Eko-bomull vs konventionell bomull

airplane-465619_1920Bomull är den vanligaste råvaran i våra kläder. Runt 50% av världens alla textilier är tillverkade av bomull. Och bomull är en bra fiber, lättvättad, lättfärgad, relativt slitstarkt och skön mot kroppen. Så kanske är det inte så konstigt att det blivit populärt.

Men det finns stora baksidor med bomullsodlingen och industrin bakom den. Konventionellt odlad bomull, alltså stordelen av all bomullsodling, kräver enorma mängder jordbrukskemikalier. Ca 2,5 % av jordens åkerareal utgörs av bomullsodling men så mycket som 25% av alla bekämpningsmedel mot insektangrepp används inom bomullsodlingen. De farliga kemikalierna som används i bomullsproduktionen drabbar både miljön och de människor som arbetar med odlingen.

Ett annat problem med bomullsproduktion är de enorma mängder vatten som går åt. Det går åt mellan 7 000 och 29 000 liter vatten, beroende på vilken region bomullen odlas i, för att få 1 kg bomull. Bomullsodlingar konstbevattnas och ofta med en sänkning av grundvattnet som följd. Det säger sig självt att det inte är bra för varken miljö eller människor.

Hur är det då med ekologisk bomull? Vilka är skillnaderna? Är det skillnad?

Runt 1% av all bomullsproduktion i världen är ekologisk. Och det är faktiskt stor skillnad på konventionellt odlad och ekologiskt odlad bomull. Medan konventionellt odlad bomull kräver enorma mängder bekämpningsmedel så får inga kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsling användas vid ekologisk odling. Och det är mycket bättre för miljön och för de som arbetar på bomullsfälten. Däremot finns det inga regleringar för vattenåtgången när det gäller ekologisk odling.

bomullsplanta

Här en bild på bomullen jag odlar i vårt vardagsrum.

Ekologiskt odlad bomull är alltså mycket bättre. Samtidigt så behöver vi som konsumenter förstå vad som menas med ekologisk bomull. Ekologisk bomull avser bara själva odlingen, som då är mycket bättre än konventionell. Men det säger ingenting om färgning, sömnad eller transporter.

Tycker också att jag när jag pratar bomull behöver nämna peak cotton. Peak cotton avser den åsikten (eller faktumet, välj själv) att jordens åkerareal inte räcker till att producera bomull. Att grundvattnet i berörda områden inte klarar bomullsodling och att vi borde odla annat än bomull (ex mat). Vi kan helt enkelt inte använda mer åkerareal till bomull. Alltså så behövs det andra material, mer återvinning eller kanske helt enkelt minskad textilkonsumtion.

Regnbyxor som inte skadar miljön

water-815271_1280Jag cyklar i vått och torrt. Så här på hösten blir det ganska mycket i vått. Konstigt är då att jag inte har några regnbyxor. För trots tio års cyklande har jag inte lyckats införskaffa det. Jag har istället kommit genomsur till jobbet, vridit ur mina grejer och fått förlita mig på att jag haft ett par torra byxor i väskan eller gått runt med en handduk runt midjan halva dagen. Men nu inför hösten tänkte jag att det var dags att mina kollegor skulle slippa mina blöta kläder och bestämde mig för att köpa ett par regnbyxor.

Jag vill ju inte att mina inköp skall vara direkt miljöfarliga så jag började leta efter ett par som var fria från högfluorerade ämnen som PFOA och PFOS. Högfluorerade ämnen är hormonstörande och kan orsaka fosterskador och misstänks vara cancerframkallande. Läs mer om det här. Varför används då högfluorerade ämnen i friluftskläder? Jo för att det är ämnen som stöter bort vatten och smuts, och blöt och smutsig vill ju ingen vara.

Nyligen släppte Greenpeace sin rapport Footprints in the snow vilken visar att högfluorerade kemikalier finns i snö och vatten på tre olika kontinenter och att de farliga ämnena alltså spridit sig över hela jorden. För att inte tala om att de finns i många av Sveriges vattendrag och grundvattentäkter.

