Hur handlar du nya kläder?

sveriges_konsumenter_secondhand

Globala målen. Mål 12. Hållbar konsumtion och produktion

Vi handlar i snitt 13,5 kilo nya kläder och textilier per person och år i Sverige. Varje år rullar det på och det blir väldigt mycket kläder. Av dessa kläder slänger vi i snitt 7,6 kilo rakt ner i soporna och det är inte bara trasiga kalsonger utan plockanalyser visar att så mycket som 60 procent är dugligt för att användas igen. Våra garderober ökar också i snitt med 2-3 kilo kläder varje år, så inte undra på att våra garderober håller på att svämma över. Samtidigt som det kan kännas som att vi inte har något att ta på oss.

Textilindustrin är enorm och påverkar miljö och människor världen över. Dels är det en energikrävande industri men det används också stora mängder kemikalier och vatten för att tillverka våra plagg. Så nog är det dags att vi ser över hur vi tillskansar oss nya kläder.

Hur ska du då tänka när det känns grått och du inte har något att ta på dig?

  • Kolla i din garderob. Det bästa miljövalet (även plånboksvalet) hänger redan där. Med  en generell ökning på 2-3 kilo/år så finns det dolda guldkorn. Så kolla i din garderob och det kommer visa sig att vissa av dina plagg blivit moderna igen.
  • Handla loss på second-hand. Kläder som redan tillverkats har redan gjort sin miljöskada och det bästa du kan göra är att ge dem längre liv.
  • Byt kläder. Kanske direkt med en kompis som har samma storlek eller leta upp ett klädbyte.
  • Hyr. Inhandla inte en tjusig blåsa till nyår, det är både billigare och bättre för miljön att hyra sig något riktigt glittrigt.

Just nu arbetar vi på Sveriges Konsumenter med att sprida information om de Globala målen. Seriestrippen kommer från det arbetet, läs gärna mer om hur vi arbetar med det. Och hur tror du att vi kommer att handla kläder i framtiden?

Det är LAV inte mossa

 

Julen nalkas och lika säkert som att julklappshandeln kommer att slå nya försäljningsrekord så förvandlas lav till mossa i handelns förvirring runt varubenämning och bristande kunskaper i förskolebiologi. Och hos varuhus, inredningsbutiker, pysselaffärer och matbutiker syns det plastpåsar fyllda med lav som säljs under förespeglingen att det skulle vara mossa. Och trots mina och andras försök att utbilda vår omgivning känner jag mig mer och mer som Don Quijote. Men det är skillnad på lav och mossa.

Eller som min biologvän säger:

”Lav är lika mycket släkt med mossa som hundar är med vitsippor.”

Men när jag går in på närmaste varuhus så ligger laven där inplastad under falsk varubeteckning.

IMG_1995

Här har de fått det latinska namnet rätt i alla fall!

Förutom att varubeteckningen är helt fel och att det är LAV och inte mossa som säljs så är det inte tillåtet att plocka lav hur som helst (inte mossa heller för den delen). Allemansrätten ger oss rätt att plocka en massa saker i naturen (vilket är fantastiskt) till exempel: svampar och kottar. Exakt vad som gäller för lavar och mossa är inte helt klart men att plocka för annat än eget bruk och utan markägarens tillstånd  får du inte göra, till exempel så dömdes en man 2012 för att ha plockat av en stor yta lav.

Men varifrån kommer laven som säljs både på varuhus och i pysselbutiker? Det mesta kommer faktiskt från vårt grannland Norge (även om en nätbutik uppger att de säljer lav från Belgien). Om laven hade varit svensk hade det troligen begåtts ett lagbrott för att den skulle hamna i butik. Nu vet jag inte hur lagstiftningen runt att plocka lav ser ut i Belgien men Norge har snarlik allemansrätt som i Sverige. Och på samma sätt som i Sverige är det tyvärr lite oklart vad som gäller specifikt för att plocka lav men det är tillåtet att plocka lav försiktigt för husbehov. Jag har frågat Miljodirektoratet i Norge vad som gäller runt kommersiell plockning. Och de svarar att i Norge är det markägarna som bestämmer, de får själva plocka så mycket de vill eller ge tillåtelse till någon att plocka för kommersiellt bruk.

