Bra och miljömärkta barnkläder

miljömärkta barnkläder
I mars utökades familjen med en liten krabat. Därför har det varit tyst här på bloggen, men nu är jag tillbaka. Och jag tänker börja med ett inlägg om nya barnkläder. Även om hon på bilden uteslutande haft ärvda grejer.

Och att minimera sina inköp, ärva och att handla second hand är tveklöst bättre och ger mindre miljöpåverkan än att köpa nytt. Ändå vill jag ibland handla nya saker och då är det klokt att tänka att jag med mina val påverkar. Och att då försöka handla saker som är tillverkade i bättre material och där hänsyn tagits till miljö och människor.

Jag tycker att det är relativt lätt att, enligt dessa principer, handla till små barn. Det finns många märken på marknaden som erbjuder bra och fina produkter tillverkade på ett etiskt sätt.

Här nedan listar jag några jag själv stött på. Jag föredrar när kläderna är GOTS-märkta då det garanterar både ett miljöansvar och sociala villkor. Men även om produkter inte är GOTS-märkta finns det ibland möjligheter att ta reda på hur de tillverkats. Jag letar dock alltid efter tredjepartsmärkningar, då vet jag att en oberoende part granskar istället för att företaget sätter upp egna kriterier.
gots-logo1Stora kedjor:
Lindex har GOTS-märkta produkter i sitt sortiment. De har många kläder märkta med sustainable choice, som är deras egna märkning vilket varierar mycket i miljövänlighet. Så titta efter deras GOTS-märkta produkter, det finns en hel del och mycket fint.
Polarn O Pyret har GOTS-märkning på alla sina klassiska plagg i randigt eller enfärgat i vitt, rött och blått. Och även vissa andra produkter.

Mindre märken:
Duns alla kläder från Duns är GOTS-märkta
Geggamoja många av Geggamojas kläder är GOTS-märkta.
Mini Rodini deras bomull är ekologisk, de arbetar med mycket återvunna material och de är anslutna till Fair Wear Foundation.
Nösterbarn Obehandlade och certifierade ullprodukter. Här finns både ullfrottéplagg och ullfleece. Och en bra och informativ hemsida. image-2Det finns många fler märken och en uppsjö med butiker som samlar märken och plagg med bra miljö- och etisk profil. Tipsa gärna i kommentarsfältet!

Att hitta bra grejer till barn nära tonåren är mycket svårare. Visst finns det grejer från barnmärkena som ibland går upp i storlekarna, men 10-13 åringar tycker kanske att det är sådär roligt att gå runt med lastbilstryck eller små rosa ugglor. Så om någon där ute sitter inne med information om var jag kan handla okeja kläder i stl 130-150 (utan att bli ruinerad) så tar jag tacksamt emot tips.

Vad betyder de textila märkningarna?

textila märkningar
Nu har vi äntligen lanserat vår textila märkningsguide. Vi är projektet Stilmedveten i vilket jag arbetar. Det har varit ett mycket större arbete än vad vi från början trodde. Det finns många märkningar och vi har gjort ett urval där vi visar vilka kriterier sex olika märkningar tillgodoser. Märkningarna vi valt är tredjepartsmärkningar, alltså inte butikers egna. Vi har också valt märkningar som konsumenter kommer i kontakt med på den svenska marknaden.

Under vårt arbete med guiden har vi insett att det som gällde förra året inte nödvändigtvis gäller i år. Märkningarna är under ständig utveckling. En märkning som är under utveckling som finns med i vår guide är Fair trade, den berör i dagsläget bara själva bomullsproduktionen men det arbetas för att certifieringen ska innefatta hela kedjan så även de som arbetar med bearbetning och sömnad blir garanterade en okej lön och bra arbetsförhållanden. När det är på plats får vi uppdatera.

I guiden kan du också enkelt se vilka kriterier de olika märkningarna uppfyller. Går du in på sidan kan du också klicka på de olika märkningarna och få en utförligare presentation av dem.

Handgjort vs maskin

cotton-1129537_1920Det finns inga virkmaskiner. Det betyder att allt virkat du köper är gjort av ett par människohänder. Och visst låter det fint när något är handgjort. Så fint att företag använder det som säljargument: handbroderad spets, handvirkade korgar, handsydda knapphål. Och virkade produkter och andra handgjorda saker hittar vi hos princip alla stora kedjor både inom inredning och kläder.

Alla som någon gång testat att virka, vet att det tar tid. Hur duktig man än är tar det tid att få ihop den simplaste grytlapp. Därför vill jag att vi ska fundera en gång till när något är virkat eller saluförs som handgjort.

