Rensa garderoben – en smart guide

cabinet-1853504_1920I Sverige handlar vi i genomsnitt cirka 10 kg nya kläder varje år (och runt 3 kilo hemtextilier). Våra garderober håller på att svämma över. Ändå står många på morgonen och känner att de inte har något att ha på sig.

För att slippa köpa nytt och på det sättet spara både pengar och miljö är det bra att ha koll på sin garderob. För att få det har vi i Sveriges Konsumenters projekt Stilmedveten tagit fram fem ”lektioner” som guidar dig till hur du skapar ordning i garderoben.

Nu har jag ganska bra koll på mina kläder och brukar oftast välja kläder utifrån att snor-och vällingfläckar inte ska synas så väl. Men jag ska ändå göra en inventering och då är kartläggningen nedan till hjälp. Bra att passa på nu när vintern lider mot sitt slut och en ny klädsäsong tar vid.

Om det visar sig att något plagg inte används som det ska tänker jag byta in det på klädbyte den 1:a april. Då anordnas det nämligen en massa klädbyten runt om i Sverige.
Skärmavbild 2017-03-22 kl. 20.28.30

Efter att ha gått genom mina plagg så inser jag att anledningen till att jag har så många plagg i garderoben är nostalgi. Mammas gamla blus, kjolen jag fick av en vän, den hemmasydda klänningen min bekant hade på sin examen och så vidare. Så min inventering blev mer som att läsa gamla dagboksanteckningar. Många minnen och många plagg som det känns omöjligt att slita sig från.

Men jag lyckades hitta ett par jeans som jag inte känner något för. Som jag inte använder fast de är i rätt storlek och som är i så pass bra skick att någon annan kan ha glädje av dem.

Och att tillskansa sig nya kläder genom byte är bra både för miljön och för plånboken. Enligt en ny avhandling från Chalmers så står produktionen av ett plagg för 70% av ett plaggs hela miljöpåverkan. Det bästa vi kan göra utifrån ett miljöperspektiv är alltså att ta hand om våra kläder och använda dem länge eller ge den möjligheten till någon annan.

Jag kommer att gå på klädbyte på Regionmuseet i Kristianstad. Där är jag nämligen för att inviga vår utställning Stilmedveten. Om ni har vägarna förbi kom gärna och titta.

OBS: om du följer vår kartläggning och hamnar på återvinn så finns det bättre alternativ än soptunnan. Vissa välgörenhetsorganisationer tar även emot trasiga textilier och så finns det möjlighet att lämna in till butik. För dig som vill läsa mer vad som händer med plaggen vid återvinning så har jag grävt i det här och här.

 

Polyester – ett plastmaterial

oil-platform-484859_1920De flesta av oss vet att bomull kommer från en buske och ull från får. Att syntetmaterial är olika former av plast och kommer från olja har många sämre koll på. Ändå är mer än 50% av alla plagg som tillverkas i världen av syntetmaterial (Sverige ca 30%). Det vanligaste syntetmaterialet är polyester.

Polyester och andra syntetmaterial är riktiga miljöbovar. Och det största problemet ligger i att råvaran är olja vilket medför stora koldioxidutsläpp och utsläpp av tungmetaller i samband med utvinning. Energiåtgången för en t-shirt i polyester är ungefär tre gånger så hög som för en dito i bomull.  I genomsnitt kräver en t-shirt i polyester 5.5 kg co2 vid tillverkning.  Men inte bara råvaran påverkar miljön spinning, vävning och färgning påverkar också miljön negativt.

Den uppmärksamme har säkert sett att det finns återvunnen polyester på marknaden. Ur ett miljöperspektiv är det mycket bättre än ny polyester och vid tillverkning går det åt ca 70% mindre koldioxid. Tyvärr är det bara ca 8% av polyestern som tillverkas av återvunnet material. Men om du vill handla syntetmaterial försök hitta återvunnen. Vanligast är att återvunnen polyester är tillverkad av gamla PET-flaskor.
plastic-bottles-115071_1920Alla plagg oavsett om de är gjorda i naturmaterial eller av syntet nöts när de tvättas och släpper ut små partiklar med sköljvattnet. Och här är syntetmaterialen riktigt dåliga eftersom deras småpartiklar består av mikroplaster. Mikroplaster som inte reningsverken klarar av att ta hand om och som istället spolas ut i våra hav, sjöar och vattendrag. Dessa partiklar äts sedan upp av djurplankton som i sin tur äts upp av fiskar och vips har vi en massa plast i kretsloppet.

