Tänker du unna dig en ny tröja nu när veckan är slut?

sveriges_konsumenter_04_klar-inramning-1.1
När veckan känns lång eller vädret känns trist kanske vi unnar oss en ny billig tröja.

En tröja som innan den hamnat i butik gått genom en massa processer och olika händer. Någon har odlat bomullen (om det är ett bomullsplagg) spunnit tråden, vävt tyget, skurit ut mönstret och sedan är plagget sytt och det ofta av flera olika sömmerskor, ibland i olika länder. Är det billigare att sy fast fickor i ett annat land än det där sidosömmarna sys då skickas plaggen dit.

Och att plagget du har på dig är mer berest än du är högst troligt.

Många gånger arbetar människor i textilindustrin under usla förhållanden med långa dagar, påtvingad övertid, korta kontrakt och dåliga löner. Och just arbetsförhållanden är något vi borde prata mer om. Och dåliga arbetsförhållanden kommer ofta av att beställarna (de stora modeföretagen) lägger korta ordrar. Det gör att situationen blir oviss för fabriken då de inte vet vilka ordrar och inkomster de har några månader senare. Och det kommer naturligtvis att drabba dem som arbetar. Dels kommer de också att få korta kontrakt, men fabriken kommer heller inte att investera i till exempelvis toaletter eller fläktsystem. För så är det, om de inte vet vilka pengar de kan få in om fyra, sex eller tolv månader, då blir det svårt att göra några investeringar. En viktig åtgärd som de stora modeföretagen skulle kunna göra är alltså att skriva längre kontrakt med olika fabriker och sedan jobba tillsammans med dem för att stärka arbetsmiljön.

En annan åtgärd för att uppnå mål 8 av de globala målen, Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, är att arbeta för att alla i produktionskedja ska få levnadslön. Levnadslön är till skillnad från minimilön en lön som det går att leva på. En lön som ska täcka mat, husrum, sjukvård, skolgång för eventuella barn och ett litet sparande. Summan för vad som anses vara en levnadslön varierar från land till land och skiljer sig ibland i olika regioner inom landet, då det kan kosta olika att leva beroende på vilken region fabriken ligger. Idag har de flesta stora företag minimilön inskrivet i sina uppförandekoder. Men minimilön är ofta långt ifrån den summan någon skulle behöva för att leva drägligt.

Som exempel har jag Bangladesh, där H&M har en stor del av sin tillverkning. Där ligger minimilönen på mellan 35 – 45 % av vad levnadslönen är. En lön så långt ifrån vad som är skäligt gör att människor jobbar övertid och inte har möjlighet att varken bo eller leva anständigt. Samtidigt så unnar vi oss tröjan de sytt för att det regnar ute, ofta utan att ägna minsta tanke åt alla människor bakom den billiga prislappen.

Det finns kläder att köpa där människorna i produktion har fått en anständig lön och har drägliga arbetsförhållanden. Enklaste sättet att hitta sådana kläder är att köpa något som är GOTS eller Fairtrade-märkt (läs mer om textila märkningar). Fairtrade har ganska nyligen utökat sin märkning från att bara innefatta bomullsproduktion till att täcka in hela kedjan då är produkten märkt med Fairtrade textile standard. Annars är det alltid bra att fråga sitt favoritmärke om de tillämpar levnadslön.
gots-logo1

Globala målen – for dummies

sunrise-1756274_1920Vad är de globala målen? I mitt arbete – när jag medverkar på konferenser, seminarier eller annat – förutsätts det att ALLA inte bara hört talas om de globala målen utan också vet vad de innebär. Jag tänker vara fräck och påstå att det inte ser ut så och att det är dumt att förutsätta att folk har koll på de globala målen. Och när jag frågat runt lite i min relativt ”medvetna” krets så visar det sig att de flesta inte alls har koll (och jag förstår dem).

