Att klä barn när det är kallt och blött

img_0719Jag önskar att vintrarna var som när jag var liten – kalla och snörika. Men klimatet blir varmare och jag bor inte längre i Norrland. Och vintrarna här i Stockholm är mest trampande i snömodd med våta skor på fötterna och gråtiga och snoriga barn i handen.

Vi är många föräldrar som slåss med frågan: Hur vi ska klä våra barn? För när temperaturen växlar flera grader på ett par timmar och skridskobanan plötsligt förvandlas till en damm är det inte lätt. Och barn kan inte heller låta bli att hoppa i vattenpölar och rulla sig i gegga även om termometern visar på +1. Så de kommer att bli blöta och kalla och ledsna.

Jag ska försöka ge några råd till hur du kan klä dina barn så de håller värmen lite längre. Och hur du så långt som möjligt kan göra för att välja mer miljösmarta plagg, när det i butikerna mest skyltas med polyesterfleece.

När det gäller att klä barn är det samma sak som för vuxna, alltså lager på lager.

Närmast kroppen, lager ett, är den bra att ha ett lager i ull. Själv har vi yllebyxor och bomullströja till treåringen. Hon accepterar nämligen bara ett fåtal plagg och de ska vara pastellfärgade och helst med katter. Och tunna plagg i ull med de kriterierna är svårt att hitta. Så jag prioriterar att få på henne yllebyxor för även om det blir till att skynda sig hem om det sker en toalettolycka i pulkabacken så värmer ull även när det är blött till skillnad från bomull och syntet. På minsta barnet (som inte har åsikter om färg ännu) är det lättare. Eftersom hon dregglar en del prioriterar jag ylleöverdel till henne.

Lager två är det bra att ha något lite tjockare. Vi föredrar ylle-fleece eller frotté. Ofta är ylleplagg i dova brunaktiga färger så jag är glad att jag hittat en rosa yllefrotte med dragkedja till treåringen. Polyesterfleece som är det absolut vanligaste använder vi inte, varför kan ni läsa här.

Sedan kommer lager tre och där är det bra med overall eller överdragsbyxor och en jacka som står emot en del väta.

För förskolebarn, i alla fall i Stockholm, gäller även ett fjärde lager: galonisar. För det spelar ingen roll hur vattentäta kläder du lyckas köpa, ungen kommer ändå att rulla sig i lera och galonisar är enkla att skölja av. Hur du kan tänka när du köper galonisar har jag skrivit om här.

Nu har jag inte gått in på fötterna ännu. För skor som är jättebra när det är minusgrader fungerar inte när plusgraderna slår till och barnen leker båt på en gammal skridskobana. Det bästa vi åstadkommer är yllestrumpor och gummistövlar men vårt barn går helst utan strumpor och om jag med tjat, hot och mutor lyckas får på henne ett par så är det garanterat inte ett par tjocka yllestrumpor, mer ett par bomullsstrumpor med rosa blommor och hål på tån.
kladittbarnOch jag avundas inte förskolepersonalen som ska trixa på barnen alla lager, blåsa liv i kalla händer som vägrar vantar och säga nej till ballerinaskor när det är minusgrader.

Liten språkskola: När det kommer till om det heter ull eller ylle så är ull materialet och ylle tyget eller plagget. Fast det sliras mycket på det och ulltröja är vanligare att säga än ylletröja och i sig inte fel.

Kommer tomten med giftiga julklappar?

christmas-1786558_1920Om bara några dagar är det julafton och då ligger det många mjuka klappar under granen. När Kemikalieinspektionen undersökte olika kemikalier i våra textila produkter kom de fram till att de innehåller cirka 3500 olika ämnen. Alla ämnen är inte giftiga men över 350 av de ämnen som hittades bedömdes som ämnen med särskilt farliga egenskaper.

Så vi kan anta att många mjuka klappar innehåller ämnen vi inte vill ha mot våra barns eller våra egna kroppar. En del av dessa försvinner i tvätten och det är en rekommendation att tvätta nya plagg eller gosedjur. Samtidigt som vissa ämnen inte kommer att försvinna vid första tvättarna om ens någonsin, exempelvis ftalater som kan hittas i plasttryck.