Men även om det är Norges skogar (och inte våra) som skövlas på lav för att vi ska fylla våra adventsljusstakar så tar det lång tid för lavar att växa och det tycker jag du kan tänka på när det ligger ett berg av felaktigt märkt lava framför dig. Och om du vill gå ut i skogen och plocka lav själv, så gör det försiktigt och längs med upptrampade stigar finns det ofta lav som har lossnat (trampats bort) ta den i så fall.

I Sverige finns det mer än två tusen olika arter av lavar och den som säljs som mossa är fönsterlav (jag säger själv vitlav) som tillhör gruppen renlavar. Namnet kommer av att den förr i tiden användes mellan fönstren för att suga upp fukt.

Vill ni se någon som är argare än mig och få mer kunskap om lav kontra mossa så kolla in den här filmen.

Och snälla ni, sluta kalla lav för mossa och varför inte prova att fylla adventsljusstaken med något annat? Kanske en del av alla ”extra fina” stenar som barnen drar in, stenar orsakar också sällan bränder.
IMG_2048

 

Laga knapphål

IMG_2036-2Det är inte ovanligt att knapphål går sönder. Och det är ju inte konstigt då det är ett hårt slitage på dem. Därför tänkte jag visa hur du enkelt kan laga ditt slitna knapphål.

När det gäller trasiga kläder är det alltid bäst att laga så fort som möjligt. Ett litet hål eller en lätt nötning är enkelt att laga medan en stor reva är svår att få till en bra lagning på. Men jag ska vara ärlig jag lever i detta fall sällan som jag lär. Jag låter hålen bli så stora att hela hälen tittar ut eller revan i jackfodret plötsligt går hela vägen ner till rumpan.

Min vinterkappa har drabbats av  just slitage vid knapphålen. Nästan all tråd har helt enkelt slitits ut och snart kommer tyget att nötas sönder om jag inte gör något. Och den här gången tänkte jag vara förutseende och laga i tid.

Och det är relativt enkelt att laga knapphål (i alla fall om de inte blivit alltför slitna).

Du behöver:
Ett trasigt knapphål
Synål
Sysilke eller knappnålssilke

Sysilke eller knappnålssilke är sytråd gjord av silke eller syntetiskt silke och är lite tjockare än vanlig sytråd. Silke tål mer nötning än bomullstråd och det är det klokt att sy i något som håller när du ändå lägger ner mödan (polyestertråd tål också mer än bomull). Sysilke eller knappnålssilke finns också ofta att hitta på loppis på små fina spolar.

Runt det trasiga knapphålet lägger du en stödtråd. Den tråden syr du sedan runt. Då blir det extra starkt.
knapphålsstygn
Runt själva knapphålet syr du med knapphålsstygn (se bilden nedan). Det är stygn som är väldigt lika langettstygn men med en liten knut på varje. Knuten gör att det blir starkare och tål mer slitage.
knapphålsstygn

Det tar lite tid att laga knapphål eftersom det gäller att sy täta stygn. Men det är inte särskilt svårt och det är en bra syssla framför tv:n.
IMG_2039

Voila! Klart

Tänker du unna dig en ny tröja nu när veckan är slut?

sveriges_konsumenter_04_klar-inramning-1.1
När veckan känns lång eller vädret känns trist kanske vi unnar oss en ny billig tröja.

En tröja som innan den hamnat i butik gått genom en massa processer och olika händer. Någon har odlat bomullen (om det är ett bomullsplagg) spunnit tråden, vävt tyget, skurit ut mönstret och sedan är plagget sytt och det ofta av flera olika sömmerskor, ibland i olika länder. Är det billigare att sy fast fickor i ett annat land än det där sidosömmarna sys då skickas plaggen dit.

Och att plagget du har på dig är mer berest än du är högst troligt.

