Sy barnklänning av skjorta

klänning av skjorta

Båda barnen i klänningar från gamla herrskjortor.

Att sy nya kläder av herrskjortor är en favorit. Materialet är ofta av bra kvalitet, och tyget lämpar sig bra när det är varmt och soligt ute. Och när man syr är det alltid trixigt att få till snygga knäppkanter och knapphål och då är det smart att använda sådana som redan är sydda.

För tre år sedan sydde jag en klänning av en gammal skjorta till mellanbarnet. Den har sedan länge gått över till lillebarnet, så det kändes dags att sy en ny till mellanungen. Numer har hon en mycket bestämd uppfattning om hur saker ska se ut så det gällde att anpassa sig till en envis, regnbågsälskande, snart-femåring. Tydligen sticks och kliar ärmar – så det gick helt bort.

För att sy en klänning av en skjorta behöver du:

Skjorta
Sax
Tråd
Symaskin (du kan förstås sy för hand också)
Kantband (gärna i regnbågsfärger)

Sedan är det bara att sätta igång:
Lägg upp skjortan på ett bord.
Klipp bort ärmarna.
Rita ut formen på klänningen.
Klipp (på bilden har jag klippt till ärmar, men de fick jag ta bort).

Sy sedan ihop sidosömmarna och kanta halsringning och ärmål med kantband. Om du har en unge med tydlig stil kan du också bli tvungen att fixa ett skärp i lämplig färg. Jag flätade ihop remsor av rosa, blått och gult tyg för att blidka barnet.

Och vad passar bättre än att ta sommarlov med en ny sommarklänning så det gör jag. Vi ses i augusti.

Ha en härlig sommar!

Minska på plasten – gör din egen fruktpåse

IMG_9416Jag roade mig en morgon (när jag sprang till jobbet) med att räkna hur många plastpåsar som låg och skräpade, efter fyra kilometer och tio plastpåsar orkade jag inte räkna mer. Några tygpåsar som låg och skräpade såg jag däremot inte.

Det är snart ett år sedan lagen om att handeln måste informera om plastpåsars påverkan på miljön trädde i kraft. Många butiker valde då att börja ta betalt för plastpåsar. Det har givit effekt och antalet plastpåsar har minskat. Men uppenbarligen hamnar plastpåsar fortfarande i vår natur. Där smulas de sönder och sprider sig i form av mikro- och nanoplast i vår miljö och även in i djur och kanske även in i våra kroppar.

Livsmedelsbutiker har länge tagit betalt för plastpåsar. Och om jag köper påse i affären så använder jag den sedan till sopor. Men det är lätt att plocka på sig några gratis plastpåsar vid frukt och grönt ändå. Om jag handlar en klase bananer eller två paprikor väljer jag att inte ta en sådan påse. Men ska jag ha två kilo potatis eller en hög med äpplen så fungerar det inte riktigt utan påse. De små tunna påsarna som är till frukt slänger jag också direkt i återvinningen. De duger (enligt mig) inte till något annat.

Det skulle ju vara trevligt att minska på antalet plastpåsar och det är just vid fruktpåsarna jag har den möjligheten.

Så jag tillverkade några egna fruktpåsar:
En virkad i lingarn, en stickad i bomullsgarn och en sydd av spetsgardin (syntet). Allt material hade jag hemma.
En fruktpåse av plast väger ungefär tre gram, de jag gjort väger något mer så de extra grammen blir ju en extra kostnad (men inte så hög). 

Virkad påse
vikt: 12 gram
tidsåtgång: tågresa Linköping – Stockholm (enkel)

Mönstret jag följde hittar ni här. Eller jag följde det inte, jag gjorde som vanligt, slog ett öga och virkade sedan efter eget huvud.

Stickad påse
vikt: 10 gram
tidsåtgång: en tur till lekparken och en simskole-lektion.
Jag följde inget mönster utan stickade med stora stickor (storlek 8) en slags rundstickning med två stickor. En teknik där endast varannan maska stickas, per varv. Hur du gör det hittar du: här.

Sydd påse
vikt: 16 gram
tidsåtgång: cirka 10 minuter
Verkligen superlätt att göra. Bara att klippa och sedan sy med maskin. Min påse är gjord som en typisk slöjdpåse, och om du behöver beskrivning på det så finns det en väldigt utförlig: här. Tyvärr så är tyget så pass tätt att det kanske blir svårt för personalen i kassan att se exakt vad som är i påsen.

