Var är tröjan tillverkad?

En av  de vanligaste frågorna jag får i mitt arbete är om ursprungsmärkning på kläder. Oftast är det mer ett konstaterande än en fråga.

-Visst måste det stå tillverkningsland på kläder?

Svaret är nej. Tidigare fanns det krav på det i Sverige, men i början av 90-talet togs faktiskt lagen om ursprungsmärkning på kläder bort. Detta gäller inom hela EU. Alltså inga krav på tillverkningsland.

Ändå finns Made in, Hecho en, tillverkat i, och så vidare att hitta i en massa plagg. Det är för att producenterna verkar på en global marknad och i länder som USA, Kanada, Kina och Japan är det krav på tillverkningsland.

Att märka en vara med tillverkningsland är inte helt enkelt. Textilindustrin är stor och ofta går ett plagg genom många länder och händer innan de hamnar i butik. Bomullen kan odlas i ett land, spinnas i ett annat, vävas i ett tredje, färgas i ett fjärde, klippas till i ett femte och sys i ett sjätte. Sedan kommer detaljer som dragkedjor, knappar och nitar ofta från olika ställen. Och jag vet att ett lagförslag på ursprungsmärkning av textilier har varit uppe i EU-parlamentet. Men exakt hur en sådan märkning skulle utformas tvistas det om. Är det landet där sista sömmen görs som är ursprungsland? Är det landet råvaran kommer från? Är det landet där flest delar i processen görs? Eller ska alla delar och länder redovisas?

Idag är produktionskedjan för textilier höljd i dunkel och även om det för producenter skulle vara svårt att redovisa för alla delar är en större transparens önskvärd. Jag vill till exempel veta om bomullen i ett plagg kommer från Turkmenistan. Då skulle jag absolut inte köpa produkten och höra av mig till företaget i fråga. Turkmenistan är nämligen en diktatur och rankas som ett av världens minst fria länder. Det är ett land där befolkningen, även barn, tvingas plocka bomull åt regimen annars riskerar familjerna att förlora sina jobb. Det är bomull jag inte vill ha mot min kropp.

Kontorsgarderoben

Vissa dagar går det sämre än andra. Som när jag sprungit till jobbet och matlådan läckt ut på alla mina kläder och en dag i vitlöksluktande blöta byxor eller byxlös är att välja på. Eller när det är möte på ett departement (som jag glömt bort) och jag står där i noppig luvtröja.

På mitt jobb erbjuds räddningen när dessa situationer uppstår. Vi har nämligen en kontorsgarderob. Alltså kläder vi får låna antingen i desperation (oftast i mitt fall) eller bara för att uppdatera den egna garderoben för en tid.

Vi har själva lämnat in grejer och har ett register där vi skriver in vad vi lämnar in och lånar.

I ett skåp har vi också sybehör, extraknappar och skovård. För att vi ska kunna putsa upp skorna och sy i knappen innan det viktiga mötet. Skåpet innehåller också nödtamponger, något alla arbetsplatser borde ha.

Vill du skapa en skapa en garderob på din arbetsplats så är det ganska enkelt. Någonstans att hänga upp grejer, ett register för prylar och en lista för utlån. Också folk som lämnar in saker och lånar.

Butikernas egna ”miljömärkningar”

Många stora mode-och klädföretag har förstått att kunderna efterfrågar material som är bättre ur ett miljöperpektiv. Därför har många egna märkningar för att underlätta för kund att göra hållbara val. Exempel på butikers egna märkningar är: Åhlens Bra val!, HMs Consious, Stadiums Supportimg earth m.fl. Och det är på pappret bra. En stor grön lapp som syns även för den minst kunnige.

Häromdagen handlade min sambo kläder på Åhlens. Han kan en del om textil, men är inte lika noggrann som jag och han tyckte det var perfekt med de gröna lapparna, eftersom han inte vill få skäll när han kommer hem. Och han hittade en fin tröja till 3-åringen med grön lapp som han köpte. Tröjan bestod till 60 % av ekologisk bomull och 40 % polyester. Och visst bomullen bör betraktas som ett bättre val, men jungfrulig polyester är det INTE. Så jag gav mig på att läsa hur Åhlens själva definierar Bra val. Det visade sig då att det räcker med att en vara till 50 % består av ett hållbart material, exempelvis återvunnet eller ekologiskt. Så i princip kan en produkt till hälften består av isbjörnspäls och till hälften av återvunnen polyester och då få en grön lapp. Något som inte gör Åhlens unikt de andra har ungefär lika tandlösa definitioner.
Det här blir enligt mig förvirrande för konsument, någon luras faktiskt att tro att en vara innehållande 50 % ohållbartmaterial är just hållbar.Och så här är det med företagens egna märkningar. Det är just deras egna och det är deras definitioner som bestämmer. Butikens egen märkning lurade min sambo och det lurar säkerligen många fler. Det är därför vi bör efterfråga tredjepartscertifieringar. Som exempelvis GOTS eller Fair trade. För vi är många som vill göra bättre val och som vill styra utvecklingen åt rätt håll med våra plånböcker.

Sedan är det ju bra att företagen har förstått att kunder efterfrågar schysstare produkter och 50 % ekologisk bomull är bättre än inget. Och dessa företag är lite bättre och försöker mer är exempelvis Dressman och JC, där det inte finns en rad om hållbarhet. Men metoden skaver.

Läs gärna mer om olika tredjepartsmärkningar  för textil i vår märkningsguide här.