Vill du inte tvinga av treåringen julklappströjan och slänga den i tvättmaskinen det första du gör så finns det produkter som är kontrollerade och märkta. Följande märkningar garanterar att slutprodukten är fri från farliga kemikalier: Bra miljöval, EU-Ecolabel, Öko-tex, GOTS och Bluesign. Vill du veta mer vad de textila märkningar betyder och garanterar kan du kolla här.

 

En drake till Halloween

Tack för alla utklädningstips. Jag blev extra inspirerad av ett tips från bloggen Ekomamma i stan. Och jag och treåringen sydde en draksvans till henne. Det var enkelt och beskrivning finns här. Vi tog tyget från ett gammalt örngott och valde att klippa taggarna i filttyg, så att vi inte behövde sy dem. Det var treåringen som bestämde färg, i efterhand kanske det var ett misstag.

Jag sydde också en drakhuva, så att det skulle bli en hel dräkt. Själva draken var sedan svår att få fast på bild.

Andra bra utklädningstips, är ett enkelt lakan eller varför inte en spindel med hjälp av gamla strumpor, hur du gör en sådan ser du här. Lite äckligare utklädsel går att fixa genom att göra en mask av gamla nylonstrumpbyxor, kartong, ett lager vadd och lite rött garn till blodstrimlor. Nylonstrumpbyxa är nämligen perfekt att göra vårtor av.
img_0344
PS: Försök inte erbjuda en tioåring en draksvans för utklädsel. Det är tydligen hur barnsligt som helst.

Bra och miljömärkta barnkläder

image
I mars utökades familjen med en liten krabat. Därför har det varit tyst här på bloggen, men nu är jag tillbaka. Och jag tänker börja med ett inlägg om nya barnkläder. Även om hon på bilden uteslutande haft ärvda grejer.

Och att minimera sina inköp, ärva och att handla second hand är tveklöst bättre och ger mindre miljöpåverkan än att köpa nytt. Ändå vill jag ibland handla nya saker och då är det klokt att tänka att jag med mina val påverkar. Och att då försöka handla saker som är tillverkade i bättre material och där hänsyn tagits till miljö och människor.

Jag tycker att det är relativt lätt att, enligt dessa principer, handla till små barn. Det finns många märken på marknaden som erbjuder bra och fina produkter tillverkade på ett etiskt sätt.

Här nedan listar jag några jag själv stött på. Jag föredrar när kläderna är GOTS-märkta då det garanterar både ett miljöansvar och sociala villkor. Men även om produkter inte är GOTS-märkta finns det ibland möjligheter att ta reda på hur de tillverkats. Jag letar dock alltid efter tredjepartsmärkningar, då vet jag att en oberoende part granskar istället för att företaget sätter upp egna kriterier.
gots-logo1Stora kedjor:
Lindex har GOTS-märkta produkter i sitt sortiment. De har många kläder märkta med sustainable choice, som är deras egna märkning vilket varierar mycket i miljövänlighet. Så titta efter deras GOTS-märkta produkter, det finns en hel del och mycket fint.
Polarn O Pyret har GOTS-märkning på alla sina klassiska plagg i randigt eller enfärgat i vitt, rött och blått. Och även vissa andra produkter.

Mindre märken:
Duns alla kläder från Duns är GOTS-märkta
Geggamoja många av Geggamojas kläder är GOTS-märkta.
Mini Rodini deras bomull är ekologisk, de arbetar med mycket återvunna material och de är anslutna till Fair Wear Foundation.
Nösterbarn Obehandlade och certifierade ullprodukter. Här finns både ullfrottéplagg och ullfleece. Och en bra och informativ hemsida. image-2Det finns många fler märken och en uppsjö med butiker som samlar märken och plagg med bra miljö- och etisk profil. Tipsa gärna i kommentarsfältet!

Att hitta bra grejer till barn nära tonåren är mycket svårare. Visst finns det grejer från barnmärkena som ibland går upp i storlekarna, men 10-13 åringar tycker kanske att det är sådär roligt att gå runt med lastbilstryck eller små rosa ugglor. Så om någon där ute sitter inne med information om var jag kan handla okeja kläder i stl 130-150 (utan att bli ruinerad) så tar jag tacksamt emot tips.

Sy en solhatt

solhatt3Sol i ögonen är inte roligt vare sig för stora eller små. Förra sommaren sydde jag en solhatt till barnet, med rejäl skärm att gömma sig under. Vi har provat och solhatten passar även i år.