Min organisation Sveriges Konsumenter har fått i uppdrag att sprida de globala målen. Och det gör vi genom ett samarbete med Ellen Ekman/Lilla Berlin som ritat seriestrippar på temat, som gör att vi på ett lättsammare sätt kan sprida kunskapen.
sveriges_konsumenter_01_klar-inramning.1.1 kopia
Men vad är då de globala målen? Jo, 2015 tog FN fram 17 globala mål för att världen ska ha en hållbar utveckling. De kallas de Globala Målen 2030 och genomförandet kallas ofta Agenda 2030. Alltså är Globala Målen och Agenda 2030 typ samma sak. Och meningen är att målen ska vara uppfyllda 2030.

Med hjälp av de globala målen ska extrem fattigdom avskaffas, ojämlikheten minska, fred och rättvisa främjas och klimatkrisen lösas. Mycket ambitiösa, och väldigt bra saker alltså. För att dessa bra grejer ska hända har 17 olika mål satts upp och varje mål är inte bara ambitiöst och stort, det beskrivs också extremt komplicerat.

Jag som äter myndighetstexter till frukost förvånas över hur något som ska spridas till ALLA och som är viktigt att ALLA kan ta del av är så krångligt skrivet. Smaka bara på den här meningen:

Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning.

Och sedan tänker du att det är en mening av ytterligare 25 i samma anda, till bara ett av målen och att de är lika krångliga allihop (även om just denna mening inte innehåller varken derivat eller ekvivalent). Jag vill ju hellre rosta en macka och kolla på ett avsnitt av the Bachelor istället för att läsa vidare.

Men det har jag inte gjort, istället gjorde jag en sammanfattning. Som naturligtvis inte innefattar allt men där jag lyft ut det jag tycker är viktigast. För om ALLA ska få koll på målen och förstå varför de är bra och hur de kan hjälpa till att uppnå målen kan vi inte använda jättemycket krånglig text. (Sedan får ni gärna läsa mer exakt vad alla mål innebär här).

Här är målen sammanfattade, förkortade och vissa grejer har jag faktiskt struntat i att ta med. Under sex av målen får ni också en bonus i form av vad ni kan göra själv.

  • MÅL 1
    Ingen fattigdom
    Extrem fattigdom ska avskaffas och de som idag lever i fattigdom enligt nationella kriterier ska halveras. De fattigas utsatthet vid miljöförändringar och naturkatastofer ska minskas.
  • MÅL 2
    Ingen hunger
    Avskaffa undernäring. Garantera att alla människor har tillgång till säker och näringsrik mat. Främja ett hållbart system för jordbruk och matproduktion.
  • MÅL 3
    Hälsa och välbefinnande
    Stärka alla länders hantering av globala och nationella hälsorisker. Minska mödra- och spädbarnsdödligheten globalt. Utrota epidemier av AIDS, tuberkulos och malaria. Stödja forskning och utveckling av vaccin och läkemedel mot sjukdomar som främst drabbar fattiga länder.
  • MÅL 4
    God utbildning för alla
    Se till att alla barn får en avgiftsfri och god grund- och gymnasieutbildning. Alla barn ska ha tillgång till en bra förskola som ger omsorg och förbereder dem för grundskolan. Alla ungdomar ska lära sig läsa, skriva och räkna. Skillnader mellan kön inom utbildningsområden ska försvinna.
  • MÅL 5
    Jämställdhet
    Avskaffa all form av diskriminering av kvinnor och flickor i hela världen. Avskaffa alla former av våld och sexuellt utnyttjande av flickor och kvinnor. Avskaffa sedvänjor som barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning. Ge kvinnor möjlighet att delta i det politiska, ekonomiska och offentliga livet.
  • MÅL 6
    Rent vatten och sanitet
    Tillgång till säkert och inte för dyrt dricksvatten för alla människor. Ingen ska behöva gå på toaletten utomhus. Vattenkvaliteten ska förbättras och farliga utsläpp förhindras. Orenat avloppsvatten ska halveras och återvinning av vatten ska öka.
  • MÅL 7
    Hållbar energi för alla
    Se till att alla har tillgång till moderna och ekonomiskt överkomliga energikällor. Öka andelen förnybar energi globalt. Fördubbla takten av energieffektiviseringen.
  • MÅL 8
    Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
    Skydda och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetare. Avskaffa tvångsarbete, slaveri och människohandel. Avskaffa alla former av barnarbete senast 2025. Bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring.

