Impregnera jackan själv – utan högfluorerande ämnen

IMG_1461Nu är det högsäsong för friluftsjackor. Och jag vill gärna att min och barnens jackor ska stå emot både vind och regn. Och det gjorde de när de var nyinköpta. Efter rullning i lera, hoppande i vattenpölar och en massa tvättar senare har impregneringens förmåga att stå emot regn tyvärr minskat rejält. Men för den sakens skull vill jag inte köpa nya jackor, inte när de i övrigt fungerar bra. Och att förlänga livet på plagg är i princip alltid det bästa ur ett miljöperspektiv. Så jag tänker fixa ny impregnering till tre jackor.
impregnera jacka
En fem år gammal GoreTex-jacka som jag använder jämnt och ibland tvättar men aldrig har impregnerat. Fyraåringens vindjacka, som hon använder nästan varje dag och som ganska ofta åker i tvättmaskinen och därför har tappat mycket av sin vattenavvisande förmåga. Och en gammal goding som jag köpte second hand på 90-talet och använde jättemycket under ett par år och som ursprungligen hade någon slags impregnering men nu står emot lika mycket regn som en tunn bomullssjal.

Friluftsbranschen försöker fasa ut farliga impregneringar innehållande högfluorerande ämnen, samtidigt finns det flera impregneringssprayer för eget bruk som innehåller just dessa ämnen och att använda dem hemma blir ju inte bra varken för miljön eller hälsan. Läs mer om högfluorerande ämnen här.

Och jag vill ju inte impregnera med grejer som innehåller högfluorerande ämnen så jag testade att impregnera våra jackor med tre olika produkter som saluförs som ekoalternativ, två klossar och en spray. Klossarna är vaxbaserade och sprayen beskrivs som fri från fluorkarboner.
IMG_1676
Test av klossarna på second hand-jackan
Grönlands vax innehåller bivax och paraffin och Impvax innehåller bivax, stearin och linolja, alltså inget miljövidrigt. Vill du blanda ihop eget vax har Impvax recept och beskrivning på sin hemsida. Vax lämpar sig främst för att impregnera bomullsplagg. Alltså min gamla gröna second hand-jacka.

Men innan impregnering ska plaggen först tvättas och torkas.

Beskrivningen på hur klossarna skulle användas var samma för båda. Och jag försökte följa den.

Först gned jag ut vaxet mot jackan. Det var jättesvårt att få det jämnt, särskilt runt knappar, fickor och dragkedjor, och friluftsplagg brukar ha en del sådant. Här var Impvaxen lite lättare att jobba med. Sedan var det dags att värma vaxet med strykjärn eller hårtork. Hårtork tyckte jag inte fungerade på någon av vaxen, utan det slutade med att jag bara använde strykjärn.  På de ställen där vaxet var tjockare blev tyget mörkare. Och det tog lång tid med dåligt resultat, jackan blev flammig och ful och jag vet inte ens om jag vill ha den på nästa svamputflykt.

Däremot fungerade ytan väldigt bra mot vatten.
IMG_1739
Test av sprayen på barnjacka och GoreTex-jacka
GoreTex-jackan och barnjackan valde jag att använda sprayen på.

Spraya, gnussa, stryka, lätt som en plätt, fort gick det och med bra resultat.

Sammanfattning:

Fördelar vaxkloss: Bäst för miljön. Luktade gott. Bra vattenavvisande förmåga.
Nackdelar vaxkloss: Svårt att applicera. Tog lång tid. Blev flammigt. Tvättas ur på någon enstaka tvätt.

Fördelar spray: Gick fort. Enkelt att få jämnt. Bra vattenavvisande förmåga.
Nackdelar spray: Ska appliceras utomhus. Lite stickande lukt. Att många sprayer kan innehålla miljö- och hälsovådliga ämnen.

Danske förbrukerådet gjorde i mars ett test på olika impregneringssprayer där fick tre sprayer grönt ljus ur ett miljöperspektiv. Tyvärr testade de inte sprayen jag använde.