Att polyester är dåligt för miljön innebär däremot inte att det är finns någon forskning eller belägg för att polyester skulle vara farligt att ha på sig. Däremot är det inte ovanligt att polyester och andra syntetmaterial färgats med dispersionsfärger och det är något som kan orsaka allergiska besvär.

Men varför är då polyester och annan syntet så vanligt? Syntetmaterial är billigt att framställa, vilket dessvärre beror på att olja är för billigt. Men det finns fler anledningar och det är de positiva egenskaper materialen har. Polyester är lätt att tvätta, och torkar snabbt. Eftersom det är en av människa skapad fiber så är den oändligt lång vilket gör att den är stark. Ett par sockor i 100% ull kommer att slitas på tå och häl relativt fort men blandas det i några procent syntetmaterial så kommer sockan hålla längre. Och jag tror vi alla har minst ett par strumpor där några tappra nakna trådar är det enda som håller ihop hälen och dessa trådar är i något syntetmaterial för bomull och ull nöts mycket fortare.
holes-111797_1920Fler syntetmaterial:
Akryl, elastan (handelsnamn Lycra och Spandex), polyamid (handelsnamn Nylon), polyeten, modakryl.

PS: Använd inte blekmedel när du tvättar syntetmaterial. Syntetmaterial är oftast färgade vita så blekmedel riskerar att plaggen bli grådaskiga.

Att klä barn när det är kallt och blött

img_0719Jag önskar att vintrarna var som när jag var liten – kalla och snörika. Men klimatet blir varmare och jag bor inte längre i Norrland. Och vintrarna här i Stockholm är mest trampande i snömodd med våta skor på fötterna och gråtiga och snoriga barn i handen.

Vi är många föräldrar som slåss med frågan: Hur vi ska klä våra barn? För när temperaturen växlar flera grader på ett par timmar och skridskobanan plötsligt förvandlas till en damm är det inte lätt. Och barn kan inte heller låta bli att hoppa i vattenpölar och rulla sig i gegga även om termometern visar på +1. Så de kommer att bli blöta och kalla och ledsna.

Jag ska försöka ge några råd till hur du kan klä dina barn så de håller värmen lite längre. Och hur du så långt som möjligt kan göra för att välja mer miljösmarta plagg, när det i butikerna mest skyltas med polyesterfleece.

När det gäller att klä barn är det samma sak som för vuxna, alltså lager på lager.

Närmast kroppen, lager ett, är den bra att ha ett lager i ull. Själv har vi yllebyxor och bomullströja till treåringen. Hon accepterar nämligen bara ett fåtal plagg och de ska vara pastellfärgade och helst med katter. Och tunna plagg i ull med de kriterierna är svårt att hitta. Så jag prioriterar att få på henne yllebyxor för även om det blir till att skynda sig hem om det sker en toalettolycka i pulkabacken så värmer ull även när det är blött till skillnad från bomull och syntet. På minsta barnet (som inte har åsikter om färg ännu) är det lättare. Eftersom hon dregglar en del prioriterar jag ylleöverdel till henne.

Lager två är det bra att ha något lite tjockare. Vi föredrar ylle-fleece eller frotté. Ofta är ylleplagg i dova brunaktiga färger så jag är glad att jag hittat en rosa yllefrotte med dragkedja till treåringen. Polyesterfleece som är det absolut vanligaste använder vi inte, varför kan ni läsa här.

Sedan kommer lager tre och där är det bra med overall eller överdragsbyxor och en jacka som står emot en del väta.

För förskolebarn, i alla fall i Stockholm, gäller även ett fjärde lager: galonisar. För det spelar ingen roll hur vattentäta kläder du lyckas köpa, ungen kommer ändå att rulla sig i lera och galonisar är enkla att skölja av. Hur du kan tänka när du köper galonisar har jag skrivit om här.