Många gånger arbetar människor i textilindustrin under usla förhållanden med långa dagar, påtvingad övertid, korta kontrakt och dåliga löner. Och just arbetsförhållanden är något vi borde prata mer om. Och dåliga arbetsförhållanden kommer ofta av att beställarna (de stora modeföretagen) lägger korta ordrar. Det gör att situationen blir oviss för fabriken då de inte vet vilka ordrar och inkomster de har några månader senare. Och det kommer naturligtvis att drabba dem som arbetar. Dels kommer de också att få korta kontrakt, men fabriken kommer heller inte att investera i till exempelvis toaletter eller fläktsystem. För så är det, om de inte vet vilka pengar de kan få in om fyra, sex eller tolv månader, då blir det svårt att göra några investeringar. En viktig åtgärd som de stora modeföretagen skulle kunna göra är alltså att skriva längre kontrakt med olika fabriker och sedan jobba tillsammans med dem för att stärka arbetsmiljön.

En annan åtgärd för att uppnå mål 8 av de Globala målen, Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, är att arbeta för att alla i produktionskedja ska få levnadslön. Levnadslön är till skillnad från minimilön en lön som det går att leva på. En lön som ska täcka mat, husrum, sjukvård, skolgång för eventuella barn och ett litet sparande. Summan för vad som anses vara en levnadslön varierar från land till land och skiljer sig ibland i olika regioner inom landet, då det kan kosta olika att leva beroende på vilken region fabriken ligger. Idag har de flesta stora företag minimilön inskrivet i sina uppförandekoder. Men minimilön är ofta långt ifrån den summan någon skulle behöva för att leva drägligt.

Som exempel har jag Bangladesh, där H&M har en stor del av sin tillverkning. Där ligger minimilönen på mellan 35 – 45 procent av vad levnadslönen är. En lön så långt ifrån vad som är skäligt gör att människor jobbar övertid och inte har möjlighet att varken bo eller leva anständigt. Samtidigt så unnar vi oss tröjan de sytt för att det regnar ute, ofta utan att ägna minsta tanke åt alla människor bakom den billiga prislappen.

Det finns kläder att köpa där människorna i produktion har fått en anständig lön och har drägliga arbetsförhållanden. Enklaste sättet att hitta sådana kläder är att köpa något som är GOTS eller Fairtrade-märkt (här kan du läsa mer om textila märkningar). Fairtrade har ganska nyligen utökat sin märkning från att bara innefatta bomullsproduktion till att täcka in hela kedjan då är produkten märkt med Fairtrade textile standard. Annars är det alltid bra att fråga sitt favoritmärke om de tillämpar levnadslön.
gots-logo1

Globala målen – for dummies

sunrise-1756274_1920Vad är de Globala målen? I mitt arbete – när jag medverkar på konferenser, seminarier eller annat – förutsätts det att ALLA inte bara hört talas om de Globala målen utan också vet vad de innebär. Jag tänker vara fräck och påstå att det inte ser ut så och att det är dumt att förutsätta att folk har koll på de Globala målen. Och när jag frågat runt lite i min relativt ”medvetna” krets så visar det sig att de flesta inte alls har koll (och jag förstår dem).

Min organisation Sveriges Konsumenter har fått i uppdrag att sprida de Globala målen. Och det gör vi genom ett samarbete med Ellen Ekman/Lilla Berlin som ritat seriestrippar på temat, som gör att vi på ett lättsammare sätt kan sprida kunskapen.
sveriges_konsumenter_01_klar-inramning.1.1 kopia
Men vad är då de Globala målen? Jo, 2015 tog FN fram 17 Globala mål för att världen ska ha en hållbar utveckling. De kallas de Globala målen 2030 och genomförandet kallas ofta Agenda 2030. Alltså är Globala målen och Agenda 2030 typ samma sak. Och meningen är att målen ska vara uppfyllda 2030.

Med hjälp av de Globala målen ska extrem fattigdom avskaffas, ojämlikheten minska, fred och rättvisa främjas och klimatkrisen lösas. Mycket ambitiösa, och väldigt bra saker alltså. För att dessa bra grejer ska hända har 17 olika mål satts upp och varje mål är inte bara ambitiöst och stort, det beskrivs också extremt komplicerat.

Jag som äter myndighetstexter till frukost förvånas över hur något som ska spridas till ALLA och som är viktigt att ALLA kan ta del av är så krångligt skrivet. Smaka bara på den här meningen:

Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning.