 

 

Egen vaxduk fungerade perfekt

IMG_1588Innan sommaren testade jag på att göra egen vaxduk där jag impregnerade tyg med kokt linolja. Jag penslade mitt tyg ordentligt en gång och hängde sedan upp det på tork. Jag hade läst mig till att det skulle ta cirka fyra veckor för tyget att torka men mitt tyg tog bara två veckor på sig för att bli torrt.

Vi har använt duken hela sommaren och det har spillts yoghurt, sylt, mjölk och saft i mängder på den. Och ytan har varit lika motståndskraftig som en plastbehandlad vaxduk. Ytstrukturen blir däremot inte lika slät som hos en plastöverdragen duk och efter en sommars spill hade det samlats lite smuts mellan trådarna vilket gjorde att jag häromdagen tvättade den. Jag körde den på ett vanligt tvättprogram 30° utan centrifugering. Och det fungerade, så nu är den tillbaka på sin plats på altanen (behöver ingen ny impregnering). Allra bäst hade nog varit att lägga ut den på ett bord och rengöra med vatten och såpa och borste. Men det får bli nästa gång en rengöring behövs.

Men sammanfattningen blir att det går alldeles utmärkt att göra sin egen vaxduk.

Tänk på att linolja utvecklar värme när den oxiderar (torkar). Därför kan trasor indränkta i olja ta eld om förhållandena är gynnsamma. Torka därför (efter impregnering) din duk luftigt och inte hopknölad bredvid en hög med sågspån. En linoljeprodukt som torkat självantänder inte. Och det är bara vid torkningen efter impregnering detta kan vara ett problem efter tvätt behöver du inte vara försiktig.

Annars är jag nu tillbaka efter föräldraledighet och semester och kommer framöver att publicera ungefär ett inlägg i veckan som handlar om kläder och textilier ur ett miljöperspektiv. Finns det något som ni vill att jag ska gräva djupare i så får ni gärna tipsa i kommentarer.

 

 

Sy en gunga- och andra sommaraktiviteter

IMG_8829Nu känns det som att sommaren är här och semestern närmar sig. Och vad lämpar sig då bättre än några tips på vad du kan göra med, eller åt barnen (eller dig själv).

Jag har precis sytt klart en gunga till barnen, som de fullkomligt älskar.

För att göra den behöver du:

En rund metallring (min är 75cm/diameter)
Tyg
Rep
Symaskin
Sax
Nålar

1. Lägg ut ringen på tyget och klipp cirka 10 centimeter utanför. För att Gungan ska bli stabilare klipp (minst) två rundlar i samma storlek. Klipp sedan en cirka 7 centimeter bred kant (som ska vändsys mot rundeln). Nåla, sy runt. Vänd.

2. Sy två förstärkningssömmar runt hela. Sy fast  kanten så att det blir en kanal, glöm inte att  lämna ett hål för att dra genom repet. Sy sedan fyra stora knapphål, jämnt fördelade, där ska upphängningsrepen repen knytas.

3. Dra ett rep genom kanalen, jag drog repet två varv. Knyt ihop. Fäst upphängningsrepen genom att knyta runt ringen.

4. Fäst gungan i ett träd och lägg dig (eller ungarna) för att slappa.
IMG_1327
Tyckte du att det verkade för enkelt. Lägg till en bråkig ettåring i listan över det du behöver.
IMG_1169
Andra grejer du kan passa på att göra på semestern är att bygga insektshotell. Bra för pollinering och roligt för barn.
IMG_1300
Lite enklare kan vara att byta ut sina nylonrep till hampa-, jute- eller sisalrep. Nylonrep släpper nämligen ifrån sig små plastbitar när de nöts, som då hamnar i naturen. Också är det ju mycket snyggare med naturmaterial.

Apropå semester så tar jag och bloggen ledigt till mitten av augusti. Efter det ska vi reda ut om viskos är bu eller bä. Om det går att impregnera om sin jacka miljövänligt och se hur det gick med tyget jag dränkte i linolja för två veckor sedan.