Nu har jag inte gått in på fötterna ännu. För skor som är jättebra när det är minusgrader fungerar inte när plusgraderna slår till och barnen leker båt på en gammal skridskobana. Det bästa vi åstadkommer är yllestrumpor och gummistövlar men vårt barn går helst utan strumpor och om jag med tjat, hot och mutor lyckas får på henne ett par så är det garanterat inte ett par tjocka yllestrumpor, mer ett par bomullsstrumpor med rosa blommor och hål på tån.
kladittbarnOch jag avundas inte förskolepersonalen som ska trixa på barnen alla lager, blåsa liv i kalla händer som vägrar vantar och säga nej till ballerinaskor när det är minusgrader.

Liten språkskola: När det kommer till om det heter ull eller ylle så är ull materialet och ylle tyget eller plagget. Fast det sliras mycket på det och ulltröja är vanligare att säga än ylletröja och i sig inte fel.

Hyr skidkläder till sportlovet

img_0683Snart är det sportlov och det hörs på namnet att meningen är att du ska dra ut dina barn och göra olika aktiviteter. Det är jättebra att vara ute och åka skidor, skridskor, pulka eller annat men det kräver kläder så inte ungarna blir blöta och kalla alldeles för fort.

Men att lägga ner flera tusen på en jacka och ett par skidbyxor till tioåringen som hen garanterat vuxit ur nästa säsong känns inte bra varken för plånbok eller miljö. Och om du är en person som bara använder sportjacka en vecka om året i Åre eller Lofsdalen är kanske inte ett inköp för flera tusen kronor för något du kommer använda ett fåtal gånger så lockande.

Så det är bra att det nu finns möjlighet att hyra skidkläder på samma sätt som det går att hyra pjäxor, skidor och bräda. I Åre finns det flera möjligheter att hyra sina skidkläder, till exempel på Sportbum, Rent a plagg och Houdini. Med undantag av Houdini verkar tyvärr uthyrning av skidplagg vara begränsad till just Åre, som förvisso är vår största skidort men det skulle vara välkommet med samma service även på andra skidorter. Houdini har uthyrning även i Stockholm, Göteborg och Oslo och hos dem kostar det 1100 kr / veckan att hyra jacka och byxor.
img_0679
Ett annat alternativ när det gäller friluftskläder till barn är second hand. Själv har jag köpt alla mina barns vinterplagg i andra hand. Sakerna jag fått tag i har varit i mycket gott skick. Förutom Blocket och second hand-butiker måste jag rekommendera köp- och säljsajter på Facebook, i den lokala grupp där jag bor, har jag hittat det mesta och då är det bara att gå tre, fyra kvarter och hämta.

Nu när jag var i Åre såg jag också att det fanns barnvagn för uthyrning vilket hade varit ett alternativ om vi nu inte hade ägt en takbox. Ett annat tips som inte är begränsat till Åre är sajten Bjussa.se där kan du förlänga livet på saker du inte vill ha mer och hitta saker andra inte vill ha längre.

Goda textilnyheter från 2016

sparkler-677774_1280Under 2016 har det hänt en del bra grejer på textilområdet. Framförallt har en del farliga ämnen förbjudits eller bestämts när de ska förbjudas.

Triklosan är en biocid och används som bakteriedödare för att minska svettlukt. Ämnet kan vara farligt både för människors hälsa och för miljön. Studier visar också att behandlingar med bakteriedödare inte fungerar mot svettlukt, alltså helt onödigt. Vilket jag skrivit om tidigareI början av året beslutade EU att ämnet triklosan inte får finnas i bland annat varor som skor och kläder.  Och varor som innehåller ämnet får efter den första mars 2017 inte släppas ut på marknaden.

Nonylfenol används i textiltillverkningen främst i länder utanför EU, inom EU är ämnet i princip helt förbjudet att använda. Ämnet är misstänkt hormonstörande och giftigt för djur som lever i vatten. Under flera år har Sverige drivit på EU-kommissionen för att importerade varor inne heller ska få innehålla nonylfenol. Och 2015 bestämdes det att ämnet skulle förbjudas men nu är processen att fasa ut i full gång.