Hatten är väldigt lätt att sy. Och varför inte använda ett fint retrotyg du hittat på loppis eller ett gammalt lakan? Mönstret hittade jag här. solhatt1-e1405418489121Den enda nackdelen med hatten är att den inte skyddar nacken. Största vinsten är att den är gul. Gul är nämligen den bästa färgen, enligt min dotter. solhatt4Alla bilder är från en solig sommardag förra året. Att hitta en solig dag att fotografera på i år har varit svårare. Men om det skulle komma soliga dagar är jag förberedd.

Klänning av herrskjorta

Från herrskjorta till barnklänningHerrskjortor är ofta välsydda och tillverkade i bra bomull. Så det känns ju synd och skam att slänga en skjorta även om den skulle fått en fläck eller inte passar längre. Varje år konsumerar vi i Sverige 12,5 kg textilier och slänger 8 kg i soporna. Det känns inte hållbart.

Så nu ska ni få ett tips på hur en herrskjorta kan sys om till två barnplagg. En klänning och ett par byxor.

När man syr själv är det trixigt att få till knapphålen och knäppkanten så att det blir snyggt. En skjorta har redan en snygg knäppkant som kan återanvändas.

Som mönster använde jag en t-shirt (som mitt barn använder som klänning). Lade t-shirten på skjortan och markerade 1 cm runt (sömsmån) och klippte genom både bak- och framstycke.
Sy en barnklänningSedan nålade jag. Och sydde ihop sidsömmar och axelsömmar med raksöm. Och zicksackade sedan ihop kanterna.
Sy om vuxenplagg till barnplaggHalslinningen klippte jag lite på måfå och kantade sedan med snedslå. Det finns många sätt att fålla halshål på men jag gillar snedslå, jag tycker det blir snyggt. Vet du inte hur man syr snedslå? Då kan du titta här.
Sy halslinning med snedslåNederkanten behövde jag inte göra något åt då jag använde skjortans. Ärmhålen fållade jag genom att vika in. Fast det hade gått lika bra med snedslå det också.
pappaklänning4Klart!

Av ärmarna snodde jag ihop ett par byxor där jag sydde fast en bred resår i midjan.
Byxor av skjortärmarKvar av själva skjortan blev några småslamsor och en krage.

 

 

Barn syr våra kläder

Barnarbete i klädesfabrikJag vill inte att barn ska sy mina barns kläder. Jag vill inte att föräldrar ska känna sig tvungna att skicka sina barn till klädfabriker. Föräldrar som syr 12 timmar om dygnet men som ändå inte får ihop till en lön som går att leva på. Allt för att jag ska kunna köpa två tröjor för 99 kronor.

I rapporten Work faster or get out som Human Rights Watch släppte förra veckan visar rapportförfattarna på en massa otrevligheter och i det även barnarbete. Ett av de företag som barn tillverkar kläder till är H&M. Något som inte är förenligt med H&M:s uppförandekod men som tydligen förekommer ändå. För att det ska räknas som barnarbete är barnen yngre än 15 år.

Det värsta är nog att ingen verkar förvånad eller tycka att det är värt mycket mer än en notis. Rapporten handlar om textilarbetarnas situation i Kambodja. Och det är ingen trevlig läsning. Det är påtvingad övertid, sexuella trakasserier, diskriminering, begränsningar i toalettbesök, svårigheter för facklig verksamhet, korruption och barnarbete.

Detta är ingen unik händelse. I oktober släppte SOMO rapporten Flawed Fabrics – The abuse of girls and women workers in the South Indian textile industry. Som visar på missförhållanden vid spinnerier i Indien. Och på kopplingar mellan bland annat H&M och Cubus och spinnerierna.

Jag inbillar mig att vi väljer att blunda för arbetsmiljöförhållanden, barnarbete och löner på andra sidan jorden med något slags förevändning om att det nog inte är så illa. Att de som arbetar i alla fall har ett arbete. Att textilindustrin är viktig för landet i fråga. Att barnen egentligen inte är så unga, utan tonåringar. Och att kläderna skulle bli alldeles för dyra om hänsyn togs till de som arbetar.