Alldeles oavsett hur du väljer att göra din fruktpåse/shoppingkasse så är det bra att inte köpa nytt material, utan använda sådant du har hemma eller hittat second-hand. För vi tror gärna att tygpåsen är så mycket bättre för miljön än den i plast. Men det är inte riktigt sant. För det beror på vilken miljöaspekt du väljer att titta på och hur många gånger du använder påsen. En tygpåse i bomull behöver ur ett energiperspektiv användas ett hundratal gånger för att bli ett energieffektivt alternativ till plastpåsen (även mycket högre siffror florerar). Men om tygpåsen är av återanvänt material blir det en omedelbar miljövinst.

Nu gäller det bara att komma ihåg att ta med sig påsarna när jag ska handla.

Tvätta mattan med snö – så gör du

Tvätta matta

Att rengöra sina mattor i snön är en favorit i repris och något jag skrivit om förut. Men något som är billigt och enkelt är bra att upprepa och just nu är det snö och minusgrader i stora delar av Sverige. Så det är bara att passa på att rengöra yllemattorna som fått utstå en hel del under året.

Det är hur enkelt som helst, bara att kasta ut mattan och ösa på snö, borsta runt lite och dra runt den i snön. Och varför inte låta den ligga några timmar eller under natten. Sedan kommer mattan lukta gott, färgerna kommer lysa och den är helt enkelt ren.

Billigt, miljövänligt och mycket enklare än att dra iväg med en stor tung ryamatta till kemtvätten.

(Ja, mitt barn ”hjälpte” till i minus tiograder utan byxor)

Att laga kläder (framför en halvdöd tv-serie) är aktivism

Laga jeans
Det är en form av tyst och försiktig aktivism i att laga, att ta hand om sina grejer och ge dem ett så långt liv det bara går. 

Jag behöver inte laga mina jeans som håller på att falla sönder. På de stora klädkedjorna kostar ett par nya jeans bara någon hundralapp, så det skulle jag ha råd med. Men jag gillar inte att handla nya kläder. Shoppingmiljöer gör mig stressad, provrum ger mig kalla kårar och det gigantiska utbudet av nya kläder tillsammans med mina kunskaper om hur de tillverkats gör mig illamående.

Att stoppa sina strumpor, laga armbågarna på skjortan eller sätta en lapp på byxan var för hundra år sedan självklart. När min mormor lagade sin jacka eller klippte mattrasor av trasiga strumpbyxor gjorde hon inte det som ett ställningstagande mot konsumismen utan av ekonomiska skäl och för att det var så hon blivit uppfostrad, att ta hand om minsta lilla grej och se till att det gick att använda längre och omvandla till något nytt när lagningstiden var förbi. När jag gör samma sak är det mer ett ställningstagande, ett sätt att inte gå med på modeindustrins snabba vändningar och nya kollektioner stup i ett.

Fast jag lagar faktiskt också för att jag är lat. Nu kanske någon tycker det låter konstigt, men har jag gått in ett par byxor så tar det ju en evighet att göra det med ett nytt par så då går det fortare och kräver mindre om jag lagar. Och jag lagar alltid framför tv:n. Jag har slutat krångla in tjocka jeansskrev i symaskinen, med följd av symaskinsnålar som brister och lappar som hamnar på sniskan, jag syr helt enkelt för hand framför någon halvdöd serie.

Och jag tycker att lagningar är vackert. Ett lagat plagg har getts tid och kärlek och är mycket mer värt än en ny tröja för 79:90.

Och här en liten film om hur du stoppar strumpor!

Det finns också ett konto på Instagram som heter Lagningsaktivisterna som är värt att följa.

Det är LAV inte mossa

 

Julen nalkas och lika säkert som att julklappshandeln kommer att slå nya försäljningsrekord så förvandlas lav till mossa i handelns förvirring runt varubenämning och bristande kunskaper i förskolebiologi. Och hos varuhus, inredningsbutiker, pysselaffärer och matbutiker syns det plastpåsar fyllda med lav som säljs under förespeglingen att det skulle vara mossa. Och trots mina och andras försök att utbilda vår omgivning känner jag mig mer och mer som Don Quijote. Men det är skillnad på lav och mossa.