PFOA är ett ämne som används för att göra saker vattenavvisande och kan bland annat finnas i impregnerade kläder. Ämnet är reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande, ämnet bryts inte ned av naturen utan ansamlas i levande organismer och lagras i blodet och levern. Ämnet har hittats i isbjörnar men också i nyfödda barn.  Nu är det på EU-nivå beslutat att PFOA ska förbjudas och beslutet kommer att träda i kraft om tre år. Under tiden får marknaden fasa ut ämnet. Detta är en fråga vi på Sveriges Konsumenter har drivit tillsammans med många andra aktörer.

Andra bra nyheter från året som gått är att det från den första januari 2016 slogs fast att second hand ska vara momsbefriat. Och att det från den första januari 2017 kommer att vara lägre moms på reparationer av skor och kläder.

Jag hade hoppats att flera stora klädkedjor under 2016 skulle ha bestämt sig för att betala ut levnadslön till de som sliter i produktionskedjan, men det verkar vara långt borta. En minskning av mängden av nya textilier som vi köper hade också varit en god nyhet eller att andelen som köper second hand hade ökat. Men det är saker som får stå kvar på önskelistan till nästa år.

Kommer tomten med giftiga julklappar?

christmas-1786558_1920Om bara några dagar är det julafton och då ligger det många mjuka klappar under granen. När Kemikalieinspektionen undersökte olika kemikalier i våra textila produkter kom de fram till att de innehåller cirka 3500 olika ämnen. Alla ämnen är inte giftiga men över 350 av de ämnen som hittades bedömdes som ämnen med särskilt farliga egenskaper.

Så vi kan anta att många mjuka klappar innehåller ämnen vi inte vill ha mot våra barns eller våra egna kroppar. En del av dessa försvinner i tvätten och det är en rekommendation att tvätta nya plagg eller gosedjur. Samtidigt som vissa ämnen inte kommer att försvinna vid första tvättarna om ens någonsin, exempelvis ftalater som kan hittas i plasttryck.

Vill du inte tvinga av treåringen julklappströjan och slänga den i tvättmaskinen det första du gör så finns det produkter som är kontrollerade och märkta. Följande märkningar garanterar att slutprodukten är fri från farliga kemikalier: Bra miljöval, EU-Ecolabel, Öko-tex, GOTS och Bluesign. Vill du veta mer vad de textila märkningar betyder och garanterar kan du kolla här.

 

Vad gör HM med din gamla tröja?

recycle-1730163_1280Under våren 2016 lanserade HM kampanjen World recycle week och Sustainable fashion through recycled clothes. Och när jag i butik frågade vad som händer med kläderna jag lämnade in så blev svaret att de återvinns till nya.

Så det är inte konstigt om man får intrycket av att inlämnade textilier återvinns till nya kläder. Så är det inte. Förra veckan redogjorde jag för vad välgörenhetsorganisationerna gör med insamlade textilier. Och i det här inlägget ska jag redogöra för vad butikerna gör med insamlade medel det kommer lite längre ner i inlägget, men först lite allmänt om hur återvinning av textil går till.

I dagsläget är det svårt att återvinna kläder till nya textilfibrer. Flera saker ställer till det i återvinningsprocessen, mycket kemikalier vid tillverkningen, svaga fibrer (dålig kvalitet) och blandmaterial är några. Och stordelen av allt vi har på oss består av just fiberblandningar. Tips, ta och kolla i tröjan du har på dig.

Återvinning av rena material är mycket enklare än återvinning av blandmaterial även om det pågår mycket forskning runt det idag. Textila material som återvinns är främst bomull och ull. Dessa material återvinns (oftast) genom en mekanisk process där fibrerna kammas och spinns till nytt material. I den processen skadas fibrerna och blir svagare så det går inte att återvinna materialet i en evig loop. Återvunnen bomull brukar också blandas med ny bomull för att inte slutprodukten ska bli av för låg kvalitet.

I framtiden spås kemisk återvinning bli gällande. Då kommer textilierna att omvandlas till en typ av massa som sedan kan göras till tråd. Liknande hur viskos görs idag. Om du lämnar in kläder till en välgörenhetsorganisation eller i en butik kommer alltså endast några få procent omvandlas till nya fibrer.