Det här kan du göra:
Handla från företag som har koll i sina leverantörsled. Fråga företagen hur de tar hand om sina anställda. Välj GOTS- eller Fairtrade-märkt när du handlar kläder och textil.

  • MÅL 9
    Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
    Bygga hållbar och motståndskraftig infrastruktur som alla har möjlighet att ta del av. Rusa upp och anpassa industrin för att göra den hållbar med effektivare resursanvändning och miljövänlig teknik. Öka tillgången till informations- och kommunikationsteknik och internet till de minst utvecklade länderna senast 2020.
  • Mål 10
    Minskad ojämlikhet
    Alla ska vara inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. Oavsett ålder, kön, ursprung, etnicitet, religion, funktionsnedsättning eller ekonomisk ställning. Avskaffa diskriminerande lagstiftning.
  • MÅL 11
    Hållbara städer och samhällen
    Alla ska ha tillgång till säkra och fullgoda bostäder till en rimlig summa. Slumområden ska rustas upp. Tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättrad trafiksäkerhet och utökad kollektivtrafik. Minska städernas negativa miljöpåverkan och förbättra luftkvaliteten.

Det här kan du göra:
Cykla, promenera eller åk kollektivt. Om du behöver ta bilen gör det tillsammans, samåk till jobb och skola.

  •  MÅL 12
    Hållbar konsumtion och produktion
    Alla länder tar ansvar för en hållbar konsumtion och produktion med ett särskilt ansvar på de länder som kommit långt i sin utveckling. Se till att människor har tillräcklig information och kunskap för att kunna fatta hållbara val.
    Halvera matsvinnet längs hela livsmedelskedjan. Uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och avfall. Minska mängden avfall.

Det här kan du göra:
Köp mindre. Återanvänd. Återvinn. Släng inte mat – gör en smarrig matlåda.

  • MÅL 13
    Bekämpa klimatförändringen
    Åtgärder för att minska koldioxidutsläppen ska ingå i all planering och politik. Öka medvetenheten och förbered samhället för klimatförändringar.

Det här kan du göra:
Cykla, gå eller åk kollektivt. Flyg inte. Handla inte en massa onödiga prylar. Ät mer vegetarisk. Och SKRIK, våra makthavare och näringslivet har det största ansvaret för att minska koldioxidutsläppen.

  • MÅL 14
    Hav och marina resurser
    Minska alla föroreningar i haven. Skydda kustnära ekosystem. Stoppa överfisket och återställa fiskbestånd. Förbjuda fiskesubventioner som bidrar till överfiske och olaglig fiske.

Det här kan du göra:
Ät inte rödlistad fisk. Släng inte skräp i naturen, det hamnar ofta i våra sjöar och hav. Plocka upp skräp som du ser.
Här en instruktionsfilm på ämnet:

 

  • MÅL 15
    Ekosystem och biologisk mångfald
    Stoppa avskogningen och öka återbeskogningen i hela världen. Bekämpa ökenspridningen. Skydda och förebygga utrotningen av utrotningshotade arter. Stoppa tjuvjakt och handel med skyddade djur och växter.

Det här kan du göra:
Köp och ät inte djur som är utrotningshotade, till exempel ål. Undvik palmolja. Köp inte produkter av tropiskt trä.

