Vad är väl angora? Mjukt, gosigt och alldeles, alldeles vidrigt.

Kanin angoraDet finns få saker som är mjukare än en angorakanin och således även ullen från dem. Men ull från angorakaniner är inte oproblematiskt. Strax innan jul fick jag ett mail från en kvinna som starkt ifrågasatte att vi som organisation, alltså Sveriges Konsumenter påstod att angora inte bara var varmt och gosigt utan även helt okej att använda ur ett djurrättsperspektiv. Det är något vi inte påstått och jag fick lov att eftersöka hur den typen av information (utan vår vetskap) hade spridits. Det visade sig att reklamutskicket Uppslaget, som går ut till närmare tre miljoner hushåll i Sverige, i sitt redaktionella innehåll skrivit om angora och använt oss som källa.

En skribent för Uppslaget hade alltså skrivit om vår text om angora från hemsidan, sedan hade den som korrekturläst ytterligare skrivit om och kortat ned texten så att budskapet blev förvrängt. En slags viskningslek med andra ord.

Och så här galet blev resultatet:
Skärmavbild 2018-01-16 kl. 12.49.27

Men hur är det då med angora?
Att angoraull är väldigt mjukt, gosigt och varmt är oomtvistligt, men hur ullen tas från kaninerna kan variera. Under 2013 blev det mycket uppmärksammat när det visade sig att ullen från angorakaniner, särskilt på de kinesiska farmarna, rycktes från djuren. Detta för att det går fortare än att försiktigt klippa kaninerna och för att ullen blir maximalt lång. Det är självklart mycket smärtsamt och inget annat än djurplågeri. Exakt hur det ser ut idag går inte att säga, då det mig veterligen inte finns några nya undersökningar, men jag skulle inte köpa angoraull där jag inte vet ursprung.

Och som exempel så certifierar GOTS, som är den största textila märkningen, inte angora sedan 2010 eftersom de då ansåg att det inte fanns någon angora som uppfyllde kriterierna för att bli certifierade enligt deras standarder.

Det betyder inte att all produktion av angora är dålig, det finns småproducenter som tar väl hand om sina kaniner och klipper dem omsorgsfullt. Den största producent av angoragarn jag känner till i Sverige är Angoragarnet och om jag skulle vilja ha garn av angora skulle jag vända mig till dem, även om det finns andra små producenter med koll på hur kaninerna behandlats.
garn angora

Jag är glad att kvinnan hörde av sig till oss och påpekade att det stod fel. Jag är mindre glad över att vår text förvridits och att vi stått som avsändare för något som kanske gör att folk tror att angoraull generellt är bra, för det kan vi absolut inte säga. Jag är också mindre glad över att redaktören för Uppslaget inte hade någon lust att dementera felaktigheterna de skrivit. Men det visar också på hur lätt information kan förvanskas, och hur lätt det blir fel även om ingen haft för avsikt att sprida felaktigheter. Värt att tänka på även i andra sammanhang.

Nyårsspaning

celebrate-1835387_1920Det är svårt att sia om framtiden men så här i början av året tänker jag ändå göra ett försök. Så under 2018 tror jag följande kommer att hända inom textilområdet?

  • Återvinningen av textilier kommer att gå ännu ett steg framåt. Men jag tror inte att vi kommer att nå längre än till några testkollektioner i 100 procent återvunnet material.
  • Det kommer ett politiskt beslut på hur vi ska handskas med textilt avfall. (Det trodde jag skulle ske redan 2017).
  • De mikroplaster som lossnar från våra textilier vid tvätt kommer att få mer uppmärksamhet och tvättmaskinstillverkare kommer att ta fram maskiner med mikroplastuppsamling.
  • Fler företag kommer att få upp ögonen för vilken resurs den svenska ullen är och ta in svensk ull i sin produktion.
  • Redan 2013 lovade H&M att de som arbetade hos deras viktigaste leverantörer skulle ha levnadslön. Så vi väntar med spänning på om H&M kommer att infria det fem år gamla löftet. De behöver lägga på ett kol om det ska gå (milt uttryckt).