Eller som min biologvän säger:

”Lav är lika mycket släkt med mossa som hundar är med vitsippor.”

Men när jag går in på närmaste varuhus så ligger laven där inplastad under falsk varubeteckning.

vitlav inte mossa

Här har de fått det latinska namnet rätt i alla fall!

Förutom att varubeteckningen är helt fel och att det är LAV och inte mossa som säljs så är det inte tillåtet att plocka lav hur som helst (inte mossa heller för den delen). Allemansrätten ger oss rätt att plocka en massa saker i naturen (vilket är fantastiskt) till exempel: svampar och kottar. Exakt vad som gäller för lavar och mossa är inte helt klart men att plocka för annat än eget bruk och utan markägarens tillstånd  får du inte göra, till exempel så dömdes en man 2012 för att ha plockat av en stor yta lav.

Men varifrån kommer laven som säljs både på varuhus och i pysselbutiker? Det mesta kommer faktiskt från vårt grannland Norge (även om en nätbutik uppger att de säljer lav från Belgien). Om laven hade varit svensk hade det troligen begåtts ett lagbrott för att den skulle hamna i butik. Nu vet jag inte hur lagstiftningen runt att plocka lav ser ut i Belgien men Norge har snarlik allemansrätt som i Sverige. Och på samma sätt som i Sverige är det tyvärr lite oklart vad som gäller specifikt för att plocka lav men det är tillåtet att plocka lav försiktigt för husbehov. Jag har frågat Miljodirektoratet i Norge vad som gäller runt kommersiell plockning. Och de svarar att i Norge är det markägarna som bestämmer, de får själva plocka så mycket de vill eller ge tillåtelse till någon att plocka för kommersiellt bruk.

Men även om det är Norges skogar (och inte våra) som skövlas på lav för att vi ska fylla våra adventsljusstakar så tar det lång tid för lavar att växa och det tycker jag du kan tänka på när det ligger ett berg av felaktigt märkt lava framför dig. Och om du vill gå ut i skogen och plocka lav själv, så gör det försiktigt och längs med upptrampade stigar finns det ofta lav som har lossnat (trampats bort) ta den i så fall.

I Sverige finns det mer än två tusen olika arter av lavar och den som säljs som mossa är fönsterlav (jag säger själv vitlav) som tillhör gruppen renlavar. Namnet kommer av att den förr i tiden användes mellan fönstren för att suga upp fukt.

Vill ni se någon som är argare än mig och få mer kunskap om lav kontra mossa så kolla in den här filmen.

Och snälla ni, sluta kalla lav för mossa och varför inte prova att fylla adventsljusstaken med något annat? Kanske en del av alla ”extra fina” stenar som barnen drar in, stenar orsakar också sällan bränder.
adventsljusstake

 

Laga knapphål

kappaDet är inte ovanligt att knapphål går sönder. Och det är ju inte konstigt då det är ett hårt slitage på dem. Därför tänkte jag visa hur du enkelt kan laga ditt slitna knapphål.

När det gäller trasiga kläder är det alltid bäst att laga så fort som möjligt. Ett litet hål eller en lätt nötning är enkelt att laga medan en stor reva är svår att få till en bra lagning på. Men jag ska vara ärlig jag lever i detta fall sällan som jag lär. Jag låter hålen bli så stora att hela hälen tittar ut eller revan i jackfodret plötsligt går hela vägen ner till rumpan.

Min vinterkappa har drabbats av  just slitage vid knapphålen. Nästan all tråd har helt enkelt slitits ut och snart kommer tyget att nötas sönder om jag inte gör något. Och den här gången tänkte jag vara förutseende och laga i tid.

Och det är relativt enkelt att laga knapphål (i alla fall om de inte blivit alltför slitna).

Du behöver:
Ett trasigt knapphål
Synål
Sysilke eller knappnålssilke

Sysilke eller knappnålssilke är sytråd gjord av silke eller syntetiskt silke och är lite tjockare än vanlig sytråd. Silke tål mer nötning än bomullstråd och det är det klokt att sy i något som håller när du ändå lägger ner mödan (polyestertråd tål också mer än bomull). Sysilke eller knappnålssilke finns också ofta att hitta på loppis på små fina spolar.