  • MÅL 16
    Fredliga och inkluderande samhällen
    Minska alla former av våld och dödligt våld. Stoppa övergrepp, utnyttjande och alla former av våld eller tortyr mot barn. Stärka rättssäkerheten för alla. Alla ska senast 2030 ha en juridisk identitet. Minska alla former av korruption och mutor. Bekämpa organiserad brottslighet.
  • MÅL 17
    Genomförande och globalt partnerskap
    För att målen ska kunna uppfyllas behövs ett starkt globalt engagemang.
    Stärka staters möjlighet att ta upp skatter och andra intäkter. Öka stödet till utvecklingsländer så att de kan uppnå målen för hållbar utveckling. De mer utvecklade länderna ska främja och hjälpa till att utveckla miljövänlig teknik till de länder som inte är lika långt utvecklade. Föra en samstämmig politik för hållbar utveckling.

Så där det var alla mål, pust!

Sedan förstår jag varför målen innefattar så mycket och att det handlar om att en massa kockar ska vara nöjda med soppan och att skålen därför blir väldigt stor. Men en vanlig person har oftast varken tid eller lust att läsa saker som får Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt att framstå som lättsmält.

Goda textilnyheter från 2016

sparkler-677774_1280Under 2016 har det hänt en del bra grejer på textilområdet. Framförallt har en del farliga ämnen förbjudits eller bestämts när de ska förbjudas.

Triklosan är en biocid och används som bakteriedödare för att minska svettlukt. Ämnet kan vara farligt både för människors hälsa och för miljön. Studier visar också att behandlingar med bakteriedödare inte fungerar mot svettlukt, alltså helt onödigt. Vilket jag skrivit om tidigareI början av året beslutade EU att ämnet triklosan inte får finnas i bland annat varor som skor och kläder.  Och varor som innehåller ämnet får efter den första mars 2017 inte släppas ut på marknaden.

Nonylfenol används i textiltillverkningen främst i länder utanför EU, inom EU är ämnet i princip helt förbjudet att använda. Ämnet är misstänkt hormonstörande och giftigt för djur som lever i vatten. Under flera år har Sverige drivit på EU-kommissionen för att importerade varor inne heller ska få innehålla nonylfenol. Och 2015 bestämdes det att ämnet skulle förbjudas men nu är processen att fasa ut i full gång.

PFOA är ett ämne som används för att göra saker vattenavvisande och kan bland annat finnas i impregnerade kläder. Ämnet är reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande, ämnet bryts inte ned av naturen utan ansamlas i levande organismer och lagras i blodet och levern. Ämnet har hittats i isbjörnar men också i nyfödda barn.  Nu är det på EU-nivå beslutat att PFOA ska förbjudas och beslutet kommer att träda i kraft om tre år. Under tiden får marknaden fasa ut ämnet. Detta är en fråga vi på Sveriges Konsumenter har drivit tillsammans med många andra aktörer.

Andra bra nyheter från året som gått är att det från den första januari 2016 slogs fast att second hand ska vara momsbefriat. Och att det från den första januari 2017 kommer att vara lägre moms på reparationer av skor och kläder.

Jag hade hoppats att flera stora klädkedjor under 2016 skulle ha bestämt sig för att betala ut levnadslön till de som sliter i produktionskedjan, men det verkar vara långt borta. En minskning av mängden av nya textilier som vi köper hade också varit en god nyhet eller att andelen som köper second hand hade ökat. Men det är saker som får stå kvar på önskelistan till nästa år.

Var är tröjan tillverkad?

IMG_0474.JPGEn av  de vanligaste frågorna jag får i mitt arbete är om ursprungsmärkning på kläder. Oftast är det mer ett konstaterande än en fråga.

-Visst måste det stå tillverkningsland på kläder?

Svaret är nej. Tidigare fanns det krav på det i Sverige, men i början av 90-talet togs faktiskt lagen om ursprungsmärkning på kläder bort. Detta gäller inom hela EU. Alltså inga krav på tillverkningsland.

Ändå finns Made in, Hecho en, tillverkat i, och så vidare att hitta i en massa plagg. Det är för att producenterna verkar på en global marknad och i länder som USA, Kanada, Kina och Japan är det krav på tillverkningsland.

