Vem har gjort din tröja?

whomademyclothesIdag är det fem år sedan fabrikskomplexet Rana Plaza i Dhaka kollapsade. Rana Plaza var en jättefabrik som bland annat innehöll flera sömnadsfabriker. I raset dog minst 1100 människor och cirka 2500 människor skadades. Siffran över exakt hur många som dog varierar något och säger en del om hur lågt människorna som arbetade där värderas och hur dålig koll det var på fabriken. Och trots att komplexet innefattade även kontorslokaler så var det nästan uteslutande textilarbetare som dog.

Redan dagen innan kollapsen syntes stora sprickor i fasaden på det åtta våningar höga huset och många som arbetade i lokalerna uppfattade byggnaden som osäker. Flera arbetare ville då inte gå in i lokalerna för att arbeta men de som arbetade inom textilindustrin hotades med uppsägning och repressalier om de inte tog upp arbetet. Och en pressad fattig människa som riskerar att förlora sitt jobb och sin inkomst är beredd att riskera sitt liv för att få behålla sitt jobb, och det var det som hände, de riskerade och i många fall förlorade sina liv för att få behålla jobbet.

I fabriken tillverkades kläder till stora kända klädmärken som Benetton, Mango, Primark med flera. Och det är så det ligger till idag, de stora kedjorna äger (i princip) inte sina egna fabriker utan arbetet är utlagt på den fabrik som kan leverera till billigast peng. Och är det stora sprickor i fasaden ska ordern ändå vara klar i tid.

Raset i Dhaka har fått konsekvenser. Inte så stora som jag skulle önska, men det har faktiskt satt textilarbetarna i Bangladesh utsatthet på kartan. Efter raset drevs en uppgörelse igenom där stora modeföretag under fem år förband sig att göra arbetsmiljöförbättringar och låta fackliga representanter vara med vid inspektioner. Det avtalet går ut nu och det är dags att förnya dessa (ganska små) åtagandena, men det vill inte alla som skrev på i första läget. Tryck här för att få en lista över de företag som skrivit på förlängningen. Andra som inte skrivit på är Gekås Ullared * och Intersport (MQ skrev inte på för fem år sedan heller). Att människor ska kunna arbeta i byggnader som inte riskerar att rasa, för att stommarna inte klarar av tunga textilmaskiner, är i alla fall vad jag tycker det minsta vi kan begära av våra företag.

Rana Plaza katastrofen uppmärksammas också varje år av Fashion revolution som uppmuntrar alla att fråga det klädmärke de bär vem som tillverkat plagget under hashtaggen #whomademyclothes

Det är en jättebra aktion, men egentligen helt absurt att vi ska behöva fråga efter det. Och som jag skrivit om tidigare, ett plagg har inte bara en tillverkare och ett ursprungsland. Det är många händer och många länder och dålig transparens

*Efter påtryckningar har Gekås skrivit på. Och det är en jättebra nyhet! Heja alla som hörde av sig och puttade Gekås i rätt riktning. Och heja Gekås som nu är på väg åt rätt håll. 

När tvätten luktar illa – våga tvätta fel

washing-machine-380834_1920Tror att det är fler än jag som jagas av kläder som luktar surt när de lyfts ur tvättmaskinen. Och vill veta hur den där träningströjan eller den älskade t-shirten ska få en okej lukt igen.

Ibland kan det vara så att det är tvättmaskinen som luktar illa och då kan du få bukt med det genom att rengöra din maskin men det problemet har inte jag. Det är specifika plagg som alltid luktar illa. Så jag gjorde ett helt ovetenskapligt test där jag tog fem plagg som luktade riktigt sunkigt, två jackor i polyester och två t-shirtar i bomull och försökte rädda dem. Och som ni ser på bajsarna så luktade alla riktigt illa när de kom fuktiga ur tvättmaskinen. De två skaljackorna luktade faktiskt så illa att det vara direkt pinsamt att springa i dem – även i skogen.
Tvätten luktar illa
Rekommenderad tvättemperatur för alla plagg var 40 grader. Jag testade att tvätta nummer ett och fyra varmare än rekommenderat och nummer två och tre i ättikabad. I ättikabadet hade jag cirka 0,5 deciliter ättika i ungerfär 5-6 liter vatten, det går nog bra med lite mindre ättika.

Resultat:
skaljacka1Jackan består av 100 procent polyester.
Jag tvättade jackan i först 60 grader. Den luktade då okej. Efter en användning började den lukta illa, men inte lika illa som utgångsläget. Efter ännu en användning var den tillbaka i utgångslägelukt.
Då tvättade jag den i 90 grader. Efter det klarade den flera användningar i rad utan tvätt. Och började inte lukta illa.
Luktar fortfarande efter flera användningar okej.