Så åter till mina försök att köpa regnbyxor. Det finns flera märken som gått före och fasat ut de (vi idag vet) skadliga kemikalierna: H&M, Fjällräven, Rotauf och Adidas är några av största. Medan stora friluftsmärken som North Face, Columbia, Patagonia och Mammut tyvärr inte har gjort det. Och jag blev förvånad och lite sur framförallt över att inte Patagonia som har en tydlig miljöprofil och hög svansföring gjort det.
bike-252826_1280Jag hittade tyvärr inga regnbyxor hos de märkena som jag vet fasat ut (jag behöver damvariant). Eller jo några skalbyxor som kostade upp mot 4 000 kronor. Det tycker jag är väldigt saftigt för ett par regnbyxor även om samvetet blir rent. Så jag satte igång och googlade på alla möjliga andra märkens beläggningar och policys. Det var lättare sagt än gjort. De flesta friluftsmärken skriver om PFOA och PFOS och är medvetna om problemen dessa ämnen medför. Men att de är medvetna om problemet och jobbar på det räcker inte. Jag vill att de ska ha slutat använda dem.

Efter en massa googlande och färre och färre krav från min sida så hittade jag ett par regnbyxor från Vaude, för damer, avsedda för cykling. Märket har från och med 2014 års kollektion slutat använda PFOA och PFOS och som en bonus var de även anslutna till Fair wear foundation. Fair wear foundation är en märkning för branschen som arbetar med lönefrågor och arbetsmiljö. På deras hemsida kan man se vilka märken som är medlemmar. 

Men ska jag vara ärlig så är det helt uppåt väggarna att konsumenter ska läsa spaltmeter med olika dokument för att hitta en produkt som inte är direkt skadlig för miljön. Det borde vara självklart att ämnen som vi vet är farliga inte används av textilindustrin. Regnkläder till barn har jag skrivit om tidigare här. Det har även andra gjort här till exempel.

Modevecka och om kläder kunde tala

20772897192_611deeb203_kHej! Nu är jag tillbaka efter en ganska lång och skön semester och har börjat  fundera över modeindustrin.

Modeindustrin i Sverige är stor och en av de viktigaste kreativa näringarna sett till hur mycket pengar den omsätter. Den här veckan är det Stockholm Fashion Week och en massa journalister och branschfolk kommer att trängas runt Berns. Och en mängd tjusiga märken kommer visa upp sina kreationer.

Hos dessa klädskapare och märken finns det säkert flera med höga ambitioner på miljöområdet och med ambitioner om att de som arbetar i kedjan fram till ett färdigt plagg ska ha det bra. Men det syns dåligt. I alla fall jag går bet på att hitta tankar om hållbarhet. Det som finns är Fashion Talks som kommer handla om vattenåtgång och nedsmutsningen av vatten inom textilindustrin. Och det är ju bra. Men det känns för fattigt och långt från tillräckligt – textil och modeindustrin är en mycket smutsig verksamhet. Jag skulle vilja se/höra hur branschen tänker kring levnadslön, vad de gör åt att textilarbetare inte får organisera sig fackligt, hur de ser på nya material och alternativa affärsmodeller. Och hur kan Sverige gå i bräschen för modet utan att det sker på miljö och människors bekostnad? För det tror i alla fall jag är framtiden.
20594345678_9fa73bf566_kOch jag känner mig frustrerad, samtidigt som jag inte är personen som ställer mig längst fram i ett demonstrationståg eller skulle dela ut information utanför en klädkedja. Så Gentle Protest är nog en form som skulle passa mig bättre. Gentle Protest heter Sara Corbetts utställning som visas i Stockholm nu. Konstnären och craftivisten vill med hantverk som verktyg visa att protester inte måste vara aggressiva.  Inom ramen för den kan man skriva små snillrika meddelanden som stoppas i plagg eller sprids på annat sätt och vara en katalysator för långsiktig, postitiv förändring i världen. Läs mer om det här.

Bilderna är tagna av Kaj Peterson.

Kläder att dö för

Kläder från BangladeshEgentligen så vet vi. Vi förstår att de som producerar våra billiga kläder gör det under dåliga förhållanden. Vi förstår att någon betalar för det låga priset. Med dålig lön, slavliknande arbetsvillkor och vidriga arbetsförhållanden.

På fredag för två år sedan rasade textilfabriken Rana Plaza utanför Dacca i Bangladesh. I raset dödades 1133 människor och över 2500 personer skadades. Fabriken rasade  eftersom byggnaden var i för dåligt skick för alla de människor som varje dag syr våra kläder.