Och det här med löften är ju svårt för en vill ju inte riskera att likt H&M stå där med ett löfte som kommer att bli trixigt att införliva. Så jag brukar strunta i nyårslöften. Men i år har jag gjort ett undantag. Jag har som ambition att äta ute mer. Och med äta ute menar jag utomhus. Alltså fler picknickar och utflykter om så bara i vår egen trädgård. Sedan tänker jag också lära mig fler svampar (2017 lärde jag mig flera riskor) och några lavar och mossor på det.
Äta ute

Glöm inte att tvätta julklappen

tvätta gosdjurSnart är det dags för barnen att slita upp julklapparna och bland dem finns det säkert en del mjuka. Kläder och gosedjur rekommenderar Kemikalieinspektionen att du tvättar innan användning, och jag tycker att det är klokt att följa deras råd.

Att de rekommenderar tvätt är för att det vid tillverkning och transport av textilier används väldigt mycket kemikalier och vissa av dem kan vara hälsovådliga. Men du behöver faktiskt inte tvätta alla textilier. De som är GOTS- och Oeko-tex-märkta ska vara testade för att inte innehålla hälsovådliga och allergiframkallande ämnen. Så om nallen, koftan eller nya kudden är märkt med det kan du knö ner dig i soffan och bara gosa redan på julaftonskvällen.

 


Produkter av ekologisk bomull då, måste det tvättas? Ja, faktiskt. Bomull är en råvara som besprutas väldigt hårt och ekologisk odlad bomull är bättre för odlare och för miljön än konventionellt framställd bomull. Men att något är tillverkat av ekologisk bomull säger ingenting om hur processen efter odling ser ut. De farligaste kemikalierna brukar tillsättas vid blekning och färgning och att något vuxit med mindre gift betyder inte att färgning, bearbetning och frakt är bra. Så tvätta nya tröjan även om den är av ekologisk bomull.

God Jul! Nu ses vi inte förrän efter nyår.

I år firar vi jul till minne av en planet som som inte mäktar med mer

christmas-tree-1081826_1920Julhandeln spås slå nya rekord i år igen. Samtidigt som jorden bokstavligen pyr av vår överkonsumtion.

Jag vill inte dra en mörk skugga över alla entusiastiska julklappsshoppare eller ge småbarnspappan som sparat för att kunna lägga en plastig Disneydocka (till sin tjatande fyraåring) under granen dåligt samvete. För jag vet att julen för många kan vara den enda tiden på året då det kanske, kanske äntligen skulle köpas en video eller en CD-spelare eller en vinteroverall som inte tre kusiner använt innan. (Okej, ni fattar, jag är gammal, videos eller CD-spelare är sådant som hör hemma på museum). Och idag är det annat som familjer (barn) trånar efter. Och en del av alla dessa julklappsinköp kommer vara önskade och bra. Men i den hutlösa summan 70-80 miljarder som kommer att spenderas på årets julhandel ryms det mycket som inte är nödvändigt eller ens önskat.

Och visst är det bästa för planeten och ens egen ekonomi att avstå från julhetsen och inte handla en endaste klapp. Men så kommer det inte att bli, endast en liten del kommer göra så. Och jag vill inte låsa in mig i mitt hus och låtsas som att jag inte har en aning om vad tomten är (hotet om spionerande nissar har också hjälpt mig vid flera jobbiga läggningar).

Så jag tänker ge några tips för att handla julklappar lite mer hållbart.

  • Handla sådant någon faktiskt önskar sig (om din mamma vill ha snälla barn, baka ingefärskakor till henne, hon vill faktiskt inte ha en till stavmixer).
  • Prova att köpa minst en julklapp second hand eller som det sägs fint, vintage. Du behöver inte tränga dig in på en trång loppis i en källare i Skarpnäck och leta genom tonvis med gamla lådor för att hitta något bra, det finns jättefina butiker både på nätet och på stan med kläder och saker som är begagnade. Här är tips på två butiker för näthandel: Varié och Used-by. Och i centrala Stockholm kan du köpa riktigt bra begagnade barnkläder och leksaker på Bye buy.
  • Köp en julklapp som konsumeras redan på julafton eller i mellandagarna. Något som äts upp eller en upplevelse.
  • Köp något där de som tillverkat varan också ges möjlighet till en god jul. Handla GOTS, Fairtrade och Krav-märkt.
  • Köp saker av högre kvalitet. Det är roligare att ge bort något som inte går sönder på annandagen.
  • Köp något till nån som faktiskt behöver. UNHCR och Röda Korset har flera bra julgåvor.

