Istället för bloggtid – bebistid

image (18)
Ni trogna läsare av bloggen har säkert noterat att det varit tyst i ett par veckor. Det beror på att vi fick en liten bebis för ungefär två månader sedan. Hon kom lite tidigare än beräknat och sedan har all tid gått åt till att rodda bebis, en avundsjuk storasyster och storbarnet.

Jag är tillbaka i september med nya inlägg, tills dess finns jag på Twitter. Inte jätteaktiv men om det dyker upp något intressant försöker jag dela och informera. Ha en skön sommar så ses vi igen till hösten.

/Anna-Lisa

Stopp! Bästa stoppningen?

goose-985178_1280

Kuddar, gosdjur, täcken, och jackor är stoppat med något. Vanligtvis vadd av polyester, och polyester är gjort av olja. Det finns ingen direkt hälsorisk med polyestervadd men däremot problem ur ett miljöperspektiv. Men det finns alternativ. Det som i alla fall jag främst tänker på är dun. Och dun är fantastiskt på många sätt, men kan ur ett djurrättsperspektiv vara problematiskt.

För några år sedan uppmärksammades den i många fall plågsamma dunproduktionen av media. Och efter det har några producenter säkerställt att deras dun inte plockas från levande djur, exempelvis Fjällräven, där dunet är en biprodukt från livsmedelsproduktion. Eller Engmo dun där dunet kommer från skandinaviska fåglar och även det en biprodukt. Men än idag är det långt ifrån alla producenter av dunprodukter som har koll på varifrån dunet kommer. Så om du köper dunprodukter fråga gärna i butiken varifrån dunet kommer.

Men det finns fler stoppningsalternativ än dun. Det finns: ekologisk bomullsvadd, bovete, dinkelskal och ullkulor. Och säkert en del annat som fungerar som stoppning. Själv tänker jag prova på ullstoppning och ullvadd gjord av svensk texelull.
sheep-966031_1920Texelull kommer från köttfår, och likt alla andra får i Sverige ska de klippas minst en gång per år. Stordelen av all Svensk ull bränns i dagsläget upp och då särskilt ull från texelfår, texelullen tovar sig nämligen inte och är inte lämplig att spinna garn av. Men just egenskapen att den inte tovar sig gör den bra till stoppning. Och att använda något som annars skulle eldas upp tycker jag känns bra. Texelull finns att köpa här eller på Ullförmedlingen som främst är en förmedlingssajt för att köpare och säljare av ull ska hitta varandra. Där kan du även hitta annan råull eller bearbetade varor från mindre svenska producenter.

 

Vilket material ska jag välja?

tissues-996560_1920Det finns många textila material på marknaden och det är svårt att veta vilken miljöpåverkan de olika materialen har. Oftast finns det inte några enkla svar på vad som är bäst. All storskalig produktion av textilier påverkar naturen negativt.

Lin lyfts ofta som ett miljövänligt alternativ. Och dagens linneproduktion är jämfört med bomull eller polyester mycket bättre. Men det kan också bero på att världsproduktionen av lin är relativt liten, om vi använde lika mycket lin som bomull skulle det kanske dyka upp en massa problem kopplade till den produktionen. Redan på 1700-talet förbjöds vattenrötning av lin i Nederländerna eftersom det påverkade vattenmiljön negativt. Nu får ni inte tycka att jag misskrediterar lin, jag gillar lin och det är mycket bättre än till exempel konventionellt odlad bomull. Jag vill bara visa att det är komplicerat och att det sällan finns några enkla svar.

Något jag märker är att kunskaperna generellt är låga om våra textila material. Många vet inte att polyester är plast och att viskos kommer från cellulosa. Och om vi ska kunna göra kloka val och veta hur vi ska ta hand om våra plagg tror jag att det behövs en ökad medvetenhet om vad olika material egentligen kommer från.
spruce-1018606_1920
I Stilmedveten, projektet jag arbetar i, har  tagit fram en materialguide där vi beskriver de vanligaste textila materialen. Där kan du få lite mer kunskap! Läs den här.