Många av de filtar som virkats eller de detaljer som handbroderas på plagg har tillverkas i hemmen. Alltså inte på fabriker. Och det låter ju fint och pittoreskt, framför mig ser jag en liten tant som sitter i solen utanför sitt hus med lekande barn på gården. Så ser det oftast inte ut. Att utföra kontroller av förhållandena vid hemarbete är svårt och är därför i det närmaste obefintliga. Många hemarbetare är mycket fattiga, lever under svåra förhållanden och väldigt få är anslutna till något fackförbund. När produkter tillverkas i hemmen finns heller ingen kontroll av barnarbete varför det tros vara mycket mer vanligt än i fabriker.
people-443712_1280Fabriker är ofta bullriga, med dåliga arbetsförhållanden och låga löner. Men de som arbetar i fabrikerna får oftast minimilön, en lön som det kanske inte går att leva på men ändå ett minimum enligt landets lagar. När det kommer till arbete som lejs ut i hemmen är lönerna vanligtvis sämre än minimilön. Och hemarbetarna, som i ännu lägre utsträckning än fabriksarbetare är anslutna till fackförbund, går med på extremt dåliga ersättningar då konkurrensen om jobb är hård – inte sällan är det svårt att få betalt alls.

Jag vurmar för det handgjorda och älskar välgjort hantverk och tycker att de som utför dessa arbeten ska få betalt. Så när du står där i varuhuset med en virkad korg för 29 kr vill jag att du ställer dig frågan: Kan den som gjort detta ha fått rimligt betalt? Och jag tycker att du kan fråga i butiken, var och hur produkten har tillverkats.

Det finns många mindre importörer som har bra kontakt med duktiga hantverkare i låglöneländer där produktionskedjan är kort, transparent och hantverkaren får vettigt betalt. De butiker som saluför produkter med koll på hantverkare och villkor brukar veta detta, och inte sällan finns det dokumentation med bilder och adresser till hantverkare vilket man då som kund kan ta del av. Vilket jag tycker är ett mycket starkare försäljningsargument än enbart handgjort.  

virkmaskin

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

(Den skeptiske googlade kanske lite snabbt på virkmaskin och vill göra en invändning att det visst finns. Och, ja det finns maskiner som kallas virkmaskiner, de tillverkar något som kallas för varptrikå och alltså inte den teknik som kallas virkning. Stickmaskinen däremot är riktigt gammal och uppfanns redan 1589.)

Välkomnar ett nytt textilår med nya affärsidéer och möjligheter

fireworks-661654_1920Det har rullat ut ett gammalt år och in ett nytt. Min summering av 2015 ska jag försöka hålla till textila framsteg och nyheter. Likaså min spaning in i 2016.

Under 2015 hände det en hel del positivt på textilområdet.

Under 2016 ser jag framemot att:

  • Ta del av Naturvårdsverkets rapport om hur textilier i avfallsledet ska behandlas. Jag hoppas på ett förslag som innebär producentansvar och sedan är det upp till politiken att förverkliga förslaget.
    scrap-166495_1920
  • Att fler ”alternativa” sätt att konsumera kläder och textilier poppar upp.
  • Att fler textila material kommer ut på marknaden.
  • Att vi konsumenter får bättre och tydligare märkningar som går att förlita sig på. Där ser jag framemot Fairtrades arbete med att utöka sin märkning att gälla fler led än bara bomullsodlingen. Och även att vi från Stilmedveten släpper vår textila märkningsguide under början av året.
  • Jag hoppas också på att de sociala frågorna, alltså hur arbetsvillkor och lönesituationen ser ut för de som arbetar inom textilindustrin, kommer upp på agendan. Men till det sätter jag inget större hopp. Jag tycker inte att branschen, med några få undantag,  jobbar aktivt med dessa frågor.

Eko-bomull vs konventionell bomull

airplane-465619_1920Bomull är den vanligaste råvaran i våra kläder. Runt 50% av världens alla textilier är tillverkade av bomull. Och bomull är en bra fiber, lättvättad, lättfärgad, relativt slitstarkt och skön mot kroppen. Så kanske är det inte så konstigt att det blivit populärt.

Men det finns stora baksidor med bomullsodlingen och industrin bakom den. Konventionellt odlad bomull, alltså stordelen av all bomullsodling, kräver enorma mängder jordbrukskemikalier. Ca 2,5 % av jordens åkerareal utgörs av bomullsodling men så mycket som 25% av alla bekämpningsmedel mot insektangrepp används inom bomullsodlingen. De farliga kemikalierna som används i bomullsproduktionen drabbar både miljön och de människor som arbetar med odlingen.