Hur handlar du nya kläder?

secondhand, globala målen

Globala målen. Mål 12. Hållbar konsumtion och produktion

Vi handlar i snitt 13,5 kilo nya kläder och textilier per person och år i Sverige. Varje år rullar det på och det blir väldigt mycket kläder. Av dessa kläder slänger vi i snitt 7,6 kilo rakt ner i soporna och det är inte bara trasiga kalsonger utan plockanalyser visar att så mycket som 60 procent är dugligt för att användas igen. Våra garderober ökar också i snitt med 2-3 kilo kläder varje år, så inte undra på att våra garderober håller på att svämma över. Samtidigt som det kan kännas som att vi inte har något att ta på oss.

Textilindustrin är enorm och påverkar miljö och människor världen över. Dels är det en energikrävande industri men det används också stora mängder kemikalier och vatten för att tillverka våra plagg. Så nog är det dags att vi ser över hur vi tillskansar oss nya kläder.

Hur ska du då tänka när det känns grått och du inte har något att ta på dig?

  • Kolla i din garderob. Det bästa miljövalet (även plånboksvalet) hänger redan där. Med  en generell ökning på 2-3 kilo/år så finns det dolda guldkorn. Så kolla i din garderob och det kommer visa sig att vissa av dina plagg blivit moderna igen.
  • Handla loss på second-hand. Kläder som redan tillverkats har redan gjort sin miljöskada och det bästa du kan göra är att ge dem längre liv.
  • Byt kläder. Kanske direkt med en kompis som har samma storlek eller leta upp ett klädbyte.
  • Hyr. Inhandla inte en tjusig blåsa till nyår, det är både billigare och bättre för miljön att hyra sig något riktigt glittrigt.

Just nu arbetar vi på Sveriges Konsumenter med att sprida information om de Globala målen. Seriestrippen kommer från det arbetet, läs gärna mer om hur vi arbetar med det. Och hur tror du att vi kommer att handla kläder i framtiden?

Det är LAV inte mossa

 

Julen nalkas och lika säkert som att julklappshandeln kommer att slå nya försäljningsrekord så förvandlas lav till mossa i handelns förvirring runt varubenämning och bristande kunskaper i förskolebiologi. Och hos varuhus, inredningsbutiker, pysselaffärer och matbutiker syns det plastpåsar fyllda med lav som säljs under förespeglingen att det skulle vara mossa. Och trots mina och andras försök att utbilda vår omgivning känner jag mig mer och mer som Don Quijote. Men det är skillnad på lav och mossa.

Eller som min biologvän säger:

”Lav är lika mycket släkt med mossa som hundar är med vitsippor.”

Men när jag går in på närmaste varuhus så ligger laven där inplastad under falsk varubeteckning.

vitlav inte mossa

Här har de fått det latinska namnet rätt i alla fall!

Förutom att varubeteckningen är helt fel och att det är LAV och inte mossa som säljs så är det inte tillåtet att plocka lav hur som helst (inte mossa heller för den delen). Allemansrätten ger oss rätt att plocka en massa saker i naturen (vilket är fantastiskt) till exempel: svampar och kottar. Exakt vad som gäller för lavar och mossa är inte helt klart men att plocka för annat än eget bruk och utan markägarens tillstånd  får du inte göra, till exempel så dömdes en man 2012 för att ha plockat av en stor yta lav.