Ett smakprov därifrån:

Silke: 

Siden är tyg av silkestråd. Det kommer från den kokong som silkesmasken spinner runt sig när den förpuppas och blir en silkesfjäril. Kokongerna läggs i varmt vatten så att limmet som håller ihop kokongen smälter och tråden kan lindas upp. Siden är tunt och vackert, men skrynklar lätt. Pupporna dör i processen, men det finns ekologisk tillverkning och där dör inte pupporna.

Rädda ulltröjan?

IMG_0114Det är surt när någon råkat kasta in julklappströjan i 100% ull med 60°-tvätten. Ull tovar sig vid höga temperaturer och centrifugering och tröjan kommer tyvärr inte ut i samma storlek som den åkte in.

Då är frågan: går den att rädda?

Det enkla svaret är nej. Ullen har bestämt sig för att bli något nytt, hårdare och varmare. Men det går att minimera skadan. 2-åringens nya ullunderställ råkade slinka med i fel tvätt och kom ut bred och kort.
IMG_0134

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag tappade upp en omgång med ljummet vatten och ganska mycket babyschampo och la i den krympta tröjan.
IMG_0137IMG_0139

 

 

Den fick ligga så i någon timme, sedan var det dags att försöka få tröjan tillbaka till ursprunglig storlek. När jag började var tröjan 29 cm lång. Jag drog i den och rullade sedan in den i en handduk. Gjorde samma sak flera gånger med några timmars mellanrum: drog i tröjan och rullade in den i handduken.

handduk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När jag var klar hade den ”växt” till 32-33 cm lång. Den var längre än så innan turen i tvättmaskinen, men nu kan i alla fall 2-åringen ha den igen. Och formen är betydligt bättre.

rädda,ulltröja

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Så det går inte att ”rädda” en feltvättad ulltröja, men det går att minska skadan. Om du inte lyckas fixa till ullplagget till användbarhet så finns alltid  alternativet att sy något annat.

 

 

 

Vad betyder de textila märkningarna?

Skärmavbild 2016-02-15 kl. 15.34.09Nu har vi äntligen lanserat vår textila märkningsguide. Vi är projektet Stilmedveten i vilket jag arbetar. Det har varit ett mycket större arbete än vad vi från början trodde. Det finns många märkningar och vi har gjort ett urval där vi visar vilka kriterier sex olika märkningar tillgodoser. Märkningarna vi valt är tredjepartsmärkningar, alltså inte butikers egna. Vi har också valt märkningar som konsumenter kommer i kontakt med på den svenska marknaden.

Under vårt arbete med guiden har vi insett att det som gällde förra året inte nödvändigtvis gäller i år. Märkningarna är under ständig utveckling. En märkning som är under utveckling som finns med i vår guide är Fair trade, den berör i dagsläget bara själva bomullsproduktionen men det arbetas för att certifieringen ska innefatta hela kedjan så även de som arbetar med bearbetning och sömnad blir garanterade en okej lön och bra arbetsförhållanden. När det är på plats får vi uppdatera.

I guiden kan du också enkelt se vilka kriterier de olika märkningarna uppfyller. Går du in på sidan kan du också klicka på de olika märkningarna och få en utförligare presentation av dem.

Avfallstrappan

avfallstrappanJag vet inte hur mycket ni vet om avfallstrappan? Den är nämligen bra att ha i åtanke när det är dags att handla. När det kommer till textil eller förpackningar brukar trappan ges fem steg. Ju högre upp på avfallstrappan desto mindre miljöpåverkan och alltså  bättre.

Jag tänkte prata lite mer om steg tre i trappan, alltså i mitten, där vi hittar återvinna. Att återvinna textilier till nya fibrer är idag svårt. Polyester och ull fungerar bra, men bomull som är den vanligaste råvaran i våra plagg är i dagsläget svårt att återvinna. Fibrerna blir inte tillräckligt starka för att uppfylla de kvalitetskrav som branschen kräver. Det finns företag som använder sig av återvunnen bomull men då brukar mängden vara runt 20% för att produkten inte ska bli för dålig. Vilket naturligtvis ändå är ett steg i rätt riktning.

