och Norge.  KappAhl använder sig likt H&M av I:Collect så läs under H&M vad som händer med det insamlade materialet.
    Så här svarar KappAhl på vad de gör med överskottet:

    KappAhl vill och skall inte tjäna pengar på textilinsamling, utan i:Collect har som upplägg att allt överskott som eventuellt genereras (alltså om materialintäkterna överstiger kostnader för transport, sortering, kärl mm) doneras till välgörande ändamål som man som kund får utse. Dessutom doneras 2 eurocent per kg till detta ändamål oavsett om insamlingen har ett underskott eller överskott finansiellt. Vi väljer att sponsra utbildningscentret för utsatta kvinnor i Dhaka som du kan läsa mer om på vår hemsida.

    KappAhl kommunicerar mycket väl vad som händer med det insamlade materialet på sin hemsida. De få frågor jag hade svarade de också fort och utförligt på.
    KappAhl samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.

  • Hemtex samlade 2015 in cirka  100 ton textilier. Hemtex använder sig likt HM och Kappahl av I:Collect så läs under HM så ser du vad som händer med det insamlade materialet. Hemtex hållbarhetsrapport innehåller också all information jag efterfrågade.
    Hemtex samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.
  • Gina Tricot samlade under 2015 in cirka 40 ton textilier. De samarbetar med Human Bridge som jag skrev om i förra inlägget.
    Gina Tricot samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.
  • Lindex samlade 2015 in cirka 3,5 ton textilier främst i Sverige. De samarbetar med Myrorna och vad som hände med det materialet skrev jag om i förra inlägget.
    Lindex samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.
  • FilippaK samlar bara in kläder från sitt egna märke dessa säljs dels i deras second handbutik i Stockholm eller skänks till Stadsmissionen. FilippaK har en egen second handbutik i Stockholm med mestadels sina egna kläder.

Några av er har kanske läst rubriker om att HM bryter mot lagen när de samlar in våra gamla textilier, det stämmer fast HM är inte ensamma de andra butikskedjorna gör det också. Enligt avfallsförordningen får de inte samla in uttjänta kläder och textilspill, sådant är avfall och ska tas om hand av kommunerna. Kommunerna skulle elda upp spillet som i butikskedjornas ägo nu istället återvinns. Det är ju helt galet, när butikskedjorna gör något bra så borde inte en förordning stå i vägen.  Och vi får hoppas på en ändring i förordningen så att det inte ska vara ett lagbrott att göra isolering av mina uttjänta strumpor.

Jag skulle också vilja påminna om skillnaden mellan återanvändning och återvinning. Återanvändning är att använda varan som den är, eller bygga om dess funktion men med samma grund exempelvis köpa kläder på second hand eller göra en väska av ett slitet par jeans. Återvinning är att bryta sönder en vara och göra nya saker av råmaterialet exempelvis smälta ned petflaskor och göra polyestertyg.
plastic-bottles-115071_1920Återanvändning kräver mycket mindre resurser och är bättre för miljön än återvinning så även om återvinning är viktigt så bör inte något gå till återvinning förrän det är helt uttjänt.

Sist vill jag uppmana alla till att lämna in gamla grejer då det är bättre än att slänga dem i soporna, oavsett vilken aktör du väljer att skänka dina gamla paltor till. Men tänk på att det ska vara rent, för någonstans står det en människa och sorterar och lortiga kalsonger tycker jag de kan slippa.

 

 

Vad är lyocell och Tencel?

img_0215
Lyocell och Tencel har blivit något av ett favoritmaterial inom mode- och friluftsbranschen. Och det är inte så konstigt, det är vackert, faller fint, är slitstarkt och bättre för miljön än många andra material. Och för klädkonsumenten som har för vana att titta på vilket material saker är tillverkade i har säkert lyocell eller Tencel dykt upp. Och det är många som frågar sig vad det är.

Det är faktiskt samma sak. Tencel är ett varumärkesnamn för tyg tillverkat enligt lyocellprocessen.

Lyocell (och då också Tencel) är en så kallad regenatfiber. Vad är då en regenatfiber undrar du kanske? Jo – en regenatfiber är framställd från naturlig råvara, vanligtvis cellulosa från gran eller bambu. Cellulosan bryts sedan ned och ombildas genom en kemisk process till en textil fiber. Den vanligaste regenatfibern som flest hört talas om är viskos vilket vanligtvis tillverkas av gran. Skillnaden på viskos och lyocell är den kemiska processen i vilken materialet utvinns. Och lyocellprocessen är skonsammare mot miljön än vad viskosprocessen är.
forest-226936_1920Lyocell framställs genom en metod där det organiska lösningsmedlet NMMO används för att lösa upp cellulosan. Lösningsmedlet är inte farligt för miljön. Processen sker också i ett slutet kretslopp där den absoluta merparten av kemikalierna återanvänds. När det gäller varunamnet Tencel så tillverkas det av ett Österrikiskt företag och råvaran i produkten är certifierad. All träråvara som används kommer alltså från skog som inte är hotad. Tencel är också märkt med Ecolabel.

Så kort och gott: Lyocell är bättre än viskos och Tencel är bästa lyocellen.

Efterfrågan på lyocell och Tencel är också stor och i dagsläget är det mycket svårt att hitta metervara i lyocell.

Om du vill lära dig mer om de olika materialen i våra kläder kan du gå till Sveriges Konsumenters projekt Stilmedvetens Materialguide.

Några andra regenatfibrer:
Viskos, modal, kupro/cupro, acetat, triacetat, rayon, cellull, konstsilke.

 

Vad betyder de textila märkningarna?

Skärmavbild 2016-02-15 kl. 15.34.09Nu har vi äntligen lanserat vår textila märkningsguide. Vi är projektet Stilmedveten i vilket jag arbetar. Det har varit ett mycket större arbete än vad vi från början trodde. Det finns många märkningar och vi har gjort ett urval där vi visar vilka kriterier sex olika märkningar tillgodoser. Märkningarna vi valt är tredjepartsmärkningar, alltså inte butikers egna. Vi har också valt märkningar som konsumenter kommer i kontakt med på den svenska marknaden.

Under vårt arbete med guiden har vi insett att det som gällde förra året inte nödvändigtvis gäller i år. Märkningarna är under ständig utveckling. En märkning som är under utveckling som finns med i vår guide är Fair trade, den berör i dagsläget bara själva bomullsproduktionen men det arbetas för att certifieringen ska innefatta hela kedjan så även de som arbetar med bearbetning och sömnad blir garanterade en okej lön och bra arbetsförhållanden. När det är på plats får vi uppdatera.

I guiden kan du också enkelt se vilka kriterier de olika märkningarna uppfyller. Går du in på sidan kan du också klicka på de olika märkningarna och få en utförligare presentation av dem.