Barn syr kläderOch det är en komplex fråga, där textilindustrin är oerhört viktig för länder som Kambodja, Bangladesh och Indien. Det behöver däremot inte betyda att människor ska arbeta under slavliknande förhållanden och att barn ska sy våra grejer. Det finns tillverkning av kläder som sker på etiskt försvarbara sätt. Som konsument är det svårt att veta vad som är okej och inte. Därför håller vi i det projekt jag arbetar med, Stilmedveten, på att ta fram en märkesguide. Det finns många märkningar med olika innerbörd och vi hoppas få guiden på plats inom kort.

Tills dess är mitt tips att titta efter den ganska vanligt förekommande märkningen, GOTS. Den tar både hänsyn till miljö och sociala villkor. Läs gärna mer, här.
GOTS klädmärkning

 

Lägga upp jeans

Upplagda barnjeansVi har en 9-åring hemma. Och han växer, fort. Så alla byxor har en tendens att sluta på vaden. Så jag har inhandlat ett par jeans med låååånga ben (på second hand). Fast nu är de ju för långa.

Det går åt mycket kemikalier och vatten för att tillverka ett par jeans. Jeanstyg är gjort av bomull. Det är den mest besprutade grödan i världen. Och för att tillverka ett par vuxenjeans går det åt ca 9-11 000 liter vatten, i länder som ofta har brist på rent vatten. Så att hitta sätt att använda sina jeans längre är bra.

Att lägga upp ett par jeans går att göra på flera sätt. Jag tänker visa ett enkelt sätt. Där du inte behöver jeanstråd och där du kan lägga ned dem igen i takt med att barnen växer. Vanligtvis viker man bara upp, inåt, och syr. Fördelen med det här sättet, förutom att det är väldigt enkelt, är att när nederkanten nöts så är det samma nederkant. Det blir alltså inte någon konstig nötning som hamnar på nederdelen av vaden när du lägger ned jeansen igen.

Lägga upp jeans
Vik upp jeansen, 1 cm mer än du behöver. Nåla om du tycker det behövs.
SLägga upp byxbeny, med raksöm, från avigsidan, nära jeanssömmen (se bilden), runt benet. Det går bra att använda vanlig sytråd i bomull eller polyester. Vik ner fållen och stryk vikningen uppåt i byxan. Klart! Det som du sytt upp finns alltså på insidan, fast osynligt. Det är bra att testa rent praktiskt eftersom det blir lite av ett trolleri. 

När barnet sedan drar iväg ännu mer på längden är det bara att sprätta upp sömmarna och byxan blir som den var från början igen.

Förstår du inte finns det en massa tutorials att hitta på Youtube. Klicka här för en.

Varning för regnkläder

Giftfria regnkläderVintern är över och lika bra är väl det, den bjussade inte på de snömängder jag efterfrågar i alla fall. Nu har skrutt blivit så stor att hon går raka vägen till vattenpölen och lera verkar hur kul som helst. Och vem är jag att hindra lite härlig vatten och lerlek? Och det börjar efterfrågas regnkläder och stövlar från förskolan. Och det är nu det blir dags för versaler, FRUSTRATION.

Varför undrar du kanske. Jo, för att regnkläder och stövlar kan innehålla riktigt otrevliga ämnen. Galonisar och stövlar kan vara gjorda av PVC, alltså en sorts plast som kan innehålla hormonstörande mjukgörare. Som tur var finns det alternativ till PVC. Många regnkläder är nuförtiden gjorda av polyuretan eller polyester. (Även det är plast från fossil olja, så det är inte miljövänligt, men åtminstone inte hormonstörande). Och många stövlar är tillverkade av syntetisk gummi (från fossil olja) eller naturgummi (från gummiträdet).

Om materialet inte framgår av märkningen  – vilket förstås vore det näst rimligaste, där det rimligaste borde vara att farliga mjukgörare var FÖRBJUDNA i kläder – får man helt enkelt fråga i affären.

Men även PVC-fria regnkläder och andra vattentäta eller vattenavstötande kläder (som skaljackor, vinterjackor, överdragsbyxor, vantar och skor) kan vara behandlade med perflourerade ämnen. Det är en grupp miljögifter som lagras i kroppen och som är ännu svårare att bryta ner än det ökända miljögiftet PCB. Står det på plagget då, kan man fråga sig? Nej, det behöver det inte alls göra. Alltså får man höra efter i affären, med risk för att de inte har en aning och då får man be dem ta reda på det och återkomma. Ett tips är att kontakta företagen på deras Facebooksidor – då utövar du samtidigt ett kundtryck, när du offentligt visar att du inte vill ha gifter i dina och barnens kläder. Gummistövlar kan vara gjorda av pvc Nu finns det inte skadliga ämnen i alla vattentäta eller vattenavvisande kläder och flera märken och klädkedjor har tagit ett beslut om att ta bort perfluorerade ämnen i sina kläder, nu senast Lindex. Och det är ju bra att företag tar lite ansvar, men varför måste jag som konsument ta reda på vilka företag som sköter sig? Om en grej är farlig för miljö och konsument varför inte bara förbjuda den? Det är faktiskt inte klokt att vi vanliga konsumenter ska ha koll på kedjornas egna regler för att kunna känna oss säkra.