Runt det trasiga knapphålet lägger du en stödtråd. Den tråden syr du sedan runt. Då blir det extra starkt.
knapphålsstygn
Runt själva knapphålet syr du med knapphålsstygn (se bilden nedan). Det är stygn som är väldigt lika langettstygn men med en liten knut på varje. Knuten gör att det blir starkare och tål mer slitage.
knapphålsstygn

Det tar lite tid att laga knapphål eftersom det gäller att sy täta stygn. Men det är inte särskilt svårt och det är en bra syssla framför tv:n.
sytt knapphål

Voila! Klart

Byta resår på barnbyxor

tire-416189_1920.jpgTror de flesta kan relatera till när tros- eller kalsongkanten ger vika. Eller när det uppstår ett sprak då du drar i den gamla gummiresåren till byxorna som legat nedstoppade i en låda. Ibland har gummibandet till och med vittrat sönder så mycket att det bara är smulor kvar. Och det är inte konstigt. Gummiband kommer tillslut att torka ut och spricka.

Och när det händer är det klokt att byta ut den, för tyget i plagget i övrigt kan vara hur bra som helst.

Nu kanske det inte är värt att byta resåren på ett par gamla kalsonger. Men på ett par gamla pyjamasbyxor till barn tycker jag det är värt det. Så jag tänker visa hur du lätt byter ut resåren.

Du behöver:

  • Ett plagg där resåren sett bättre dar.
  • Nytt gummiband/resår.
  • Sprättare.
  • Knappnålar och tråd.
  • Symaskin (det går också bra att sy för hand).
  • Grundläggande symaskinskunskaper.

 

 

Gör så här:

  • Börja med att sprätta bort den odugliga resåren.
  • Mät det nya gummibandet så det passar (i det här fallet runt barnets mage).
  • Nåla fast resåren längskanten på byxorna.
  • Sy fast med zicksack eller trestegs-zicksack (jag gillar trestegs).
  • Vik ned kanten och sy med en söm som klarar att du drar i den, exempelvis zicksack, trestegs-zicksack eller annan stretchsöm.
  • Klart! Nu ”bara” att lägga barnet.

 

Ett annat, kanske ännu enklare sätt, att byta resår är att helt enkelt klippa bort den gamla resåren och ersätta med muddväv. Se färdigt resultat nedan.
byta resår
När jag kollade tvättråden för olika resårer uteslöt alla (utom en) torktumling. Säkert för att resåren torkar ut fortare om plagget torktumlas. Det är värt att tänka på om du vill att dina plagg ska leva längre och du ska slippa laga dem.

 

Impregnera jackan själv – utan högfluorerande ämnen

Impregnera jackaNu är det högsäsong för friluftsjackor. Och jag vill gärna att min och barnens jackor ska stå emot både vind och regn. Och det gjorde de när de var nyinköpta. Efter rullning i lera, hoppande i vattenpölar och en massa tvättar senare har impregneringens förmåga att stå emot regn tyvärr minskat rejält. Men för den sakens skull vill jag inte köpa nya jackor, inte när de i övrigt fungerar bra. Och att förlänga livet på plagg är i princip alltid det bästa ur ett miljöperspektiv. Så jag tänker fixa ny impregnering till tre jackor.
impregnera jacka
En fem år gammal GoreTex-jacka som jag använder jämnt och ibland tvättar men aldrig har impregnerat. Fyraåringens vindjacka, som hon använder nästan varje dag och som ganska ofta åker i tvättmaskinen och därför har tappat mycket av sin vattenavvisande förmåga. Och en gammal goding som jag köpte second hand på 90-talet och använde jättemycket under ett par år och som ursprungligen hade någon slags impregnering men nu står emot lika mycket regn som en tunn bomullssjal.

Friluftsbranschen försöker fasa ut farliga impregneringar innehållande högfluorerande ämnen, samtidigt finns det flera impregneringssprayer för eget bruk som innehåller just dessa ämnen och att använda dem hemma blir ju inte bra varken för miljön eller hälsan. Läs mer om högfluorerande ämnen här.