Och sedan tänker du att det är en mening av ytterligare 25 i samma anda, till bara ett av målen och att de är lika krångliga allihop (även om just denna mening inte innehåller varken derivat eller ekvivalent). Jag vill ju hellre rosta en macka och kolla på ett avsnitt av the Bachelor istället för att läsa vidare.

Men det har jag inte gjort, istället gjorde jag en sammanfattning. Som naturligtvis inte innefattar allt men där jag lyft ut det jag tycker är viktigast. För om ALLA ska få koll på målen och förstå varför de är bra och hur de kan hjälpa till att uppnå målen kan vi inte använda jättemycket krånglig text. (Sedan får ni gärna läsa mer exakt vad alla mål innebär här).

Här är målen sammanfattade, förkortade och vissa grejer har jag faktiskt struntat i att ta med. Under sex av målen får ni också en bonus i form av vad ni kan göra själv.

  • MÅL 1
    Ingen fattigdom
    Extrem fattigdom ska avskaffas och de som idag lever i fattigdom enligt nationella kriterier ska halveras. De fattigas utsatthet vid miljöförändringar och naturkatastofer ska minskas.
  • MÅL 2
    Ingen hunger
    Avskaffa undernäring. Garantera att alla människor har tillgång till säker och näringsrik mat. Främja ett hållbart system för jordbruk och matproduktion.
  • MÅL 3
    Hälsa och välbefinnande
    Stärka alla länders hantering av globala och nationella hälsorisker. Minska mödra- och spädbarnsdödligheten globalt. Utrota epidemier av AIDS, tuberkulos och malaria. Stödja forskning och utveckling av vaccin och läkemedel mot sjukdomar som främst drabbar fattiga länder.
  • MÅL 4
    God utbildning för alla
    Se till att alla barn får en avgiftsfri och god grund- och gymnasieutbildning. Alla barn ska ha tillgång till en bra förskola som ger omsorg och förbereder dem för grundskolan. Alla ungdomar ska lära sig läsa, skriva och räkna. Skillnader mellan kön inom utbildningsområden ska försvinna.
  • MÅL 5
    Jämställdhet
    Avskaffa all form av diskriminering av kvinnor och flickor i hela världen. Avskaffa alla former av våld och sexuellt utnyttjande av flickor och kvinnor. Avskaffa sedvänjor som barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning. Ge kvinnor möjlighet att delta i det politiska, ekonomiska och offentliga livet.
  • MÅL 6
    Rent vatten och sanitet
    Tillgång till säkert och inte för dyrt dricksvatten för alla människor. Ingen ska behöva gå på toaletten utomhus. Vattenkvaliteten ska förbättras och farliga utsläpp förhindras. Orenat avloppsvatten ska halveras och återvinning av vatten ska öka.
  • MÅL 7
    Hållbar energi för alla
    Se till att alla har tillgång till moderna och ekonomiskt överkomliga energikällor. Öka andelen förnybar energi globalt. Fördubbla takten av energieffektiviseringen.
  • MÅL 8
    Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
    Skydda och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetare. Avskaffa tvångsarbete, slaveri och människohandel. Avskaffa alla former av barnarbete senast 2025. Bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring.

Det här kan du göra:
Handla från företag som har koll i sina leverantörsled. Fråga företagen hur de tar hand om sina anställda. Välj GOTS- eller Fairtrade-märkt när du handlar kläder och textil.

  • MÅL 9
    Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
    Bygga hållbar och motståndskraftig infrastruktur som alla har möjlighet att ta del av. Rusa upp och anpassa industrin för att göra den hållbar med effektivare resursanvändning och miljövänlig teknik. Öka tillgången till informations- och kommunikationsteknik och internet till de minst utvecklade länderna senast 2020.
  • Mål 10
    Minskad ojämlikhet
    Alla ska vara inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. Oavsett ålder, kön, ursprung, etnicitet, religion, funktionsnedsättning eller ekonomisk ställning. Avskaffa diskriminerande lagstiftning.
  • MÅL 11
    Hållbara städer och samhällen
    Alla ska ha tillgång till säkra och fullgoda bostäder till en rimlig summa. Slumområden ska rustas upp. Tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättrad trafiksäkerhet och utökad kollektivtrafik. Minska städernas negativa miljöpåverkan och förbättra luftkvaliteten.

