Rensa garderoben – en smart guide

cabinet-1853504_1920I Sverige handlar vi i genomsnitt cirka 10 kg nya kläder varje år (och runt 3 kilo hemtextilier). Våra garderober håller på att svämma över. Ändå står många på morgonen och känner att de inte har något att ha på sig.

För att slippa köpa nytt och på det sättet spara både pengar och miljö är det bra att ha koll på sin garderob. För att få det har vi i Sveriges Konsumenters projekt Stilmedveten tagit fram fem ”lektioner” som guidar dig till hur du skapar ordning i garderoben.

Nu har jag ganska bra koll på mina kläder och brukar oftast välja kläder utifrån att snor-och vällingfläckar inte ska synas så väl. Men jag ska ändå göra en inventering och då är kartläggningen nedan till hjälp. Bra att passa på nu när vintern lider mot sitt slut och en ny klädsäsong tar vid.

Om det visar sig att något plagg inte används som det ska tänker jag byta in det på klädbyte den 1:a april. Då anordnas det nämligen en massa klädbyten runt om i Sverige.
Skärmavbild 2017-03-22 kl. 20.28.30

Efter att ha gått genom mina plagg så inser jag att anledningen till att jag har så många plagg i garderoben är nostalgi. Mammas gamla blus, kjolen jag fick av en vän, den hemmasydda klänningen min bekant hade på sin examen och så vidare. Så min inventering blev mer som att läsa gamla dagboksanteckningar. Många minnen och många plagg som det känns omöjligt att slita sig från.

Men jag lyckades hitta ett par jeans som jag inte känner något för. Som jag inte använder fast de är i rätt storlek och som är i så pass bra skick att någon annan kan ha glädje av dem.

Och att tillskansa sig nya kläder genom byte är bra både för miljön och för plånboken. Enligt en ny avhandling från Chalmers så står produktionen av ett plagg för 70% av ett plaggs hela miljöpåverkan. Det bästa vi kan göra utifrån ett miljöperspektiv är alltså att ta hand om våra kläder och använda dem länge eller ge den möjligheten till någon annan.

Jag kommer att gå på klädbyte på Regionmuseet i Kristianstad. Där är jag nämligen för att inviga vår utställning Stilmedveten. Om ni har vägarna förbi kom gärna och titta.

OBS: om du följer vår kartläggning och hamnar på återvinn så finns det bättre alternativ än soptunnan. Vissa välgörenhetsorganisationer tar även emot trasiga textilier och så finns det möjlighet att lämna in till butik. För dig som vill läsa mer vad som händer med plaggen vid återvinning så har jag grävt i det här och här.

 

Polyester – ett plastmaterial

oil-platform-484859_1920De flesta av oss vet att bomull kommer från en buske och ull från får. Att syntetmaterial är olika former av plast och kommer från olja har många sämre koll på. Ändå är mer än 50% av alla plagg som tillverkas i världen av syntetmaterial (Sverige ca 30%). Det vanligaste syntetmaterialet är polyester.

Polyester och andra syntetmaterial är riktiga miljöbovar. Och det största problemet ligger i att råvaran är olja vilket medför stora koldioxidutsläpp och utsläpp av tungmetaller i samband med utvinning. Energiåtgången för en t-shirt i polyester är ungefär tre gånger så hög som för en dito i bomull.  I genomsnitt kräver en t-shirt i polyester 5.5 kg co2 vid tillverkning.  Men inte bara råvaran påverkar miljön spinning, vävning och färgning påverkar också miljön negativt.

Den uppmärksamme har säkert sett att det finns återvunnen polyester på marknaden. Ur ett miljöperspektiv är det mycket bättre än ny polyester och vid tillverkning går det åt ca 70% mindre koldioxid. Tyvärr är det bara ca 8% av polyestern som tillverkas av återvunnet material. Men om du vill handla syntetmaterial försök hitta återvunnen. Vanligast är att återvunnen polyester är tillverkad av gamla PET-flaskor.
plastic-bottles-115071_1920Alla plagg oavsett om de är gjorda i naturmaterial eller av syntet nöts när de tvättas och släpper ut små partiklar med sköljvattnet. Och här är syntetmaterialen riktigt dåliga eftersom deras småpartiklar består av mikroplaster. Mikroplaster som inte reningsverken klarar av att ta hand om och som istället spolas ut i våra hav, sjöar och vattendrag. Dessa partiklar äts sedan upp av djurplankton som i sin tur äts upp av fiskar och vips har vi en massa plast i kretsloppet.

Att polyester är dåligt för miljön innebär däremot inte att det är finns någon forskning eller belägg för att polyester skulle vara farligt att ha på sig. Däremot är det inte ovanligt att polyester och andra syntetmaterial färgats med dispersionsfärger och det är något som kan orsaka allergiska besvär.

Men varför är då polyester och annan syntet så vanligt? Syntetmaterial är billigt att framställa, vilket dessvärre beror på att olja är för billigt. Men det finns fler anledningar och det är de positiva egenskaper materialen har. Polyester är lätt att tvätta, och torkar snabbt. Eftersom det är en av människa skapad fiber så är den oändligt lång vilket gör att den är stark. Ett par sockor i 100% ull kommer att slitas på tå och häl relativt fort men blandas det i några procent syntetmaterial så kommer sockan hålla längre. Och jag tror vi alla har minst ett par strumpor där några tappra nakna trådar är det enda som håller ihop hälen och dessa trådar är i något syntetmaterial för bomull och ull nöts mycket fortare.
holes-111797_1920Fler syntetmaterial:
Akryl, elastan (handelsnamn Lycra och Spandex), polyamid (handelsnamn Nylon), polyeten, modakryl.

PS: Använd inte blekmedel när du tvättar syntetmaterial. Syntetmaterial är oftast färgade vita så blekmedel riskerar att plaggen bli grådaskiga.