Att märka en vara med tillverkningsland är inte helt enkelt. Textilindustrin är stor och ofta går ett plagg genom många länder och händer innan de hamnar i butik. Bomullen kan odlas i ett land, spinnas i ett annat, vävas i ett tredje, färgas i ett fjärde, klippas till i ett femte och sys i ett sjätte. Sedan kommer detaljer som dragkedjor, knappar och nitar ofta från olika ställen. Och jag vet att ett lagförslag på ursprungsmärkning av textilier har varit uppe i EU-parlamentet. Men exakt hur en sådan märkning skulle utformas tvistas det om. Är det landet där sista sömmen görs som är ursprungsland? Är det landet råvaran kommer från? Är det landet där flest delar i processen görs? Eller ska alla delar och länder redovisas?
world-1264062_1920
Idag är produktionskedjan för textilier höljd i dunkel och även om det för producenter skulle vara svårt att redovisa för alla delar är en större transparens önskvärd. Jag vill till exempel veta om bomullen i ett plagg kommer från Turkmenistan. Då skulle jag absolut inte köpa produkten och höra av mig till företaget i fråga. Turkmenistan är nämligen en diktatur och rankas som ett av världens minst fria länder. Det är ett land där befolkningen, även barn, tvingas plocka bomull åt regimen annars riskerar familjerna att förlora sina jobb. Det är bomull jag inte vill ha mot min kropp.

Bra och miljömärkta barnkläder

image
I mars utökades familjen med en liten krabat. Därför har det varit tyst här på bloggen, men nu är jag tillbaka. Och jag tänker börja med ett inlägg om nya barnkläder. Även om hon på bilden uteslutande haft ärvda grejer.

Och att minimera sina inköp, ärva och att handla second hand är tveklöst bättre och ger mindre miljöpåverkan än att köpa nytt. Ändå vill jag ibland handla nya saker och då är det klokt att tänka att jag med mina val påverkar. Och att då försöka handla saker som är tillverkade i bättre material och där hänsyn tagits till miljö och människor.

Jag tycker att det är relativt lätt att, enligt dessa principer, handla till små barn. Det finns många märken på marknaden som erbjuder bra och fina produkter tillverkade på ett etiskt sätt.

Här nedan listar jag några jag själv stött på. Jag föredrar när kläderna är GOTS-märkta då det garanterar både ett miljöansvar och sociala villkor. Men även om produkter inte är GOTS-märkta finns det ibland möjligheter att ta reda på hur de tillverkats. Jag letar dock alltid efter tredjepartsmärkningar, då vet jag att en oberoende part granskar istället för att företaget sätter upp egna kriterier.
gots-logo1Stora kedjor:
Lindex har GOTS-märkta produkter i sitt sortiment. De har många kläder märkta med sustainable choice, som är deras egna märkning vilket varierar mycket i miljövänlighet. Så titta efter deras GOTS-märkta produkter, det finns en hel del och mycket fint.
Polarn O Pyret har GOTS-märkning på alla sina klassiska plagg i randigt eller enfärgat i vitt, rött och blått. Och även vissa andra produkter.

Mindre märken:
Duns alla kläder från Duns är GOTS-märkta
Geggamoja många av Geggamojas kläder är GOTS-märkta.
Mini Rodini deras bomull är ekologisk, de arbetar med mycket återvunna material och de är anslutna till Fair Wear Foundation.
Nösterbarn Obehandlade och certifierade ullprodukter. Här finns både ullfrottéplagg och ullfleece. Och en bra och informativ hemsida. image-2Det finns många fler märken och en uppsjö med butiker som samlar märken och plagg med bra miljö- och etisk profil. Tipsa gärna i kommentarsfältet!

Att hitta bra grejer till barn nära tonåren är mycket svårare. Visst finns det grejer från barnmärkena som ibland går upp i storlekarna, men 10-13 åringar tycker kanske att det är sådär roligt att gå runt med lastbilstryck eller små rosa ugglor. Så om någon där ute sitter inne med information om var jag kan handla okeja kläder i stl 130-150 (utan att bli ruinerad) så tar jag tacksamt emot tips.