Det här kan du göra:
Cykla, promenera eller åk kollektivt. Om du behöver ta bilen gör det tillsammans, samåk till jobb och skola.

  •  MÅL 12
    Hållbar konsumtion och produktion
    Alla länder tar ansvar för en hållbar konsumtion och produktion med ett särskilt ansvar på de länder som kommit långt i sin utveckling. Se till att människor har tillräcklig information och kunskap för att kunna fatta hållbara val.
    Halvera matsvinnet längs hela livsmedelskedjan. Uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och avfall. Minska mängden avfall.

Det här kan du göra:
Köp mindre. Återanvänd. Återvinn. Släng inte mat – gör en smarrig matlåda.

  • MÅL 13
    Bekämpa klimatförändringen
    Åtgärder för att minska koldioxidutsläppen ska ingå i all planering och politik. Öka medvetenheten och förbered samhället för klimatförändringar.

Det här kan du göra:
Cykla, gå eller åk kollektivt. Flyg inte. Handla inte en massa onödiga prylar. Ät mer vegetarisk. Och SKRIK, våra makthavare och näringslivet har det största ansvaret för att minska koldioxidutsläppen.

  • MÅL 14
    Hav och marina resurser
    Minska alla föroreningar i haven. Skydda kustnära ekosystem. Stoppa överfisket och återställa fiskbestånd. Förbjuda fiskesubventioner som bidrar till överfiske och olaglig fiske.

Det här kan du göra:
Ät inte rödlistad fisk. Släng inte skräp i naturen, det hamnar ofta i våra sjöar och hav. Plocka upp skräp som du ser.
Här en instruktionsfilm på ämnet:

 

  • MÅL 15
    Ekosystem och biologisk mångfald
    Stoppa avskogningen och öka återbeskogningen i hela världen. Bekämpa ökenspridningen. Skydda och förebygga utrotningen av utrotningshotade arter. Stoppa tjuvjakt och handel med skyddade djur och växter.

Det här kan du göra:
Köp och ät inte djur som är utrotningshotade, till exempel ål. Undvik palmolja. Köp inte produkter av tropiskt trä.

  • MÅL 16
    Fredliga och inkluderande samhällen
    Minska alla former av våld och dödligt våld. Stoppa övergrepp, utnyttjande och alla former av våld eller tortyr mot barn. Stärka rättssäkerheten för alla. Alla ska senast 2030 ha en juridisk identitet. Minska alla former av korruption och mutor. Bekämpa organiserad brottslighet.
  • MÅL 17
    Genomförande och globalt partnerskap
    För att målen ska kunna uppfyllas behövs ett starkt globalt engagemang.
    Stärka staters möjlighet att ta upp skatter och andra intäkter. Öka stödet till utvecklingsländer så att de kan uppnå målen för hållbar utveckling. De mer utvecklade länderna ska främja och hjälpa till att utveckla miljövänlig teknik till de länder som inte är lika långt utvecklade. Föra en samstämmig politik för hållbar utveckling.

Så där det var alla mål, pust!

Sedan förstår jag varför målen innefattar så mycket och att det handlar om att en massa kockar ska vara nöjda med soppan och att skålen därför blir väldigt stor. Men en vanlig person har oftast varken tid eller lust att läsa saker som får Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt att framstå som lättsmält.

Finalisterna till Blåslampan utsedda

finalister2017_collage_webbFör lite drygt en månad sedan uppmanade jag er att nominera årets konsumethjälte. Nu har vår jury utsett fyra värdiga finalister bland era nomineringar.

Det blev:

Här kan du läsa motiveringarna. Vem som vinner får ni veta på morgonen den 29:e november.

 

Varför tovar sig inte all ull?

ullkläderDet händer att ylletröjan följer med annan smutstvätt in i tvättmaskinen och kommer ut liten som en docktröja och hård som en sko. Och så är det – ull krymper och tovar sig vid hög temperatur och bearbetning.

Men det händer också att en ylletröja slinker med i sextiotvätten och kommer ut i samma storlek bara lite renare. Hur kan det komma sig? Ull är väl ull och borde bete sig likadant, eller?