Och jag vill ju inte impregnera med grejer som innehåller högfluorerande ämnen så jag testade att impregnera våra jackor med tre olika produkter som saluförs som ekoalternativ, två klossar och en spray. Klossarna är vaxbaserade och sprayen beskrivs som fri från fluorkarboner.
impregnering
Test av klossarna på second hand-jackan
Grönlands vax innehåller bivax och paraffin och Impvax innehåller bivax, stearin och linolja, alltså inget miljövidrigt. Vill du blanda ihop eget vax har Impvax recept och beskrivning på sin hemsida. Vax lämpar sig främst för att impregnera bomullsplagg. Alltså min gamla gröna second hand-jacka.

Men innan impregnering ska plaggen först tvättas och torkas.

Beskrivningen på hur klossarna skulle användas var samma för båda. Och jag försökte följa den.

Först gned jag ut vaxet mot jackan. Det var jättesvårt att få det jämnt, särskilt runt knappar, fickor och dragkedjor, och friluftsplagg brukar ha en del sådant. Här var Impvaxen lite lättare att jobba med. Sedan var det dags att värma vaxet med strykjärn eller hårtork. Hårtork tyckte jag inte fungerade på någon av vaxen, utan det slutade med att jag bara använde strykjärn.  På de ställen där vaxet var tjockare blev tyget mörkare. Och det tog lång tid med dåligt resultat, jackan blev flammig och ful och jag vet inte ens om jag vill ha den på nästa svamputflykt.

Däremot fungerade ytan väldigt bra mot vatten.
impregnerad jacka
Test av sprayen på barnjacka och GoreTex-jacka
GoreTex-jackan och barnjackan valde jag att använda sprayen på.

Spraya, gnussa, stryka, lätt som en plätt, fort gick det och med bra resultat.

Sammanfattning:

Fördelar vaxkloss: Bäst för miljön. Luktade gott. Bra vattenavvisande förmåga.
Nackdelar vaxkloss: Svårt att applicera. Tog lång tid. Blev flammigt. Tvättas ur på någon enstaka tvätt.

Fördelar spray: Gick fort. Enkelt att få jämnt. Bra vattenavvisande förmåga.
Nackdelar spray: Ska appliceras utomhus. Lite stickande lukt. Att många sprayer kan innehålla miljö- och hälsovådliga ämnen.

Danske förbrukerådet gjorde i mars ett test på olika impregneringssprayer där fick tre sprayer grönt ljus ur ett miljöperspektiv. Tyvärr testade de inte sprayen jag använde.

 

 

Egen vaxduk fungerade perfekt

vaxdukInnan sommaren testade jag på att göra egen vaxduk där jag impregnerade tyg med kokt linolja. Jag penslade mitt tyg ordentligt en gång och hängde sedan upp det på tork. Jag hade läst mig till att det skulle ta cirka fyra veckor för tyget att torka men mitt tyg tog bara två veckor på sig för att bli torrt.

Vi har använt duken hela sommaren och det har spillts yoghurt, sylt, mjölk och saft i mängder på den. Och ytan har varit lika motståndskraftig som en plastbehandlad vaxduk. Ytstrukturen blir däremot inte lika slät som hos en plastöverdragen duk och efter en sommars spill hade det samlats lite smuts mellan trådarna vilket gjorde att jag häromdagen tvättade den. Jag körde den på ett vanligt tvättprogram 30° utan centrifugering. Och det fungerade, så nu är den tillbaka på sin plats på altanen (behöver ingen ny impregnering). Allra bäst hade nog varit att lägga ut den på ett bord och rengöra med vatten och såpa och borste. Men det får bli nästa gång en rengöring behövs.

Men sammanfattningen blir att det går alldeles utmärkt att göra sin egen vaxduk.

Tänk på att linolja utvecklar värme när den oxiderar (torkar). Därför kan trasor indränkta i olja ta eld om förhållandena är gynnsamma. Torka därför (efter impregnering) din duk luftigt och inte hopknölad bredvid en hög med sågspån. En linoljeprodukt som torkat självantänder inte. Och det är bara vid torkningen efter impregnering detta kan vara ett problem efter tvätt behöver du inte vara försiktig.

Annars är jag nu tillbaka efter föräldraledighet och semester och kommer framöver att publicera ungefär ett inlägg i veckan som handlar om kläder och textilier ur ett miljöperspektiv. Finns det något som ni vill att jag ska gräva djupare i så får ni gärna tipsa i kommentarer.