Ett annat problem med bomullsproduktion är de enorma mängder vatten som går åt. Det går åt mellan 7 000 och 29 000 liter vatten, beroende på vilken region bomullen odlas i, för att få 1 kg bomull. Bomullsodlingar konstbevattnas och ofta med en sänkning av grundvattnet som följd. Det säger sig självt att det inte är bra för varken miljö eller människor.

Hur är det då med ekologisk bomull? Vilka är skillnaderna? Är det skillnad?

Runt 1% av all bomullsproduktion i världen är ekologisk. Och det är faktiskt stor skillnad på konventionellt odlad och ekologiskt odlad bomull. Medan konventionellt odlad bomull kräver enorma mängder bekämpningsmedel så får inga kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsling användas vid ekologisk odling. Och det är mycket bättre för miljön och för de som arbetar på bomullsfälten. Däremot finns det inga regleringar för vattenåtgången när det gäller ekologisk odling.

bomullsblomma

Ekologiskt odlad bomull är alltså mycket bättre. Samtidigt så behöver vi som konsumenter förstå vad som menas med ekologisk bomull. Ekologisk bomull avser bara själva odlingen, som då är mycket bättre än konventionell. Men det säger ingenting om färgning, sömnad eller transporter.

Tycker också att jag när jag pratar bomull behöver nämna peak cotton. Peak cotton avser den åsikten (eller faktumet, välj själv) att jordens åkerareal inte räcker till att producera bomull. Att grundvattnet i berörda områden inte klarar bomullsodling och att vi borde odla annat än bomull (ex mat). Vi kan helt enkelt inte använda mer åkerareal till bomull. Alltså så behövs det andra material, mer återvinning eller kanske helt enkelt minskad textilkonsumtion.

Regnbyxor som inte skadar miljön

water-815271_1280Jag cyklar i vått och torrt. Så här på hösten blir det ganska mycket i vått. Konstigt är då att jag inte har några regnbyxor. För trots tio års cyklande har jag inte lyckats införskaffa det. Jag har istället kommit genomsur till jobbet, vridit ur mina grejer och fått förlita mig på att jag haft ett par torra byxor i väskan eller gått runt med en handduk runt midjan halva dagen. Men nu inför hösten tänkte jag att det var dags att mina kollegor skulle slippa mina blöta kläder och bestämde mig för att köpa ett par regnbyxor.

Jag vill ju inte att mina inköp skall vara direkt miljöfarliga så jag började leta efter ett par som var fria från högfluorerade ämnen som PFOA och PFOS. Högfluorerade ämnen är hormonstörande och kan orsaka fosterskador och misstänks vara cancerframkallande. Läs mer om det här. Varför används då högfluorerade ämnen i friluftskläder? Jo för att det är ämnen som stöter bort vatten och smuts, och blöt och smutsig vill ju ingen vara.

Nyligen släppte Greenpeace sin rapport Footprints in the snow vilken visar att högfluorerade kemikalier finns i snö och vatten på tre olika kontinenter och att de farliga ämnena alltså spridit sig över hela jorden. För att inte tala om att de finns i många av Sveriges vattendrag och grundvattentäkter.

Så åter till mina försök att köpa regnbyxor. Det finns flera märken som gått före och fasat ut de (vi idag vet) skadliga kemikalierna: H&M, Fjällräven, Rotauf och Adidas är några av största. Medan stora friluftsmärken som North Face, Columbia, Patagonia och Mammut tyvärr inte har gjort det. Och jag blev förvånad och lite sur framförallt över att inte Patagonia som har en tydlig miljöprofil och hög svansföring gjort det.
bike-252826_1280Jag hittade tyvärr inga regnbyxor hos de märkena som jag vet fasat ut (jag behöver damvariant). Eller jo några skalbyxor som kostade upp mot 4 000 kronor. Det tycker jag är väldigt saftigt för ett par regnbyxor även om samvetet blir rent. Så jag satte igång och googlade på alla möjliga andra märkens beläggningar och policys. Det var lättare sagt än gjort. De flesta friluftsmärken skriver om PFOA och PFOS och är medvetna om problemen dessa ämnen medför. Men att de är medvetna om problemet och jobbar på det räcker inte. Jag vill att de ska ha slutat använda dem.