När jag läser i mina träningsplagg av ull står det att de kan tvättas i 40° och även om jag inte tvättar dem särskilt ofta så är det i en helt vanlig 40°- tvätt ihop med annat smuts de körs när det händer. Och de kommer ut i samma storlek de åkte in. Men om (när) mina barns kofta hamnar i samma tvätt kommer den ut fyra storlekar mindre.

 

Och det är skillnad på ull och ull (nu lämnar vi all skillnad på olika djur och får därhän). Mycket av den ull vi handlar i vanliga butiker är nämligen behandlad. Den har gått genom en process som kallas superwash vilket gör att fibrerna inte hakar i varandra när de snurrar runt i maskinen och plagget kommer alltså inte att krympa.

Det finns två sätt att superwashbehandla, det ena innebär att ullen doppas i klor som fräter bort de yttersta hakarna på ullfibern. Det andra är att doppa själva fibern i en plastlösning som lägger sig som en skyddande hinna. Ofta används båda behandlingarna. Och dessa behandling har en ganska stor miljöpåverkan. Det går åt en hel del energi och vatten förutom att klorbehandling i sig inte är särskilt miljövänligt, men som alltid handlar det om hur kloret används och hur bra rening det är.

Alla behandlade plagg har nödvändigtvis inte gått genom dessa behandlingar, det finns nämligen en miljömässigt bättre behandling som ger samma resultat. Den heter EXP 4.0 och är en process som är godkänd av GOTS och Bluesign. Den innefattar inte klor och det går åt mindre vatten.
EXP_4

När ull genomgår en superwashbehandling försvinner en del av ullens naturliga egenskaper. Till exempel:

  • Förmågan ull har att tova eller filta sig (att ta bort den egenskapen är syftet med behandlingen).
  • Obehandlad ull vill gärna tillbaka i ursprungsform vilket innebär att en tröja som bara ligger i garderoben kan återfå sin form. Den elasticiteten försämras hos superwashbehandlade produkter som riskerar att tappa form på ett annat sätt.
  • Förmågan att ta upp fukt försämras något.
  • Och även de naturligt rengörande egenskaperna blir lite sämre.

Om ett plagg består av obehandlad eller superwashbehandlad ull kan du oftast läsa dig till. De flesta märken som använder sig av obehandlad ull är noggranna med att skriva ut det. Och om det inte står något är det oftast behandlad ull och de stora kedjornas ylleplagg är nästan uteslutande behandlade. Ibland händer det också att det står att ullen är superwashbehandlad. Men om det är en kofta som någon stickat till dig får du fråga eller ta det säkra före det osäkra och tvätta som att det är obehandlat.

Men jag ska vara ärlig, jag är glad att det finns ylleplagg som är behandlade. För även om det ur ett miljöperspektiv är bättre med obehandlad ull så har jag inte oceaner av tid och mina barn är ena riktiga kladd- och kissmonster. Så ibland är det väldigt skönt att bara kunna slänga in allt i maskinen för att två timmar senare kasta upp på strecket (ja, jag vet att plantorkning är bäst). Men om superwashbehandlade grejer klarar torktumling har jag ingen aning, det får någon med tillgång till torktumlare och som inte är rädd om sina ylleplagg testa.

Och vill du veta hur just ditt favoritmärke behandlar ullen, så fråga. Att fråga är nämligen alltid bra, dels kan du få ett svar du är nöjd med men alldeles oavsett så visar du att du är intresserad och kanske får företaget att ändra sig i framtiden. Själv har jag precis slängt iväg frågan om just superwashbehandling till ett av mina favoritmärken, vi får se vad de svarar.

PS. Det är bearbetning som är huvudorsaken till att ull tovar sig. Om ett obehandlat ylleplagg ligger stilla i varmt vatten kommer det inte att krympa. 

Byta resår på barnbyxor

tire-416189_1920.jpgTror de flesta kan relatera till när tros- eller kalsongkanten ger vika. Eller när det uppstår ett sprak då du drar i den gamla gummiresåren till byxorna som legat nedstoppade i en låda. Ibland har gummibandet till och med vittrat sönder så mycket att det bara är smulor kvar. Och det är inte konstigt. Gummiband kommer tillslut att torka ut och spricka.

Och när det händer är det klokt att byta ut den, för tyget i plagget i övrigt kan vara hur bra som helst.