Om du tittar i dina plagg kommer du också att upptäcka att en mycket stor del är blandmaterial alltså flera olika material i samma plagg. Och om själva tröjan är i ett enda material kan du slå dig i backen på att tråden den är sydd med eller trycket på är av ett annat. Detta ihop med alla kemikalier som används vid de olika stegen när ett plagg tillverkas försvårar också återvinning. Rena material är alltid lättare att återvinna.

Att återvinna textila material till nya fibrer står högt upp på agendan hos många mode och textilföretag. Och det satsas mycket pengar och resurser på området. Det är bra, men det är en bit kvar tills vi når en bra fiberåtervinning och hur vi än väljer att se på det så behöver vi hålla oss så högt upp på trappan som möjligt. Ändå är det i mitten av trappan och med fiberåtervinning många stora företag idag försöker etablera sig som miljövänliga.
scrap-166495_1920

Rengör dina mattor i snön

tvätta,rya

Passa på att rengöra dina ullmattor. Billigt och miljövänligt.

Termometern visar på minus även här i södern (Stockholm är ur ett norrlandsperspektiv södern) så det gäller att passa på. Inte bara att dra ut ungarna och åka pulka utan även att tvätta sina ullmattor. Kasta ut dem i snön bara. Ös på snö eller dra runt dem i närmsta snöhög (gäller både mattor och ungar). Sedan är det bara att ruska bort snön och mattan är som ny.

Det är nästan som magi. Mattan luktar så gott efteråt,  färgerna kommer fram och luggen reser sig. På bilden har jag kastat ut en sydd rya från 50-talet som jag sedan drog runt med luggen nedåt. Även fårfällen fick sig en tur i snön.
tvätta,fårfällRejäl kyla är också bra mot skadedjur och odjur som pälsängrar dör av kyla. Så om du har problem med dessa så försök hänga ut så mycket som möjligt.

PS: Passa också på att frosta av frysen, om du inte äger en självavfrostande.

Handgjort vs maskin

cotton-1129537_1920Det finns inga virkmaskiner. Det betyder att allt virkat du köper är gjort av ett par människohänder. Och visst låter det fint när något är handgjort. Så fint att företag använder det som säljargument: handbroderad spets, handvirkade korgar, handsydda knapphål. Och virkade produkter och andra handgjorda saker hittar vi hos princip alla stora kedjor både inom inredning och kläder.

Alla som någon gång testat att virka, vet att det tar tid. Hur duktig man än är tar det tid att få ihop den simplaste grytlapp. Därför vill jag att vi ska fundera en gång till när något är virkat eller saluförs som handgjort.

Många av de filtar som virkats eller de detaljer som handbroderas på plagg har tillverkas i hemmen. Alltså inte på fabriker. Och det låter ju fint och pittoreskt, framför mig ser jag en liten tant som sitter i solen utanför sitt hus med lekande barn på gården. Så ser det oftast inte ut. Att utföra kontroller av förhållandena vid hemarbete är svårt och är därför i det närmaste obefintliga. Många hemarbetare är mycket fattiga, lever under svåra förhållanden och väldigt få är anslutna till något fackförbund. När produkter tillverkas i hemmen finns heller ingen kontroll av barnarbete varför det tros vara mycket mer vanligt än i fabriker.
people-443712_1280Fabriker är ofta bullriga, med dåliga arbetsförhållanden och låga löner. Men de som arbetar i fabrikerna får oftast minimilön, en lön som det kanske inte går att leva på men ändå ett minimum enligt landets lagar. När det kommer till arbete som lejs ut i hemmen är lönerna vanligtvis sämre än minimilön. Och hemarbetarna, som i ännu lägre utsträckning än fabriksarbetare är anslutna till fackförbund, går med på extremt dåliga ersättningar då konkurrensen om jobb är hård – inte sällan är det svårt att få betalt alls.