Vad betyder de textila märkningarna?

Skärmavbild 2016-02-15 kl. 15.34.09Nu har vi äntligen lanserat vår textila märkningsguide. Vi är projektet Stilmedveten i vilket jag arbetar. Det har varit ett mycket större arbete än vad vi från början trodde. Det finns många märkningar och vi har gjort ett urval där vi visar vilka kriterier sex olika märkningar tillgodoser. Märkningarna vi valt är tredjepartsmärkningar, alltså inte butikers egna. Vi har också valt märkningar som konsumenter kommer i kontakt med på den svenska marknaden.

Under vårt arbete med guiden har vi insett att det som gällde förra året inte nödvändigtvis gäller i år. Märkningarna är under ständig utveckling. En märkning som är under utveckling som finns med i vår guide är Fair trade, den berör i dagsläget bara själva bomullsproduktionen men det arbetas för att certifieringen ska innefatta hela kedjan så även de som arbetar med bearbetning och sömnad blir garanterade en okej lön och bra arbetsförhållanden. När det är på plats får vi uppdatera.

I guiden kan du också enkelt se vilka kriterier de olika märkningarna uppfyller. Går du in på sidan kan du också klicka på de olika märkningarna och få en utförligare presentation av dem.

Handgjort vs maskin

cotton-1129537_1920Det finns inga virkmaskiner. Det betyder att allt virkat du köper är gjort av ett par människohänder. Och visst låter det fint när något är handgjort. Så fint att företag använder det som säljargument: handbroderad spets, handvirkade korgar, handsydda knapphål. Och virkade produkter och andra handgjorda saker hittar vi hos princip alla stora kedjor både inom inredning och kläder.

Alla som någon gång testat att virka, vet att det tar tid. Hur duktig man än är tar det tid att få ihop den simplaste grytlapp. Därför vill jag att vi ska fundera en gång till när något är virkat eller saluförs som handgjort.

Många av de filtar som virkats eller de detaljer som handbroderas på plagg har tillverkas i hemmen. Alltså inte på fabriker. Och det låter ju fint och pittoreskt, framför mig ser jag en liten tant som sitter i solen utanför sitt hus med lekande barn på gården. Så ser det oftast inte ut. Att utföra kontroller av förhållandena vid hemarbete är svårt och är därför i det närmaste obefintliga. Många hemarbetare är mycket fattiga, lever under svåra förhållanden och väldigt få är anslutna till något fackförbund. När produkter tillverkas i hemmen finns heller ingen kontroll av barnarbete varför det tros vara mycket mer vanligt än i fabriker.
people-443712_1280Fabriker är ofta bullriga, med dåliga arbetsförhållanden och låga löner. Men de som arbetar i fabrikerna får oftast minimilön, en lön som det kanske inte går att leva på men ändå ett minimum enligt landets lagar. När det kommer till arbete som lejs ut i hemmen är lönerna vanligtvis sämre än minimilön. Och hemarbetarna, som i ännu lägre utsträckning än fabriksarbetare är anslutna till fackförbund, går med på extremt dåliga ersättningar då konkurrensen om jobb är hård – inte sällan är det svårt att få betalt alls.

Jag vurmar för det handgjorda och älskar välgjort hantverk och tycker att de som utför dessa arbeten ska få betalt. Så när du står där i varuhuset med en virkad korg för 29 kr vill jag att du ställer dig frågan: Kan den som gjort detta ha fått rimligt betalt? Och jag tycker att du kan fråga i butiken, var och hur produkten har tillverkats.

Det finns många mindre importörer som har bra kontakt med duktiga hantverkare i låglöneländer där produktionskedjan är kort, transparent och hantverkaren får vettigt betalt. De butiker som saluför produkter med koll på hantverkare och villkor brukar veta detta, och inte sällan finns det dokumentation med bilder och adresser till hantverkare vilket man då som kund kan ta del av. Vilket jag tycker är ett mycket starkare försäljningsargument än enbart handgjort.  

