Laga knapphål

IMG_2036-2Det är inte ovanligt att knapphål går sönder. Och det är ju inte konstigt då det är ett hårt slitage på dem. Därför tänkte jag visa hur du enkelt kan laga ditt slitna knapphål.

När det gäller trasiga kläder är det alltid bäst att laga så fort som möjligt. Ett litet hål eller en lätt nötning är enkelt att laga medan en stor reva är svår att få till en bra lagning på. Men jag ska vara ärlig jag lever i detta fall sällan som jag lär. Jag låter hålen bli så stora att hela hälen tittar ut eller revan i jackfodret plötsligt går hela vägen ner till rumpan.

Min vinterkappa har drabbats av  just slitage vid knapphålen. Nästan all tråd har helt enkelt slitits ut och snart kommer tyget att nötas sönder om jag inte gör något. Och den här gången tänkte jag vara förutseende och laga i tid.

Och det är relativt enkelt att laga knapphål (i alla fall om de inte blivit alltför slitna).

Du behöver:
Ett trasigt knapphål
Synål
Sysilke eller knappnålssilke

Sysilke eller knappnålssilke är sytråd gjord av silke eller syntetiskt silke och är lite tjockare än vanlig sytråd. Silke tål mer nötning än bomullstråd och det är det klokt att sy i något som håller när du ändå lägger ner mödan (polyestertråd tål också mer än bomull). Sysilke eller knappnålssilke finns också ofta att hitta på loppis på små fina spolar.

Runt det trasiga knapphålet lägger du en stödtråd. Den tråden syr du sedan runt. Då blir det extra starkt.
knapphålsstygn
Runt själva knapphålet syr du med knapphålsstygn (se bilden nedan). Det är stygn som är väldigt lika langettstygn men med en liten knut på varje. Knuten gör att det blir starkare och tål mer slitage.
knapphålsstygn

Det tar lite tid att laga knapphål eftersom det gäller att sy täta stygn. Men det är inte särskilt svårt och det är en bra syssla framför tv:n.
IMG_2039

Voila! Klart

Tänker du unna dig en ny tröja nu när veckan är slut?

sveriges_konsumenter_04_klar-inramning-1.1
När veckan känns lång eller vädret känns trist kanske vi unnar oss en ny billig tröja.

En tröja som innan den hamnat i butik gått genom en massa processer och olika händer. Någon har odlat bomullen (om det är ett bomullsplagg) spunnit tråden, vävt tyget, skurit ut mönstret och sedan är plagget sytt och det ofta av flera olika sömmerskor, ibland i olika länder. Är det billigare att sy fast fickor i ett annat land än det där sidosömmarna sys då skickas plaggen dit.

Och att plagget du har på dig är mer berest än du är högst troligt.

Många gånger arbetar människor i textilindustrin under usla förhållanden med långa dagar, påtvingad övertid, korta kontrakt och dåliga löner. Och just arbetsförhållanden är något vi borde prata mer om. Och dåliga arbetsförhållanden kommer ofta av att beställarna (de stora modeföretagen) lägger korta ordrar. Det gör att situationen blir oviss för fabriken då de inte vet vilka ordrar och inkomster de har några månader senare. Och det kommer naturligtvis att drabba dem som arbetar. Dels kommer de också att få korta kontrakt, men fabriken kommer heller inte att investera i till exempelvis toaletter eller fläktsystem. För så är det, om de inte vet vilka pengar de kan få in om fyra, sex eller tolv månader, då blir det svårt att göra några investeringar. En viktig åtgärd som de stora modeföretagen skulle kunna göra är alltså att skriva längre kontrakt med olika fabriker och sedan jobba tillsammans med dem för att stärka arbetsmiljön.