Vaxduk är plastduk – vilka hållbara alternativ finns?

IMG_1209Vaxduk är så praktiskt. När ungarna kladdar med yoghurt eller när skatan bajsar på bordet är det bara att ta fram trasan och torka av. Och sommaren är verkligen vaxdukens tid.

Men är det verkligen vax som gör ytan så lätt att torka av? Vaxduk var för länge sedan ett tyg som hade vaxats, exakt med vilket vax vet jag inte men min gissning är bivax. Idag är vaxduk ett plastbestruket tyg. Bestruket med vinyl, akryl eller PVC. Inte särskilt miljövänligt med andra ord. Och även med risk för att vara hälsovådligt då vissa dukar innehåller mjukgörare, så kallade ftalater. Alla vaxdukar är dock inte skadliga och det finns Öko-tex 100 märkta tyger att få tag i. Men Öko-tex 100 är ingen miljömärkning, utan en märkning som garanterar att slutprodukten är fri från skadliga ämnen. En bra märkning för slutkonsument men inte nödvändigtvis för miljön och de som kommer i kontakt med den innan den når butikshyllanJag har skrivit mer om det här.

Jag gillar ju vaxdukar men vill inte ha plastbehandlat tyg, så hur ska jag göra? Min första tanke var att göra som förr. Ta ett tyg och smälta bivax över det. Sen kom jag på att bivax blir klibbigt av värme och vaxduk vill jag ju ha i solen. Och när jag läste på verkar det inte ha varit så praktiskt med bivaxdukar, just för att de klibbar när det är varmt och spricker när det är kallt. Men innan plasten gjorde sitt intåg och vaxduk blev plastduk under 1940-talet, var det en period då tyg ibland behandlades med linolja. Och en traditionell oljerock står ju emot väta bra. Så jag tänkte testa att behandla tyg med linolja. Det visade sig att det tar tid. Tyg som behandlas med linolja behöver torka i ungefär en månad.
IMG_1198
Det är alltså bara att sätta igång om det ska bli klart innan sommaren är slut. Jag började med att tvätta några tyger. Det är bra att tvätta nya tyger oavsett vad du ska göra, detta för att kemikalierester ska försvinna och att tyg ofta krymper vid första tvätten.
IMG_1202Sedan penslade jag linolja på tygerna, och passade på att göra det på ett bord som ändå behövde oljas.

Nu hänger de på tork. Torktiden kan minskas något genom att blanda terpentin i linoljan, men det hade jag inget hemma.

Men eftersom det tar sådan tid att få det färdiga fick jag lov att ta en gammal vaxduk i plast (säkert hälsovådlig) och bygga tak till barnens utekök.
IMG_1214
Jag återkommer med rapport om hur mitt linoljebehandlade tyg blev – om en månad eller så.

PS. Jag använde kokt linolja eftersom den bildar ett skikt när den torkar. Rå linolja riskerar att aldrig torka och ytan blir då klibbig. Tänk också på att torka duken luftigt då det bildas värme när olja torkar och det kan självantända.

 

 

 

Laga dragkedja – så gör du

zipper-1060990_1920Det är ganska vanligt att dragkedjan går sönder i jackan eller i ett par byxor. Att byta dragkedjan i en jacka kan verka svårt, men i de flesta fall är det relativt enkelt. Nedan kommer jag att kort gå genom hur jag bytte dragkedja i min sportjacka, som jag använt i ur och skur i mer än sex år.

Men innan du ger dig på att byta dragkedja är det värt att fundera över hur gammal din jacka är. Är den nyare än tre år kan du ha rätt att reklamera. Och ur en hållbarhetssynvinkel är det bra att säga ifrån till företag när du tycker att kvalitén på deras kläder inte håller måttet.

Ibland är det inte heller fel på hela dragkedjan utan bara på löparen (alltså den lilla grejen du drar i). Då kan det räcka med att trycka till den med en tång.
IMG_1096Fler tricks finns en googling bort.