Jag arbetar alltså på organisationen Sveriges Konsumenter och är glad över att vi driver det politiska kravet:

”Inför kemikalielagstiftning som effektivt stoppar farliga eller riskabla ämnen i vår vardag. Det gäller även kemikalier i kläder, både för slutkonsumentens hälsa vid hudkontakt och för textilarbetarnas hälsa och miljön. Utgå från försiktighetsprincipen och skapa en effektiv tillsyn.”
För det är inte en frihet att välja mellan skadliga produkter, frihet som konsument är att välja mellan produkter som INTE är farliga.

Tygblöjor – därför är det bra

Bli blöjfri snabbare med tygblöjorVi försöker att minstingen ska sluta med blöja. Och börja med trosor. Det gillar hon, förutsatt att hon får ha dem som hon vill.

Vi har mestadels använt tygblöjor till henne. Jag vill ha tygblöjor av flera anledningar. Dels för att engångsblöjor bygger enorma sopberg, en bebis gör i genomsnitt av med 2000 blöjor per år. Och miljöpåverkan är stor både vid tillverkning och avfallshantering. En blöja av tyg är helt enkelt en mer ekologisk blöja.

Sedan är det den ekonomiska aspekten, det blir helt enkelt billigare med tygblöjor och de känns som att jag kan lägga mina pengar på roligare saker än bajsuppsamlare och sophämtningsavgift. Fast främst vill jag inte att vår bebis ska sitta i ett kemikalie-expriment 24h om dygnet. Engångsblöjor innehåller en mängd olika kemikalier.

Barn som använder tygblöjor blir också generellt sätt torra tidigare. För när de stora blöjmärkena kämpar för att blöjan skall vara så torr som möjligt, blir faktiskt tygisar just blöta. Och det är ju som alla vet inte kul att vara blöt, då bättre att hålla sig. Och just i att barnen blir torra fortare ligger den allra största miljö- och pengavinsten. Men visst har vi fått vara lite mer uppmärksamma och byta oftare än om hon haft engångsblöjor. Vårt barn har också alltid gillat att sitta på pottan. Hon har faktiskt suttit på pottan sedan hon var 2 månader, självklart med hjälp i början. Och tidig potträning fungerar ju utmärkt även för de som inte vill använda tygblöjor.

Vi har mest använt vikblöjor och det är det jag tycker fungerat bäst.
Vikblöja och blöjbyxaVikblöjor är bra för att de torkar snabbt, är billigast, och kan användas länge, bara blöjbyxorna som behöver bli större. De tar mindre plats i tvätten och framför allt läcker de inte. Det blir visserligen de största blöjorna och när hon var liten bebis kändes det ibland som att det var mer blöja än bebis.

tygblöja på bebisJag har också gjort egna vikblöjor av gamla lakan och jag har tyckt att de varit minst lika bra som de köpta och de har också varit mindre. Pocketblöjorna vi haft har jag också gillat då de varit enkla att sätta på, och bra när hon snurrat och varit hal som en ål vid blöjbyte. Tyvärr tycker jag inte allt-i-ett blöjorna som jag provat fungerat särskilt bra. Flera har läckt och så torkar de väldigt långsamt.

Jag trodde att det skulle bli mycket tvätt med tygblöjor. Och visst ökade tvättmängden när det kom en liten. Men inte främst på grund av kiss- och bajsblöjor utan för att hon först kräktes på ALLT.  Sedan har hon övergått till att kleta yoghurt och snor på ALLT. Sig själv, inredning och framförallt på föräldrar.

Men jag är ingen tygis-taliban. Vår dotter har oftast engångsblöja på natten eller om vi ska iväg till något eländigt ställe på dan. Då använder vi ett av de Svanen-märkta märkena.