Slipp noppor!

IMG_7397[1]Inte så skojigt när tröjan får noppor. Noppor kommer när textilfibern bryts och lämnar ifrån sig en del som sedan samlas och blir till en liten boll.

Och det här med noppor är svårt. Det är svårt att i affären veta vilket material som kommer att noppa sig eller inte. Men även om det är svårt att köpa sig en garanterat noppfri-tröja så går det att minska risken.

  • Undvik att köpa blandmaterial. Vissa material passar helt enkelt inte ihop. Det kan nästan bli så att plagget sorterar sig själv, med mycket noppor som följd. Och desto fler material i ett plagg desto större risk för att det noppar sig.
  • Välj naturmaterial. Syntet noppar sig generellt mer.
  • Ju längre textilfibern är desto mindre risk för noppor. Det finns plagg tillverkade av kammad ull. Det betyder att de korta fibrerna är bortkammade och kvar är de långa. Men smakar det så kostar det och dessa produkter blir ganska dyra.
  • Följ tvättråden – ull ska t.ex. alltid tvättas på ullprogrammet eller för hand och får inte centrifigueras hårt. (Även om ylleplagg allra helst ska vädras ute en fuktig dag, som jag skrivit om i ett tidigare inlägg).
  • Vissa material noppar sig nästan alltid. Akryl är ett sådant. Så strunta i att köpa plagg av akryl.

Om du har en tröja som fått noppor så återstår att plocka eller skära bort dem. Är det stora noppor går det att plocka för hand, mindre kan man skära bort med rakblad eller rakhyvel. Sedan finns det noppmaskiner eller noppkammar att köpa.
Noppa med hjälp av en noppmaskin

Jag vill absolut inte ha fler konstiga apparater så en noppmaskin kommer inte in i mitt hem, men jag har kollegor som prisar apparaten. Själv tycker jag att den fungerar sådär, vilket kanske beror på att de noppiga plagg jag äger har ganska stora noppor. Samtidigt kanske det skulle vara en poäng med att ha en kontors-nopp-apparat?

Oeko-tex är inte en miljömärkning

Skärmavbild 2015-05-21 kl. 10.59.28Ibland frågar jag i butiken när jag tänkt handla något om de har något alternativ som är ekologiskt eller bättre för miljön. Inte alltför sällan kommer personalen då dragandes med en produkt märkt med Oeko-tex (öko-tex). Det är INTE en miljömärkning.

Är det då en dålig märkning? Det tycker jag inte. Det är en bra märkning sett till kemikalier. Oeko-tex garanterar att produkten är fri från en rad farliga kemikalier. Och det är en märkning som går längre än Reach-lagstiftningen.

Men märkningen garanterar bara att slutprodukten, alltså den du har i handen, inte innehåller farliga kemikalier. Märkningen säger ingenting om vad som skett i tillverkningsfasen. Sedan kan man spekulera om att en produkt med mindre kemikalier i slutprodukten utsatts för mindre smuts på vägen. Men det är bara antaganden. Och det finns till exempel en uppsjö med bomullstextilier tillverkade av konventionellt odlad bomull som är märkta med Oeko-tex. Och konventionellt odlad bomull utsätts för väldigt mycket bekämpningsmedel vid odling.

Om jag sedan står i affären och väljer så är ändå Oeko-tex att föredra framför inget. Då är i alla fall risken att jag utsätter mitt barn för farliga kemikalier betydligt mindre. Men det hjälper inte arbetaren på bomullsfältet eller renar vattnet i Bangladesh.

Angora och plågade kaniner

Angoraull kan komma från kaniner som fått pälsen bortrycktNyligen blev en jobbarkompis till mig förfärad när hon upptäckte att hennes supergosiga tröja innehöll angoraull. Hon hade inte tittat på lappen förrän en annan kollega frågade vad tröjan var gjord av. Nu tyckte hon att det var hemskt att en massa kaniner kanske plågats för att hon skulle få en gosig tröja.

Många känner till problemet med angora men långt ifrån alla och därför tänkte jag att det kunde vara bra att påminna om det. För två år sedan avslöjade den internationella djurrättsorganisationen PETA att angorakaniner från kinesiska pälsfarmar spänns fast och får sin päls bortsliten ungefär var tredje månad. Kaninerna lever i små gallerburar och utsätts för smärta och stor stress och rädsla. Som konsument här i Sverige är det ofta omöjligt att veta varifrån angoran i plagg som säljs hos vanliga klädkedjor kommer och hur djuren har behandlats.

Angoraull är mjuk och varm, men kaninerna kan ha lidit svårt.

Angoraull är mjuk och varm, men kaninerna kan ha lidit svårt.

Det finns uppfödare som behandlar sina kaniner bra. Alltså går det inte att säga att all angoraull är dåligt. Men om man inte vet varifrån ullen har kommit och hur kaninerna mår så tycker jag att man ska undvika angora.

Istället vill jag tipsa om ull från alpacka. Särskilt om du kan hitta från svenska uppfödare. Alpackaull är väldigt mjuk och varmare än vanlig fårull (på gott och ont).

Merinoull, som kommer från merinofåret, ger också ett mycket mjukt garn men här gäller det att vara försiktig, eftersom det kan finnas stora problem med bristande djurskydd. Merinofåret är också extremt avlat för att ge så mycket ull det bara går, vilket innebär att de har för mycket hud för att må bra. De senaste åren har det kommit märkningar som gör att man kan spåra merinoullen tillbaka till vilken farm den kommit ifrån och alltså få en uppfattning om att den ull man köper är okej.

Men samma gäller här tycker jag: finns det ingen möjlighet att få veta varifrån merinoullen kommer  köp den inte. Och ju fler vi blir som frågar butikerna efter schysst ull, desto mer sådan kommer det att finnas.

Fulfixa gylfen

Laga trasig dragkedjaIbland vill inte gylfen sitta uppe. Och de byxorna vill man ju inte ha på sig, och typiskt nog känns det som att det alltid händer när jeansen blivit lagom ingångna och sköna. Och visst borde man laga dragkedjan men den tiden vill inte infinna sig mellan att torka yoghurt, kamma håret, sudda väggen, läsa Totte, klä-på, klä-av.

Då behövs en quickfix.

Laga dragkedja. Snabbvarianten

Laga dragkedja. Snabbvarianten

Nyckelring har använts här. Men gummiband kan funka lika bra. Huvudsaken att det går fort när man står där i hallen med en skrikande unge som vägrar byxor, mascara på ena ögat, en kam som fastnat i håret och en tid att passa.
Lagad gylf - snabbvarianten
Klart! Syns inte när byxan är knäppt.