Nu ska vi prata mens

tampon-495739_1920Det känns inte lika tabubelagt att prata om mens längre. När min mensdebuten var aktuell för ca 25-30 år sedan var mens något bara retsamma killarna skrek om, om någon tjej inte ville vara med på gymnastiken eller var ledsen på rasten. Förmodligen beror det till största del på att jag blivit äldre och inte bryr mig om retsamma småkillar längre, ej heller om gubbar som försöker göra sig lustiga genom att påstå att någon har mens om denna är lite argare än den rådande kvinnonormen bjuder. Men jag tror också att det blivit lite öppnare.

Vanligaste mensskydden är tamponger och bindor. Och en kvinna använder i genomsnitt 11 000 tamponger under sitt liv. Jag har alltid trott att tamponger består av bomull, det ser ju ut som hoppressad bomull. Jag har på senare tid lärt mig att många tamponger är tillverkade av rayon (alltså cellulosa) och bomull tillsammans. Massan bleks och en oönskad bieffekt vid blekningen är rester av dioxiner och furaner (mycket farliga miljögifter). Bomull i sig är heller ej oproblematisk då konventionellt odlad bomull kräver enorma mängder kemikalier vars rester kan finnas i slutprodukt. Och små halter av dioxiner har också hittats i tamponger.

I en studie som publicerades i dagarna, gjord i Argentina, visade det sig att 85% av alla testade tamponger innehöll glyphosater (det verksamma medlet i Roundup). Fast här i Sverige har vi ju jättebra koll eller?

Jag trodde att mensskydd rådde under samma kontroller som plåster, kondomer och bandage men tji fick jag. Ingen myndighet har tillsynsansvar över vilka kemikalier som finns i tamponger och bindor. Det pågår alltså fri kemikalieprövning i våra underliv.

Vad kan vi menstruerande då göra själva?

  • Menskopp. Vi kan byta ut bindor och tamponger mot menskopp. Något jag inte provat men som gillas av många. Jag har dock läst att det gäller att se upp med i vilket material och var menskoppen är tillverkad. Vi vill ju inte byta en kemikalietampong mot en kemikaliekopp. Inte heller här finns det ju någon tillsyn.
  • Tygbindor. Vi kan använda tygbindor som vi tvättar och använder många gånger.
  • Naturtampong-svamptampong. Är en natursvamp som används som en tampong.
  • Lita till märkningar. Det finns miljömärkta mensskydd tillverkade av ekologiskt odlad bomull på marknaden. Här kan du läsa mer om märkningar.

natural-sponge-232368_1920Och kom ihåg att tamponger aldrig ska spolas ner i toaletten, det gillas inte av våra reningsverk.

 

5 thoughts on “Nu ska vi prata mens

  1. Ping: Lästips | Ekomamma i stan

  2. Hej!
    Superbra inlägg!
    Jag vet inte om du hörde inslaget i P1:s Plånboken häromdagen som handlade om just kemikalier i mensskydd (se länk nedan). Förutom att de berättar vad tamponger och bindor KAN innehålla så säger de att menskoppar i plast bör kontrolleras men att silikon klassas som säkert.
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2778&artikel=6385858
    Mycket bra skrivet än en gång!
    PS hur ironiskt är det inte att jag tillverkar ett av de överlägset miljövänligaste mensskydden (menskopp i silikon gjord i Sverige) men kan omöjligt få en miljömärkning?
    Hälsningar
    Lisa Perby

    Gilla

    • Hej Lisa. Tack för feedback, du kan ju jättemycket om menskoppar (vilket inte jag kan) och jag blir glad av all ny kunskap jag kan få. Och ja det blir lite ironiskt, men jag tänker också att om ämnet kommer upp på agendan så kommer fler se fördelar med menskopp men också se över i vilket material samt vart menskoppen är tillverkad. Kunskapen på området kommer att öka, tror jag.
      Jag hörde absolut inlägget i P1 (medverkade även en kortis).

      Hälsningar Anna-Lisa

      Gilla

      • Hej!

        Jag insåg när jag hade skickat iväg den kommentaren att det förmodligen var dig jag precis hade lyssnat till, ber om ursäkt! Väldig bra inslag som sagt!

        Jag skulle hemskt gärna vilja komma i kontakt med dig över telefon om det är möjligt. Jag har lite frågor som du kanske kan hjälpa mig att svara på. Du besitter kompetens inom helt andra områden än vad jag gör och för att lyfta de här frågorna högre behöver jag lite mer kött på benen.

        Skulle det vara ok?

        I så fall, maila mig på info@menskopp.se så utbyter vi kontaktinfo där, gissar på att det här hamnar inne på bloggen nämligen 😉

        Med vänlig hälsning
        Lisa Perby

        Gilla

  3. Menskopp kan vara tricksigt. Jag blev rekommenderad menskopp då det ska vara bra vid återkommande svampinfektioner och annat men jag blev värre på alla sätt vid användandet av menskopp, både infektioner samt bakterierubbningar. Den glider långt in och man måste föra in hela sin hand (ja, alla fingrar) för att kunna få ut den. Vilket irriterar hela min slida och i synnerhet öppningen som ofta redan är svullen och irriterad, i synnerhet vid infektion. Lite skillnad på att använda ett finger vid införandet av en tampong och sedan dra i ett snöre när man tar ut den. Mer hygieniskt också med tampong. Den används en gång och kastas. Man kan ta ut den på offentlig toalett bara genom att dra i ett snöre. Ta ut en menskopp på annat ställe än hemma gör jag aldrig. Likadant kan man dränka in en tampong med t.ex. filmjölk för att lindra klåda, det går inte med en menskopp.

    Så menskopp är säkert jättebra om man inte har några som helst underlivsproblem.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s