För att hedra offren och uppmärksamma de som syr våra kläder är fredag den 24:e Fashion revolution day. Tanken är att vi i den rika delen av världen ska vända våra plagg ut och in så att lapparna syns den dagen. Fashion revolution day syftar självklart också till att klädindustrin ska bli bättre med schysstare villkor. Ett första steg kan vara att uppmärksamma de människor som syr våra kläder, oftast under helt oacceptabla förhållanden. Så på fredag är jag ut och in.
Ut och in för RanaPlazaSedan har flera av de globala klädföretagen som hade sin tillverkning i fabriken inte betalat tillräckligt eller inget i kompensation till de familjer som drabbats av död eller skador. Pengar skulle inte ge liv åt de döda men det skulle ge möjlighet för de drabbade familjerna att överleva. Man skulle ju kunna tycka att det är det minsta dessa klädjättar skulle kunna göra.

Ta hand om dina skor

Skor av garvat läderJag kan tyvärr inte så mycket om skor som jag kan om plagg av textil. Textil är min grej.

Däremot har jag rätt bra koll på skinn, som skor ju ofta är gjorda av (läder alltså). Och skinn är tråkigt nog riktigt problematiskt. Visserligen är det ett naturmaterial. Men för att skinnet ska hålla måste det garvas, och som jag skrev i mitt inlägg om fårfällar är det oftast en otrevlig process med många farliga kemikalier som drabbar både människorna som arbetar med det och miljön. Vad skinnet används till spelar mindre roll: fårskinnstofflor, byxor, barnmössor, skärp eller skor. Det är väldigt ofta inte bra.

Jag jobbar på Sveriges Konsumenter och vår tidning Råd&Rön har skrivit en mycket läsvärd artikel om lädret i våra skor, som jag verkligen kan tipsa om! Där står det bland annat om slaveri, djurplågeri, cancerframkallande ämnen och skövlad regnskog i Amazonas.

Nu kanske man kan undra om konstläder är ett alternativ till läder. Men konstläder har ofta en yta av pvc, en sorts plast som kan innehålla miljö- och hälsofarliga mjukgörare.

Så vad finns det för bra alternativ?

  • Titta efter vegetabiliskt garvat läder. Det finns märken som nischat sig på det, de är dessvärre ofta ganska dyra.
  • Det finns pvc-fria veganskor.
  • Köp tygskor. Tänk på att sulan helst ska vara av gummi.
  • Handla begagnade skor.

Mitt allra bästa tips är ändå att ta hand om de skor vi redan har så att de räcker länge. Ju färre skor vi behöver köpa desto bättre. Så köp skor av kvalitet, lämna in dem till skomakare när de går sönder och se till att vårda dem så att de håller länge. I ungdomsprojektet Stilmedveten, som jag jobbar med, har vi intervjuat en skomakare för att få de bästa skovårdstipsen.

Men ska jag vara ärlig är jag inte särskilt bra på att ta hand om mina skor. Fast jag brukar åtminstone bära dem tills de faller sönder. Och efter det kan de tydligen användas av någon annan.Skovård förlänger skornas livslängd

Barn syr våra kläder

Barnarbete i klädesfabrikJag vill inte att barn ska sy mina barns kläder. Jag vill inte att föräldrar ska känna sig tvungna att skicka sina barn till klädfabriker. Föräldrar som syr 12 timmar om dygnet men som ändå inte får ihop till en lön som går att leva på. Allt för att jag ska kunna köpa två tröjor för 99 kronor.

I rapporten Work faster or get out som Human Rights Watch släppte förra veckan visar rapportförfattarna på en massa otrevligheter och i det även barnarbete. Ett av de företag som barn tillverkar kläder till är H&M. Något som inte är förenligt med H&M:s uppförandekod men som tydligen förekommer ändå. För att det ska räknas som barnarbete är barnen yngre än 15 år.

Det värsta är nog att ingen verkar förvånad eller tycka att det är värt mycket mer än en notis. Rapporten handlar om textilarbetarnas situation i Kambodja. Och det är ingen trevlig läsning. Det är påtvingad övertid, sexuella trakasserier, diskriminering, begränsningar i toalettbesök, svårigheter för facklig verksamhet, korruption och barnarbete.