Insamling av textilier görs av flera klädkedjor och nedan redogör jag för vad några gör med det insamlade materialet. Jag har letat på deras hemsidor, läst hållbarhetsrapporter och mailat när jag tyckt att svaren de kommunicerar inte duger. Jag har också varit i kontakt med insamlingsorganet I:Collect som HM, KappAhl och Hemtex använder sig av.

  • HM samlade 2015 in cirka 12000 ton textilier, alla deras butiker runt om i världen. HM använder sig av I:Collect som tar hand om det insamlade materialet. I:Collect är en del av Soex (som Röda Korset använder sig av läs, här). De textilier som samlas in i Sverige skickas till Tyskland där de sorteras för hand. Ungefär 60% av det insamlade materialet går till återanvändning alltså säljs som second hand i olika länder. Stordelen av de 40% som återstår materialåtervinns, blir putstrasor, isolering och stoppning. Soex fiberåtervinner en liten del och då endast material som består helt av bomull eller ull.Några få procent bränns upp, det är exempelvis blöta och mögliga saker.
    I:Collect köper in de insamlade textilierna, och har som idé att allt överskott ska gå till välgörande ändamål. HM svarar följande på vart deras överskott går:

    Överskottet av dessa intäkter (efter kostnader för till exempel insamlingsboxar) doneras till H&M Foundation och används till sociala projekt och återvinningsprojekt. H&M Foundation samarbetar med The Hong Kong Research Institute of Textiles och Apparel för att utveckla en teknik för att återvinna kläder. De sociala projekten är inriktade på jämställdhet och integration av marginaliserade grupper.
    H&M donerar också 0,02 euro för varje insamlat kilo till en lokal välgörenhetsorganisation, läs mer om detta på: hm.charitystar.com

    När jag läser på HM:s hemsida och även hela deras hållbarhetsrapport är det svårt att förstå vart grejerna människor lämnar in hamnar. Det är lätt att tro att saker som lämnas in handhas av HM själva, fiberåtervinns och blir nya plagg och så är inte fallet. Jag tycker det är lite tråkigt att transparensen inte är större mest eftersom det inte är några konstigheter med vad som händer med materialet. De anlitar en pålitlig insamlingsaktör och de följer avfallstrappan. De är också en viktig aktör för att öka mängden insamlat material och jag tror att alla skulle tjäna på ökad öppenhet.
    HM samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.

  • KappAhl samlade 2015 in cirka 128 ton textilier, främst i svenska butiker men även i Finland och Norge.  KappAhl använder sig likt HM av I:Collect så läs under HM vad som händer med det insamlade materialet.
    Så här svarar KappAhl på vad de gör med överskottet:

    KappAhl vill och skall inte tjäna pengar på textilinsamling, utan i:Collect har som upplägg att allt överskott som eventuellt genereras (alltså om materialintäkterna överstiger kostnader för transport, sortering, kärl mm) doneras till välgörande ändamål som man som kund får utse. Dessutom doneras 2 eurocent per kg till detta ändamål oavsett om insamlingen har ett underskott eller överskott finansiellt. Vi väljer att sponsra utbildningscentret för utsatta kvinnor i Dhaka som du kan läsa mer om på vår hemsida.

    KappAhl kommunicerar mycket väl vad som händer med det insamlade materialet på sin hemsida. De få frågor jag hade svarade de också fort och utförligt på.
    KappAhl samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.

  • Hemtex samlade 2015 in cirka  100 ton textilier. Hemtex använder sig likt HM och Kappahl av I:Collect så läs under HM så ser du vad som händer med det insamlade materialet. Hemtex hållbarhetsrapport innehåller också all information jag efterfrågade.
    Hemtex samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.
  • Gina Tricot samlade under 2015 in cirka 40 ton textilier. De samarbetar med Human Bridge som jag skrev om i förra inlägget.
    Gina Tricot samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.
  • Lindex samlade 2015 in cirka 3,5 ton textilier främst i Sverige. De samarbetar med Myrorna och vad som hände med det materialet skrev jag om i förra inlägget.
    Lindex samlar in all textil även sådant från andra butiker och trasiga saker.
  • FilippaK samlar bara in kläder från sitt egna märke dessa säljs dels i deras second handbutik i Stockholm eller skänks till Stadsmissionen. FilippaK har en egen second handbutik i Stockholm med mestadels sina egna kläder.