Men visar det sig att dragkedjan är helt slut som i fallet med min jacka så är det bara att byta.

Du behöver:

Sprättare
Sax
Ny dragkedja, delbar i rätt längd
Knappnålar
Symaskin
Grundläggande sömnadskunskaper

IMG_1044

Först sprättade jag bort den gamla dragkedjan. Ett tips är att ta bilder på hur den sitter fast, det underlättar när du ska sy i den nya dragkedjan.

Sedan nålade jag fast den nya dragkedjan. Som ni ser på bilden nedan så sitter nålarna längs med dragkedjan, jag tycker att det är lättare att sy fast dragkedjan snyggt om jag nålat så, men det gäller att komma ihåg att plocka bort nålarna innan du syr över dem.

Sy fast med raksöm. Det finns speciella pressarfötter för att sy fast dragkedjor, jag brukar aldrig bemöda mig med att byta till en sådan, tycker det fungerar alldeles utmärkt med den vanliga.

Klart!

Dragkedjan jag sprättade bort var limmad och stod emot regn, det kommer inte den nya att göra. Så det återstår att se hur blöt jag blir vid nästa cykeltur i hällregn.

Om du känner att uppdraget byta dragkedja är dig övermäktigt kan du lämna in till skräddare. Men ring innan och fråga vad det kostar, jag har hittat priser från 150 kr och uppåt. Sedan årsskiftet betalar du endast 12 % moms på reparationer av kläder mot tidigare 25%. Så förhoppningsvis har det blivit billigare att laga sina grejer!

 

10 miljötips som också gör livet lite enklare

img_0526Lagom till första december när julstressen kickar igång på riktigt har jag samlat tio textila tips för en själv och för miljön.

  1. Byt tröja när du kommer hem. Så att hemmasmutsen; dreglande barn, hundslick, matlagning m.m hamnar på en ”vardagströja”
  2. Vädra. Häng ut din jobbtröja på vädring, så behöver den inte tvättas lika ofta.
  3. Stäng dragkedjan när du tvättar (så den inte riskerar att fastna i annat och gå sönder, eller ha sönder annat).
  4. Laga hålet när det är litet. Går fortare och är enklare än att vänta. Och de flesta har nog varit med om det lilla byxhålet (på rumpan, som knappt syntes) rivs upp till ett jättehål lagom till lunchen samma dag som man valt en kort tröja. Tips på lagning här.
  5. Fulfixa gylfen om dragkedjan vill åka ner. Kolla hur du gör här.
  6. Rensa garderoben och ge bort kläder du inte använder. För i ärligheten namn inte kommer du använda den där rosa tyllklänningen (som är för stor) nu när du närmar dig 40.
  7. Fulputsa” skorna mot borsten på kanten av rulltrappan.
  8. Tvätta mattan, passa på att dra ullmattan i snön, läs mer här.
  9. Torktumla inte. Dåligt för kläderna och dåligt för miljön (duntäcken finns det poäng att torktumla)
  10. Skippa sköljmedlet. Dåligt för miljön men också för vissa plagg och handdukar. Läs mer om sköljmedel här.

Kontorsgarderoben

img_0421
Vissa dagar går det sämre än andra. Som när jag sprungit till jobbet och matlådan läckt ut på alla mina kläder och en dag i vitlöksluktande blöta byxor eller byxlös är att välja på. Eller när det är möte på ett departement (som jag glömt bort) och jag står där i noppig luvtröja.

På mitt jobb erbjuds räddningen när dessa situationer uppstår. Vi har nämligen en kontorsgarderob. Alltså kläder vi får låna antingen i desperation (oftast i mitt fall) eller bara för att uppdatera den egna garderoben för en tid.

Vi har själva lämnat in grejer och har ett register där vi skriver in vad vi lämnar in och lånar.

I ett skåp har vi också sybehör, extraknappar och skovård. För att vi ska kunna putsa upp skorna och sy i knappen innan det viktiga mötet. Skåpet innehåller också nödtamponger, något alla arbetsplatser borde ha.
img_0434
Vill du skapa en skapa en garderob på din arbetsplats så är det ganska enkelt. Någonstans att hänga upp grejer, ett register för prylar och en lista för utlån. Också folk som lämnar in saker och lånar.