 

 

skaljacka2Jackan består av 100 procent polyester.
Jag lade jackan (när den var ren och torr) i ett vattenbad med ättika. Där fick den ligga i cirka en timme. Sedan sköljde jag den.
Efter det luktade den svagt av ättika. Vid användning luktade den svag spya (inte så fräscht men bättre än innan). Den klarade flera användningar i rad utan att börja lukta illa.
Luktar efter många användningar och några tvättar (ej efter varje löptur) fortfarande bra (inte längre spya), går till och med att gå in i den lokala mataffären efter springrunda utan att skämmas ihjäl.

 

t-shirt,världen

Tröjan består av 100 procent bomull och har ett plasttryck.
Jag lade tröjan i ett vattenbad med ättika (när den var ren och torr). Där fick den ligga cirka en timme. Sköljdes sedan.
Luktade ingen ättika men fortfarande svagt unket.
Efter två användningar och två tvättar luktar den illa igen – nästan lika illa som tidigare.

 

 

 

t-shirt,bilder

Tröjan består av 100 procent bomull och har ett plasttryck.
Tvättade tröjan i 60 grader (trycket höll, skönt) men tröjan luktade fortfarande illa.
Tvättade tröjan i 90 grader (trycket höll, men inget jag rekommenderar varje tvätt). Luktade nu bra.
Klarade sedan flera användningar och tvättar (i 40 grader) utan att börja lukta illa. Efter ett tiotal användningar luktar den illa igen.

 

Sammanfattning:

De två jackorna i syntet ska helst inte tvättas för varmt eftersom syntetmaterial (som är plast) inte mår bra av för höga gradtal. Alternativet för jacka nummer ett var, om den inte åtgärdades, sophinken och därför var det värt att tvätta den alldeles för varmt. Och det fungerade, jackan är nu brukbar. Att lägga i vattenbad med ättika innebär ingen risk för kläderna och även det fungerade bra på jacka nummer två. Så i fortsättningen blir det regelbundna ättikabad (eller en skvätt ättika i maskinen) för mina äckligaste träningskläder. Och kanske även kombinationen tvätta för varmt och lite ättika.
Båda jackorna används nu igen!

Rena bomullsplagg är inga som helst problem att tvätta i 60 eller 90 grader. De rekommenderade tvättemperaturerna hos mina två bomullsplagg handlar om att de har tryck som kan skadas vid för hög temperatur.
När det gällde bomullsplaggen så fungerade ett högt gradtal bättre mot dålig lukt än ättika för mig. Då t-shirtarna jag tvättade för varmt har affektionsvärde (för min man) så kommer jag inte att tvätta dem i för höga gradtal, med hänsyn till trycken, igen.

Slutligen – det är bättre att testa att tvätta sina grejer ”fel” än att sluta använda dem för att de luktar illa. För ibland kan det rädda ett plagg. Och att förlänga livet på sina plagg är det bästa vi kan göra ur ett miljöperspektiv.

P.S. Det är klurigt det här med tvätttemperaturer. Nya maskiner tvättar sällan i 60 grader även om det står det på programmet. I bästa fall kommer maskinen upp i 60 grader ett kort ögonblick (enligt Råd och Rön nr 3, 2018). Så om du tycker att din gamla maskin tvättade renare så är det mycket troligt. Mitt ovetenskapliga test är gjort med en ganska gammal tvättmaskin. 

Vad händer med kläderna vi lämnar till återvinning?

återvinnakläderDet är inte helt självklart vad som händer med gamla paltor vi lämnar in till välgörenhetsorganisationer eller till butikskedjor. Det är ju lätt att få intrycket att det kommer att bli en ny tröja av din gamla. Men det är nästan aldrig sant. Det är nämligen så lite som 1-2 procent av allt insamlat som blir nya textilfibrer och alltså kan bli nya kläder. För någon vecka sedan försökte Plånboken i P1 bena ut var våra gamla tröjor tar vägen. Inslaget där även jag medverkar, finns att lyssna på 29 minuter in i programmet.

För ungefär ett och ett halvt år sedan gick jag genom vad de vanligaste inlämningsplatserna för gamla kläder gjorde av sina grejer. Jag kollade både välgörenhetsorganisationer och klädkedjor. Och vad jag kom fram till då stämmer någorlunda fortfarande. Men det är väldigt svårt att få reda på vad som händer med grejerna efter de gått till sortering utomlands och vid min senaste koll så visade det sig att det företag (SOEX) som tar emot grejer för sortering från såväl, H&M, Hemtex, KappAhl och Röda Korset har utökat sin sortering till att även ske i Förenade Arabemiraten. Tidigare sorterades allt i Tyskland men nu finns det alltså en stor sortering även utanför EU. Det är ju nödvändigtvis inte illa men Förenade Arabemiraten är allt annat än en demokrati.