Men varifrån kommer laven som säljs både på varuhus och i pysselbutiker? Det mesta kommer faktiskt från vårt grannland Norge (även om en nätbutik uppger att de säljer lav från Belgien). Om laven hade varit svensk hade det troligen begåtts ett lagbrott för att den skulle hamna i butik. Nu vet jag inte hur lagstiftningen runt att plocka lav ser ut i Belgien men Norge har snarlik allemansrätt som i Sverige. Och på samma sätt som i Sverige är det tyvärr lite oklart vad som gäller specifikt för att plocka lav men det är tillåtet att plocka lav försiktigt för husbehov. Jag har frågat Miljodirektoratet i Norge vad som gäller runt kommersiell plockning. Och de svarar att i Norge är det markägarna som bestämmer, de får själva plocka så mycket de vill eller ge tillåtelse till någon att plocka för kommersiellt bruk.

Men även om det är Norges skogar (och inte våra) som skövlas på lav för att vi ska fylla våra adventsljusstakar så tar det lång tid för lavar att växa och det tycker jag du kan tänka på när det ligger ett berg av felaktigt märkt lava framför dig. Och om du vill gå ut i skogen och plocka lav själv, så gör det försiktigt och längs med upptrampade stigar finns det ofta lav som har lossnat (trampats bort) ta den i så fall.

I Sverige finns det mer än två tusen olika arter av lavar och den som säljs som mossa är fönsterlav (jag säger själv vitlav) som tillhör gruppen renlavar. Namnet kommer av att den förr i tiden användes mellan fönstren för att suga upp fukt.

Vill ni se någon som är argare än mig och få mer kunskap om lav kontra mossa så kolla in den här filmen.

Och snälla ni, sluta kalla lav för mossa och varför inte prova att fylla adventsljusstaken med något annat? Kanske en del av alla ”extra fina” stenar som barnen drar in, stenar orsakar också sällan bränder.
adventsljusstake

 

Laga knapphål

kappaDet är inte ovanligt att knapphål går sönder. Och det är ju inte konstigt då det är ett hårt slitage på dem. Därför tänkte jag visa hur du enkelt kan laga ditt slitna knapphål.

När det gäller trasiga kläder är det alltid bäst att laga så fort som möjligt. Ett litet hål eller en lätt nötning är enkelt att laga medan en stor reva är svår att få till en bra lagning på. Men jag ska vara ärlig jag lever i detta fall sällan som jag lär. Jag låter hålen bli så stora att hela hälen tittar ut eller revan i jackfodret plötsligt går hela vägen ner till rumpan.

Min vinterkappa har drabbats av  just slitage vid knapphålen. Nästan all tråd har helt enkelt slitits ut och snart kommer tyget att nötas sönder om jag inte gör något. Och den här gången tänkte jag vara förutseende och laga i tid.

Och det är relativt enkelt att laga knapphål (i alla fall om de inte blivit alltför slitna).

Du behöver:
Ett trasigt knapphål
Synål
Sysilke eller knappnålssilke

Sysilke eller knappnålssilke är sytråd gjord av silke eller syntetiskt silke och är lite tjockare än vanlig sytråd. Silke tål mer nötning än bomullstråd och det är det klokt att sy i något som håller när du ändå lägger ner mödan (polyestertråd tål också mer än bomull). Sysilke eller knappnålssilke finns också ofta att hitta på loppis på små fina spolar.

Runt det trasiga knapphålet lägger du en stödtråd. Den tråden syr du sedan runt. Då blir det extra starkt.
knapphålsstygn
Runt själva knapphålet syr du med knapphålsstygn (se bilden nedan). Det är stygn som är väldigt lika langettstygn men med en liten knut på varje. Knuten gör att det blir starkare och tål mer slitage.
knapphålsstygn

Det tar lite tid att laga knapphål eftersom det gäller att sy täta stygn. Men det är inte särskilt svårt och det är en bra syssla framför tv:n.
sytt knapphål

Voila! Klart

Tänker du unna dig en ny tröja nu när veckan är slut?

Globala målen
När veckan känns lång eller vädret känns trist kanske vi unnar oss en ny billig tröja.

En tröja som innan den hamnat i butik gått genom en massa processer och olika händer. Någon har odlat bomullen (om det är ett bomullsplagg) spunnit tråden, vävt tyget, skurit ut mönstret och sedan är plagget sytt och det ofta av flera olika sömmerskor, ibland i olika länder. Är det billigare att sy fast fickor i ett annat land än det där sidosömmarna sys då skickas plaggen dit.