En drake till Halloween

Tack för alla utklädningstips. Jag blev extra inspirerad av ett tips från bloggen Ekomamma i stan. Och jag och treåringen sydde en draksvans till henne. Det var enkelt och beskrivning finns här. Vi tog tyget från ett gammalt örngott och valde att klippa taggarna i filttyg, så att vi inte behövde sy dem. Det var treåringen som bestämde färg, i efterhand kanske det var ett misstag.

Jag sydde också en drakhuva, så att det skulle bli en hel dräkt. Själva draken var sedan svår att få fast på bild.

Andra bra utklädningstips, är ett enkelt lakan eller varför inte en spindel med hjälp av gamla strumpor, hur du gör en sådan ser du här. Lite äckligare utklädsel går att fixa genom att göra en mask av gamla nylonstrumpbyxor, kartong, ett lager vadd och lite rött garn till blodstrimlor. Nylonstrumpbyxa är nämligen perfekt att göra vårtor av.
img_0344
PS: Försök inte erbjuda en tioåring en draksvans för utklädsel. Det är tydligen hur barnsligt som helst.

Fixa din skinnjacka – rengör och smörj in!

img_0262Eftersom läder är ett material som har stor miljöpåverkan, borde vi verkligen ta hand om våra skinnjackor och skinnskor extra bra. Då håller de mycket längre!

Min kollega har inte rengjort eller fettat in sin skinnjacka på 7 år, vilket har gjort att den är torr i skinnet och släpper färg vid sömmarna. Nu ska jag försöka fixa till den!

Jag använde mig av en trasa, galltvål, bivax och rapsolja.

img_0236

 

Först rengjorde jag jackan med galltvål och en lätt fuktad trasa. Galltvål går ibland att få tag på i en vanlig matvaruaffär, annars hittar du en massa återförsäljare vid en enkel googling. Och i ärlighetens namn så var inte hennes jacka så hemskt lortig.

 

 

 

 

Sedan var det dags att återfetta jackan. Jag gjorde en blandning med två tredjedelar bivax och en del rapsolja. Bivaxet smälte jag tillsammans med rapsoljan i mikron, men det går lika bra i ett vattenbad på spisen.

Bivax och rapsoljeblandningen hällde jag upp i en gammal barnmatsburk och lät svalna. Om jag inte blivit nöjd med konsistensen på smörjet går det att värma upp och häll i mer olja för att få det mjukare eller mer vax för att få det hårdare.

Jag har hört att det bästa fettet ska vara hjärna. Men det känns lite svårt att få tag i och kanske lite äckligt. Bivax var inte heller jättelätt att få tag i och jag fick beställa över nätet.

Bivax och rapsoljeblandningen gnuggade jag in med en handduk och vips är jackan klar att användas!

Fettet som blev över kan användas till att smörja in skor eller varför inte sina nariga hösthänder.

Generella tips för skinnkläder är att om de blir våta så ska de torka på galge i rumstemperatur. Kasta alltså inte in dem i torkskåpet, då riskerar skinnet att torka för fort och spricka.

Sökes: tips på smarta utklädningskläder till Halloween

img_5868Snart är det Halloween och barnen vill klä ut sig. I år skulle jag vilja ha er hjälp!

När storbarnet står där och säger:

– Jag ska gå till skolan NU och jag ska vara utklädd.

För jag vill ha en massa uppslag och slippa hojta om att Halloween borde vara om en vecka och att det minsann inte var någon tradition när jag var liten. Så: vad är era bästa tips på enkla utstyrslar till barnen eller er själva? Sådant som kan göras av skräp som hittats i hemmet.

Jag blir jätteglad om ni delar med er av tips och idéer, och gärna bilder. I kommentarsfältet eller på mail till anna-lisa.persson@sverigeskonsumenter.se