En annan åtgärd för att uppnå mål 8 av de globala målen, Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, är att arbeta för att alla i produktionskedja ska få levnadslön. Levnadslön är till skillnad från minimilön en lön som det går att leva på. En lön som ska täcka mat, husrum, sjukvård, skolgång för eventuella barn och ett litet sparande. Summan för vad som anses vara en levnadslön varierar från land till land och skiljer sig ibland i olika regioner inom landet, då det kan kosta olika att leva beroende på vilken region fabriken ligger. Idag har de flesta stora företag minimilön inskrivet i sina uppförandekoder. Men minimilön är ofta långt ifrån den summan någon skulle behöva för att leva drägligt.

Som exempel har jag Bangladesh, där H&M har en stor del av sin tillverkning. Där ligger minimilönen på mellan 35 – 45 % av vad levnadslönen är. En lön så långt ifrån vad som är skäligt gör att människor jobbar övertid och inte har möjlighet att varken bo eller leva anständigt. Samtidigt så unnar vi oss tröjan de sytt för att det regnar ute, ofta utan att ägna minsta tanke åt alla människor bakom den billiga prislappen.

Det finns kläder att köpa där människorna i produktion har fått en anständig lön och har drägliga arbetsförhållanden. Enklaste sättet att hitta sådana kläder är att köpa något som är GOTS eller Fairtrade-märkt (läs mer om textila märkningar). Fairtrade har ganska nyligen utökat sin märkning från att bara innefatta bomullsproduktion till att täcka in hela kedjan då är produkten märkt med Fairtrade textile standard. Annars är det alltid bra att fråga sitt favoritmärke om de tillämpar levnadslön.
gots-logo1

Globala målen – for dummies

sunrise-1756274_1920Vad är de globala målen? I mitt arbete – när jag medverkar på konferenser, seminarier eller annat – förutsätts det att ALLA inte bara hört talas om de globala målen utan också vet vad de innebär. Jag tänker vara fräck och påstå att det inte ser ut så och att det är dumt att förutsätta att folk har koll på de globala målen. Och när jag frågat runt lite i min relativt ”medvetna” krets så visar det sig att de flesta inte alls har koll (och jag förstår dem).

Min organisation Sveriges Konsumenter har fått i uppdrag att sprida de globala målen. Och det gör vi genom ett samarbete med Ellen Ekman/Lilla Berlin som ritat seriestrippar på temat, som gör att vi på ett lättsammare sätt kan sprida kunskapen.
sveriges_konsumenter_01_klar-inramning.1.1 kopia
Men vad är då de globala målen? Jo, 2015 tog FN fram 17 globala mål för att världen ska ha en hållbar utveckling. De kallas de Globala Målen 2030 och genomförandet kallas ofta Agenda 2030. Alltså är Globala Målen och Agenda 2030 typ samma sak. Och meningen är att målen ska vara uppfyllda 2030.

Med hjälp av de globala målen ska extrem fattigdom avskaffas, ojämlikheten minska, fred och rättvisa främjas och klimatkrisen lösas. Mycket ambitiösa, och väldigt bra saker alltså. För att dessa bra grejer ska hända har 17 olika mål satts upp och varje mål är inte bara ambitiöst och stort, det beskrivs också extremt komplicerat.

Jag som äter myndighetstexter till frukost förvånas över hur något som ska spridas till ALLA och som är viktigt att ALLA kan ta del av är så krångligt skrivet. Smaka bara på den här meningen:

Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning.

Och sedan tänker du att det är en mening av ytterligare 25 i samma anda, till bara ett av målen och att de är lika krångliga allihop (även om just denna mening inte innehåller varken derivat eller ekvivalent). Jag vill ju hellre rosta en macka och kolla på ett avsnitt av the Bachelor istället för att läsa vidare.

Men det har jag inte gjort, istället gjorde jag en sammanfattning. Som naturligtvis inte innefattar allt men där jag lyft ut det jag tycker är viktigast. För om ALLA ska få koll på målen och förstå varför de är bra och hur de kan hjälpa till att uppnå målen kan vi inte använda jättemycket krånglig text. (Sedan får ni gärna läsa mer exakt vad alla mål innebär här).