Några av er har kanske läst rubriker om att HM bryter mot lagen när de samlar in våra gamla textilier, det stämmer fast HM är inte ensamma de andra butikskedjorna gör det också. Enligt avfallsförordningen får de inte samla in uttjänta kläder och textilspill, sådant är avfall och ska tas om hand av kommunerna. Kommunerna skulle elda upp spillet som i butikskedjornas ägo nu istället återvinns. Det är ju helt galet, när butikskedjorna gör något bra så borde inte en förordning stå i vägen.  Och vi får hoppas på en ändring i förordningen så att det inte ska vara ett lagbrott att göra isolering av mina uttjänta strumpor.

Jag skulle också vilja påminna om skillnaden mellan återanvändning och återvinning. Återanvändning är att använda varan som den är, eller bygga om dess funktion men med samma grund exempelvis köpa kläder på second hand eller göra en väska av ett slitet par jeans. Återvinning är att bryta sönder en vara och göra nya saker av råmaterialet exempelvis smälta ned petflaskor och göra polyestertyg.
plastic-bottles-115071_1920Återanvändning kräver mycket mindre resurser och är bättre för miljön än återvinning så även om återvinning är viktigt så bör inte något gå till återvinning förrän det är helt uttjänt.

Sist vill jag uppmana alla till att lämna in gamla grejer då det är bättre än att slänga dem i soporna, oavsett vilken aktör du väljer att skänka dina gamla paltor till. Men tänk på att det ska vara rent, för någonstans står det en människa och sorterar och lortiga kalsonger tycker jag de kan slippa.

 

 

Vad händer med kläderna vi lämnar in?

Klädberget.pngDet här är första inlägget av två om återanvändning och återvinning av textilier.

Varje år handlar vi i Sverige i genomsnitt 13,1 kg kläder och hemtextil. Samtidigt slänger vi ungefär 7,6 kg i soporna (material som bränns upp) och lämnar 2-3 kg till insamling. Den som är lite snabb på överslagsräkning ser att det blir cirka 3 kg över, saker som vi har kvar i våra garderober, skänker till nära och kära eller säljer själva på exempelvis Blocket. Av den del vi slänger i soporna bedöms ungefär 60% vara i så bra skicka att det skulle kunna återanvändas. Med tanke på vilka resurser och miljöpåverkan varje plagg har så är det riktigt illa. Men vad ska du då göra med de plagg du tröttat på eller det plagg som slitits till oigenkännlighet?

Idag finns det ingen lagstadgad lösning för vad som ska hända med vårt textilavfall. Naturvårdsverket har nyligen (september 2016) sammanställt en rapport där de lägger fram olika förslag på hur återvinning för textilier ska gå till för att vi ska få in en större del av de där 7,6 kg vi idag slänger direkt i soporna. Vilken lösning det blir bestämmer politiken och vi får hoppas på att maktens kvarnar maler fort den här gången.

Samtidigt finns det många aktörer på textilåtervinningsmarknaden idag. Dels ideella aktörer som Röda Korset, Myrorna och Human Bridge men också stora företag såsom HM och KappAhl. Frågan är då vad som händer med tröjan jag tröttnat på och trycker ner i en behållare vid återvinningsstationen eller tar med till butiken?

Att välja att lägga sina avlagda paltor i en insamlingsbehållare för en välgörenhetsorganisation är inte bara att göra en insats för miljön. Organisationerna skapar sysselsättning och de plagg vi lämnar in genererar intäkter som kan gå till hjälpverksamhet. Och i det här inlägget kommer jag att fokusera på de ideella aktörerna och vad de gör med insamlat material. Nästa vecka kommer jag ägna åt vad som händer med det material som lämnas in till olika butiker.