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
(Den skeptiske googlade kanske lite snabbt på virkmaskin och vill göra en invändning att det visst finns. Och, ja det finns maskiner som kallas virkmaskiner, de tillverkar något som kallas för varptrikå och alltså inte den teknik som kallas virkning. Stickmaskinen däremot är riktigt gammal och uppfanns redan 1589.)

Välkomnar ett nytt textilår med nya affärsidéer och möjligheter

fireworks-661654_1920Det har rullat ut ett gammalt år och in ett nytt. Min summering av 2015 ska jag försöka hålla till textila framsteg och nyheter. Likaså min spaning in i 2016.

Under 2015 hände det en hel del positivt på textilområdet.

Under 2016 ser jag framemot att:

  • Ta del av Naturvårdsverkets rapport om hur textilier i avfallsledet ska behandlas. Jag hoppas på ett förslag som innebär producentansvar och sedan är det upp till politiken att förverkliga förslaget.
    scrap-166495_1920
  • Att fler ”alternativa” sätt att konsumera kläder och textilier poppar upp.
  • Att fler textila material kommer ut på marknaden.
  • Att vi konsumenter får bättre och tydligare märkningar som går att förlita sig på. Där ser jag framemot Fairtrades arbete med att utöka sin märkning att gälla fler led än bara bomullsodlingen. Och även att vi från Stilmedveten släpper vår textila märkningsguide under början av året.
  • Jag hoppas också på att de sociala frågorna, alltså hur arbetsvillkor och lönesituationen ser ut för de som arbetar inom textilindustrin, kommer upp på agendan. Men till det sätter jag inget större hopp. Jag tycker inte att branschen, med några få undantag,  jobbar aktivt med dessa frågor.

Eko-bomull vs konventionell bomull

airplane-465619_1920Bomull är den vanligaste råvaran i våra kläder. Runt 50% av världens alla textilier är tillverkade av bomull. Och bomull är en bra fiber, lättvättad, lättfärgad, relativt slitstarkt och skön mot kroppen. Så kanske är det inte så konstigt att det blivit populärt.

Men det finns stora baksidor med bomullsodlingen och industrin bakom den. Konventionellt odlad bomull, alltså stordelen av all bomullsodling, kräver enorma mängder jordbrukskemikalier. Ca 2,5 % av jordens åkerareal utgörs av bomullsodling men så mycket som 25% av alla bekämpningsmedel mot insektangrepp används inom bomullsodlingen. De farliga kemikalierna som används i bomullsproduktionen drabbar både miljön och de människor som arbetar med odlingen.

Ett annat problem med bomullsproduktion är de enorma mängder vatten som går åt. Det går åt mellan 7 000 och 29 000 liter vatten, beroende på vilken region bomullen odlas i, för att få 1 kg bomull. Bomullsodlingar konstbevattnas och ofta med en sänkning av grundvattnet som följd. Det säger sig självt att det inte är bra för varken miljö eller människor.

Hur är det då med ekologisk bomull? Vilka är skillnaderna? Är det skillnad?

Runt 1% av all bomullsproduktion i världen är ekologisk. Och det är faktiskt stor skillnad på konventionellt odlad och ekologiskt odlad bomull. Medan konventionellt odlad bomull kräver enorma mängder bekämpningsmedel så får inga kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsling användas vid ekologisk odling. Och det är mycket bättre för miljön och för de som arbetar på bomullsfälten. Däremot finns det inga regleringar för vattenåtgången när det gäller ekologisk odling.

bomullsplanta

Här en bild på bomullen jag odlar i vårt vardagsrum.

Ekologiskt odlad bomull är alltså mycket bättre. Samtidigt så behöver vi som konsumenter förstå vad som menas med ekologisk bomull. Ekologisk bomull avser bara själva odlingen, som då är mycket bättre än konventionell. Men det säger ingenting om färgning, sömnad eller transporter.