Här är målen sammanfattade, förkortade och vissa grejer har jag faktiskt struntat i att ta med. Under sex av målen får ni också en bonus i form av vad ni kan göra själv.

  • MÅL 1
    Ingen fattigdom
    Extrem fattigdom ska avskaffas och de som idag lever i fattigdom enligt nationella kriterier ska halveras. De fattigas utsatthet vid miljöförändringar och naturkatastofer ska minskas.
  • MÅL 2
    Ingen hunger
    Avskaffa undernäring. Garantera att alla människor har tillgång till säker och näringsrik mat. Främja ett hållbart system för jordbruk och matproduktion.
  • MÅL 3
    Hälsa och välbefinnande
    Stärka alla länders hantering av globala och nationella hälsorisker. Minska mödra- och spädbarnsdödligheten globalt. Utrota epidemier av AIDS, tuberkulos och malaria. Stödja forskning och utveckling av vaccin och läkemedel mot sjukdomar som främst drabbar fattiga länder.
  • MÅL 4
    God utbildning för alla
    Se till att alla barn får en avgiftsfri och god grund- och gymnasieutbildning. Alla barn ska ha tillgång till en bra förskola som ger omsorg och förbereder dem för grundskolan. Alla ungdomar ska lära sig läsa, skriva och räkna. Skillnader mellan kön inom utbildningsområden ska försvinna.
  • MÅL 5
    Jämställdhet
    Avskaffa all form av diskriminering av kvinnor och flickor i hela världen. Avskaffa alla former av våld och sexuellt utnyttjande av flickor och kvinnor. Avskaffa sedvänjor som barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning. Ge kvinnor möjlighet att delta i det politiska, ekonomiska och offentliga livet.
  • MÅL 6
    Rent vatten och sanitet
    Tillgång till säkert och inte för dyrt dricksvatten för alla människor. Ingen ska behöva gå på toaletten utomhus. Vattenkvaliteten ska förbättras och farliga utsläpp förhindras. Orenat avloppsvatten ska halveras och återvinning av vatten ska öka.
  • MÅL 7
    Hållbar energi för alla
    Se till att alla har tillgång till moderna och ekonomiskt överkomliga energikällor. Öka andelen förnybar energi globalt. Fördubbla takten av energieffektiviseringen.
  • MÅL 8
    Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
    Skydda och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetare. Avskaffa tvångsarbete, slaveri och människohandel. Avskaffa alla former av barnarbete senast 2025. Bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring.

Det här kan du göra:
Handla från företag som har koll i sina leverantörsled. Fråga företagen hur de tar hand om sina anställda. Välj GOTS- eller Fairtrade-märkt när du handlar kläder och textil.

  • MÅL 9
    Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
    Bygga hållbar och motståndskraftig infrastruktur som alla har möjlighet att ta del av. Rusa upp och anpassa industrin för att göra den hållbar med effektivare resursanvändning och miljövänlig teknik. Öka tillgången till informations- och kommunikationsteknik och internet till de minst utvecklade länderna senast 2020.
  • Mål 10
    Minskad ojämlikhet
    Alla ska vara inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. Oavsett ålder, kön, ursprung, etnicitet, religion, funktionsnedsättning eller ekonomisk ställning. Avskaffa diskriminerande lagstiftning.
  • MÅL 11
    Hållbara städer och samhällen
    Alla ska ha tillgång till säkra och fullgoda bostäder till en rimlig summa. Slumområden ska rustas upp. Tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättrad trafiksäkerhet och utökad kollektivtrafik. Minska städernas negativa miljöpåverkan och förbättra luftkvaliteten.

Det här kan du göra:
Cykla, promenera eller åk kollektivt. Om du behöver ta bilen gör det tillsammans, samåk till jobb och skola.