Efter en massa googlande och färre och färre krav från min sida så hittade jag ett par regnbyxor från Vaude, för damer, avsedda för cykling. Märket har från och med 2014 års kollektion slutat använda PFOA och PFOS och som en bonus var de även anslutna till Fair wear foundation. Fair wear foundation är en märkning för branschen som arbetar med lönefrågor och arbetsmiljö. På deras hemsida kan man se vilka märken som är medlemmar. 

Men ska jag vara ärlig så är det helt uppåt väggarna att konsumenter ska läsa spaltmeter med olika dokument för att hitta en produkt som inte är direkt skadlig för miljön. Det borde vara självklart att ämnen som vi vet är farliga inte används av textilindustrin. Regnkläder till barn har jag skrivit om tidigare här. Det har även andra gjort här till exempel.

Modevecka och om kläder kunde tala

20772897192_611deeb203_kHej! Nu är jag tillbaka efter en ganska lång och skön semester och har börjat  fundera över modeindustrin.

Modeindustrin i Sverige är stor och en av de viktigaste kreativa näringarna sett till hur mycket pengar den omsätter. Den här veckan är det Stockholm Fashion Week och en massa journalister och branschfolk kommer att trängas runt Berns. Och en mängd tjusiga märken kommer visa upp sina kreationer.

Hos dessa klädskapare och märken finns det säkert flera med höga ambitioner på miljöområdet och med ambitioner om att de som arbetar i kedjan fram till ett färdigt plagg ska ha det bra. Men det syns dåligt. I alla fall jag går bet på att hitta tankar om hållbarhet. Det som finns är Fashion Talks som kommer handla om vattenåtgång och nedsmutsningen av vatten inom textilindustrin. Och det är ju bra. Men det känns för fattigt och långt från tillräckligt – textil och modeindustrin är en mycket smutsig verksamhet. Jag skulle vilja se/höra hur branschen tänker kring levnadslön, vad de gör åt att textilarbetare inte får organisera sig fackligt, hur de ser på nya material och alternativa affärsmodeller. Och hur kan Sverige gå i bräschen för modet utan att det sker på miljö och människors bekostnad? För det tror i alla fall jag är framtiden.
20594345678_9fa73bf566_kOch jag känner mig frustrerad, samtidigt som jag inte är personen som ställer mig längst fram i ett demonstrationståg eller skulle dela ut information utanför en klädkedja. Så Gentle Protest är nog en form som skulle passa mig bättre. Gentle Protest heter Sara Corbetts utställning som visas i Stockholm nu. Konstnären och craftivisten vill med hantverk som verktyg visa att protester inte måste vara aggressiva.  Inom ramen för den kan man skriva små snillrika meddelanden som stoppas i plagg eller sprids på annat sätt och vara en katalysator för långsiktig, postitiv förändring i världen. Läs mer om det här.

Bilderna är tagna av Kaj Peterson.

Kläder att dö för

ursprungsmärkning
Egentligen så vet vi. Vi förstår att de som producerar våra billiga kläder gör det under dåliga förhållanden. Vi förstår att någon betalar för det låga priset. Med dålig lön, slavliknande arbetsvillkor och vidriga arbetsförhållanden.

På fredag för två år sedan rasade textilfabriken Rana Plaza utanför Dacca i Bangladesh. I raset dödades 1133 människor och över 2500 personer skadades. Fabriken rasade  eftersom byggnaden var i för dåligt skick för alla de människor som varje dag syr våra kläder.

För att hedra offren och uppmärksamma de som syr våra kläder är fredag den 24:e Fashion revolution day. Tanken är att vi i den rika delen av världen ska vända våra plagg ut och in så att lapparna syns den dagen. Fashion revolution day syftar självklart också till att klädindustrin ska bli bättre med schysstare villkor. Ett första steg kan vara att uppmärksamma de människor som syr våra kläder, oftast under helt oacceptabla förhållanden. Så på fredag är jag ut och in.
klädmärkningSedan har flera av de globala klädföretagen som hade sin tillverkning i fabriken inte betalat tillräckligt eller inget i kompensation till de familjer som drabbats av död eller skador. Pengar skulle inte ge liv åt de döda men det skulle ge möjlighet för de drabbade familjerna att överleva. Man skulle ju kunna tycka att det är det minsta dessa klädjättar skulle kunna göra.

Ta hand om dina skor

Skor av garvat läderJag kan tyvärr inte så mycket om skor som jag kan om plagg av textil. Textil är min grej.