De tre största ideella organisationerna på insamlingsmarknaden i Sverige är: Myrorna, Human Bridge och Röda Korset. Jag har också kollat på Emmaus och Stadsmissionen som är relativt stora och välkända aktörer. Den information och de siffror jag redovisar nedan kommer från deras hemsidor eller hållbarhets- och verksamhetsrapporter. Jag har också mailat och frågat, tyvärr har inte alla svarat.

  • Myrorna Samlade 2015 in 8438 ton textilier. Cirka 50 % sorteras i Sverige. 15 % av insamlat material säljs i Sverige. Myrorna har tillsammans med sin norska motsvarighet ett eget insamlingsorgan som heter Fretex International genom vilket de säljer vidare textilier. Myrorna har 34 second handbutiker i Sverige.
    I Myrornas hållbarhetsrapport står:

    85% av textilen säljs utomlands
    59% till Polen
    18% till Irak
    7% till Pakistan

    Myrorna samlar bara in hela och rena plagg.

  • Human Bridge samlade 2014 in 6800 ton textilier. Stordelen sorteras utomlands och en del sorteras i de 6 sorteringsanläggningarna som finns i Sverige. Hur stor andel som exporters respektive säljs i Sverige har jag inte fått svar på. Det som säljs på den svenska marknaden säljs på Lindra second-hand. Av det insamlade materialet 2014 gick 1168 ton kläder och skor som bistånd.
    Human Bridges tar även emot trasiga kläder och textilier.
  • Röda Korset samlar in cirka 5000 ton. De sorterar i butik i Sverige och säljer en del här och använder en del i sin återbruksverksamhet. Röda Korset har cirka 300 butiker i Sverige. Material de sorterar bort eller inte lyckas sälja skickar de till sin tyska återvinningspartner Soex.
    Så här svarade Röda Korset:

    Under 2015 skickade Svenska Röda Korset 1 200 ton textilier. Volymen för 2016 beräknar vi ska hamna på samma nivå. I första hand sorterar Soex ut det de kan sälja vidare (fel säsong eller fel mode för vår marknad), i andra hand gör de putstrasor och i tredje hand mals textilierna ner för att sedan användas till isolering i bl a bilar. T o m dammet som bildas i fabriken tas om hand och pressas till bricketter som används som isolering. 60% går vidare som återanvändning, 30% blir till putstrasor och isolering och 10% går till återvinningsmaterial och energi.

    Röda Korset samlar bara in hela och rena plagg.

  • Emmaus samlar in cirka 2000 ton/år. Sorteringen sker i södra Sverige. Ungefär 83 % av det insamlade materialet återbrukas och 15 % återvinns. Hur stor del som exporteras respektive sälj i Sverige har jag inte fått svar på. 
    Huruvida Emmaus bara tar emot hela och rena plagg eller även trasiga textilier är svårt att veta då informationen varierar på deras hemsida.
  • Stadsmissionen samlar in cirka 1300 ton/år. Sorteringen sker i Sverige. En del säljs i deras second handbutiker. Runt 2,5 ton av det insamlade materialet används i deras remakeverksamhet. Stadsmissionen samarbetar med Myrorna och använder sig av Fretex för det material de exporterar till försäljning utomlands. Hur stor andel som exporteras respektive säljs i Sverige har jag inte fått svar på.
    Stadsmissionen samlar bara in hela och rena plagg.
Remake Stadsmissionen

Stadsmissionens Remake har tre butiker i Stockholm och långskjortan har blivit lite av deras signum. Tack för att jag fick låna foto! Fotograf: Roger Olsson

Att alla ideella organisationer väljer att exportera stora delar av den insamlade textilen är inte konstigt. De lyckas inte sälja av allt det insamlade här i Sverige, vi är helt enkelt för dåliga på att handla secondhand. Ungefär 30% av all insamlad textil är också i så dåligt skick att de inte kan säljas secondhand och då går den till materialåtervinning. I Sverige har vi i dagsläget ingen anläggning för det och då är det ur ett miljöperspektiv bättre att materialåtervinna i exempelvis Tyskland. En mycket liten andel av insamlat material fiberåtervinns, alltså blir nytt garn eller nya kläder. Alla organisationer jag räknat upp jobbar enligt avfallstrappan. Den skrev jag om här.