  •  MÅL 12
    Hållbar konsumtion och produktion
    Alla länder tar ansvar för en hållbar konsumtion och produktion med ett särskilt ansvar på de länder som kommit långt i sin utveckling. Se till att människor har tillräcklig information och kunskap för att kunna fatta hållbara val.
    Halvera matsvinnet längs hela livsmedelskedjan. Uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och avfall. Minska mängden avfall.

Det här kan du göra:
Köp mindre. Återanvänd. Återvinn. Släng inte mat – gör en smarrig matlåda.

  • MÅL 13
    Bekämpa klimatförändringen
    Åtgärder för att minska koldioxidutsläppen ska ingå i all planering och politik. Öka medvetenheten och förbered samhället för klimatförändringar.

Det här kan du göra:
Cykla, gå eller åk kollektivt. Flyg inte. Handla inte en massa onödiga prylar. Ät mer vegetarisk. Och SKRIK, våra makthavare och näringslivet har det största ansvaret för att minska koldioxidutsläppen.

  • MÅL 14
    Hav och marina resurser
    Minska alla föroreningar i haven. Skydda kustnära ekosystem. Stoppa överfisket och återställa fiskbestånd. Förbjuda fiskesubventioner som bidrar till överfiske och olaglig fiske.

Det här kan du göra:
Ät inte rödlistad fisk. Släng inte skräp i naturen, det hamnar ofta i våra sjöar och hav. Plocka upp skräp som du ser.
Här en instruktionsfilm på ämnet:

 

  • MÅL 15
    Ekosystem och biologisk mångfald
    Stoppa avskogningen och öka återbeskogningen i hela världen. Bekämpa ökenspridningen. Skydda och förebygga utrotningen av utrotningshotade arter. Stoppa tjuvjakt och handel med skyddade djur och växter.

Det här kan du göra:
Köp och ät inte djur som är utrotningshotade, till exempel ål. Undvik palmolja. Köp inte produkter av tropiskt trä.

  • MÅL 16
    Fredliga och inkluderande samhällen
    Minska alla former av våld och dödligt våld. Stoppa övergrepp, utnyttjande och alla former av våld eller tortyr mot barn. Stärka rättssäkerheten för alla. Alla ska senast 2030 ha en juridisk identitet. Minska alla former av korruption och mutor. Bekämpa organiserad brottslighet.
  • MÅL 17
    Genomförande och globalt partnerskap
    För att målen ska kunna uppfyllas behövs ett starkt globalt engagemang.
    Stärka staters möjlighet att ta upp skatter och andra intäkter. Öka stödet till utvecklingsländer så att de kan uppnå målen för hållbar utveckling. De mer utvecklade länderna ska främja och hjälpa till att utveckla miljövänlig teknik till de länder som inte är lika långt utvecklade. Föra en samstämmig politik för hållbar utveckling.

Så där det var alla mål, pust!

Sedan förstår jag varför målen innefattar så mycket och att det handlar om att en massa kockar ska vara nöjda med soppan och att skålen därför blir väldigt stor. Men en vanlig person har oftast varken tid eller lust att läsa saker som får Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt att framstå som lättsmält.

Finalisterna till Blåslampan utsedda

finalister2017_collage_webbFör lite drygt en månad sedan uppmanade jag er att nominera årets konsumethjälte. Nu har vår jury utsett fyra värdiga finalister bland era nomineringar.

Det blev:

Här kan du läsa motiveringarna. Vem som vinner får ni veta på morgonen den 29:e november.

 

Varför tovar sig inte all ull?

ullkläderDet händer att ylletröjan följer med annan smutstvätt in i tvättmaskinen och kommer ut liten som en docktröja och hård som en sko. Och så är det – ull krymper och tovar sig vid hög temperatur och bearbetning.

Men det händer också att en ylletröja slinker med i sextiotvätten och kommer ut i samma storlek bara lite renare. Hur kan det komma sig? Ull är väl ull och borde bete sig likadant, eller?