Detta är ingen unik händelse. I oktober släppte SOMO rapporten Flawed Fabrics – The abuse of girls and women workers in the South Indian textile industry. Som visar på missförhållanden vid spinnerier i Indien. Och på kopplingar mellan bland annat H&M och Cubus och spinnerierna.

Jag inbillar mig att vi väljer att blunda för arbetsmiljöförhållanden, barnarbete och löner på andra sidan jorden med något slags förevändning om att det nog inte är så illa. Att de som arbetar i alla fall har ett arbete. Att textilindustrin är viktig för landet i fråga. Att barnen egentligen inte är så unga, utan tonåringar. Och att kläderna skulle bli alldeles för dyra om hänsyn togs till de som arbetar.

Barn syr kläderOch det är en komplex fråga, där textilindustrin är oerhört viktig för länder som Kambodja, Bangladesh och Indien. Det behöver däremot inte betyda att människor ska arbeta under slavliknande förhållanden och att barn ska sy våra grejer. Det finns tillverkning av kläder som sker på etiskt försvarbara sätt. Som konsument är det svårt att veta vad som är okej och inte. Därför håller vi i det projekt jag arbetar med, Stilmedveten, på att ta fram en märkesguide. Det finns många märkningar med olika innerbörd och vi hoppas få guiden på plats inom kort.

Tills dess är mitt tips att titta efter den ganska vanligt förekommande märkningen, GOTS. Den tar både hänsyn till miljö och sociala villkor. Läs gärna mer, här.
GOTS klädmärkning

 

Bambumyten – är bambukläder miljövänligt?

Bambu

Är bambu ett bra material till kläder?

Jag har gått på att bambu är jättebra för miljön. Jag svalde argumenten för bambu, likt en hungrig panda på ett bambufält, utan att låta tanken gå ett varv till.

För visst är det så att bambu växer fort och att det inte krävs några bekämpningsmedel för själva bambun att växa. Och så långt är det bra, riktigt bra till och med, i alla fall om vi ska jämföra med konventionellt odlad bomull.

Men det är också där någonstans bambu som material slutar vara så fantastiskt. Merparten av all textil från bambu är så kallad bambuviskos. Viskos är ett material som kräver mycket kemikalier vid tillverkningen, i genomsnitt 5,5kg kemikalier för 1 kg viskostyg. Vid framställning av viskos används främst natriumhydroxid, svavelsyra och koldisulfid. De två förstnämnda är vanliga kemikalier i massaindustrin. Koldisulfid är mycket giftigt och kan ge nedsatt fortplantningsförmåga och fosterskador. Alla tre är dock giftiga och kräver bra rutiner och skyddsåtgärder för att inte vara ett arbets- och miljöproblem.

Då återstår ju frågan om du ska sluta köpa kläder av bambu? Inte nödvändigtvis. De flesta bambuplagg är tillverkade av bambuviskos vilket alltså inte är bra ur miljösynpunkt. Däremot kan bambutyg även framställas genom en mekanisk process. Där blir tyget inte lika mjukt utan mer som lin i strukturen. Sedan kan bambu omvandlas till textil genom en lyocellprocess. Detta är visserligen också en kemisk process men där används det organiska lösningsmedlet NMMO som är betydligt bättre än natriumhydroxid och koldisulfid och hela processen sker i ett slutet system där restkemikalier tas omhand.

Så handla gärna kläder av bambu som är mekaniskt tillverkad eller lyocellbambu. Flera butiker som saluför bambukläder har också lyocellframställd bambu, det gäller att kolla lappar, texter på nätet och fråga i butiken.

panda som äter bambu

Pandor har bambuskott som främsta föda. Men de äter inte moso-bambu.

Och om du fruktar att pandan kommer att svälta på grund av textilietillverkning av bambu kan jag lugna dig. Bambutextil görs av moso-bambu vilket är en annan bambusort än den pandor äter.

Fårfällan – alla fårskinn är inte mysiga

fårskinn till barnvagnNär kylan slår till är det skönt med ett fårskinn i vagnen. Men hur många vet att dessa naturprodukter kan innehålla tungmetallen krom? Eller i alla fall oftast är garvade med krom. Och att risken finns att det släppts ut en mängd otrevliga kemikalier vid tillverkningen.