Och att plagget du har på dig är mer berest än du är högst troligt.

Många gånger arbetar människor i textilindustrin under usla förhållanden med långa dagar, påtvingad övertid, korta kontrakt och dåliga löner. Och just arbetsförhållanden är något vi borde prata mer om. Och dåliga arbetsförhållanden kommer ofta av att beställarna (de stora modeföretagen) lägger korta ordrar. Det gör att situationen blir oviss för fabriken då de inte vet vilka ordrar och inkomster de har några månader senare. Och det kommer naturligtvis att drabba dem som arbetar. Dels kommer de också att få korta kontrakt, men fabriken kommer heller inte att investera i till exempelvis toaletter eller fläktsystem. För så är det, om de inte vet vilka pengar de kan få in om fyra, sex eller tolv månader, då blir det svårt att göra några investeringar. En viktig åtgärd som de stora modeföretagen skulle kunna göra är alltså att skriva längre kontrakt med olika fabriker och sedan jobba tillsammans med dem för att stärka arbetsmiljön.

En annan åtgärd för att uppnå mål 8 av de Globala målen, Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, är att arbeta för att alla i produktionskedja ska få levnadslön. Levnadslön är till skillnad från minimilön en lön som det går att leva på. En lön som ska täcka mat, husrum, sjukvård, skolgång för eventuella barn och ett litet sparande. Summan för vad som anses vara en levnadslön varierar från land till land och skiljer sig ibland i olika regioner inom landet, då det kan kosta olika att leva beroende på vilken region fabriken ligger. Idag har de flesta stora företag minimilön inskrivet i sina uppförandekoder. Men minimilön är ofta långt ifrån den summan någon skulle behöva för att leva drägligt.

Som exempel har jag Bangladesh, där H&M har en stor del av sin tillverkning. Där ligger minimilönen på mellan 35 – 45 procent av vad levnadslönen är. En lön så långt ifrån vad som är skäligt gör att människor jobbar övertid och inte har möjlighet att varken bo eller leva anständigt. Samtidigt så unnar vi oss tröjan de sytt för att det regnar ute, ofta utan att ägna minsta tanke åt alla människor bakom den billiga prislappen.

Det finns kläder att köpa där människorna i produktion har fått en anständig lön och har drägliga arbetsförhållanden. Enklaste sättet att hitta sådana kläder är att köpa något som är GOTS eller Fairtrade-märkt (här kan du läsa mer om textila märkningar). Fairtrade har ganska nyligen utökat sin märkning från att bara innefatta bomullsproduktion till att täcka in hela kedjan då är produkten märkt med Fairtrade textile standard. Annars är det alltid bra att fråga sitt favoritmärke om de tillämpar levnadslön.
gots-logo1

Globala målen – for dummies

sunrise-1756274_1920Vad är de Globala målen? I mitt arbete – när jag medverkar på konferenser, seminarier eller annat – förutsätts det att ALLA inte bara hört talas om de Globala målen utan också vet vad de innebär. Jag tänker vara fräck och påstå att det inte ser ut så och att det är dumt att förutsätta att folk har koll på de Globala målen. Och när jag frågat runt lite i min relativt ”medvetna” krets så visar det sig att de flesta inte alls har koll (och jag förstår dem).

Min organisation Sveriges Konsumenter har fått i uppdrag att sprida de Globala målen. Och det gör vi genom ett samarbete med Ellen Ekman/Lilla Berlin som ritat seriestrippar på temat, som gör att vi på ett lättsammare sätt kan sprida kunskapen.
Globala målen
Men vad är då de Globala målen? Jo, 2015 tog FN fram 17 Globala mål för att världen ska ha en hållbar utveckling. De kallas de Globala målen 2030 och genomförandet kallas ofta Agenda 2030. Alltså är Globala målen och Agenda 2030 typ samma sak. Och meningen är att målen ska vara uppfyllda 2030.

Med hjälp av de Globala målen ska extrem fattigdom avskaffas, ojämlikheten minska, fred och rättvisa främjas och klimatkrisen lösas. Mycket ambitiösa, och väldigt bra saker alltså. För att dessa bra grejer ska hända har 17 olika mål satts upp och varje mål är inte bara ambitiöst och stort, det beskrivs också extremt komplicerat.