När jag läser i mina träningsplagg av ull står det att de kan tvättas i 40° och även om jag inte tvättar dem särskilt ofta så är det i en helt vanlig 40°- tvätt ihop med annat smuts de körs när det händer. Och de kommer ut i samma storlek de åkte in. Men om (när) mina barns kofta hamnar i samma tvätt kommer den ut fyra storlekar mindre.

 

Och det är skillnad på ull och ull (nu lämnar vi all skillnad på olika djur och får därhän). Mycket av den ull vi handlar i vanliga butiker är nämligen behandlad. Den har gått genom en process som kallas superwash vilket gör att fibrerna inte hakar i varandra när de snurrar runt i maskinen och plagget kommer alltså inte att krympa.

Det finns två sätt att superwashbehandla, det ena innebär att ullen doppas i klor som fräter bort de yttersta hakarna på ullfibern. Det andra är att doppa själva fibern i en plastlösning som lägger sig som en skyddande hinna. Ofta används båda behandlingarna. Och dessa behandling har en ganska stor miljöpåverkan. Det går åt en hel del energi och vatten förutom att klorbehandling i sig inte är särskilt miljövänligt, men som alltid handlar det om hur kloret används och hur bra rening det är.

Alla behandlade plagg har nödvändigtvis inte gått genom dessa behandlingar, det finns nämligen en miljömässigt bättre behandling som ger samma resultat. Den heter EXP 4.0 och är en process som är godkänd av GOTS och Bluesign. Den innefattar inte klor och det går åt mindre vatten.
EXP_4

När ull genomgår en superwashbehandling försvinner en del av ullens naturliga egenskaper. Till exempel:

  • Förmågan ull har att tova eller filta sig (att ta bort den egenskapen är syftet med behandlingen).
  • Obehandlad ull vill gärna tillbaka i ursprungsform vilket innebär att en tröja som bara ligger i garderoben kan återfå sin form. Den elasticiteten försämras hos superwashbehandlade produkter som riskerar att tappa form på ett annat sätt.
  • Förmågan att ta upp fukt försämras något.
  • Och även de naturligt rengörande egenskaperna blir lite sämre.

Om ett plagg består av obehandlad eller superwashbehandlad ull kan du oftast läsa dig till. De flesta märken som använder sig av obehandlad ull är noggranna med att skriva ut det. Och om det inte står något är det oftast behandlad ull och de stora kedjornas ylleplagg är nästan uteslutande behandlade. Ibland händer det också att det står att ullen är superwashbehandlad. Men om det är en kofta som någon stickat till dig får du fråga eller ta det säkra före det osäkra och tvätta som att det är obehandlat.

Men jag ska vara ärlig, jag är glad att det finns ylleplagg som är behandlade. För även om det ur ett miljöperspektiv är bättre med obehandlad ull så har jag inte oceaner av tid och mina barn är ena riktiga kladd- och kissmonster. Så ibland är det väldigt skönt att bara kunna slänga in allt i maskinen för att två timmar senare kasta upp på strecket (ja, jag vet att plantorkning är bäst). Men om superwashbehandlade grejer klarar torktumling har jag ingen aning, det får någon med tillgång till torktumlare och som inte är rädd om sina ylleplagg testa.

Och vill du veta hur just ditt favoritmärke behandlar ullen, så fråga. Att fråga är nämligen alltid bra, dels kan du få ett svar du är nöjd med men alldeles oavsett så visar du att du är intresserad och kanske får företaget att ändra sig i framtiden. Själv har jag precis slängt iväg frågan om just superwashbehandling till ett av mina favoritmärken, vi får se vad de svarar.

PS. Det är bearbetning som är huvudorsaken till att ull tovar sig. Om ett obehandlat ylleplagg ligger stilla i varmt vatten kommer det inte att krympa.