Nu kanske det inte är värt att byta resåren på ett par gamla kalsonger. Men på ett par gamla pyjamasbyxor till barn tycker jag det är värt det. Så jag tänker visa hur du lätt byter ut resåren.

Du behöver:

  • Ett plagg där resåren sett bättre dar.
  • Nytt gummiband/resår.
  • Sprättare.
  • Knappnålar och tråd.
  • Symaskin (det går också bra att sy för hand).
  • Grundläggande symaskinskunskaper.

 

 

Gör så här:

  • Börja med att sprätta bort den odugliga resåren.
  • Mät det nya gummibandet så det passar (i det här fallet runt barnets mage).
  • Nåla fast resåren längskanten på byxorna.
  • Sy fast med zicksack eller trestegs-zicksack (jag gillar trestegs).
  • Vik ned kanten och sy med en söm som klarar att du drar i den, exempelvis zicksack, trestegs-zicksack eller annan stretchsöm.
  • Klart! Nu ”bara” att lägga barnet.

 

Ett annat, kanske ännu enklare sätt, att byta resår är att helt enkelt klippa bort den gamla resåren och ersätta med muddväv. Se färdigt resultat nedan.
IMG_1913
När jag kollade tvättråden för olika resårer uteslöt alla (utom en) torktumling. Säkert för att resåren torkar ut fortare om plagget torktumlas. Det är värt att tänka på om du vill att dina plagg ska leva längre och du ska slippa laga dem.

 

Kläder av bambu – kanske inte så fantastiskt ändå

panda-2422740_1920Kläder i bambu har du säkert sett. Och inte sällan (nästan alltid) säljs de som ett miljövänligt alternativ. Jag har skrivit om det tidigare men känner att ämnet är aktuellt att ta upp igen.

Bambu är en råvara som växer fort och det krävs lite eller ingen gödsling eller användning av bekämpningsmedel. Det gör bambu till ett hållbart alternativ sett till själva råvaran.

Men för att göra hård bambu till mjukt tyg behöver bambun gå igenom en bearbetning, och det vanligaste sättet är genom viskosprocessen. En process som kan vara skadlig för miljön och för dem som arbetar i produktionen. Att det används en stor mängd kemikalier i denna process behöver inte vara dåligt (alla kemikalier är inte farliga) och det behöver inte ens vara så illa med farliga kemikalier, det handlar mer om hur dessa tas omhand och vilka regelverk för vattenrening och arbetsmiljö som gäller. Men 83 % av världens viskosbruk ligger i Kina, Indien och Indonesien vilket tyvärr är områden där arbetsförhållanden ofta är dåliga och där det tas lite hänsyn till lokalbefolkning och den närliggande miljön. Bara 10 % av världens viskos tillverkas i Europa, där reglerna generellt är bättre.

Och det är faktiskt jättekonstigt att kläder i viskos från bambu säljs och marknadsförs som kläder av bambu. Viskos från gran, tall eller björk omnämns ju inte på det sättet. Men om någon hittat en label där det står gran/tall får de gärna skicka bild och rätta mig. I USA är det sedan 2009 förbjudet att sälja plagg märkta enbart med bambu, de måste omnämnas som viskos eller viskos från bambu. Och när jag läser Konsumentverkets föreskrifter om benämningar på textilier så slår det mig att det nog är samma regler här, men det verkar efterföljas väldigt dåligt.

Benämning av textila fibrer
4 § Textilfibrer får endast benämnas och beskrivas på det sätt som anges i bilaga 1 till dessa föreskrifter.

En benämning får inte i något avseende användas på någon annan fiber än den som beskrivs i anslutning till den betecknade fibern enligt bilaga 1, vare sig fristående eller som ordförbindelse eller som egenskapsnamn, oavsett vilket språk som används.

Bambu finns inte omnämnd i bilaga 1.

Du kanske också har hört talas om alla fantastiska egenskaper textil från bambu har. Som att det har antibakteriella egenskaper eller att det ska skydda extra bra mot UV-ljus. Vi pratar alltså om cellulosa som kemiskt brutits ned i flera steg och sedan pressas ut som trådar ur något som liknar ett duschmunstycke. Visst, bambu som råvara innehåller vissa antibakteriella ämnen (vilket även tall och gran gör) som skyddar gräset mot insektsangrepp och svamp, vilket är en av anledningarna till att bambu går att odla utan en massa bekämpningsmedel. Men de egenskaperna är inget som finns kvar efter att bambun förvandlats till tyg genom viskosprocessen.