Tycker också att jag när jag pratar bomull behöver nämna peak cotton. Peak cotton avser den åsikten (eller faktumet, välj själv) att jordens åkerareal inte räcker till att producera bomull. Att grundvattnet i berörda områden inte klarar bomullsodling och att vi borde odla annat än bomull (ex mat). Vi kan helt enkelt inte använda mer åkerareal till bomull. Alltså så behövs det andra material, mer återvinning eller kanske helt enkelt minskad textilkonsumtion.

Regnbyxor som inte skadar miljön

water-815271_1280Jag cyklar i vått och torrt. Så här på hösten blir det ganska mycket i vått. Konstigt är då att jag inte har några regnbyxor. För trots tio års cyklande har jag inte lyckats införskaffa det. Jag har istället kommit genomsur till jobbet, vridit ur mina grejer och fått förlita mig på att jag haft ett par torra byxor i väskan eller gått runt med en handduk runt midjan halva dagen. Men nu inför hösten tänkte jag att det var dags att mina kollegor skulle slippa mina blöta kläder och bestämde mig för att köpa ett par regnbyxor.

Jag vill ju inte att mina inköp skall vara direkt miljöfarliga så jag började leta efter ett par som var fria från högfluorerade ämnen som PFOA och PFOS. Högfluorerade ämnen är hormonstörande och kan orsaka fosterskador och misstänks vara cancerframkallande. Läs mer om det här. Varför används då högfluorerade ämnen i friluftskläder? Jo för att det är ämnen som stöter bort vatten och smuts, och blöt och smutsig vill ju ingen vara.

Nyligen släppte Greenpeace sin rapport Footprints in the snow vilken visar att högfluorerade kemikalier finns i snö och vatten på tre olika kontinenter och att de farliga ämnena alltså spridit sig över hela jorden. För att inte tala om att de finns i många av Sveriges vattendrag och grundvattentäkter.

Så åter till mina försök att köpa regnbyxor. Det finns flera märken som gått före och fasat ut de (vi idag vet) skadliga kemikalierna: H&M, Fjällräven, Rotauf och Adidas är några av största. Medan stora friluftsmärken som North Face, Columbia, Patagonia och Mammut tyvärr inte har gjort det. Och jag blev förvånad och lite sur framförallt över att inte Patagonia som har en tydlig miljöprofil och hög svansföring gjort det.
bike-252826_1280Jag hittade tyvärr inga regnbyxor hos de märkena som jag vet fasat ut (jag behöver damvariant). Eller jo några skalbyxor som kostade upp mot 4 000 kronor. Det tycker jag är väldigt saftigt för ett par regnbyxor även om samvetet blir rent. Så jag satte igång och googlade på alla möjliga andra märkens beläggningar och policys. Det var lättare sagt än gjort. De flesta friluftsmärken skriver om PFOA och PFOS och är medvetna om problemen dessa ämnen medför. Men att de är medvetna om problemet och jobbar på det räcker inte. Jag vill att de ska ha slutat använda dem.

Efter en massa googlande och färre och färre krav från min sida så hittade jag ett par regnbyxor från Vaude, för damer, avsedda för cykling. Märket har från och med 2014 års kollektion slutat använda PFOA och PFOS och som en bonus var de även anslutna till Fair wear foundation. Fair wear foundation är en märkning för branschen som arbetar med lönefrågor och arbetsmiljö. På deras hemsida kan man se vilka märken som är medlemmar. 

Men ska jag vara ärlig så är det helt uppåt väggarna att konsumenter ska läsa spaltmeter med olika dokument för att hitta en produkt som inte är direkt skadlig för miljön. Det borde vara självklart att ämnen som vi vet är farliga inte används av textilindustrin. Regnkläder till barn har jag skrivit om tidigare här. Det har även andra gjort här till exempel.