Rengör dina mattor i snön

tvätta,rya

Passa på att rengöra dina ullmattor. Billigt och miljövänligt.

Termometern visar på minus även här i södern (Stockholm är ur ett norrlandsperspektiv södern) så det gäller att passa på. Inte bara att dra ut ungarna och åka pulka utan även att tvätta sina ullmattor. Kasta ut dem i snön bara. Ös på snö eller dra runt dem i närmsta snöhög (gäller både mattor och ungar). Sedan är det bara att ruska bort snön och mattan är som ny.

Det är nästan som magi. Mattan luktar så gott efteråt,  färgerna kommer fram och luggen reser sig. På bilden har jag kastat ut en sydd rya från 50-talet som jag sedan drog runt med luggen nedåt. Även fårfällen fick sig en tur i snön.
tvätta,fårfällRejäl kyla är också bra mot skadedjur och odjur som pälsängrar dör av kyla. Så om du har problem med dessa så försök hänga ut så mycket som möjligt.

PS: Passa också på att frosta av frysen, om du inte äger en självavfrostande.

Handgjort vs maskin

cotton-1129537_1920Det finns inga virkmaskiner. Det betyder att allt virkat du köper är gjort av ett par människohänder. Och visst låter det fint när något är handgjort. Så fint att företag använder det som säljargument: handbroderad spets, handvirkade korgar, handsydda knapphål. Och virkade produkter och andra handgjorda saker hittar vi hos princip alla stora kedjor både inom inredning och kläder.

Alla som någon gång testat att virka, vet att det tar tid. Hur duktig man än är tar det tid att få ihop den simplaste grytlapp. Därför vill jag att vi ska fundera en gång till när något är virkat eller saluförs som handgjort.

Många av de filtar som virkats eller de detaljer som handbroderas på plagg har tillverkas i hemmen. Alltså inte på fabriker. Och det låter ju fint och pittoreskt, framför mig ser jag en liten tant som sitter i solen utanför sitt hus med lekande barn på gården. Så ser det oftast inte ut. Att utföra kontroller av förhållandena vid hemarbete är svårt och är därför i det närmaste obefintliga. Många hemarbetare är mycket fattiga, lever under svåra förhållanden och väldigt få är anslutna till något fackförbund. När produkter tillverkas i hemmen finns heller ingen kontroll av barnarbete varför det tros vara mycket mer vanligt än i fabriker.
people-443712_1280Fabriker är ofta bullriga, med dåliga arbetsförhållanden och låga löner. Men de som arbetar i fabrikerna får oftast minimilön, en lön som det kanske inte går att leva på men ändå ett minimum enligt landets lagar. När det kommer till arbete som lejs ut i hemmen är lönerna vanligtvis sämre än minimilön. Och hemarbetarna, som i ännu lägre utsträckning än fabriksarbetare är anslutna till fackförbund, går med på extremt dåliga ersättningar då konkurrensen om jobb är hård – inte sällan är det svårt att få betalt alls.

Jag vurmar för det handgjorda och älskar välgjort hantverk och tycker att de som utför dessa arbeten ska få betalt. Så när du står där i varuhuset med en virkad korg för 29 kr vill jag att du ställer dig frågan: Kan den som gjort detta ha fått rimligt betalt? Och jag tycker att du kan fråga i butiken, var och hur produkten har tillverkats.

Det finns många mindre importörer som har bra kontakt med duktiga hantverkare i låglöneländer där produktionskedjan är kort, transparent och hantverkaren får vettigt betalt. De butiker som saluför produkter med koll på hantverkare och villkor brukar veta detta, och inte sällan finns det dokumentation med bilder och adresser till hantverkare vilket man då som kund kan ta del av. Vilket jag tycker är ett mycket starkare försäljningsargument än enbart handgjort.  

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
(Den skeptiske googlade kanske lite snabbt på virkmaskin och vill göra en invändning att det visst finns. Och, ja det finns maskiner som kallas virkmaskiner, de tillverkar något som kallas för varptrikå och alltså inte den teknik som kallas virkning. Stickmaskinen däremot är riktigt gammal och uppfanns redan 1589.)

Välkomnar ett nytt textilår med nya affärsidéer och möjligheter

fireworks-661654_1920Det har rullat ut ett gammalt år och in ett nytt. Min summering av 2015 ska jag försöka hålla till textila framsteg och nyheter. Likaså min spaning in i 2016.

Under 2015 hände det en hel del positivt på textilområdet.

Under 2016 ser jag framemot att:

  • Ta del av Naturvårdsverkets rapport om hur textilier i avfallsledet ska behandlas. Jag hoppas på ett förslag som innebär producentansvar och sedan är det upp till politiken att förverkliga förslaget.
    scrap-166495_1920
  • Att fler ”alternativa” sätt att konsumera kläder och textilier poppar upp.
  • Att fler textila material kommer ut på marknaden.
  • Att vi konsumenter får bättre och tydligare märkningar som går att förlita sig på. Där ser jag framemot Fairtrades arbete med att utöka sin märkning att gälla fler led än bara bomullsodlingen. Och även att vi från Stilmedveten släpper vår textila märkningsguide under början av året.
  • Jag hoppas också på att de sociala frågorna, alltså hur arbetsvillkor och lönesituationen ser ut för de som arbetar inom textilindustrin, kommer upp på agendan. Men till det sätter jag inget större hopp. Jag tycker inte att branschen, med några få undantag,  jobbar aktivt med dessa frågor.