Men alla insamlingsbehållare tillhör inte välgörhetsorganisationer och det finns oseriösa aktörer på marknaden. Vill du vara säker på att kläderna du lämnar i behållaren bidrar till social- och miljönytta bör du förvissa dig om att aktören bakom har ett 90-konto. Alla de jag har listat har ett. Och läs gärna mer om olika insamlingsaktörer här.

10 miljötips som också gör livet lite enklare

img_0526Lagom till första december när julstressen kickar igång på riktigt har jag samlat tio textila tips för en själv och för miljön.

  1. Byt tröja när du kommer hem. Så att hemmasmutsen; dreglande barn, hundslick, matlagning m.m hamnar på en ”vardagströja”
  2. Vädra. Häng ut din jobbtröja på vädring, så behöver den inte tvättas lika ofta.
  3. Stäng dragkedjan när du tvättar (så den inte riskerar att fastna i annat och gå sönder, eller ha sönder annat).
  4. Laga hålet när det är litet. Går fortare och är enklare än att vänta. Och de flesta har nog varit med om det lilla byxhålet (på rumpan, som knappt syntes) rivs upp till ett jättehål lagom till lunchen samma dag som man valt en kort tröja. Tips på lagning här.
  5. Fulfixa gylfen om dragkedjan vill åka ner. Kolla hur du gör här.
  6. Rensa garderoben och ge bort kläder du inte använder. För i ärligheten namn inte kommer du använda den där rosa tyllklänningen (som är för stor) nu när du närmar dig 40.
  7. Fulputsa” skorna mot borsten på kanten av rulltrappan.
  8. Tvätta mattan, passa på att dra ullmattan i snön, läs mer här.
  9. Torktumla inte. Dåligt för kläderna och dåligt för miljön (duntäcken finns det poäng att torktumla)
  10. Skippa sköljmedlet. Dåligt för miljön men också för vissa plagg och handdukar. Läs mer om sköljmedel här.

Var är tröjan tillverkad?

IMG_0474.JPGEn av  de vanligaste frågorna jag får i mitt arbete är om ursprungsmärkning på kläder. Oftast är det mer ett konstaterande än en fråga.

-Visst måste det stå tillverkningsland på kläder?

Svaret är nej. Tidigare fanns det krav på det i Sverige, men i början av 90-talet togs faktiskt lagen om ursprungsmärkning på kläder bort. Detta gäller inom hela EU. Alltså inga krav på tillverkningsland.

Ändå finns Made in, Hecho en, tillverkat i, och så vidare att hitta i en massa plagg. Det är för att producenterna verkar på en global marknad och i länder som USA, Kanada, Kina och Japan är det krav på tillverkningsland.

Att märka en vara med tillverkningsland är inte helt enkelt. Textilindustrin är stor och ofta går ett plagg genom många länder och händer innan de hamnar i butik. Bomullen kan odlas i ett land, spinnas i ett annat, vävas i ett tredje, färgas i ett fjärde, klippas till i ett femte och sys i ett sjätte. Sedan kommer detaljer som dragkedjor, knappar och nitar ofta från olika ställen. Och jag vet att ett lagförslag på ursprungsmärkning av textilier har varit uppe i EU-parlamentet. Men exakt hur en sådan märkning skulle utformas tvistas det om. Är det landet där sista sömmen görs som är ursprungsland? Är det landet råvaran kommer från? Är det landet där flest delar i processen görs? Eller ska alla delar och länder redovisas?
world-1264062_1920
Idag är produktionskedjan för textilier höljd i dunkel och även om det för producenter skulle vara svårt att redovisa för alla delar är en större transparens önskvärd. Jag vill till exempel veta om bomullen i ett plagg kommer från Turkmenistan. Då skulle jag absolut inte köpa produkten och höra av mig till företaget i fråga. Turkmenistan är nämligen en diktatur och rankas som ett av världens minst fria länder. Det är ett land där befolkningen, även barn, tvingas plocka bomull åt regimen annars riskerar familjerna att förlora sina jobb. Det är bomull jag inte vill ha mot min kropp.