Förhöjda värden av zink kan också hittas i bambuviskos och kan vara det som gett upphov till myten om bambuns antibakteriella egenskaper. Zink är en biprodukt från viskosprocessen, inte från bambun och kan alltså hittas i all viskos. Sen att kläder i bambuviskos luktar mindre illa (när du tränat i det och låter tröjan ligga i en våt hög på golvet) än syntet- och bomullsplagg är en annan femma, och kan bero på att viskos är bättre på att absorbera fukt.
bamboo-2685419_1920
Bambu kan också göras till tyg i en så kallas lyocellprocess. Den processen är i sig mindre vattenkrävande än viskosprocessen och kemikalierna ska ingå i ett kretslopp (ett slutet system). Men kemikalierna som används där är också giftiga och det blir åter igen beroende på hur fabrikerna sköter sig.

Tyg av bambu går också att framställa i en mekanisk process. Det tyget blir ganska hårt och lämpar sig dåligt för till exempel underkläder.

Sedan ska vi komma ihåg att den påverkan fibern har på miljön är relativt låg jämfört med den påverkan som kommer från färgning, spinning, vävning, stickning och så vidare. Men det är lättare att sälja något med snygga bilder på bambu, än att försöka förbättra färgningsprocessen och sälja på det.

Men ska du då köpa kläder tillverkade i bambuviskos hellre än bomull? Ja om du gillar materialet och planerar att använda plagget länge. Men du ska inte tro att kläder tillverkade av bambuviskos per se är bra för miljön.

P.S. Ingenting tyder på att farliga kemikalier från själva tillverkningen av viskos finns kvar i plagg du köper. Däremot kan det finnas skadliga ämnen från färgning, efterbearbetning eller frakt. Och tyg av bambu görs av jättebambun som är en annan sort än den pandor äter, så vi tar inte pandornas mat. 

Din tröja värmer både dig och planeten

polar-bear-828995_1920I klimatdebatten brukar det talas om de tre B:na – Bilen, Bostaden och Biffen eftersom det är de tre största orsakerna för utsläpp av klimatgaser i Sverige men kanske borde vi lägga till Byxan. Efter transporter, hur vi bor och vad vi äter kommer nämligen kläder vi handlar, som den fjärde största posten för det klimatavtryck vi gör. Vår konsumtion av kläder och skor står för 5-6 % av de koldioxidutsläpp vi i Sverige orsakar. Men eftersom nästan alla kläder vi handlar i Sverige tillverkas utomlands är det främst där utsläppen sker.

En avhandling skriven av Sandra Roos, publicerad i december 2016 visar också att en stor andel av koldioxidpåverkan ligger i hur vi väljer att transportera oss till affären för att shoppa våra grejer. Det gör mig ganska arg, inte av det faktum att folk tar bilen till ett köpcentrum för att handla utan för att de görs så ofta att det spelar större roll än hur vi sedan väljer att tvätta våra plagg. Avhandlingen visar nämligen också att den totala påverkan av tvätt, torkning och strykning var relativt låg. En önskan skulle ju vara att den största miljöpåverkan låg i användarfasen eftersom det skulle betyda att vi använde våra kläder längre. Istället använder vi i snitt byxor och t-shirtar i två år.

De största utsläppen av koldioxid sker dock när kläderna produceras och här har debatten snöat in på att jämföra olika material samtidigt som nästan 80 % av koldioxidutsläppen (i produktionsfas)  sker under tillverkningen i form av spinning, tvinning, vävning, efterbearbetning och sömnad. Alltså procedurer som är ganska lika oavsett val av råmaterial.

För att minska dina utsläpp av koldioxid är det bäst att minska konsumtionen, alltså handla mindre. Men om du ändå behöver handla – köp second hand.

PS. Textilindustrin orsakar inte bara miljöproblem i form av koldioxidutsläpp, det är också en mycket kemikalietung och vattenkrävande bransch.