Men vad händer då med de kläder vi lämnar in? Väljer du att lämna till Myrorna (som samlar in mest i Sverige) så kommer det kanske att sorteras i Sverige (ungefär hälften sorteras här) och resten sorteras utomlands. Myrorna är de som har bäst koll på sina siffror och de uppger att de säljer 11 procent av insamlade kläder här i Sverige, resten skickar de utomlands för försäljning. Vill du kolla mer exakt vad Myrorna gör kan du kolla deras hållbarhetsrapport. Den ger inte svar på alla frågor men i alla fall en del.

Om du lämnar in till Röda Korset och Stadsmissionen så kommer det att sorteras här i Sverige. Det som Röda Korset bedömer inte kan säljas i Sverige exporteras till SOEX i Tyskland som sorterar det igen (kanske i Förenade Arabemiraten) och de kommer i sin tur att sälja ungefär 60 procent som second hand till tredje land, oftast Central Europa men även till afrikanska och asiatiska länder. Det som Stadsmissionen bedömer inte kan säljas här, kommer de att skicka med Myrorna för sortering i andra länder.

Av de grejer som inte säljs som second hand återvinns ungefär 35 procent. Men inte till nya textilfibrer utan främst till isolering och stoppning. Och det är ju mycket bättre än att det bränns, men det är ju inte nya paltor. Och alltså 1-2 procent återvinns till nya textila fibrer. En liten del av det insamlade materialet bränns också, det är främst mögliga grejer och kläder som bedöms innehålla farliga och hälsovådliga ämnen som vi inte vill ha in i återvinningsloopen.

Om du lämnar in grejer till H&M, KappAhl eller Hemtex så säljer de grejerna till SOEX som alltså sorterar i Tyskland och Förenade Arabemiraten. Ingen sortering sker här i Sverige och så lite som en procent kommer att bli nya kläder. Kläder du lämnar till Lindex kommer att sorteras och tas om hand av Myrorna som Lindex samarbetar med.

Vad som händer med de kläder som säljs utomlands och hur de påverkar världen råder det delade meningar om. Om ni som jag skulle orka läsa rapporten från Nordiska ministerrådet som försöker bena ut vad våra gamla kläder tar vägen och hur de påverkar skulle upptäcka att det är en komplex bild som framträder. Och att iden om hur våra second-hand kläder slår ut inhemsk produktion av kläder i Afrika inte riktigt stämmer. Eller jo, det kan mycket väl vara sant i vissa länder men det är ytterst förenklat och även typiskt att vi drar hela Afrika över en kam. Som om Afrika inte var en egen kontinent med 55 länder med olika förutsättningar.
africa-60570_1920Det rapporten visar är nämligen att second-handförsäljning av kläder från Europa har gynnat ekonomin i vissa länder och missgynnat andra. Flera länder har förbjudit import av second-handkläder och den inhemska produktionen har ändå avstannat. Och mycket talar för att det snarare är import av billiga nya kläder från Asien som konkurrerat ut inhemsk industri. Men rapporten visar också på att det är väldigt svårt att få reda på exakt var ens gamla tröja hamnar, att vägarna är låga och krångliga med många mellanhänder. Och att det behövs bättre kontroll och större transparens.

Men hur ska vi då tänka när vi står där framför våra överfulla garderober som behöver en utrensning? För det är ju bra att rensa ur garderoben för att få en överblick.

  1. Kolla i din bekantskapskrets om det är någon som vill ha/behöver dina utrensade kläder.
  2. Om det är kläder av hög kvalitet, sälj dem själv. Du kommer inte att bli rik men någon som verkligen vill ha dem kan köpa dem.
  3. Lämna kläderna till en välgörenhetsorganisation du litar på. Kanske vill du att de ska sortera i Sverige eller så gillar du det sociala arbetet de utför.
  4. Är det gammalt och trasigt (men rent) lämna det till en organisation eller klädkedja som tar emot sådant. För miljön är det bättre att det blir isolering än att det bränns.
  5. Sist det viktigaste. Fyll INTE det nya tomma utrymmet i garderoben med att köpa nytt.

Sedan behöver vi bli bättre på att handla second-hand här i Sverige. De flesta välgörenhetsorganisationer skulle gärna sälja allt de fick in här i Sverige, men det går i dagsläget inte.