Jag som äter myndighetstexter till frukost förvånas över hur något som ska spridas till ALLA och som är viktigt att ALLA kan ta del av är så krångligt skrivet. Smaka bara på den här meningen:

Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning.

Och sedan tänker du att det är en mening av ytterligare 25 i samma anda, till bara ett av målen och att de är lika krångliga allihop (även om just denna mening inte innehåller varken derivat eller ekvivalent). Jag vill ju hellre rosta en macka och kolla på ett avsnitt av the Bachelor istället för att läsa vidare.

Men det har jag inte gjort, istället gjorde jag en sammanfattning. Som naturligtvis inte innefattar allt men där jag lyft ut det jag tycker är viktigast. För om ALLA ska få koll på målen och förstå varför de är bra och hur de kan hjälpa till att uppnå målen kan vi inte använda jättemycket krånglig text. (Sedan får ni gärna läsa mer exakt vad alla mål innebär här).

Här är målen sammanfattade, förkortade och vissa grejer har jag faktiskt struntat i att ta med. Under sex av målen får ni också en bonus i form av vad ni kan göra själv.

  • MÅL 1
    Ingen fattigdom
    Extrem fattigdom ska avskaffas och de som idag lever i fattigdom enligt nationella kriterier ska halveras. De fattigas utsatthet vid miljöförändringar och naturkatastofer ska minskas.
  • MÅL 2
    Ingen hunger
    Avskaffa undernäring. Garantera att alla människor har tillgång till säker och näringsrik mat. Främja ett hållbart system för jordbruk och matproduktion.
  • MÅL 3
    Hälsa och välbefinnande
    Stärka alla länders hantering av globala och nationella hälsorisker. Minska mödra- och spädbarnsdödligheten globalt. Utrota epidemier av AIDS, tuberkulos och malaria. Stödja forskning och utveckling av vaccin och läkemedel mot sjukdomar som främst drabbar fattiga länder.
  • MÅL 4
    God utbildning för alla
    Se till att alla barn får en avgiftsfri och god grund- och gymnasieutbildning. Alla barn ska ha tillgång till en bra förskola som ger omsorg och förbereder dem för grundskolan. Alla ungdomar ska lära sig läsa, skriva och räkna. Skillnader mellan kön inom utbildningsområden ska försvinna.
  • MÅL 5
    Jämställdhet
    Avskaffa all form av diskriminering av kvinnor och flickor i hela världen. Avskaffa alla former av våld och sexuellt utnyttjande av flickor och kvinnor. Avskaffa sedvänjor som barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning. Ge kvinnor möjlighet att delta i det politiska, ekonomiska och offentliga livet.
  • MÅL 6
    Rent vatten och sanitet
    Tillgång till säkert och inte för dyrt dricksvatten för alla människor. Ingen ska behöva gå på toaletten utomhus. Vattenkvaliteten ska förbättras och farliga utsläpp förhindras. Orenat avloppsvatten ska halveras och återvinning av vatten ska öka.
  • MÅL 7
    Hållbar energi för alla
    Se till att alla har tillgång till moderna och ekonomiskt överkomliga energikällor. Öka andelen förnybar energi globalt. Fördubbla takten av energieffektiviseringen.
  • MÅL 8
    Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
    Skydda och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetare. Avskaffa tvångsarbete, slaveri och människohandel. Avskaffa alla former av barnarbete senast 2025. Bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring.

Det här kan du göra:
Handla från företag som har koll i sina leverantörsled. Fråga företagen hur de tar hand om sina anställda. Välj GOTS- eller Fairtrade-märkt när du handlar kläder och textil.