Jag vurmar för det handgjorda och älskar välgjort hantverk och tycker att de som utför dessa arbeten ska få betalt. Så när du står där i varuhuset med en virkad korg för 29 kr vill jag att du ställer dig frågan: Kan den som gjort detta ha fått rimligt betalt? Och jag tycker att du kan fråga i butiken, var och hur produkten har tillverkats.

Det finns många mindre importörer som har bra kontakt med duktiga hantverkare i låglöneländer där produktionskedjan är kort, transparent och hantverkaren får vettigt betalt. De butiker som saluför produkter med koll på hantverkare och villkor brukar veta detta, och inte sällan finns det dokumentation med bilder och adresser till hantverkare vilket man då som kund kan ta del av. Vilket jag tycker är ett mycket starkare försäljningsargument än enbart handgjort.  

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
(Den skeptiske googlade kanske lite snabbt på virkmaskin och vill göra en invändning att det visst finns. Och, ja det finns maskiner som kallas virkmaskiner, de tillverkar något som kallas för varptrikå och alltså inte den teknik som kallas virkning. Stickmaskinen däremot är riktigt gammal och uppfanns redan 1589.)

Välkomnar ett nytt textilår med nya affärsidéer och möjligheter

fireworks-661654_1920Det har rullat ut ett gammalt år och in ett nytt. Min summering av 2015 ska jag försöka hålla till textila framsteg och nyheter. Likaså min spaning in i 2016.

Under 2015 hände det en hel del positivt på textilområdet.

Under 2016 ser jag framemot att:

  • Ta del av Naturvårdsverkets rapport om hur textilier i avfallsledet ska behandlas. Jag hoppas på ett förslag som innebär producentansvar och sedan är det upp till politiken att förverkliga förslaget.
    scrap-166495_1920
  • Att fler ”alternativa” sätt att konsumera kläder och textilier poppar upp.
  • Att fler textila material kommer ut på marknaden.
  • Att vi konsumenter får bättre och tydligare märkningar som går att förlita sig på. Där ser jag framemot Fairtrades arbete med att utöka sin märkning att gälla fler led än bara bomullsodlingen. Och även att vi från Stilmedveten släpper vår textila märkningsguide under början av året.
  • Jag hoppas också på att de sociala frågorna, alltså hur arbetsvillkor och lönesituationen ser ut för de som arbetar inom textilindustrin, kommer upp på agendan. Men till det sätter jag inget större hopp. Jag tycker inte att branschen, med några få undantag,  jobbar aktivt med dessa frågor.

Få linneduken slät – för latmasken

imageInför nyår eller andra bjudningar är det trevligt att duka med en stor fin linneduk. Men det är ju så svårt att få slätt och fint. Och en stor stenmangel i källaren är det få som har idag. De flesta, inte heller jag, har ens en liten kallmangel. Men jag gillar manglade kökshanddukar, dukar och tabletter. Mönstret i damastduken blir mycket tydligare efter mangling. Och det är bra att mangla och stryka textilier då dammar de mindre.

För latmasken (mig) finns det enkla sätt att få sin linneduk slät och fin utan att kämpa med strykjärnet. Om jag är förutseende lägger jag ut linneduken och annat i lin efter tvätt för att torka direkt på bordet. Stryker ut med händerna så det blir platt och låter torka. Det blir slätt och bra på en gång. Annars är lösningen sprejflaska.
image (3)Jag sprejar helt enkelt min duk så pass fuktig att alla veck och skrynklor går ut sig och stryker hela duken med händerna direkt på bordet. Sen kan den ligga och torka medan jag gör annat.
image (2)Så brukar jag även göra med mina linnehanddukar. En fördel är att ha en laminerad bordsskiva eller att lägga på en köksbänk. Direkt på ett teakbord kan förfarandet med sprejflaskan bli förödande.

PS: När du tvättar linne centrifugera skonsamt (helst inte alls) då centrifugering slår sönder linets fibrer och textilen fortare blir ful och går sönder.