Däremot har jag rätt bra koll på skinn, som skor ju ofta är gjorda av (läder alltså). Och skinn är tråkigt nog riktigt problematiskt. Visserligen är det ett naturmaterial. Men för att skinnet ska hålla måste det garvas, och som jag skrev i mitt inlägg om fårfällar är det oftast en otrevlig process med många farliga kemikalier som drabbar både människorna som arbetar med det och miljön. Vad skinnet används till spelar mindre roll: fårskinnstofflor, byxor, barnmössor, skärp eller skor. Det är väldigt ofta inte bra.

Jag jobbar på Sveriges Konsumenter och vår tidning Råd&Rön har skrivit en mycket läsvärd artikel om lädret i våra skor, som jag verkligen kan tipsa om! Där står det bland annat om slaveri, djurplågeri, cancerframkallande ämnen och skövlad regnskog i Amazonas.

Nu kanske man kan undra om konstläder är ett alternativ till läder. Men konstläder har ofta en yta av pvc, en sorts plast som kan innehålla miljö- och hälsofarliga mjukgörare.

Så vad finns det för bra alternativ?

  • Titta efter vegetabiliskt garvat läder. Det finns märken som nischat sig på det, de är dessvärre ofta ganska dyra.
  • Det finns pvc-fria veganskor.
  • Köp tygskor. Tänk på att sulan helst ska vara av gummi.
  • Handla begagnade skor.

Mitt allra bästa tips är ändå att ta hand om de skor vi redan har så att de räcker länge. Ju färre skor vi behöver köpa desto bättre. Så köp skor av kvalitet, lämna in dem till skomakare när de går sönder och se till att vårda dem så att de håller länge. I ungdomsprojektet Stilmedveten, som jag jobbar med, har vi intervjuat en skomakare för att få de bästa skovårdstipsen.

Men ska jag vara ärlig är jag inte särskilt bra på att ta hand om mina skor. Fast jag brukar åtminstone bära dem tills de faller sönder. Och efter det kan de tydligen användas av någon annan.trasiga skor

Barn syr våra kläder

Barnarbete i klädesfabrikJag vill inte att barn ska sy mina barns kläder. Jag vill inte att föräldrar ska känna sig tvungna att skicka sina barn till klädfabriker. Föräldrar som syr 12 timmar om dygnet men som ändå inte får ihop till en lön som går att leva på. Allt för att jag ska kunna köpa två tröjor för 99 kronor.

I rapporten Work faster or get out som Human Rights Watch släppte förra veckan visar rapportförfattarna på en massa otrevligheter och i det även barnarbete. Ett av de företag som barn tillverkar kläder till är H&M. Något som inte är förenligt med H&M:s uppförandekod men som tydligen förekommer ändå. För att det ska räknas som barnarbete är barnen yngre än 15 år.

Det värsta är nog att ingen verkar förvånad eller tycka att det är värt mycket mer än en notis. Rapporten handlar om textilarbetarnas situation i Kambodja. Och det är ingen trevlig läsning. Det är påtvingad övertid, sexuella trakasserier, diskriminering, begränsningar i toalettbesök, svårigheter för facklig verksamhet, korruption och barnarbete.

Detta är ingen unik händelse. I oktober släppte SOMO rapporten Flawed Fabrics – The abuse of girls and women workers in the South Indian textile industry. Som visar på missförhållanden vid spinnerier i Indien. Och på kopplingar mellan bland annat H&M och Cubus och spinnerierna.

Jag inbillar mig att vi väljer att blunda för arbetsmiljöförhållanden, barnarbete och löner på andra sidan jorden med något slags förevändning om att det nog inte är så illa. Att de som arbetar i alla fall har ett arbete. Att textilindustrin är viktig för landet i fråga. Att barnen egentligen inte är så unga, utan tonåringar. Och att kläderna skulle bli alldeles för dyra om hänsyn togs till de som arbetar.

Barn syr kläderOch det är en komplex fråga, där textilindustrin är oerhört viktig för länder som Kambodja, Bangladesh och Indien. Det behöver däremot inte betyda att människor ska arbeta under slavliknande förhållanden och att barn ska sy våra grejer. Det finns tillverkning av kläder som sker på etiskt försvarbara sätt. Som konsument är det svårt att veta vad som är okej och inte. Därför håller vi i det projekt jag arbetar med, Stilmedveten, på att ta fram en märkesguide. Det finns många märkningar med olika innerbörd och vi hoppas få guiden på plats inom kort.

Tills dess är mitt tips att titta efter den ganska vanligt förekommande märkningen, GOTS. Den tar både hänsyn till miljö och sociala villkor. Läs gärna mer, här.
GOTS klädmärkning