  • MÅL 9
    Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
    Bygga hållbar och motståndskraftig infrastruktur som alla har möjlighet att ta del av. Rusa upp och anpassa industrin för att göra den hållbar med effektivare resursanvändning och miljövänlig teknik. Öka tillgången till informations- och kommunikationsteknik och internet till de minst utvecklade länderna senast 2020.
  • Mål 10
    Minskad ojämlikhet
    Alla ska vara inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. Oavsett ålder, kön, ursprung, etnicitet, religion, funktionsnedsättning eller ekonomisk ställning. Avskaffa diskriminerande lagstiftning.
  • MÅL 11
    Hållbara städer och samhällen
    Alla ska ha tillgång till säkra och fullgoda bostäder till en rimlig summa. Slumområden ska rustas upp. Tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättrad trafiksäkerhet och utökad kollektivtrafik. Minska städernas negativa miljöpåverkan och förbättra luftkvaliteten.

Det här kan du göra:
Cykla, promenera eller åk kollektivt. Om du behöver ta bilen gör det tillsammans, samåk till jobb och skola.

  •  MÅL 12
    Hållbar konsumtion och produktion
    Alla länder tar ansvar för en hållbar konsumtion och produktion med ett särskilt ansvar på de länder som kommit långt i sin utveckling. Se till att människor har tillräcklig information och kunskap för att kunna fatta hållbara val.
    Halvera matsvinnet längs hela livsmedelskedjan. Uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och avfall. Minska mängden avfall.

Det här kan du göra:
Köp mindre. Återanvänd. Återvinn. Släng inte mat – gör en smarrig matlåda.

  • MÅL 13
    Bekämpa klimatförändringen
    Åtgärder för att minska koldioxidutsläppen ska ingå i all planering och politik. Öka medvetenheten och förbered samhället för klimatförändringar.

Det här kan du göra:
Cykla, gå eller åk kollektivt. Flyg inte. Handla inte en massa onödiga prylar. Ät mer vegetarisk. Och SKRIK, våra makthavare och näringslivet har det största ansvaret för att minska koldioxidutsläppen.

  • MÅL 14
    Hav och marina resurser
    Minska alla föroreningar i haven. Skydda kustnära ekosystem. Stoppa överfisket och återställa fiskbestånd. Förbjuda fiskesubventioner som bidrar till överfiske och olaglig fiske.

Det här kan du göra:
Ät inte rödlistad fisk. Släng inte skräp i naturen, det hamnar ofta i våra sjöar och hav. Plocka upp skräp som du ser.
Här en instruktionsfilm på ämnet:

 

  • MÅL 15
    Ekosystem och biologisk mångfald
    Stoppa avskogningen och öka återbeskogningen i hela världen. Bekämpa ökenspridningen. Skydda och förebygga utrotningen av utrotningshotade arter. Stoppa tjuvjakt och handel med skyddade djur och växter.

Det här kan du göra:
Köp och ät inte djur som är utrotningshotade, till exempel ål. Undvik palmolja. Köp inte produkter av tropiskt trä.

  • MÅL 16
    Fredliga och inkluderande samhällen
    Minska alla former av våld och dödligt våld. Stoppa övergrepp, utnyttjande och alla former av våld eller tortyr mot barn. Stärka rättssäkerheten för alla. Alla ska senast 2030 ha en juridisk identitet. Minska alla former av korruption och mutor. Bekämpa organiserad brottslighet.
  • MÅL 17
    Genomförande och globalt partnerskap
    För att målen ska kunna uppfyllas behövs ett starkt globalt engagemang.
    Stärka staters möjlighet att ta upp skatter och andra intäkter. Öka stödet till utvecklingsländer så att de kan uppnå målen för hållbar utveckling. De mer utvecklade länderna ska främja och hjälpa till att utveckla miljövänlig teknik till de länder som inte är lika långt utvecklade. Föra en samstämmig politik för hållbar utveckling.

Så där det var alla mål, pust!

Sedan förstår jag varför målen innefattar så mycket och att det handlar om att en massa kockar ska vara nöjda med soppan och att skålen därför blir väldigt stor. Men en vanlig person har oftast varken tid eller lust att läsa saker som får Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt att framstå som lättsmält.

Finalisterna till Blåslampan utsedda

finalister2017_collage_webbFör lite drygt en månad sedan uppmanade jag er att nominera årets konsumethjälte. Nu har vår jury utsett fyra värdiga finalister bland era nomineringar.

Det blev:

Här kan du läsa motiveringarna. Vem som vinner får ni veta på morgonen den 29:e november.