Ett mycket populärt fårskinn är IKEAs billiga skinn ”Ludde”. Då jag frågar IKEA rekommenderar de mig att inte lägga skinnet i vagnen eftersom det inte är en barnprodukt. Det är därför skinnen säljs på mattavdelningen och bör betraktas som mattor. Men hur många föräldrar kommer på att fråga det?

Jag ser ofta bebisar och småbarn som ligger på fårskinn i vagnen och hemma på golvet. Och fårskinn och ull är bra på många sätt, behåller värmen även när det är fuktigt och är naturligt brandsäkert. Och så är de mjuka, sköna och trevliga att klappa. fårfäll Men för att en fårfäll ska bli mjuk och hållbar behöver skinnet garvas och detta är oftast en ganska otrevlig process med många steg och olika gifter. Enligt Naturvårdverket riskklassificering hamnar garverier i kategori 2, där du också, bland annat hittar oljeraffinaderier och tillverkning av bekämpningsmedel.

Nästan all garvning sker med krom, oftast med 3-värt krom vilket i garvningsprocessen kan ge bronkit och eksem för de som arbetar. Det 6-värda kromet som bland annat hittats i arbetshandskar, är helt galet farligt och cancerogent. Dessutom är båda kromarterna farliga för miljön. Där det tidigare legat garverier i Sverige hittar vi flera decennier senare gifter i marken. 3-värt krom kan också övergå till 6-värt krom om fårskinnen senare förbränns eller läggs på soptipp.

tovad fäll

Miljövänliga fårskinn

Nu är det förmodligen inte farligt för barn att ligga på kromgarvade fårskinn. Men eftersom jag har stora problem med eksem (ibland blir mina händer så torra och sprickorna så djupa att jag blöder) så jag tar det säkra före det osäkra och undviker kromgarvade skinn. Som tur är finns det alternativ.

Fällen jag har i vagnen kommer från ett får som fortfarande lever. Fällen är gjord så att fåret klipps lite senare än brukligt, och ullen lyfts av och sitter då ihop som en fäll. Sedan tovas baksidan med såpa. Sådana fällar är dock svåra att få tag på och säljs mig veterligen inte i någon vanlig butik, utan kräver kontakt med fårbonde eller hantverkare. Men det finns flera alternativ.

1. Tovad fäll

Fördelar: Tvättbar, djuret dör inte, det kan ge en ny fäll nästa år. Du kan stödja en lokal hantverkare och en fårbonde i din närhet.
Nackdelar: Svårt att få ta i, finns inte i vanliga butiker. Kan bli dyrt.

2. Vegetabiliskt, ekologisk, garvad fäll

Fördelar: Kromfri, mindre gifter överhuvudtaget. Du kan stödja en lokal fårbonde. Finns ibland på marknader, i finare slöjdbutiker och barnbutiker med ekologisk prägel.
Nackdelar: Ej tvättbar. Kan kosta relativt mycket pengar.

3. Konventionelltgarvat från ett garveri i ett land med bra arbetsmiljölagstiftning, exempelvis Sverige

Fördelar: Tvättbar. Inte lika dyrt som vegetabiliskt garvat. Om du inte har problem med eksem eller ska ha fällen som matta ett ok alternativ. Du kan stödja en lokal fårbonde. Du har möjlighet att kolla upp djur-, miljö- och arbetsförhållanden. Finns ofta att köpa på marknader.
Nackdelar: Det används mycket gifter vid garvningen. Risk för att det finns kromrester kvar som omvandlas till 6-värdigt vid förbränning. Dyrare än skinnen från kedjorna.

4. Fårfäll från stor kedja

Fördelar: Billig. Tvättbar. Lätt att få tag i.
Nackdelar: Det används mycket gifter vid garvningen, ofta i länder med brister i arbetsmiljölagstiftningen och med dåliga regler och system för rening. Risk för att det finns kromrester kvar som omvandlas till 6-värdigt vid förbränning. Svårt att ta reda på djur- och arbetsmiljöförhållanden. Lång frakt, många mellanhänder.

Tips! Tänk på att garvningsmetoderna även gäller andra skinnprodukter såsom tofflor. Köp tovade tofflor från en lokal hantverkare istället. En yllefilt i ekologisk ull värmer också bra i vagnen. Våga vara dryg konsument, fråga om garvningsmetoder, ursprungsland osv. Och kom ihåg att ett kromgarvat skinn bör sorteras som miljöfarligt avfall.